Laila M. GuvÄ ⹠à se Wewel
Tex t s amling
Spegla sprÄket 7 Textsamling erbjuder spÀnnande skönlitterÀra textutdrag och intressanta sakprosa texter av olika slag. Textsamlingen bestÄr av tvÄ delar. Den första delen följer grundbokens kapitel genom att erbjuda fler exempel pÄ de representerade texttyperna: sagor, myter, poesi, ungdomslitteratur, lÀromedelstexter, insÀndare och recensioner. Den andra delen Àr tematisk och har hÀmtat inspira tion frÄn de övergripande mÄlen och riktlinjerna i lgr11. Texterna i denna del kretsar kring tre teman: ⹠Respekt och rÀttskÀnsla ⹠Frihet och förtryck ⹠KlimatförÀndring och klimatförbÀttring Spegla sprÄket 7 Textsamling Àr ett komplement till Spegla sprÄket 7 grundbok i svenska. Textsamlingen fungerar ocksÄ utmÀrkt att anvÀnda fristÄende.
ISBN 978-91-523-2313-7
Tex t samling
7
Laila M. Guva
o°
Textsamling_ak7_cover.indd 1
algeps sprÄket o°
(523-2313-7)
spegla sprÄket 7
spegla sprÄket 7
Ase Wewel
2016-09-07 09:32
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/LÀromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Projektledare/redaktör: Lilian Andersson, Daniel Ternberg Grafisk form och illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration TextrÀttigheter: Jenny Bergner Delar av textmaterialet Àr framtaget i samarbete med Maria Heimer, författare, förelÀsare och utvecklingspedagog, Resurscentrum barn och familj, Staffantorps kommun. Spegla sprÄket 7 Textsamling isbn 978-91-523-2313-7
© 2016 Laila M. GuvÄ, à se Wewel och Sanoma Utbildning ab, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk Àr skyddat av lagen om upphovsrÀtt. Kopiering utöver lÀrares rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, Àr förbjuden. SÄdant avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman/rÀttsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2016
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 2
2016-09-07 09:03
algeps sprÄket
Tex t samling
o°
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 3
o°
7
Laila M. Guva Ase Wewel
2016-09-07 09:03
innehÄll del
1
Sagor 8 folksagor 9
Liv eller död 9 Janne Lundström Karekare-saga frÄn Nigeria Askepilten som Ät i kapp med jÀtten 14 AsbjÞrnsen & Moe Folksaga frÄn Norge Sagan om Àrthandlarens dotter 19 ur Tusen och en natt konstsagor 29
Ungdomslitteratur dystopier 70 Den gröna cirkeln 71 Stefan Casta Ănskeprickar 88 Elin Fahlstedt Delirium 98 Lauren Oliver
Poesi 116 StrövtÄg i hembygden 117 Gustaf Fröding
Den lille pige med svovlstikkerne 29 H.C. Andersen
PÄ nöjesfÀltet 120 Sonya Sones
Prinsessan som inte ville leka 34 Astrid Lindgren
Aggression 121 Taslima Nasrin
Lyckans ÀppeltrÀd 42 Jan Mogensen
GĂ„ inte fel Kamel 121 Mikael Cavalin
Myter 56
Sakprosa lÀromedelstexter 124
Persefone och Demeter 57 Andreas Palmaer och Peter Bergting Maui och hans tusen trick 62 Margaret Mayo Maximal otur för denna man 68 Göran Wald Modern myt
RÀtten att fÄ gÄ pÄ toa ifred 125 ur Prio Geografi 7 Det brinner 127 ur Kemi direkt
à siktsbaserade texter 130 insÀndare 130
LÄt mig Àta i fred! 131 Att röka Àr inte coolt 132 Spring inte över spÄren! 132 Skolelever behöver prao 133 Byggarbetare borde jobba pÄ kontorstid! 134
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 4
2016-09-07 09:04
recensioner 137
Frihet och förtryck 212
Mardrömsvarning 137 Anna Nygren
Rosas buss 213 Fabrizio Silei, Maurizio A.C. Quarello
Cirkeln 141 Mathias Dahlström
Ramiz resa 222 Gunilla Lundgren och Ramiz Ramadani
Nytt racingspel med vÀlbekanta vÀnner 143 David Edberg och Viggo Söderberg
Avblattefieringsprocessen 232 Zulmir BecËevicÂŽ
del
2
Respekt och rÀttskÀnsla 146 Du & Jag 147 Katarina von Bredow Jag Àr Malala 161 Malala Yousafzai Fulast i vÀrlden 171 Ingrid Olsson
