Page 1

Dessa och liknande frågor behandlas ur olika synvinklar i Etik och profession. Här ges både en allmän introduktion till professionsforskning och etik och en fördjupad förståelse av vad professionell etik innebär i praktiken. Etiska grundbegrepp belyses med konkreta exempel ur arbetslivet och förklaras i ett historiskt perspektiv. Boken kan användas som lärobok för bland annat blivande socionomer, psykologer, läkare, sjuksköterskor och lärare, men fungerar även utmärkt som ett underlag för diskussion i etiska frågor för redan yrkesverksamma.

Henry Egidius  •   Etik och profession

Privatiseringar och en växande myndighetskontroll har förändrat situationen för många anställda inom vård, socialtjänst, skola och förvaltning. Hur ser de etiska utmaningarna ut i dagens arbetsliv och hur hanterar vi dem?

Henry Egidius

Etik och profession – i en tid av ökande privatisering och myndighetskontroll

Henry Egidius är psykolog och författare med erfarenhet från professionaliseringen av flera yrken inom offentlig sektor. Han har skrivit ett stort antal böcker inom ämnena psykologi och pedagogik.

ISBN 978-91-27-12973-3

9 789127 129733

EgidiusTryck.indd 1

2010-11-18 15.12


10-62 N&K Etik 9 nov 4

10-11-09 11.19.58


Innehåll Välkommen till den här boken  7 1  ·  etik och mor al, yrke och profession  9 Etiskt och oetiskt, moraliskt och omoraliskt  10 Etikens räckvidd  14 Etik och moral i teori och praktik  16 Avgränsning av etiken  24 Yrken och professioner  27 2  ·  Etik i pr aktisk verklighet  33 Att kunna sina saker  34 En motsägelsefull socialtjänst  39 Legitimitet i professionellt arbete  53 Kollegialitet  63 Trovärdighet i professionellt arbete  67 Etik, professionalism och privatisering  71 Professionalism och tillvarons etik  76 Föreskrifter och etik  80 Etikens kraft och moraliskt mod  82 3  ·  Grundbegrepp i etik och mor al  85 Etikens och moralens källor – normativ etik  86 Plikt  89 Dygd som etiskt begrepp  94 Lagar, föreskrifter, normer  99 Handlingars nytta  102 Samspelsetik  107

10-62 N&K Etik 9 nov 5

10-11-09 11.19.58


Etiken i sitt sammanhang  116 Manligt och kvinnligt i etiken  119 Mångfald i en mångkulturell värld  122 Tillvarons etik  129 4  ·  Professionalism och etik  143 Professionsbegreppet  144 Professionellt arbete  147 De professionellas etik  151 5  ·  Sammanfattande reflektioner  167 Litter atur  175

10-62 N&K Etik 9 nov 6

10-11-09 11.19.58


Välkommen till den här boken Begrepp som etik och profession kan förefalla nästan tidlösa, med tanke på hur långt tillbaka i historien de har sina rötter. Men den verklighet där vi använder dem befinner sig i förändring. Vad den här boken handlar om är etikens och professionernas ställning och roll i 2000-talets samhälle, som i vår del av världen ser så annorlunda ut om man jämför med 1900-talets början. Förstatligande har förbytts i privatisering. Byråkratiseringen inom företag och andra verksamheter kompletteras av en växande yttre myndighetskontroll. Det som förr var exklusiva professioner – till exempel läkare, jurist och teolog, civilekonom och civilingenjör – har fått en ställning som yrken bland andra yrken. Samtidigt har även andra yrken professionaliserats genom att ha fått förankring i forskning och krav på högskoleutbildning på masters- eller doktorsnivå. Tanken är att den här boken ska kunna vara en introduktion till diskussionen om vilken etik som krävs i nutida arbetsliv. Kanske kan innehållet i den få läsaren att själv reflektera kring etik, samhälle och yrkesliv. Kanske kan boken fungera som underlag för fortlöpande diskussion i etiska frågor på arbetsplatsen, med sikte på en fördjupad förståelse av professionell etik som sträcker sig långt vidare än till formuleringarna i yrkesorganisationernas etiska regler och riktlinjer. 7

