9789147114115

Maria Arman Karin Dahlberg Margaretha Ekebergh (red.)

Teoretiska grunder fĂśr vĂĽrdande

Teoretiska grunder fĂśr vĂĽrdande Maria Arman Karin Dahlberg Margaretha Ekebergh (red.)

Innehåll 3 Patientens värld – när människan blir patient

Om författarna 6 Huvudredaktörer 6 Kapitelförfattare 7 Förord

Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv 66

9

Inledning

Margaretha Ekebergh

11

1 Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete 15 Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv 16

24

2 Människans hälsa och lidande Hälsa – ett livsvärldsperspektiv

27 28

Hälsa och existens 29 Hälsa som livskraft 32 Hälsa som livsrytm 33 Hälsa som mening och sammanhang Sammanfattning av hälsa ur ett livsvärldsperspektiv 37

Människosynens betydelse för vårdande 76 Att bli sedd som människa – en helhetssyn 77 Människan som enheten kropp, själ och ande 79 Patientens värld med problem, behov och begär 82 Öppenhet för existensen 84 Forskning: Patientens värld i olika studier Anhöriga 88

36

38

Maria Arman

Lidande och hälsa som enhet 38 Lidande som begrepp och fenomen 39 Lidande som motiv för vårdande 41 Sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande 42 Det komplexa i vårdlidandet 47 Lidandets förlopp och lindrat lidande 48 Lidandets förlopp sett i dess olika former – förnekande, insikt, kamp och lindring 51 Att möta lidande människor 58 60

76

Maria Arman

Margaretha Ekebergh

Sökord

71

Maria Arman

Att vårda med livsvärlden som grund 18 Att vårda med caritas som grund 22

Lidande och lindrat lidande

Att möta den andres livsvärld 70 Att söka sammanhang 70 Att förstå människan som en levd kropp När människan blir patient 73 Att se patienten som en medmänniska

Margaretha Ekebergh

Sökord

63

Sökord

86

90

4 Vårdandets etik Etik och värden

93

94

Maria Arman

En livsvärldsorienterad etik

95

Karin Dahlberg och Margaretha Ekebergh

Vårdetisk delaktighet 96 De existentiella valen 98 En etik för medmänskligt vårdande Maria Arman

Värdighet som grundläggande värde för caritativ vård 104 Lätta och svåra möten 105 Medicinsk etik 106 Vårdande etik 106

104

4 Innehåll

Caritativ etik: vårdens etiska grundkategorier 107 Etik i hållning, tänkande och handling Närhetsetik för vårdande

109

111

Kroppen i rörelse och kroppen i stillhet 161 Kroppens rörelse och stillhet i vårdandet 164 Den levda kroppen i det vårdande mellanrummet 167

Maria Arman

Det ekologiska vårdandet

Levinas och den Andres ogripbarhet 111 Løgstrup om tillit och makt 113 Sammanfattning av närhetsetiken 115 Exempel från vårdetisk forskning: det lilla extra 117 Exempel från vårdetisk forskning: att se den andre 117

Albertine Ranheim och Karin Dahlberg

Sökord

Hälsa och vårdande och de levda sammanhangen 170 Harmoni och balans 172 Vårdandets fokus på hälsa i relation till miljön 174 Naturen som resurs 176 Vårt ansvar 178

119

Vårdande med grundvärden – värdighet, helhet och caritas 180

5 Vårdande 121 Vårdande möten

169

Maria Arman

122

Patientens värdighet som grundvärde 181 Att vårda med caritas som ledstjärna 183 Vårda för att lindra lidande 185 Vårda med helhetssyn: ansa, leka och lära 187

Margaretha Ekebergh

Vårdande förhållningssätt 123 Vårdande handlingar 126 Patientens delaktighet 127 Vårdande och lärande samtal

Den vårdande relationen

129

Margaretha Ekebergh och Karin Dahlberg

Medmänniskan som ”tålare” 189 Beslutet att vilja tåla och att tjäna andra Vårdgemenskap 191 Hinder för caritativt vårdande 192

Det vårdande samtalet 130 Det ordlösa samtalet 136 Patientens berättelse 139 Det vårdandet samtalet som ett lärande samtal 141 Reflexioner om ett öppet och följsamt vårdande 143

190

Vårdkultur – att synliggöra det som inte går att se 195 Patrik Rytterström

Vårdande mellanrum och sammanhang Helena Dahlberg och Karin Dahlberg

Vår tids syn på hälsa och vårdande Mellanrummet i mötet mellan vårdare och patient 147 Den levda kroppen 148 Aktivitet och passivitet 152 Det dolda och det synliga 154 Den välbekanta och den främmande kroppen 155 Den välbekanta och främmande kroppen i vårdandet 157

189

Maria Arman

145

145

Vad är vårdkultur? 197 Vårdkulturens olika dimensioner 201 Tre olika perspektiv på vårdkultur 204 Sammanfattning av vårdkultur 208 DEF – Det existentiella förbandet

209

Maria Arman och Arne Rehnsfeldt

Vägledning i naturligt omhändertagande vid katastrofer 209 Katastrofer och modell för omhändertagande 209 ABC och DEF 211

Innehåll

7 Att leda och organisera vården på vårdvetenskaplig grund 267

Hållningen/attityden i DEF utgår från sju antaganden 211 Vägledning, ”hands on” – för existentiellt omhändertagande 214 Sammanfattning av vad man behöver 223 Språklighet – ”Vad säger man”? 223 Metaforer som beskriver katastrofupplevelser 224 Sökord

Formella krav på sjuksköterskan att leda vårdandet 268 Elisabeth Lindberg

225

6 Utveckling av erfarenheter och kunskaper i vårdpraxis 229 Akademisk skolning och kunskapstillämpning som kan utveckla vården 230

Teamsamverkan – patientens möjlighet, sjuksköterskans utmaning 270 Det nödvändiga modet 273 Att utveckla den ledande förmågan under verksamhetsförlagd utbildning – den handledande sjuksköterskan som förebild 274 Sammanfattning av ett vårdvetenskapligt ledarskap 276 Sökord

277

Maria Arman

Kunskapsformer

232

Margaretha Ekebergh

Reflexionens roll för vårdande vård

238

Margaretha Ekebergh

Vad är reflexion? 238 Reflexion och medvetande 239 Reflexion och förståelse 241 Utveckling av kunskaper i vårdpraxis genom reflexion 242 Handledningens betydelse för utveckling och växt 246 Margaretha Ekebergh

Handledning för sjuksköterskor 246 Utmaningen i handledningen är att sätta igång en reflexion 247 Handledning med hjälp av drama 252 Handledarens roll 253 Gemenskap i handledningen 254 Betydelsen av bekräftelse i handledning Känslornas roll i handledning 255 Metodens plats i handledning 256 Tillägnan av teori i praktiken

Sökord

263

279

Vårdvetenskaplig teori i utveckling

280

Maria Arman

Vad är vetenskap, teori och begrepp?