Ingen du kÀnner 245 Christina Wahldén
KlimatförÀndring och klimatförbÀttring 266 De hemlösas stad 268 Annika Luther Mitt klimatkatastrofala liv 276 Saci Lloyd
Balladen om en bruten nÀsa 180 Arne Svingen
Iskallt uppdrag i Arktis 291 Tom Arnbom WWF Panda planet
FjÀrde riket 190 Maria Nygren
KlimatfrÄgan pÄ bordet 297 Charlotte Lagerberg Fogelberg
Att vara jag 201 Anna Höglund
Miljöspanarnas bÀsta 305
Jag har en klok uggla i fickan! 206 Sanna Mohr och Sannie Wedberg
Brakfesten Àr över dags att börja panta 305 Jenny Andersson Festa loss och byt klÀder med varandra 309 Helena E. KÀllgren
TextkÀllor 316 BildkÀllor 319
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 5
2016-09-07 09:04
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 6
2016-09-07 09:04
Hej! Du har just slagit upp Spegla sprĂ„ket 7 Textsamling. Det Ă€r en bok full av olika sorters texter. I den hĂ€r boken finns sagor och myter, faktatexter och poesi, spĂ€nnande utdrag ur dystopier och mĂ„nga andra slags texter. Du kan anvĂ€nda den hĂ€r textsamlingen pĂ„ olika sĂ€tt. Antingen sĂ„ lĂ€ser du alla texter i ett kapitel och jobbar konsekvent med de lĂ€sförstĂ„elseuppgifter som finns till varje text, eller sĂ„ lĂ€ser du lite hĂ€r och var bara för lĂ€supplevelsens skull. Du kan anvĂ€nda texterna som modelltexter för ditt eget skrivande, eller sĂ„ lĂ€ser du dem för att bli sĂ€krare pĂ„ vad en viss genre innebĂ€r. I bokens andra del finns tre temakapitel â de innehĂ„ller texter frĂ„n olika genrer, men varje kapitel har ett gemensamt tema som passar att lĂ€sa nĂ€r man jobbar med vĂ€rdegrundsfrĂ„gor i skolan. Ni kanske arbetar med demokrati? DĂ„ finns det bra texter i kapitlet Frihet och förtryck att jobba med. I kapitlet KlimatförĂ€ndringar och klimatförbĂ€ttringar finns texter som passar att lĂ€sa nĂ€r man jobbar med miljö och hĂ„llbar utveckling och du kan sĂ€kert gissa sjĂ€lv att kapitlet Respekt och rĂ€ttskĂ€nsla passar till mĂ„nga olika arbetsomrĂ„den i olika skolĂ€mnen. Vi har helt enkelt velat göra en riktigt anvĂ€ndbar lĂ€sebok till dig!
o°
Trevlig lÀsning önskar
Laila och Ase
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 7
2016-09-07 09:04
del 1
sagor
8
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 8
2016-09-07 09:04
folksagor
Liv eller död Janne Lundström Karekare-saga frÄn Nigeria
Du ska nu fĂ„ lĂ€sa en dilemmasaga. Dilemma betyder ungefĂ€r âen situation dĂ€r nĂ„gon stĂ€lls inför ett svĂ„rt valâ. Först Ă€r det personerna i sagan som stĂ€lls inför ett problem eller en svĂ„rlöst situation och sedan Ă€r det du, som lĂ€sare eller lyssnare, som fĂ„r ta stĂ€llning! Just den hĂ€r sagan Ă€r en gammal folksaga frĂ„n Nigeria.
D
et var en gÄng en man som var mycket rik. Han Àgde allt som man kan Àga hÀr pÄ jorden. Det enda han saknade var ett barn och det grÀmde honom varje dag. Han hade varit gift mÄnga gÄnger. Ingen i den lÄnga raden av hustrur hade kunnat skÀnka honom nÄgot barn och dÀrför hade han jagat ivÀg dem, en efter en. Men nu hade han tagit sig Ànnu en hustru. Och se, hon födde honom en son! Han fröjdade sig och hela staden fröjdade sig med honom. Sju dagar efter födseln fick pojken sitt namn. Och för att den lille skulle vÀxa och bli frisk och stark lÀt fadern skicka efter örter frÄn alla traktens medicinmÀn. Pojken blev frisk och stark, han vÀxte och snart var han vuxen. Fadern ville att han skulle gifta sig och förde till honom unga
9
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 9
2016-09-07 09:04
Ord och uttryck Förklara vad orden och uttrycken har för betydelse i texten. AnvÀnd gÀrna ordförstÄelsestrategierna frÄn grundboken.