10-62 N&K Etik 9 nov 7

10-11-09 11.19.58


I första kapitlet ges en översikt över centrala begrepp och tankar rörande etik, moral, yrke och profession. I andra kapitlet förankras de yrkesetiska principerna i ett antal konkreta, aktuella exempel på etiska problem och situationer hämtade från svensk vardag. I det tredje kapitlet koncentrerar jag mig på centrala etiska begrepp som plikt, dygd, autonomi, integritet, värdighet, skuld, gott och ont, rätt och orätt. I anslutning till kärnbegreppen tar jag upp några av de mest kända etiska teorierna. Det fjärde kapitlet har fokus på profession och professionalism samt kopplingen mellan professionalism och etik. I det femte har jag försökt mig på en reflekterande sammanfattning. Varje kapitel inleds med ett citat. För översättningen av citaten i början av kapitlen 2, 4 och 5 svarar jag själv. Flera gånger under skrivandet av boken har jag måst stanna upp och tänka om i fråga om såväl etik som profession. Tre personer som står mig nära har fortlöpande läst vad jag skrivit och gett förslag till både genomgripande förändringar och mindre justeringar av texten. Ett stort tack till Anita Natt och Dag, Charlotte Egidius och Göran Nordström! Bokens kunniga och skarpsynta redaktör, Bitte Wallin, har i slutomgången av arbetet med boken bidragit med många väsentliga synpunkter och goda förslag till förbättringar. Saltsjö-Boo i september 2010 Henry Egidius

8

10-62 N&K Etik 9 nov 8

10-11-09 11.19.58


kapitel 1

Etik och moral, yrke och profession

Flera professioner har blivit beroende av statliga myndigheter för sin legitimitet och verksamhet. Hur ser detta beroende ut, och hur tar det sig uttryck i en tid då tidigare offentlig verksamhet privatiseras och ska drivas i företagsform på en öppen marknad? Huvudtema i inbjudan från Svenska nätverket för­ professionsforskning till en konferens i september 2009.

10-62 N&K Etik 9 nov 9

10-11-09 11.19.58


etik och moral, yrke och profession

Etiskt och oetiskt, moraliskt och omoraliskt Orden moral och etik kan i många sammanhang användas utan någon klar inbördes skillnad i betydelse. Så är det också på de flesta ställen i den här boken. Men när du som läser det här tänker efter lite mer, finner du säkerligen att det i en del sammanhang lämpar sig bättre att välja ordet moral än ordet etik och tvärtom. Du säger antagligen sexualmoral och inte sexualetik. Du säger förmodligen att någon har högstående moral, inte högstående etik. Du talar om din egen professionsetik eller yrkesetik. Om du känner efter vad det är som gör att du är noga med ordvalet, gissar jag att du upptäcker följande: Moral är det mera vardagsnära och oreflekterade, det mera självklara i fråga om tillåtet och otillåtet, hänsyn och respektlöshet. Etik är det mera genomtänkta och speciella, till exempel när vi diskuterar just yrkenas och professionernas etik. Det kan vara oetiskt att åta sig ett uppdrag som man inte är fullt kvalificerad för. Men det är knappast omoraliskt, så länge man inte fört uppdragsgivaren bakom ljuset beträffande ens kompetens och erfarenhet. Det kan vara klart oetiskt men inte direkt omoraliskt att använda sin ställning i en organisation till att utöva påtryckningar på andra.

10

10-62 N&K Etik 9 nov 10

10-11-09 11.19.58


etik och moral, yrke och profession

Moral Moral är ett ord som kommer av det latinska mores, seder. Det är alltså från början något som avser grundläggande beteenden, tankar och värderingar, sådant som ärlighet och heder i allmänhet, trohet och trofasthet, pålitlighet och sanningsenlighet, hjälpsamhet och lojalitet. Det handlar framför allt om hur man brukar göra, en viktig aspekt av vår vardagsmoral som ligger nära det vi kallar etikett. En komplikation är att ordet moral har flera betydelser. Ibland är moral en fråga om sedlighet, som när man uttalar sig om att någon är moralisk eller omoralisk i sitt sätt att leva. I vissa sammansatta ord står moral för anda och geist, som i stridsmoral och arbetsmoral. Att vara ett moraliskt stöd för någon har en något annan innebörd, nämligen att vara ett personligt och mentalt stöd. Sensmoral är åter en annan sak, nämligen poängen i en sedelärande historia. Moral i betydelsen vad som är rätt och fel, tillåtet och otillåtet gäller i huvudsak grundläggande och konkreta fenomen som ärlighet, öppenhet, trohet, hjälpsamhet och ordhållighet på viktiga livsområden som familjeliv, samhälle, arbete och religion. Sammanfattningsvis är moral alltså, i sin vanliga betydelse, det som handlar om hur man bör tänka, känna och handla.