Teorier utvecklas 282 Begrepp utvecklas 283 Vårdvetenskap – Caring och nursing science – i metaperspektiv 284 Att använda teorier 285 Vårdvetenskapliga teorier – korta hållpunkter för inspiration 286 Nordisk vårdvetenskaplig teori 286 Amerikansk vårdteori 290 Referenser Register

254

258

Maria Arman

Vårdprocessen – en struktur i vårdarbetet

8 Teori för vårdande i utveckling

261

297

306

280

5

6

Om författarna Huvudredaktörer MARIA ARMAN är leg. sjuksköterska, leg. barnmorska samt docent och

universitetslektor vid Karolinska Institutet, sektionen för omvårdnad. Hon har bland annat arbetat på det integrativa sjukhuset Vidarkliniken och bedriver forskning där. Arman doktorerade i hälsovetenskap med inriktning mot vårdvetenskap vid Åbo Akademi i Finland 2003. Avhandlingen ”Lidande och existens i patientens värld” byggde på ett forskningsprojekt där man följde kvinnor med behandling för bröstcancer.

KARIN DAHLBERG är leg. sjuksköterska, lärare och professor i vårdveten-

skap, senast vid Linnéuniversitetet i Växjö. Efter doktorsexamen i pedagogik 1993 på en avhandling om ”Helhetssyn i sjuksköterskeutbildningen” har hon publicerat ett stort antal böcker och artiklar inom vårdvetenskap och kvalitativ forskning, framför allt inspirerad av den fenomenologiska och existensfilosofiska traditionen.

MARGARETHA EKEBERGH är leg. sjuksköterska, lärare och professor i

vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Hon har lång erfarenhet av att stödja studenters lärande, bland annat genom handledning och reflektionsseminarier inom sjuksköterske- och specialistutbildningar. Hon disputerade vid Åbo Akademi 2001 på en avhandling om ”Tillägnandet av vårdvetenskaplig lunskap”. Hennes forskning har en livsvärldsteoretisk grund och ligger inom ramen för vårdvetenskapens didaktik.

7

Kapitelförfattare HELENA DAHLBERG är disputerad idéhistoriker, dansare och filosof. Av-

handlingen utforskar den franske fenomenologen Merleau-Pontys filosofi om kroppen. Även genom dans har hon undersökt kroppens existentiella innebörder. Hon utbildar sig för närvarande inom Feldenkraispedagogik.

ELISABETH LINDBERG är leg. sjuksköterska och lektor vid Högskolan i

Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Hon disputerade inom vårdvetenskap med en avhandling som behandlar äldre patienters delaktighet.

ALBERTINE RANHEIM är universitetslektor vid akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens Högskola. Hon disputerade 2011 vid Linköpings Universitet med en avhandling om integrationen mellan vårdvetenskaplig teori och klinisk praxis inom kommunal äldreomsorg.

ARNE REHNSFELDT är leg. sjuksköterska och professor i vårdvetenskap vid

Högskolan Stord/Haugesund i Norge. Han har ägnat sin forskning åt livsavgörande händelser och hur hälsa och lidande kan utvecklas genom vårdande också på lång sikt. Vårdande möten och vårdande relationer och värdighet har Rehnfeldt skrivit om och utvecklat kunskap kring i olika miljöer.

PATRIK RYTTERSTRÖM är universitetslektor vid Linköpings universitet.

Han disputerade 2011 med avhandlingen ”Tradition och horisont – vårdkulturens betydelse för vårdens praxis”. Rytterström har lång erfarenhet av undervisning och handledning.

9

Förord Den här boken utgår från modern nordisk vårdvetenskap i utveckling. Den är skriven med tanke på studenters läsande under sin grundutbildning till sjuksköterska och vill samtidigt med de teoretiska grunderna erbjuda en uppdatering av den pågående diskussionen inom vårdvetenskap.

Det är en teoribok och som sådan lägger den en grund för hur man kan tänka, känna och reflektera i ett vårdande yrke. Att ta hand om människor som behöver hjälp, råd och stöd och är i livsavgörande situationer kräver omdöme och djup kunskap. Sjuksköterskeyrket bygger på vårdande som syftar till att stödja och stärka människans förmåga att uppleva hälsa, dvs. att vara frisk och må bra. Det handlar om sådant vårdande som bygger både på medmänsklighet och ansvar. I den här boken utvecklas grundläggande principer för hur man som sjuksköterska kan tänka och förhålla sig till vårdandet som fenomen både i teori och i praktik, utifrån ett medvetet och vetenskapligt perspektiv.

Praktiska färdigheter och kunskap om sjukdomar tillhör också yrket, vilket ni kan läsa mer om i del två av den här bokserien, Praktiska grunder för omvårdnad.

Som i all teoribildning finns det inom vårdvetenskap variationer i var man lägger tyngdpunkten. I den här boken möts och samverkar två huvudspår för vårdvetenskap i Norden; den caritativa och den livsvärldsorienterade.

Vi föreslår att ni läser de olika avsnitten som komplement till varandra som tillsammans skapar en större bild. Perspektiven hos de olika författarna har många likheter och motsäger inte varandra, men lyfter fram olika vyer och sikten för förståelsen av vårdandet.

Vi författare har förtroende för att ni läsare uppskattar den här fusionen av moderna nordiska vårdvetenskapliga perspektiv. Förhoppningen är att ni kan använda tankegångarna kreativt och reflekterande i era möten med patienter.

Stockholm, mars 2015 Maria Arman, Karin Dahlberg, Margaretha Ekebergh

11

Inledning I den här boken är vi tydliga med att patienten, dvs. den människa som är i behov av vårdande, ska vara huvudpersonen i all vårdvetenskapligt präglad verksamhet. I utbildningen, i utvecklingen av hälso- och sjukvården, i forskningen och i det praktiska dagliga arbetet ska det vara synligt. Det patientnära samspelet som vi benämner vårdande är vad denna bok har som intresse och ledstjärna. Relationen med och bemötandet av patienten är en kompetens som ständigt måste underhållas, värnas och utvecklas. Ämnet vårdvetenskap är en teoretisk grund som kan tillämpas i vårdande och omvårdnad. Ämnet består av teorier om hur man vårdar människor som är patienter, om människans hälsa, om mänskligt lidande och välbefinnande, om liv och död samt om omgivningens betydelse för hälsa. Vårdvetenskap beskriver på så sätt vad hälsa kan vara för olika människor i olika åldrar och situationer eller vad lidande är och hur det kan lindras. I den praktiska omvårdnaden (se del två av denna bokserie) där det praktiska och tekniska kunnandet står i fokus integreras vårdvetenskap till en vård som främjar patientens hälsa. På så sätt kan man säga att ämnet tjänar yrket, dvs. kunskapen från det akademiska ämnet verkar in i yrkesutövandet och ger en stabil grund för att förstå människan som patient.