det grÀmde honom hustrur fröjdade kÀresta ynglingen förtretad förmÄ sig ÄterfÄr motfrÄgan bestÀnkte dallrade
12
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 12
2016-09-07 09:04
TextfrÄgor pÄ raderna
a. Varför hade mannen varit gift sÄ mÄnga gÄnger? b. NÀmn tvÄ skÀl till att mannen tog kontakt med medicinmÀn. c. Varför var pojken inte intresserad av de flickor som hans far förde honom till? mellan raderna
d. Mannen och hans hustru kunde inte förmÄ sig att offra sina liv för sin son, men flickan gjorde det utan att tveka. Vad sÀger det om dem? bortom raderna
e. Tror du att mannen höll sitt löfte och gav spĂ„mannen âalla jordens rikedomarâ nĂ€r hans son vaknade till liv? Motivera ditt svar! f. Diskutera i par eller i grupp: Vem gjorde den bĂ€sta gĂ€rningen? Flickan som offrade sitt liv för pojken? Eller spĂ„mannen som Ă„tergav henne livet? Motivera era svar!
textkopplingar a. Den hÀr sagan Àr frÄn Nigeria och skiljer sig lite frÄn de nordiska folksagorna. Titta pÄ listan över typiska sagodrag pÄ sidan 59 i grundboken. Hittar du nÄgra av dragen i sagan Liv eller död ? b. JÀmför sagan Liv eller död med Snövit och de sju dvÀrgarna. Kan du se nÄgra likheter?
13
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 13
2016-09-07 09:04
Ungdomslitteratur
Dystopier
70
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 70
2016-09-07 09:06
Den gröna cirkeln Stefan Casta
Ungdomsromanen Den gröna cirkeln utspelar sig i en tid dĂ„ klimÂaÂtÂet gĂ„tt helt överstyr. Vissa perioder Ă€r det sĂ„ torrt och varmt att man knappt kan vistas utomhus, andra perioder drabbas man av kraftiga översvĂ€mningar. Huvudpersonerna Ă€r fyra ungdomar som pĂ„ vardagarna bor pĂ„ en internatskola. Det Ă€r den pĂ„hittiga Judit, berĂ€ttarjaget, som leker med sprĂ„ket och hittar pĂ„ egna smeknamn pĂ„ folk. Det Ă€r hennes impulsstyrde pojkvĂ€n David (som hon kallar David Beckham), den lite tillbakadragne Gabriel som Ă€lskar att göra film, och slutligen Dinah, med svartfĂ€rgat hĂ„r och tuff attityd, och som ibland försvinner in i sin egen vĂ€rld.
Den sista dagen
M
ina allra sista minnesbilder Ă€r frĂ„n tiden nĂ€r regnen började pĂ„ allvar. Men de flyter liksom ihop. Det Ă€r som om en fuktig trasa lĂ€ggs över dagarna som följer. Regnandet bara fortsĂ€tter. Ălven stiger och har nĂ„tt toppen pĂ„ de nya vallarna. GĂ„sen stĂ„r i fönstret med sin videokamera och filmÂar vattnet som störtar förbi. En dag kommer det en falaffelvagn guppande upp och ner i Ă„n. Han fĂ„r den pĂ„ bild och filmen visas i nyheterna pĂ„ kvĂ€llen. PĂ„ vĂ€dret varnar de för en orkan som snabbt
71
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 71
2016-09-07 09:06
Ănskeprickar Elin Fahlstedt
Ănskeprickar Ă€r en bilderbok som kan lĂ€sas av bĂ„de barn och vuxna. Boken utspelar sig i ett dystopiskt framtidssamhĂ€lle. Vi fĂ„r följa huvudkaraktĂ€rens resa genom den mörka fabriksstadens gator och underjordiska gĂ„ngar.
Min stad Àr en farlig plats. Viskande röster hörs i rören, ledningarna skÀr svarta sÄr i himlen. De leder till fabriken, stadens hjÀrta. Ingen vet vad som tillverkas dÀr.