11

10-62 N&K Etik 9 nov 11

10-11-09 11.19.58


etik och moral, yrke och profession

Etik Ordet etik kommer av det grekiska ethikos, vanlig, sedvanlig, ett ord som i antikens Grekland kom att användas om det brukliga och därmed har strängt taget samma innebörd som det latinska mores. Ordet etik fick tidigt även en andra betydelse som länge var den vanliga i nutiden, nämligen etisk teori eller morallära. Etik avser då ett ämne inom filosofi och teologi som handlar om olika etiska teorier eller läror om moral, till exempel om skillnaden mellan pliktetik och nyttoetik. Enligt en numera vanlig uppfattning var det under den så kallade axialtiden,1 perioden mellan cirka 800 och 200 f.Kr., som människor i de dåtida kulturerna från Kina och Indien i öster till Grekland i väster började se etik och moral som något som är höjt över seder och bruk och något som står över enskilda samhällens normer och värderingar. Det var hinduismen och buddhismen i Indien, konfucianismen i Kina, profeterna i Israel, Zarathustra i Persien och naturforskarna och filosoferna i antikens Grekland som gav ett nytt innehåll och ny kraft åt människors tankar om rätt och fel, gott och ont. Det var också under den här perioden som grekiska statsmän och filosofer började reflektera över moralen och moralens grunder på ett sätt som gått i arv till efterkommande generationer i de europeiska länderna. I västvärlden kom därför det ämne som handlar om moral att heta etik.   Term skapad av den tyske filosofen Karl Jaspers (1883–1969) för att beteckna en period i mänsklighetens historia då den axel formades kring vilken det mänskliga tänkandet därefter rört sig fram till vår tid. 1

12

10-62 N&K Etik 9 nov 12

10-11-09 11.19.58


etik och moral, yrke och profession På 400-talet före vår tideräknings början gav Sokrates och Platon i Aten etiken som teori en djupare innebörd av rätt och orätt i sig själv, oberoende av den allmänna uppfattningen i det samhälle där man lever. Etik kom att utsträckas till att gälla den skyldighet som människor har mot sig själva. Leva ett dygdigt liv skulle man göra inte enbart för sina medmänniskors skull utan också av respekt för den egna värdigheten, integriteten och autonomin. Att vara lojal och solidarisk mot både sina landsmän och sig själv blev en viktig del av bildade grekers självkänsla och självrespekt. På det här sättet har orden etik och moral i en viss mening fått samma innebörd, förutom när ordet etik används i betydelsen morallära eller teori om moralen.2 Det är mycket i etisk teori som man förstår bättre om man är uppmärksam på att etik kommit att handla om både hur man ska förhålla sig till andra och hur man ska förhålla sig till sig själv som människa.

Positiv och negativ etik Många har kritiserat det faktum att framställningar och kurser i etik har en tyngdpunkt i förbud och fördömanden. Ordningsregler tar upp allt som är otillåtet, och likadant är det i de flesta yrkesorganisationers etiska koder. De består i de flesta fall av förbud i stället för av visioner om medlemmarnas uppgifter och förpliktelser i samhället och gentemot enskilda människor. I stället har krav framförts på en positiv etik.3   Tännsjö (2000), sidorna 21–22.   Handelsman, Knapp & Gottlieb (2005).

2 3

13

10-62 N&K Etik 9 nov 13

10-11-09 11.19.59


etik och moral, yrke och profession Själv har jag den positiva etiken som grund och utgångspunkt. Den positiva etiken är sådant som man vill leva upp till om man har en god vilja att bevara och främja respekten för människor och allt annat levande. Den utgör min huvudlinje i det fortsatta resonemanget.

Etikens räckvidd Den här boken bygger på grundtanken att etikens kärna ligger i respekt, i relation både till oss själva och till andra. Respekt förutsätter någon form av inlevelse, jagkänsla och medkänsla. En etik baserad på respekt kan sägas vara en kärlekens etik.4 Att älska sin nästa som sig själv har, sett utanför det religiösa sammanhanget, sin djupare mening i en upplevelse av gemenskap.5 En sådan etik bygger på en känsla av samhörighet och lojalitet med de människor som vi har att göra med, umgås med, samarbetar med, gör affärer med. I detta ligger att vi verkligen känner att de är av vår egen sort. Vad betyder det – av vår egen sort? I etiska diskussioner stöter man ofta på positivt värdeladdade men abstrakta substantiv. Människovärde, respekt, integritet, jämlikhet. Vad betyder de? Vilken innebörd har de mer specifikt, i just det sammanhang där vi befinner oss? Det finns en risk att vi blir förförda av sådana ord. Att vi bekänner oss till välmenande formuleringar utan att ha tänkt igenom vad vi är beredda att låta orden betyda. 4 5

  Redner (2002), sidan 50.   Maslow (1970).