I hälso- och sjukvården och i vårdutbildningar används begreppen omvårdnad omväxlande med vårdande, det kan därför vara värdefullt att redan här visa hur de två begreppen samspelar. Man kan förstå och översätta orden som att: • Omvårdnad (nursing) är de yrkesspecifika vårdhandlingar som sjuksköterskor ansvarar för samt kunskapen om vårdarbetet.

• Vårdande (caring) är dels ett förhållningssätt som innebär att vara öppen och lyhörd för hur patienten erfar sin situation, dels är det vårdande handlingar som kan stärka hälsa och lindra lidande.

12

Inledning

Omvårdnad och vårdande bildar på så sätt en helhet av omsorg om patienten.

I den här boken vill vi förmedla och bevara den varma och humanistiska kärnan i de vårdande yrkena och vi vet att vi delar den inställningen med många. Även om vi inte kan förverkliga sjuksköterskeyrkets kärna och ideal i all omvårdnad eller alla situationer kan vi ha de vårdande idealen med som potentiella mål och möjligheter.

Ledstjärnor för den här boken är: • Perspektivet är ”det vårdande” caring. Vårdande som fenomen och uppgift utgör det avstamp som både teori och praxis börjar i. Genom vårdvetenskaplig teorigrund får omvårdnaden en uttalad kunskapsgrund där etiken ingår som en central komponent.

• Ämnets grundfrågor handlar om patienten och frågor om patientens värld i förhållande till hälsa och lidande. Integritet och delaktighet betonas. Den akademiska sjuksköterskan har kompetens att fortlöpande utveckla sin förmåga att se patienten och förstå hur man kan stödja och stärka patienters hälsoprocesser, vilket inkluderar en analys av hur patienten kan uppleva välbefinnande och forma sitt liv trots att sjukdom eller annan ohälsa finns med i bilden. Här ingår också att förebygga lidande eller annan ohälsa.

• Omgivningens krav och förväntningar på sjuksköterskor är att kunna utföra vårdhandlingar på ett professionellt sätt. Sjuksköterskan utvecklar medmänsklig förmåga samtidigt med teknisk och medicinsk kompetens.

• Välbefinnande, hälsa, delaktighet, säkerhet, organisation och administration är ledord för yrkesarbetet där de teoretiska kunskaperna anpassas, omsätts och utvecklas i praktiken. Verksamheternas1 krav på effektivitet kan leda till svåra och till och med inhumana förhållanden som den akademiska och kompetenta sjukskötarskan tar itu med genom sin yrkesmässiga kompetens och integritet.

• Genom den vårdvetenskapliga grunden kan sjuksköterskeprofessionen bli en förändringskraft, såväl när det gäller de vardagliga frågorna som de livsavgörande.

1

Med verksamheter menar vi här den offentliga eller privata hälso- och sjukvården, sjukhus, vårdcentraler, mottagningar, kommunala boenden, hemsjukvård med mera.

Inledning

Teoretiska grunder för vårdande är tänkt som en introduktion till vårdandets värld och de möjligheter som finns för att utöva en god vård inom hälso- och sjukvården.

Till kapitlen hör faktarutor samt reflexionsfrågor som kan användas enskilt och i undervisningen. Vi har även lagt till rutor med sökord på svenska och engelska. Detta för att uppmuntra till studenters fortsatta sökande kring det vårdvetenskapliga innehållet i bibliotekens databaser. Referenser och hänvisningar är viktiga tillägg till bokens texter. Väldigt många texter har relationer till forskning som finns publicerad i vetenskapliga artiklar och i böcker.

Vi hoppas att du som student ska hitta inspiration och läsglädje och att du kan ta med dig och omsätta dina teoretiska kunskaper i det praktiska arbetet i vården när du möter de patienter som behöver dig!

13

”Vårdvetenskap – det är vetenskapen om vårdande, vad som är gott för patienten och hur det uppnås” (Eriksson, 1987)

Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete

1

Kapitlet behandlar vårdvetenskapliga teorier och kunskap som är av betydelse för sjuksköterskors arbete med omvårdnad för sina patienter.

Inom vårdvetenskap finns flera olika teoribildningar och traditioner av kunskap. I den här boken beskrivs två huvudfåror inom vårdvetenskap i Norden, nämligen den livsvärldsorienterade vårdvetenskapen och den caritativa vårdvetenskapen. Dessa teorier har mycket gemensamt och motsäger inte varandra. Kännetecknande är att de använder något olika begrepp för att beskriva ungefär samma sak. Den livsvärldsorienterade vårdvetenskapen har ett tydligt patientperspektiv med fokus på människans existens och hälsa.

Den caritativa vårdvetenskapen utgår också från patientens värld och har främst utvecklat kunskaper om lidande och hälsa. Det caritativa perspektivet präglas också av människors vilja och förmåga att visa omsorg för andra.

Kapitlet ger en introduktion till den fortsatta läsningen.

• Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv Margaretha Ekebergh • Att vårda med livsvärlden som grund Margaretha Ekebergh • Att vårda med caritas som grund Maria Arman

15

16

Kapitel 1

Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv Margaretha Ekebergh

För att kunna erbjuda patienten en god vård behöver sjuksköterskan kunskaper av olika slag. Ett kunskapsområde som har stor betydelse för det vårdande arbetet är vårdvetenskap. Denna vetenskap består av kunskaper om människan i förhållande till hälsa, lidande och vårdande, med andra ord handlar vårdvetenskap om alla de spörsmål som har att göra med hur hälsa, lidande och vårdande är för patienten. Kunskaper inom vårdvetenskap kännetecknas av helhetssyn på människan som patient. Det är kunskaper om hur det är att leva med sjukdom och ohälsa samt hur vårdare kan lindra lidande och skapa förutsättningar för hälsa för patienten, och hur denna ska kunna genomföra sina livsprojekt, trots sjukdom eller annat lidande. Vårdvetenskap har därmed fokus på den existentiella dimensionen hos patienten (Dahlberg & Segesten, 2010). Vårdvetenskap kompletterar på så sätt den medicinska vetenskapen i hälso- och sjukvård. Kunskaper inom medicinsk vetenskap fokuserar människans biologi och beskriver kroppsliga förändringar i samband med sjukdom i termer av symtom och sjukdomsdiagnoser. Den människosyn som präglar medicinsk vetenskap har en tradition i att vara reduktionistisk eller atomistisk, dvs. den reducerar människan till organ och organsystem, anatomi och fysiologi, fysik och kemi. Kunskaper inom denna vetenskap är viktiga för att förstå förändringar i kroppen som orsakar sjukdomar samt för att behandla och bota kroppens olika sjukdomar.