88
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 88
2016-09-07 09:06
89
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 89
2016-09-07 09:06
Delirium Lauren Oliver
Boken Delirium av Lauren Oliver Ă€r en typisk dystopi. BerĂ€ttelsen utspelar sig i usa i en framtid, som inte verkar allt för lĂ„ngt borta. I det nya usa har man kommit fram till att kĂ€rlek Ă€r en sjukdom och att den sjukdomen Ă€r roten till allt ont. DĂ€rför opererar man alla mĂ€nniskor över 18 Ă„r och botar dem frĂ„n möjligheten att kĂ€nna kĂ€rlek. Sjukdomen kallas delirium eller âamor deliria nevrosaâ. Bokens huvudperson Ă€r den 18-Ă„riga Lena, som snart ska genomgĂ„ behandlingen för att bli botad frĂ„n möjligheten att kĂ€nna kĂ€rlek. Lena ser fram emot behandlingen. Textutdraget du nu ska lĂ€sa handlar om utvĂ€rderingen, ett mycket viktigt förhör som alla mĂ„ste genomgĂ„ inför att de ska botas.
98
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 98
2016-09-07 09:06
DjĂ€vulen smög sig in i Edens lustgĂ„rd. Han bar med sig sjukdomen â amor deliria nervosa â i form av ett frö. Det vĂ€xte och blommade ut i ett magnifikt Ă€ppeltrĂ€d, vilket bar Ă€pplen röda som blod. â Ur Genesis: VĂ€rldens och det kĂ€nda universums
fullstÀndiga historia, av fil. dr Steven Horace,
N
Harvard University
Ă€r sjuksköterskan vĂ€l slĂ€pper in mig i vĂ€ntrummet Ă€r Hana borta â försvunnen in i en av de antiseptiskt vita korridorerna och snabbt inföst bakom en av de mĂ„nga identiskt lika, vita dörrarna â trots att en handfull andra tjejer fortfarande Ă€r kvar dĂ€r och vĂ€ntar. En tjej sitter pĂ„ en stol böjd över sin skrivplatta, dĂ€r hon hastigt skriver ner sina svar och lika snabbt stryker över dem igen för att sedan skriva om. En annan tjej frĂ„gar desperat sjuksköterskan om skillnaden mellan âkroniska sjukdomarâ och âtidigare sjukdomarâ. Hon ser ut att vara nĂ€ra att fĂ„ nĂ„got slags anfall â en svullen Ă„der bultar i pannan och rösten stiger hysteriskt â och jag undrar om hon kommer att skriva en tendens till stark oro pĂ„ blanketten. Det Ă€r inte roligt, men jag blir full i skratt. Jag för upp handen till ansiktet och frustar i handflatan. SjĂ€lv har jag en tendens att börja fnissa nĂ€r jag Ă€r extremt nervös. Under prov i skolan fĂ„r jag alltid tillsĂ€gelser för att jag skrattar. Jag undrar om jag borde ha skrivit det. En sköterska tar ifrĂ„n mig skrivplattan och blĂ€ddrar igenom sidorna för att kontrollera att jag har fyllt i allt.
99
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 99
2016-09-07 09:06
:
Insandare och recensioner HÀr kan du lÀsa nÄgra exempel pÄ insÀndare, sÄ som de kan se ut i en dagstidning. Du kommer att se att insÀndare kan handla om nÀstan vad som helst och att de kan vara olika lÄnga.
130
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 130
2016-09-07 09:08
LÄt mig Àta i
fred!
Jag vill kunn
a Ă€ta det jag har lust till oc fĂ„r man tydli h njuta av m gen inte lĂ€ngr aten, men det e. I va re nda tidning, pappersform bĂ„de pĂ„ nĂ€tet , kan vi lĂ€sa och om olika die akta oss för ter och vilken just nu. mat vi mĂ„ste Ena veckan h andlar det om hur FA RLIGT ter - passa er det Ă€r med ko allihop sĂ„ ni lhydran i in te svĂ€ller up vecka kan vi p som ballon lĂ€sa om hur g er ! NĂ€sta VIK TIGT det dĂ„ ska det sĂ„ Ă€r att Ă€ta ko lhydrater, m klar t vara rĂ€ en tt kolhydrate inte fett! Ăt m r vid rĂ€tt tillfĂ€ assor av anti ll e. Ă t fe tt ! Ăt oxidanter elle ret ska vi inte r dö av cance ens tala om. r! Och sockVad hĂ€nde m ed den gamla hederliga tall dagsgodis? Ă riksmodellen ta lagom av al och lörlt , liksom. SjĂ€lv tvingar mig klar t finns det att lĂ€sa ar tikl in gen som arna och följ vilja. Men det a alla rĂ„d, ja Ă€r svĂ„r t att in g har ju en fr te pĂ„verkas i gĂ„ runt med av alla stor a kĂ€nslan av at ru b ri ke r, och t jag gör FEL vet att mĂ„ng nĂ€r jag Ă€ter va a i min nĂ€rh n li g m at . Jag et kĂ€nner sa alla bar a kun mma sak. Ja de fĂ„ Ă€ta i fred g önskar att vi ! /MatĂ€l skaren
131
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 131
2016-09-07 09:08
recensioner
HÀr kan du lÀsa tre olika recensioner; en bokrecension, en film recension och en spelrecension. Den första Àr skriven av en skribent pÄ dagensbok.com, den andra av en professionell recensent och den tredje av tvÄ gymnasieungdomar.