14

10-62 N&K Etik 9 nov 14

10-11-09 11.19.59


etik och moral, yrke och profession Låt oss kort problematisera formuleringen jag använde nyss – av vår egen sort. I en av de stora romanerna från förra sekelskiftet, Lord Jim,6 belyser författaren Joseph Conrad denna samhörighetskänsla. Tillsammans med andra besättningsmän överger Jim ute på Röda havet ett, som de tror, sjunkande skepp med 800 muslimska pilgrimer ombord. Denna etiskt oacceptabla handling kastar sin skugga över resten av Jims liv. Vi som läsare kan, lika lite som Jim själv, visa ifrån oss den etiska problematiken genom att se de övergivna pilgrimerna som annorlunda. De är av vår egen sort. Sociologen Eva Kärfve inleder sin bok Det moraliska spelet7 med en berättelse om en bosnisk bonde, Fadil Fejzic, som under kriget i forna Jugoslavien på 1990-talet dagligen i mer än ett år lämnade mjölk till serber för att rädda livet på ett spädbarn. Han var en av oss – en människa som räddade en baby oavsett nationalitet, religion och pågående krig. När historien om den bosniske bonden blev känd och pengar samlades in till stöd för honom, avvisade han all hjälp och konstaterade att han bara gjort det som var rätt. När upphör människovärde att vara ett ord som ställer krav på vårt handlande? Är kravet detsamma när vi pratar om utsatta människor i vårt eget land som när vi talar om flyktingar i Darfur? Och vad innebär ordet jämlikhet när vi tänker på de enorma skillnaderna i lön och arbetsförhållan­ den som råder mellan människor i vårt eget land? 6 7

  Conrad (1991).   Kärfve (2010).

15

10-62 N&K Etik 9 nov 15

10-11-09 11.19.59


etik och moral, yrke och profession Att problematisera på det här sättet öppnar för politiska perspektiv som når långt bortom vad en enskild individ kan tänkas påverka. Det finns skäl att hålla denna typ av outtalade och långt ifrån alltid medvetandegjorda förutsättningar i minnet när vi går längre in på etikens område.

Etik och moral i teori och praktik Under tidernas lopp och i olika delar av världen har människor hyst många olika uppfattningar om det rätta livet, om vad som är gott och ont, påbjudet och förbjudet. Det har också gällt att motivera varför somligt är rätt och berömvärt och annat fel och förkastligt. För att riktlinjer och regler ska få moralisk dimension krävs att de förankras i en högre princip, som kan vara religiös eller filosofisk. Men det krävs också något annat, så att vi kan skilja etiken från ordningsregler och andra icke-etiska föreskrifter. Som jag ser det är det kopplingen till ånger, skam och skuld. Denna typ av reaktioner i tanke och känsla gör att vissa fenomen får en moralisk och etisk prägel.

Moralläror Som en grund för etisk reflektion har man stor nytta av att känna till åtminstone några av de vanligaste teorierna om vad moral är för något och vad som är moraliskt samt vad dessa teorier säger om hur vi bör leva våra liv och vad vi ska rätta oss efter. Det ger värdefull hjälp på vägen när vi ska ta ställning till huruvida en känsla, en tanke, ett motiv eller en handling har med moral att göra eller inte. 16