Sjuksköterskor behöver kunskaper från båda dessa kunskapsområden, både det vårdvetenskapliga och det medicinska kunskapsområdet är nödvändiga för att kunna möta patienters behov och för att erbjuda en god vård. Kunskaper från båda områdena är i praktiken sammanlänkade och sjuksköterskor använder dessa på ett sammanflätat sätt i varje möte med patienter och i varje vårdsituation. Vi människor är både existens och biologi samtidigt, vilket visar sig i varje vårdsituation.

Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete

Det är inte bara sjuksköterskor som behöver denna dubbla kunskapsgrund.

Både vårdvetenskap och medicinsk vetenskap är kunskaper som behöver användas av alla som arbetar i hälso- och sjukvård. Varje vårdyrkeskategori tillämpar kunskaper från olika områden. Utöver de redan nämnda använder de exempelvis kunskaper från psykologi, sociologi och samhällsvetenskaper.

Olika yrkesgrupper har däremot olika huvudfokus på kunskaper i sin utbildning, dvs. det som är huvudämnet eller huvudområdet och där studenterna avlägger den akademiska examen, vilket för sjuksköterskor är vårdvetenskap och omvårdnad och för exempelvis läkare medicinsk vetenskap.

Det finns inte en enhetlig benämning för sjuksköterskornas akademiska ämne i Sverige, utan både omvårdnad och vårdvetenskap förekommer. Ur det perspektiv som denna bok står för är vårdvetenskap en vetenskap som är professionsneutral, dvs. den är en självständig vetenskap som inte är bunden till endast en yrkesutbildning utan kan nyttjas av alla yrkesgrupper inom vård och omsorg samt alla människovårdande yrken.2 På motsvarande sätt är medicinsk vetenskap inte bunden till en yrkesgrupp, utan används av alla inom hälso- och sjukvård. Omvårdnad som kunskapsområde är däremot knutet till yrket sjuksköterska. Det handlar om sådana kunskaper som är specifika för sjuksköterskans kompetens. Omvårdnadskunskaper grundas i såväl vårdvetenskap som medicinsk vetenskap samt andra vetenskapliga kunskapsområden som nämnts ovan. Omvårdnadskunskaper beskriver hur vårdarbetet ska förstås och utföras. Även om en sjuksköterskeutbildning benämner huvudämnet som omvårdnad är vårdvetenskaplig kunskap mycket viktig för att kunna utföra omvårdnadsarbetet. I denna bok används termen omvårdnad i vissa kapitel, eftersom det är en mycket vanlig benämning för just sjuksköterskans kunskapsområde. Termen omvårdnad har emellertid blivit något diffus eftersom den i dag omfattar all omvårdnadspersonal i den kommunala vården, där det ofta kan handla om outbildad personal. Inom sluten vård omfattar termen omvårdnad även undersköterskor. Av denna anledning har termen omvårdnad kommit att få en bred användning och är därmed inte alltid knuten till en akademisk yrkesexamen.

Denna bok behandlar vårdvetenskapliga teorier och kunskap som är av vikt för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Som redan betonats är vårdvetenskap en vetenskap, som med patienten i fokus beskriver och analyserar vårdande med målet att stärka och stödja människors hälsa (Dahlberg & Segesten,

2

Se Dahlberg & Segesten (2010) som visar hur vårdvetenskapen ingår i de olika professionernas kunskapsområden.

17

18 Kapitel 1

2010). Men vårdvetenskap är liksom andra vetenskaper inte en enhetlig vetenskap, utan det finns flera olika teoribildningar och kunskapstraditioner inom vårdvetenskap. I den här boken kommer två huvudfåror inom vårdvetenskap i Norden att beskrivas, nämligen den livsvärldsorienterade vårdvetenskapen och den caritativa vårdvetenskapen. Tanken är att du som sjuksköterskestudent ska tillägna dig grundläggande teoretiska kunskaper från båda dessa traditioner, för att senare tillämpa dessa i vårdpraxis och i mötet med patienten.

Teoretisk kunskap är abstrakt och inte identisk med en vårdande verklighet.

Vissa teorier och begrepp i denna bok kan kanske uppfattas som svåra att förstå. Det är därför viktigt att boken läses på ett sådant sätt att du stannar upp för att reflektera och att du tillsammans med studiekamrater samt även med lärare, exempelvis i seminarier eller grupparbeten, får vända och vrida på de teoretiska begreppen så att de blir till en begriplig helhet och du når förståelse för innebörden. Det finns genomgående i boken konkreta exempel för att levandegöra de abstrakta och ibland något tunga begreppen. Här inledningsvis kommer bokens båda inriktningar att presenteras för att du ska kunna tillägna dig de olika kapitlen som utvecklar och fördjupar olika centrala begrepp och fenomen i vården. Först ges en presentation av det livsvärldsorienterade perspektivet inom vårdvetenskap och därefter följer det caritativa perspektivet.

Att vårda med livsvärlden som grund Att vara patient och i behov av vård innebär samtidigt ett beroendeförhållande till de vårdare som kan hjälpa och stödja patienten i sin situation. Om inte vårdare är uppmärksamma på detta förhållande finns det risk för att de tar ”kommandot” i relationen till patienten och att dennes möjligheter till delaktighet i sin vård då uteblir. Vidare påverkar sjukdom och lidande patientens livssituation, vilket gör patienten sårbar och utsatt. Därför behövs ett vårdande som bejakar patientens sårbarhet i vårdrelationen, som har förmågan att se patienten ur ett helhetsperspektiv, dvs. att se patienten i sitt sammanhang, och som bekräftar patientens autonomi. Detta kräver ett samspel mellan patient och vårdare som möjliggör att patienten blir delaktig i sin vård (Dahlberg, 2014). Patienter måste själva få vara med och påverka hur de ska förhålla sig till samt hantera sin sjukdom och sitt lidande, hur deras livssituation ska ta form och hur de ska leva sitt dagliga liv med exempelvis kronisk sjukdom. Förutsättningar för detta är att vårdaren uppmärksammar personen och det individuella i vårdandet. En teori som svarar an på dessa krav och som kan utgöra ett viktigt redskap för sjuksköterskor i omvård-

Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete

nadsarbetet är teorin om livsvärlden (Dahlberg & Segesten, 2010; Dahlberg, 2014). Med livsvärlden som grund och inspiration för vårdande kan både behovet av helhetssyn och delaktighet förverkligas.