Mardrömsvarning Anna Nygren
Det var lÀnge sen jag tÀnkte innan jag somnade att nej, jag mÄste nog lÀsa nÄgot annat, annars kommer jag vakna nÄgon gÄng mitt i natten alldeles kallsvettig och intrasslad i lakanen. Men det Àr den kÀnslan Stefan Castas Den gröna cirkeln framkallar. Denna framtidsdystopi börjar i en vanlig, medelstor stad. PÄ kulturskolan FÄgelboet gÄr Judit, Dinah, David och Gabriel. Livet vandrar fram genom vardagen, förbi MÄndagar, Söndagar, Tisdagar och Fredagar, med alla de smÄ hÀndelserna som skapar struktur i tillvaron. Davids vredesutbrott, Gun-Helens klapprande klackar i skolkorridoren, Bandybollens Gunnar Ekelöf-citerande, mormors aubergineodling, mammas mystiska, frÄnvarande blick och viljan att vara nÄgot annat Àn alla andra. SÄ börjar det regna. Och det slutar inte regna. Barnen sitter pÄ skolans nybyggda trÀdÀck och lyssnar pÄ regnet, som övergÄr i storm. TrÀd slits upp med rötterna, flyger förbi barnen. Byggnader
137
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 137
2016-09-07 09:08
svajar och nĂ€stan flyttar sig. Men plötsligt Ă€r det inte lĂ€ngre omgivningen som rör sig runt trĂ€dĂ€cket, det Ă€r trĂ€dĂ€cket som rör sig i omgivningen. Det har slitits bort och flyter runt i den översvĂ€mmande vĂ€rlden. NĂ€r trĂ€dĂ€cket Ă€ntligen nĂ„r land Ă€r vĂ€rlden en helt annan. Det finns inget kvar, bara gulgeggig lera, vita fĂ„glar och en ensam, spöklik gĂ„rd. I den hĂ€r nya miljön försöker barnen skapa en tillvaro som Ă€r nĂ„gotsĂ„nĂ€r normal. Men nĂ„gonting Ă€r inte som det ska, eller borde jag kanske sĂ€ga, Ă€nnu mindre som det ska. Att lĂ€sa Den gröna cirkeln Ă€r nĂ€stan jobbigt skrĂ€mmande. Som lĂ€sare Ă€r jag aldrig sĂ€ker pĂ„ vad som ska hĂ€nda, lika lite som personerna i boken Ă€r det. VĂ€rlden som Casta skapat saknar helt regler, vad som helst kan hĂ€nda, och det Ă€r just det som gör berĂ€ttelsen sĂ„ lĂ€skig. Jag-berĂ€ttaren, Judit, beskriver hĂ€ndelserna oerhört kĂ€nsligt och insiktsfullt. Den första delen av boken, den som fortfarande har en vanlig vĂ€rld som skĂ„deplats, Ă€r en fantastisk skildring av en barndom som Ă€r pĂ„ vĂ€g att övergĂ„ till vuxenhet. Judits minnen av mormor och Kalle Anka varvas med kloka iakttagelser av hur bĂ€sta vĂ€nnen Dinah faktiskt mĂ„r och hur det sociala spelet fungerar (eller ibland inte fungerar). SprĂ„ket, rytmen â det Ă€r pĂ„ pricken! Jag blir glad av att lĂ€sa en text som inte undervĂ€rderar den tonĂ„riga berĂ€ttarens förmĂ„ga att förstĂ„ omgivningen, men som samtidigt inte kĂ€nns för vuxen. Del tvĂ„ skiljer sig markant frĂ„n del ett. HĂ€r har allt vĂ€lts över Ă€nda, ingenting Ă€r som det borde vara. Men det Ă€r sĂ„ snyggt berĂ€ttat att jag Ă€ndĂ„ kan förstĂ„, trots att realismen försvinner behĂ„lls karaktĂ€rernas mĂ€nsklighet och komplexitet. I bokens senare delar
138
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 138
2016-09-07 09:08
del 2
:
:
Respektoch rattskansla Respekt och rÀttskÀnsla Àr tvÄ tunga ord. Att visa respekt för lagar och regler betyder att man följer lagar och regler. Att visa respekt för naturen betyder att man inte kastar skrÀp eller trampar ner vÀxter. Men vad innebÀr det att visa respekt för mÀnniskor? RÀttskÀnsla betyder att man har en kÀnsla för vad som Àr rÀtt och att man vÄgar stÄ emot det som Àr fel. Men hur vet man vad som Àr rÀtt och hur hittar man modet att stÄ upp för det man tror pÄ?