10-62 N&K Etik 9 nov 16

10-11-09 11.19.59


etik och moral, yrke och profession Här följer därför en kortfattad översikt över några av de viktigaste etiska grundbegreppen. Den är tänkt att underlätta läsningen av bokens nästa kapitel, som består av exempel på etiska principer, konflikter och dilemman hämtade från verkligheten. De etiska grundbegreppen beskrivs och diskuteras utförligare längre fram i boken, i kapitel 3. • Pliktetik kallas med ett lånord från grekiskan deonto­logisk etik, en term som kommer av ett ord som betyder nödvändighet och har fått bibetydelsen förpliktelse, plikt. Plikten kan enligt sina förespråkare ha sin förankring i en högre värld, hos världsliga och kyrkliga makthavare eller i en inre känsla, ett samvete, filosofiskt eller religiöst. Plikter kan ha formen av normer, värderingar och allmänna riktlinjer. De kan också finnas som preciserade föreskrifter. Den etik som man då följer kallas föreskriftsetik. Här döljer sig ett vanligt etiskt dilemma. Ska man följa givna detaljföreskrifter, ska man handla enligt de allmänna normer som finns eller ska man helt enkelt lita till vad samvetet säger? • Sinnelagsetik har sin grund i enskilda människors välvilja och osjälviskhet, vanligen i tanken att en god avsikt är det viktiga även om de egna krafterna inte alltid räcker till för att göra det man haft för avsikt. Fokus ligger här alltså på den goda viljan, oavsett i vilken mån man har kraft att ge uttryck för den och trots att konsekvenserna kanske inte alltid blir som man tänkt sig. 17

10-62 N&K Etik 9 nov 17

10-11-09 11.19.59


etik och moral, yrke och profession • Dygdetik är besläktad med sinnelagsetik men griper djupare in i människors personlighet. Man bestämmer sig för att alltid vara rättrådig, rättvis, hjälpsam, förstående, orädd, osjälvisk, solidarisk, obrottsligt ärlig och hederlig och kanske också för att vara en person med ljus livssyn, religiös övertygelse eller något annat som etiskt kan prägla ens sätt att leva och förhålla sig till andra. • Nyttoetik har, inom den riktning som kallas utilitarism, nyttomaximering som etiskt krav. Nyttoetiken bottnar i 1700- och 1800-talens brittiska empirism (respekt för konstaterbara fakta) och några av de brittiska filosofernas kamp för alla människors välfärd i det industrialiserade samhället. • Konsekvensetik är ofta liktydigt med nyttoetik men i mer allmän bemärkelse en etisk princip som säger att det är följderna av det vi gör som ska bedömas i termer av rätt eller fel, gott eller ont, skamligt eller berömvärt. Tanken är att vi är skyldiga att reflektera över huruvida vi verkligen lyckas göra sådant som ger uttryck för vår goda vilja. • Samspelsetik är min egen beteckning på en vanlig nutida uppfattning att etik och moral har sin grund i vår mänskliga natur, såväl biologiskt som psykologiskt. En sådan etik är spontant förankrad i känslor som väcks i social samlevnad och utgör en del av oss som mänskliga varelser – till exempel upplevelsen 18

10-62 N&K Etik 9 nov 18

10-11-09 11.19.59


etik och moral, yrke och profession av tillit, förtroende, medkänsla, ånger, samvetskval, förödmjukelse, respekt, lojalitet och solidaritet, förmåga till inlevelse och annat som finns i medfödda reaktionsmönster hos oss och som neuroforskningen kan studera.8 Det är i djupet av vår personlighet med alla dess behov och känslor som etiken har sin grund och får sin föreskrivande och förbjudande kraft i vårt sätt att uppfatta omvärlden, agera och reagera.

Etik på olika livs- och samhällsområden Man kan dela in etiken också på flera andra sätt än i olika läror, till exempel beroende på vilket område som ska bedömas moraliskt och etiskt. Eftersom man då knyter an till de allmänna morallärorna, den teoretiska etiken, kommer man in på det som kallas tillämpad etik. De politiska ideologierna innehåller moraliska och etiska värderingar som ställer krav på anhängarnas handlande. Neuroetiken, en speciell gren av biomedicinsk etik, behandlar frågan om hur mycket man inom läkekonsten och neuroforskningen får påverka människors hjärnor med läkemedel eller hjärnkirurgiska ingrepp. Feministisk etik handlar om och är inriktad på kvinnligt kön och genus. Den rymmer flera olika riktningar. Några av dem sätter fokus på hur traditionell etik har formats under de sekler då kvinnor getts en tjänande eller behagande roll och tar upp till debatt hur en nutida etik ska se ut, baserad på jämställdhet mellan könen.   Collins (2004), Kärfve (2010).

8

19

10-62 N&K Etik 9 nov 19

10-11-09 11.19.59


etik och moral, yrke och profession Vidare finns det affärsetik, pressetik, vårdetik, etik i socialtjänsten, forskningsetik och så vidare.