Att vårda med livsvärlden som grund innebär att uppmärksamma hur hälsa, sjukdom, lidande och vårdande erfars av den enskilda patienten som individ. Men även hur just detta påverkar patientens vardag och liv (Dahlberg, 2014). Inom den livsvärldsorienterande vårdvetenskapen är patientperspektivet tongivande och patienten uppfattas som den främste experten på sin hälsa, sjukdom, sitt lidande och på sin situation. Det handlar därmed om att bejaka patientens levda värld, med alla de erfarenheter, upplevelser och känslor samt tankar som ryms i denna. Vårdaren måste därför ta del av patientens berättelse och vara öppen för dennes upplevelser och erfarenheter.

Det finns därmed en livsvärldsorienterad etik, som presenteras närmare i kapitlet om vårdandets etik.

Livsvärlden är en ”värld” av erfarenheter och upplevelser, som var och en av oss människor är bärare av. Det handlar egentligen om en hållning eller inställning till den vanliga världen, dvs. det handlar om den välkända världen såsom den erfars och upplevs av var och en av oss. På så sätt är livsvärlden generellt sett så välbekant att den är för givet tagen och oreflekterad. Men här finns också möjligheter för var och en att bli reflekterande och därmed öka medvetenheten om sin livssituation. Livsvärlden är också unik för varje individ. Vi delar förvisso en del av livsvärlden med varandra, vi har gemensamma erfarenheter och upplevelser, men det finns alltid en dimension av livsvärlden som är helt individuell. Begreppet livsvärld utvecklas och fördjupas i kapitel 3 under rubriken Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv.

Inom den livsvärldsorienterade vårdvetenskapen finns centrala begrepp med syftet att fördjupa förståelsen för patientperspektivet. Det är först och främst begreppet Den levda kroppen. Ur ett medicinskt perspektiv är den mänskliga kroppen en biologisk uppsättning och fokus är på hur kroppen kan bearbetas för att bota sjukdomar och undanröja lidande. Med ett livsvärldsperspektiv kan denna bild av människan kompletteras (Dahlberg, 2014).

Kroppen är biologisk, men den är mer än så. Den är även subjektiv och levd och därmed en odelbar enhet, i ständigt samspel med andra människor och med omgivningen. Den levda kroppen kan inte exempelvis avgränsas som fysisk, psykisk och existentiell, utan den är allt på samma gång. Varje upplevelse är en helhet genom den levda kroppen. Den är fylld av minnen, erfarenheter, upplevelser och visdom. Människan är sin kropp och genom kroppen har hon tillgång till världen (Merleau-Ponty, 1995; 1999). Kroppen är på så sätt navet i människans existens, kring vilket allting kretsar. Kroppen

19

Inom den livsvärldsorienterande vårdvetenskapen är patientperspektivet tongivande och patienten uppfattas som den främste experten på sin hälsa, sjukdom, sitt lidande och på sin situation. Vårdaren måste därför ta del av patientens berättelse och vara öppen för dennes upplevelser och erfarenheter.

Livsvärlden är en ”värld” av erfarenheter och upplevelser, som var och en av oss människor är bärare av. Det handlar egentligen om en hållning eller inställning till den vanliga världen, dvs. den välkända världen såsom den erfars och upplevs av var och av oss.

20

Kapitel 1

är ständigt närvarande, vi kan inte gå ifrån vår kropp, utan genom kroppen upplever vi både oss själva och omvärlden. Kroppen är bärare av människans livshistoria, mening och självbild (Dahlberg & Segesten, 2010; Dahlberg, 2014). Alltså är den livsvärldsorienterade förståelsen av kroppen något utöver den biologiska kunskapen om kroppen och det medicinska perspektivet. Det är en förståelse av kroppen som går bortom de biologiska utgångspunkterna, vilket innebär att den mänskliga biologin också förstås som levd. Följaktligen är det vid en hjärtinfarkt inte själva förändringen i hjärtat och de provsvarsvärden som följer av detta som enbart är viktigt, utan hur patienten upplever sitt hjärta och sin sjukdom och hur hjärtinfarkten påverkar livet, dvs. hur sjukdomen påverkar välbefinnandet och möjligheten att genomföra det som är viktigt för individen. Kroppen inrymmer känslor och är vårt medel för kontakt med omvärlden. Varje förändring i den levda kroppen medför en förändring av tillgången till livet, vilket blir tydligt i samband med ohälsa, sjukdom, skada eller annat lidande (Toombs, 1993; Dahlberg & Segesten, 2010; Berglund, 2011). Alltså måste vårdandet ha förmåga att se hur det är för den person som vårdas, hur det är för just henne eller honom att vara sjuk. Begreppet den levda kroppen utvecklas och fördjupas i kapitel 3 och 5 under rubrikerna Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv samt i Vårdande mellanrum och sammanhang.

Ett annat centralt begrepp är Öppenhet och följsamhet. Utmaningen för vårdare är att förhålla sig till varje patients existens. Det låter sig inte göras om inte vårdaren på ett medvetet sätt är öppen och följsam för det som visar sig i varje möte med en patient. Alla människor har en hel del gemensamt, så även patienter med en specifik sjukdomsdiagnos, exempelvis hjärtinfarkt. Men det finns skillnader mellan individer som har drabbats av denna sjukdom.

Varje livsvärld har, förutom det som liknar andra livsvärldar, även helt unika egenskaper, individuella nyanser, vilket kräver öppenhet för att de ska upptäckas och få betydelse i vårdandet. Vårdare måste sträva efter att förstå hur den aktuella patientsituationen skiljer sig från tidigare situationer. Även om sjuksköterskan har mött och vårdat ett stort antal patienter med hjärtinfarkt måste han eller hon i varje nytt möte med en patient ställa sig frågan: Hur är det för denna patient? Vad ger egentligen denna patient uttryck för? Vad är viktigt för att just denna patient ska må bra? Här handlar det om att med öppna sinnen i samtalet nå fram till patientens livsvärld och ställa frågor samt lyssna med skärpt uppmärksamhet på svaren från patienten. Sjuksköterskor har erfarenheter som är lagrade och inbäddade i den egna levda kroppen.