ja!
146
nej!
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 146
!
nej!
nej!
j ne
2016-09-07 09:08
Du & Jag Katarina von Bredow
Kevin Àr klassens kung. Han fÀller ofta elaka kommentarer och sÀrskilt utsatt Àr professorn. Egentligen heter han Andreas Bergman, men eftersom han kan alla svÄra ord och har alla rÀtt pÄ matte proven, sÄ har han fÄtt smeknamnet professorn. En dag nÀr Andreas Àr ute och gÄr, möter han Kevin och nÄgra andra killar. Kevin vet att Andreas Àr duktig pÄ att rita och drar med sig honom. Andreas Àr den som aldrig gör nÄgot olagligt. Men den hÀr dagen mÄlar han pÄ en betongvÀgg pÄ baksidan av skolans högstadiebyggnad tillsammans med gÀnget som kallar sig Deco Army. Andreas pappa Àr lÀrare pÄ skolan och Andreas hoppas innerligt att mannen som sÄg dem vid skolan inte kommer att kÀnna igen honom.
R !
j ne
edan efter halva första lektionen knackar det pĂ„ dörren. Det Ă€r Magnus som kommer in. Visserligen Ă€r inte Magnus den sortens rektor som eleverna bara ser utanför kansliet en gĂ„ng om Ă„ret pĂ„ skolavslutningen, men det Ă€r Ă€ndĂ„ inte sĂ€rskilt vanligt att han kommer in och avbryter en lektion. Ănnu mindre vanligt Ă€r det att han frĂ„gar efter Andreas Bergman. Andreas ser förvĂ„nat pĂ„ honom i flera sekunder innan han rĂ€cker upp handen.
147
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 147
2016-09-07 09:08
Fri
het
oc
h
:
for tryck
Frihet Ă€r inte alls en sjĂ€lvklarhet för alla i vĂ€rlden idag. MĂ„nga mĂ€nniskor kĂ€nner sig inte fria och har inte möjlighet att tĂ€nka och göra som de sjĂ€lva vill. MĂ„nga mĂ€nniskor lever under förtryck. Förtryck Ă€r motsatsen till frihet. Alla mĂ€nniskor som lever i en demokrati och har möjlighet att vara fria att tĂ€nka och handla, mĂ„ste hjĂ€lpas Ă„t att motverka förtrycket som finns i vĂ€rlden â det Ă€r alla mĂ€nniskors gemensamma ansvar att se till att ingen mĂ€nniska behöver leva under förtryck. Ingen kan göra allt men alla kan göra nĂ„got!
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 212
2016-09-07 09:10
Rosas buss Fabrizio Silei, Maurizio A.C. Quarello
Ben besöker Henry Ford-museet tillsammans med sin morfar. PÄ museet kan man fÄ veta mer om USA:s historia. Morfar vill visa Ben nÄgot speciellt, men han sÀger inte vad. Morfar stannar framför en gammal buss. Han berÀttar att han var med pÄ den bussen, nÀr en historisk hÀndelse utspelade sig 1955. DÄ fanns det en tydlig uppdelning efter vilken hudfÀrg man hade. De frÀmre platserna i bussen var reserverade för vita. De svarta fick sitta lÀngre bak i bussen sÄ lÀnge inga vita behövde stÄ. Morfar satte sig dÀrför lite lÀngre bak. NÄgra hÄllplatser senare klev en kvinna vid namn Rosa pÄ.