Värdegrunden Vad vi finner i morallärorna, de etiska teorierna – utom vanligen i ren föreskriftsetik – är övergripande normer, värderingar, riktlinjer och regler utifrån olika livs- och världsåskådningar eller en religiös tro.9 I var och en av dem finns en värdegrund att ta fasta på. Grovt taget skiljer man här mellan två huvudinriktningar. Den ena är religiös. Den härleder etiken ur högre makters bud och förbud. Den andra är filosofisk. Den härleder etiken ur en världsordning som vi människor ingår i och vars djupare mening vi kan anpassa vårt agerande efter, förutsatt att vi uppfattar och förstår den.10 Inom dessa två finns det i sin tur mera speciella inriktningar vad gäller värdegrunden. En del människor har sina värderingar och etiska normer grundade i materiell egendom och affärsverksamhet, andra i musik, konst eller litteratur, åter andra i forskning, vetenskap och kritiskt tänkande. Många ser politiken som det viktigaste i livet medan andra värderar ett harmoniskt familjeliv allra högst. Skillnader mellan människor, grupper, generationer och kulturer kan här ge upphov till schismer och konflikter. Etik kan i filosofiska sammanhang vara något helt annat än vad vi tänker på när vi formulerar regler och riktlinjer   Se till exempel Bexell & Grenholm (1997), kapitel 1 och 2, samt Thorsén (2008). 10   Redner (2002), sidan 46. 9

20

10-62 N&K Etik 9 nov 20

10-11-09 11.19.59


etik och moral, yrke och profession för olika yrkesgrupper. Hos flera av de stora tänkarna handlar etiken om hur man som individ ska leva med full respekt för sig själv, uppnå värdighet som människa och få del av lycka eller lycksalighet. I religionerna kan etik handla om hur man ska leva upp till krav från överjordiska makter eller övervinna sinnlig lust. Mer om detta och om värdegrund i allmänhet kommer i kapitel 3, i avsnittet Tillvarons etik.

Motsägelser och dilemman i etisk praktik I en konkret situation kan olika handlingsregler eller etiska principer vara oförenliga. Kravet att tala sanning kan till exempel lätt komma i konflikt med kravet att ta hänsyn till andras känslor. Sanningen kan ju göra den andra parten generad, bestört, orolig eller arg. Då kan man uppleva att man visar bristande respekt för hans eller hennes värdighet.11 Ofta kommer etiken i konflikt med det som man skulle vilja, tänka och göra om man bara fick se till sitt eget bästa eller impulsivt följa starka känslor och behov. Ett etiskt sätt att tänka, känna och handla kan konkurrera med tankar, känslor och motiv av helt andra slag. Det gör att vårt sinne för etik kan försvagas i en valsituation men stärkas när valsituationen är över. Vi kan då antingen känna lättnad över att vi gjorde som vi borde eller ångra att vi lät oss övermannas av stundens ingivelse.

11

  Hermerén (2009). Se särskilt sidorna 15–16.

21

10-62 N&K Etik 9 nov 21

10-11-09 11.19.59


Dessa och liknande frågor behandlas ur olika synvinklar i Etik och profession. Här ges både en allmän introduktion till professionsforskning och etik och en fördjupad förståelse av vad professionell etik innebär i praktiken. Etiska grundbegrepp belyses med konkreta exempel ur arbetslivet och förklaras i ett historiskt perspektiv. Boken kan användas som lärobok för bland annat blivande socionomer, psykologer, läkare, sjuksköterskor och lärare, men fungerar även utmärkt som ett underlag för diskussion i etiska frågor för redan yrkesverksamma.

Henry Egidius  •   Etik och profession

Privatiseringar och en växande myndighetskontroll har förändrat situationen för många anställda inom vård, socialtjänst, skola och förvaltning. Hur ser de etiska utmaningarna ut i dagens arbetsliv och hur hanterar vi dem?

Henry Egidius

Etik och profession – i en tid av ökande privatisering och myndighetskontroll

Henry Egidius är psykolog och författare med erfarenhet från professionaliseringen av flera yrken inom offentlig sektor. Han har skrivit ett stort antal böcker inom ämnena psykologi och pedagogik.

ISBN 978-91-27-12973-3

9 789127 129733

EgidiusTryck.indd 1

2010-11-18 15.12

9789127129733  

Henry Egidius – i en tid av ökande privatisering och myndighetskontroll 3 · Grundbegrepp i etik och moral 85 Etikens och moralens källor – n...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you