Dessa utgör erfarenhetskunskaper som används i möten med patienter och i vårdandet, ibland utan att man medvetet funderar över dessa kunskaper. De

Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete

brukar därför benämnas som tyst kunskap, vilka fyller en viktig funktion i vården, men som också kan bidra till att hindra öppenhet i vårdsituationer.

Sjuksköterskor kan se situationer som ”det brukar vara” och handla som ”de brukar göra”. Det kan alltså finnas en förförståelse som styr och till och med dominerar den aktuella situationen, och på så sätt på förhand bestämmer vad situationer handlar om, vilket gör att det är svårt att se något nytt (jfr Gadamer, 1989). Genom en medveten öppenhet och följsamhet kan sjuksköterskan hålla alla sinnen öppna för vad som visar sig i just denna situation.

Men för att utveckla denna öppenhet måste sjuksköterskor reflektera över sig själva och sina erfarenheter. Genom reflexion kan de lära sig att hantera sin egen livsvärld så att inte den skymmer i mötet med patienten, utan att det är patientens livsvärld som blir synlig (Ekebergh, 2009). Genom att utveckla förståelse för sig själv är det lättare att förstå andra människor. Detta är en förutsättning för att kunna vårda med livsvärlden som grund. Begreppet öppenhet och följsamhet utvecklas och fördjupas i flera kapitel i boken, bland annat i kapitel 5 i Vårdande förhållningssätt.

Det tredje centrala begreppet är sammanhang. I den livsvärldsorienterade vårdvetenskapen betonas det levda sammanhanget, som betyder att människan alltid finns i ett sammanhang, i en värld tillsammans med andra människor och andra företeelser. Det är i relationen med dessa andra som vi människor både förstår oss själva och andra. Det är i relationen till sammanhangen och andra som ett jag och du uppstår. Tillsammans med andra uppstår på så sätt mening (Dahlberg, 2014). Det är i relationen med andra som en hållning till livet formas. Genom såväl stora som små frågor och ställningstagande om vad som är meningsfullt formas existensen. Följaktligen är samspelet med andra människor viktigt för upplevelsen av sammanhang. Meningsfulla sammanhang stärker medan brist på sammanhang kan skapa vilsenhet och ensamhet.3 Det levda sammanhanget är rörligt och föränderligt. Vid exempelvis sjukdom kan det välbekanta och meningsfulla sammanhanget helt förändras för individen. Att vårda med livsvärlden som grund innebär att sjuksköterskan försöker förstå patientens sammanhang för att tillsammans med patienten skapa nya sammanhang där patienten kan samla krafter och återfå hälsa.

Den levda kroppen är i sig ett speciellt sammanhang, en helhet som inte låter sig delas upp och separeras i beståndsdelar. Sådan separation sker emellertid inom hälso- och sjukvård genom användning av kategoriseringar

3

I Dahlberg & Segesten (2010) beskrivs ensamhet som ett tillstånd där sammanhang saknas.

21

22

Kapitel 1

av olika slag, exempelvis medicinska diagnoser. Men att bunta ihop människor i grupper som relaterar till förändringar i ett organ eller organsystem, exempelvis hjärtinfarkt, diabetes eller ledgångsreumatism, motsätter sig förståelsen av den levda kroppen (Dahlberg, 2014). De medicinska diagnoserna har en administrativ funktion i vården, eftersom de är etablerade och underlättar det medicinska arbetet. Viktigt är emellertid att alltid samtidigt också ha en öppenhet för och uppmärksamma livsvärlden och den levda kroppen för att möjliggöra en god vård. Begreppet sammanhang utvecklas och fördjupas i kapitlen Människans hälsa och lidande samt i Vårdande och då främst i avsittet om Vårdande mellanrum och sammanhang.

REFLEXIONSFRÅGOR Vad är ett meningsfullt sammanhang för dig? När har du upplevt brist på sammanhang? Hur har det varit?

Att vårda med caritas som grund Maria Arman

Den caritativa vårdteorin vilar på idéer om hur vård och vårdande bör vara och kan vara. Den utgår från förståelse av humanistiska bärande begrepp och etiska värden som medmänsklighet, värdighet och lindrat lidande.

Caritas är latin och betyder kärlek och barmhärtighet, dvs. en osjälvisk tjänande kärlek även uttryckt genom människokärlek och medlidande. Caritas innebär en grundsyn för vårdande med kärleksfullhet, som sjuksköterskor och alla vårdare kan bygga sitt yrkesarbete på i en naturlig vilja att göra gott för patienten. Den caritativa och värdegrundade vårdvetenskapliga teorin som flera kapitel i den här boken bygger på syftar precis som livsvärldslett vårdande till att genom vårdande lindra mänskligt lidande och främja liv och hälsa. Inom den caritativa teorin som Eriksson och medarbetare arbetat fram är värdegrunden för själva vårdandet återkommande som tema, där människan som helhet samt hennes värdighet utgör grunden (Lindström, Lindholm Nyström & Zetterlund, 2014). Människan är en enhet med kropp, själ och ande och hon rör sig i olika dimensioner där hon handlar, känner, tänker och längtar. Allt detta behöver tas emot i en vårdande gest och med omsorg. Människan är på en gång universell och delar existens och livsvillkor med resten av mänskligheten och unik då hon har egna förmågor och särdrag. En universell syn på människan och livet betyder också öppenhet

Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete

för transcendens, dvs. för något mystiskt, heligt och en andlig dimension i livet oavsett hur man väljer att benämna det.

Patientens värld är en värld av lidande och potentiellt, befarat lidande.

Lidande som begrepp används inom vårdvetenskap för att betona hela människan. Talar vi om lidande måste vi se en hel människa som lider, man kan inte fokusera på en sjukdom eller kroppsdel. Sjukdom är ofta orsak till lidande, men det är en människa som lider, en hel människa. Ibland kan sjukdomens behandling eller botande minska patientens lidande men hon behöver lindring under tiden det sker. Många gånger kvarstår sjukdom och besvär och många människor lever med livslånga hinder för full hälsa. Även begreppet hälsa uttrycker helhetssyn då det på samma sätt som ovan är en hel människas hälsa som åsyftas. Att vårda med caritas som grund är att genom en varm och inbjudande relation med patienten lindra lidande och främja liv och hälsa för henne som medmänniska och patient (Arman & Rehnsfeldt, 2006).