H
on var fyrtiotvĂ„ Ă„r gammal, hade glasögon och förde sig vĂ€rdigt. Hon var en av alla svarta kvinnor som Ă„kte hem frĂ„n jobbet, frĂ„n varuhuset dĂ€r hon var sömmerska. Hon satte sig bredvid mig. Andra svarta stod, men alla vita satt. Vid nĂ€sta hĂ„llplats kom det pĂ„ fyra personer, alla kritvita. Chauffören skrek genast Ă„t oss att vi skulle resa oss och lĂ€mna plats Ă„t de vita. Jag lydde och det gjorde tvĂ„ andra svarta kvinnor ocksĂ„. Det saknades fortfarande en sittplats, men Rosa rörde sig inte ur flĂ€cken. Det sĂ„g chauffören och han skrek igen borta frĂ„n sin ratt. â Alla negrer ska resa sig och lĂ€mna plats Ă„t de vita. Du dĂ€r, res dig och ge din plats Ă„t herrn!
213
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 213
2016-09-07 09:10
214
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 214
2016-09-07 09:10
Det var dĂ„ det otroliga hĂ€nde. NĂ„got sĂ„ enastĂ„ende att det förĂ€ndrade allt och gjorde tiden efterĂ„t helt annorlunda Ă€n hur det hade varit fram till dess: Rosa flyttade inte pĂ„ sig, hon satt kvar pĂ„ sin plats. Chauffören bromsade in och bussen stannade vid trottoaren Han svor, reste sig frĂ„n ratten och gick fram till Rosa. â Vad Ă€r det med dig? Ăr du inte bara neger utan döv ocksĂ„? Ser du inte att det stĂ„r en herre hĂ€r? Jag tittade oroligt pĂ„ den hĂ€r damen som jag inte kĂ€nde och sa: â Maâam, ni mĂ„ste resa er, annars rĂ„kar ni illa ut. Hon sĂ„g lugnt pĂ„ mig och hennes blick trĂ€ngde rakt in i mitt innersta. Hon sĂ„g min skrĂ€ck. Jag sa inget mer och hon sa inte heller nĂ„gonting. Den hĂ€r spensliga och beslutsamma kvinnan sĂ„g pĂ„ mig och fick mig att kĂ€nna mig pytteliten.
215
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 215
2016-09-07 09:10
:
:
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 266
:
:
Klimatforandring och klimatforbattring
2016-09-07 09:10
Du vet sĂ€kert att jordens klimat hĂ„ller pĂ„ att förĂ€ndras, polar isarna smĂ€lter och orkaner och översvĂ€mningar blir ett allt allvarligare problem pĂ„ vĂ„r jord. Ăven svĂ„r torka och missvĂ€xt Ă€r tecken pĂ„ att klimatet förĂ€ndras. KlimatförĂ€ndringar har skett sĂ„ lĂ€nge jorden har funnits. Varmare och kallare perioder har avlöst varandra. Men de senaste 100 eller 200 Ă„ren har mĂ€nniskornas pĂ„verkan pĂ„ klimatet gjort att den globala uppvĂ€rmningen pĂ„skyndats. SĂ€kert har du sett eller lĂ€st en hel del dystopier â mörka framtidsvisioner â som utspelar sig i ett samhĂ€lle efter en stor katastrof. Ofta har dessa katastrofer haft med en klimat- eller miljökollaps att göra. Det Ă€r som om vi mĂ€nniskor genom böcker och filmer vill förbereda oss pĂ„ det vĂ€rsta. MĂ„nga mĂ€nniskor runt om i vĂ€rlden arbetar aktivt och pĂ„ heltid med att förbĂ€ttra förutsĂ€ttningarna för jordens klimat. Att arbeta för att förbĂ€ttra miljön och att ta ansvar för vĂ„r gemensamma
miljö Àr ett av mÀnniskornas allra viktigaste uppdrag och det Àr definitivt ett omrÄde dÀr mÄnga nya spÀnnande, intressanta yrken kommer att uppstÄ. TÀnk en liten stund pÄ vad du sjÀlv redan idag skulle kunna göra för att förbÀttra miljön.