Vårdandet i en caritativ anda vilar på en vårdande relation och vårdgemenskap som vårdaren har ansvar för och som visar sig för patienten genom vårdarens hållning och handlingar, i förhållningssätt och bemötande.

En vårdrelation är en vårdande relation där närvaro, lyssnande och berättelse är viktiga inslag. Gemenskap mellan människor är en grundfråga och en förutsättning för mänskligt liv. Människor är och förblir ömsesidigt beroende av varandra och i vården blir patienten genom sitt beroende extra sårbar. En naturligt vårdande gemenskap ses som ett värde som lindrar och underlättar för båda parter. Det är naturligt för människan att vårda och att göra gott för en annan människa. Patienten är den som vet när hon eller han har blivit sedd, lyssnad på och fått lindring genom vården.

REFLEXIONSFRÅGOR Man möter många olika människor i hälso- och sjukvården, patienter med olika problem: vad kan det betyda hur jag tänker om mitt eget förhållande till dem? Kan det göra skillnad för mig eller för patienten?

23

Den caritativa vårdvetenskapliga teorin har utvecklats av professor Katie Eriksson och hennes medarbetare vid Åbo Akademi under åren 1982– 2015. Centrala begrepp för teorin är hälsa, lidande, vårdande, vårdrelation, vårdgemenskap, värdighet, den lidande människan och försoning.

24 Kapitel 1

Sökord Biologisk

biological

Delaktig

participating

Existens, Erfarenhetskunskap

existence, knowledge of

Förståelse

understanding

Helhetsperspektiv

holistic perspective

Hälsa

health

Lidande

suffering

Livsvärld

lifeworld

Livsvärldsperspektiv

lifeworld approach

Medicinskt perspektiv

medical perspective

Patientperspektiv

patient perspective

Perception

perceptions

Reflexion

reflection

Sammanhang

context

Tyst kunskap

tacit knowledge

Vårdande

caring

Värdighet

dignity

Öppenhet

openness

Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete

25

”Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen som är mödan värd” (Boye, 1927)

Människans hälsa och lidande

2

När människor söker vård är det för att hälsan störs eller hotas av besvär som är orsakade av sjukdom eller annat lidande. Syftet med allt vårdande är att stödja och stärka människors hälsoprocesser, vilket innebär att lindra lidande och hjälpa patienter till en så god hälsa som möjligt. Hälsa är därför vårdandets övergripande mål. Både hälsa och lidande utgör motiv för vårdande och de är komplexa fenomen som kan definieras och beskrivas på olika sätt och ur olika perspektiv. I detta kapitel kommer de att beskrivas ur ett livsvärldsperspektiv, där betoningen ligger på hälsa samt ur ett caritativt perspektiv, där betoningen ligger på lidande.

• Hälsa – ett livsvärldsperspektiv Margaretha Ekebergh • Lidande och lindrat lidande Maria Arman

27

28 Kapitel 2

Hälsa – ett livsvärldsperspektiv Margaretha Ekebergh

Hälsa är vårdvetenskapens och vårdandets centrala fenomen och begrepp.

Med ett livsvärldsteoretiskt perspektiv som grund för förståelsen av hälsa betonas varje persons upplevelse och erfarenhet av hälsa, dvs. fokus ligger på vad hälsa innebär för individen.4 För att kunna beskriva hälsa ur ett livsvärldsperspektiv krävs en teori om hälsa med detta perspektiv, vilket Dahlberg och Segesten (2010) har utvecklat. Innehållet i detta avsnitt vilar i denna teoribildning. Där definieras hälsa så här: Hälsa är att uppleva välbefinnande, att man ”mår bra”, och att vara i stånd till att genomföra sina stora och små livsprojekt, dvs. det man anser vara av värde i livet. Hälsa inkluderar både biologiska och existentiella aspekter.

Med ett livsvärldsperspektiv innebär hälsa ett tillstånd som rör hela människan och det är en upplevelse av att vara i jämvikt. Det handlar både om en känsla av inre balans och en känsla av jämvikt i relation till sina medmänniskor och livet i övrigt. Upplevelsen av hälsa, av att vara i jämvikt är inte densamma för alla människor, utan växlar mellan individer och situationer.

Hälsa är därför något mångdimensionellt, som har olika innebörd för olika personer och som kan ha olika karaktär i olika situationer. Hälsa är alltså inte något konstant, utan hälsa är relativ och speglar människans aktuella och totala livssituation. När människan drabbas av sjukdom påverkas upplevelsen

4

Enkelt uttryckt handlar ett livsvärldsperspektiv om hur något upplevs. I det här aktuella sammanhanget handlar det således om hur hälsa upplevs. Läs mera om det livsvärldsteoretiska perspektivet på s. 66.

Människans hälsa och lidande

av hälsa på ett negativt sätt, men även om vi uppfattar oss som friska kan känslan av hälsa försvagas när vi är nedstämda eller upplever svår stress. Vi kan i sådana situationer uppleva illabefinnande. Följaktligen har hälsa en djupare innebörd än frånvaro av sjukdom. Hälsa kan till och med vara förenlig med sjukdom och lidande om lidandet är hanterbart (Toombs, 1993).

I litteratur inom hälso- och sjukvård finns det rikligt med texter om att vara sjuk och om olika sjukdomar, men vad hälsa innebär är ganska knapphändigt beskrivet. En anledning till detta kan vara att ”Hälsan tiger still”, som ordspråket säger. Gadamer (2003) menar att hälsa är en rytmisk erfarenhet hos människan, något som bär upp livet på ett omärkbart sätt, dolt och tyst.

Hälsan är på så sätt gåtfull, enligt Gadamer, eftersom vi människor vanligtvis inte funderar över hälsosituationen när vi ”är i god hälsa”. När vi ”är i hälsa” upplever vi kort och gott att vi mår bra, utan att vi närmare tänker på det. Vi glömmer då oss själva och är riktade ut från oss själva mot livet och alla dessa projekt. Vi är både absorberade av och nöjda med tillvaron och existensen.

Det är när vi drabbas av sjukdom som hälsa visar sig. Då blir vi medvetna om hälsan som något åtråvärt i tillvaron. Sjukdomen stör och hindrar det naturliga dagliga livet, vilket vi vill undkomma och försöker därför återfå hälsa och återgå till det goda livet (Svenaeus, 2003). För att kunna greppa hälsans komplexitet ur ett livsvärldsperspektiv behöver vi förstå fenomenet i förhållande till vår existens, vilket ska utvecklas i nästa avsnitt.

Hälsa och existens Inom hälso- och sjukvård råder främst ett naturvetenskapligt perspektiv på människan. Naturvetenskapen kartlägger hur de biologiska systemen fungerar och samverkar med varandra och hur de påverkar hälsa och sjukdom.

Ur ett naturvetenskapligt perspektiv kan man säga att hälsa råder när de biologiska systemen fungerar optimalt. Det är också det perspektiv som den medicinska vetenskapen använder sig av. Det är förvisso viktigt för människans hälsa att de biologiska funktionerna är så intakta som möjligt.

När det gäller frågor om matens betydelse för hälsa liksom att skapa en hälsosam livsrytm, bland annat balans mellan rörelse och stillhet, är det angeläget att veta hur biologin fungerar. Det är emellertid inte tillräckligt att bara förstå den biologiska dimensionen av hälsa, utan människans hälsa måste också förstås ur ett existentiellt perspektiv. Den biologiska hälsan och den existentiella upplevelsen av hälsa är sammanflätade och kan alltså inte separeras på ett radikalt sätt. Det välmående vi kan känna efter en god och näringsriktig måltid eller efter en skön promenad kan inte reduceras till

29

30

Kapitel 2

antingen biologi eller existens, utan det handlar om båda dessa dimensioner av hälsa. Dahlberg och Segesten (2010) har i en analys av människors berättelser om hälsoerfarenheter och sjukdom samt annan ohälsa funnit att hälsa innebär att må bra och att vara i stånd till att genomföra det man anser vara av värde i livet. De menar att de lätt kan se i denna analys att hälsa innebär en generell upplevelse som är sammanflätad med andra upplevelser av existensen. I berättelserna finns genomgående en koppling mellan biologiska aspekter, t.ex. sjukdomens påverkan på kroppsliga mekanismer såsom förmågan att utföra olika aktiviteter och den existentiella aspekten, som visar sig i upplevelsen av påverkan i livet. Vi kan alltså inte tala om hälsa utan att beröra den biologiska grunden. Vi kan inte heller tala om hälsa utan att beröra de existentiella frågorna, vad det innebär att vara människa i en värld med andra människor och andra existenser.

Det finns inte några enkla samband mellan olika aspekter av hälsa, exempelvis behöver upplevelsen av god hälsa inte innebära att individen har en känsla av att vara i stånd till att genomföra sådant som är av betydelse, eller att en god hälsa garanterar ett gott liv. Inte heller det omvända gäller, dvs. en individ som känner sig kapabel att genomföra en rad aktiviter och rent av upplever sig ha ett gott liv kanske inte beskriver sig som att vara vid god hälsa.

I ett existentiellt perspektiv på mänskligt liv finns en öppenhet inför hur vi kan utvecklas och hur våra liv kan ändra riktning och förändras. I ett biologiskt perspektiv råder däremot en bestämdhet som tillsammans med levnadsvanor påverkar de biologiska förutsättningarna. Vi föds med en viss genetisk uppsättning som är mer eller mindre konstant genom livet. Vi är färdiga på ett tydligt sätt. Det existentiella perspektivet öppnar däremot upp för en frihet för människan att forma sitt liv. Dock kan vi aldrig bryta den biologiska bestämdheten, som bland annat innebär att livet är ändligt. Det finns med andra ord inte en total frihet där vi är helt oberoende och kan forma livet helt som vi önskar. Friheten är alltid begränsad på något sätt.

Men genom att vi blir medvetna om livets ändlighet öppnas möjligheter upp. Omständigheter i livet som först ter sig som negativa kan få positiva innebörder. Även oväntade, oönskade och kanske också fruktade händelser, som skapar lidande, kan innebära vändpunkter för människan, dvs. tillfällen att stanna upp och låta livet ta en annan riktning. Det kan exempelvis vara när en person oväntat och hastigt drabbas av en hjärtinfarkt beroende på en stressfylld livssituation. Sjukdomen får personen att stanna upp och betrakta sin tillvaro. Livets skörhet samt ändligheten och därmed dess begränsningar blir uppenbart och han eller hon väljer att fortsättningsvis leva ett lugnt liv på landsbygden nära naturen istället för ett stressigt storstadsliv

ISBN 978-91-47-11411-5 © 2015 Författarna och Liber AB Förläggare Kristina Iritz Hedberg Förlagsredaktör Annika Sandström Formgivning Nette Lövgren Sättning Catharina Grahn Omslag Nette Lövgren Produktionsledare Jürgen Borchert Första upplagan 1 Repro: Exaktaprinting, Malmö Tryck: Graphycems, Spanien, 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

ATT TA HAND OM MÄNNISKOR som behöver hjälp, råd och stöd för att behålla eller återta sin hälsa kräver djup kunskap och god omdömesförmåga.

Teoretiska grunder för vårdande ger en beskrivning av och vägledning i hur blivande sjuksköterskor kan tänka, känna och handla i ett vårdande yrke i utveckling.

Boken belyser vårdvetenskaplig teori på ett både överskådligt och fördjupande sätt och tränger in i kärnan av vad hälsa är och vad vårdande handlar om. Författarna har sina vårdvetenskapliga utgångspunkter dels i livsvärldsteori, dels i en caritativ grundsyn; teorier som kompletterar varandra i djup och bredd. Gemensamt träder patientperspektivet och mötets betydelse för utveckling av hälsa fram.

Texterna utgör ett fundament för studier i omvårdnad och vårdvetenskap där aktuell vårdvetenskaplig forskning sammanfattas och där relevanta grundläggande begrepp presenteras. Fallbeskrivningar och situa tionsbeskrivningar illusterar och levandegör de teoretiska begreppen, faktarutor och reflektionsfrågor finns för att underlätta lärandet och sökord samt referenser ger hjälp vid egen vidare fördjupning. Det här är boken som förbereder studenten för det praktiska arbetet inom hälso- och sjukvården!

Teoretiska grunder för vårdande vänder sig i första hand till studerande på sjuksköterskeprogrammet, från första terminen och vidare genom utbildningen, men lämpar sig också för andra professioner inom hälso- och sjukvården.

Bokens huvudredaktörer är Maria Arman, docent i vårdvetenskap, universitetslektor vid Karolinska Institutet, Karin Dahlberg, professor i vårdvetenskap, senast vid Linnéuniversitetet i Växjö och Margaretha Ekebergh, professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås.

Både huvudredaktörer och medförfattare till kapitlen är tongivande i aktuell nordisk vårdforskning.

Den här boken ingår i en serie om två titlar: del 1 Teoretiska grunder för vårdande del 2 Praktiska grunder för omvårdnad.

Best.nr 47-11411-5 Tryck.nr 47-11411-5