267
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 267
2016-09-07 09:10
De hemlösas stad Annika Luther
Lilja föds samma Är som stormarna och monstervÄgorna drar in över Finlands sydkust. 2035 Àr Äret dÄ hon och hennes familj tvingas att evakueras tillsammans med andra överlevande. Familjen bosÀtter sig i utkanten av JyvÀskylÀ, Finlands nya huvudstad. De överlevande tvingas leva under helt andra villkor Àn tidigare, men livet gÄr vidare. Det mÄste helt enkelt göra det. För Lilja Àr det inte lika sjÀlvklart. Hon har en lÀngtan bort frÄn JyvÀskylÀ. jyvÀskylÀ
â Nej verkligen inte! Vi kan inte flytta till Helsingfors! Hur mĂ„nga gĂ„nger mĂ„ste jag sĂ€ga det? â Men pappa lyssna! â Nej sade jag! VĂ„rt gamla hus ligger under vatten och hela staden hĂ„ller pĂ„ att rasa ihop! Vi skulle ju bli stoppade av polisen om vi försökte! VĂ€garna Ă€r avstĂ€ngda och dessutom har bĂ„de mamma och jag trygga och bra jobb hĂ€r. Man kan inte leva i en stad som slutat existera! â Jo jag vet men ⊠â FörstĂ„r du inte vad jag sĂ€ger? Du mĂ„ste bara ge upp den dĂ€r vanvettiga idĂ©n! Hur ska vi fĂ„ dig att inse hur privilegierad du Ă€r som fĂ„r vĂ€xa upp hĂ€r och inte i den dĂ€r mardrömmen!
268
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 268
2016-09-07 09:10
Liljas pappa slÀtade ilsket till sitt tunna hÄr som lÄg alldeles platt redan tidigare och viftade med handen i riktning mot skÀrmen pÄ vÀggen för att ta fram morgonnyheterna. Lilja svalde och svalde och andades sÄ hÀftigt att de smÄ nÀshÄren vibrerade i luftdraget. För att inte behöva se pÄ sin pappa lÀt hon blicken svepa över familjens absolut ljusgulbeigefÀrgade kök. Framför fönstret stod nÄgra anemiska kryddvÀxter och pÄ andra sidan rutan strÀckte sig rad efter rad av exakt likadana vÄningshus över vad som en gÄng varit kÀrrmarker och smÄ bergknallar i utkanten av JyvÀskylÀ. I dem hade de placerats efter evakueringen, mamma, pappa, smÄflickorna och hon sjÀlv och hundratusen andra nya JyvÀskylÀbor. Alla de som överlevt stormarna och monstervÄgorna som svepte in över Finlands sydkust den fruktansvÀrda hösten Är 2035, samma Är hon föddes. HÀr utkanten av JyvÀskylÀ, som plötsligt förvandlats till huvudstad, hade de fÄtt sina nya hem. Först var de naturligtvis tacksamma över att inte ha drunknat som sÄ mÄnga andra. De kramades och grÀt och talade om allt som gÄtt förlorat, och om allt de skulle göra nÀr de Àntligen fick komma hem igen. Det stÀmningsfulla Helsingfors, det hemtrevliga Vanda och det vÀlmÄende Esbo. SÄ rikt, sÄ idylliskt och sÄ vackert livet varit nÀr de Ànnu fick bo kvar dÀr! Men sÄ smÄningom, nÀr Ären gick och vattnet bara steg orkade de inte lÀngta lÀngre. Det Àr sÄ tungt att alltid vara bitter och besviken. De vande sig vid sina smÄ lÄdor inuti större lÄdor dÀr de bodde, Ät och sov, Àlskade och grÀlade, nÀstan som förr och barnen som vÀxte upp i JyvÀskylÀ var utleda pÄ berÀttelserna om stÀder som de ÀndÄ aldrig skulle fÄ se. Alla barn, alla unga, alla utom Lilja verkade det som.
269
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 269
2016-09-07 09:10
textFrÄgor pÄ raderna
a. Ge exempel pÄ hur klimatet har förÀndrats i Finland och andra delar av vÀrlden. b. Varför blev JyvÀskylÀ huvudstad istÀllet för Helsingfors? c. Hur ser media och politiker i Finland pÄ klimatförÀndringarna? mellan raderna
d. Varför tror du att Lilja lÀngtar bort frÄn JyvÀskylÀ? e. MÀnniskorna i Finland vill inte prata om tiden före miljökatastrofen. Vad tror du att det beror pÄ? bortom raderna
f. Texten Àr hÀmtad ur boken De hemlösas stad. Varför tror du att författaren valde den titeln? Om du fick bestÀmma titel till den hÀr texten. Vad hade du valt för titel dÄ? g. Varför tror du att familjen inte hört nÄgot frÄn Sassa?
275
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 275
2016-09-07 09:10
Mitt klimatkatastrofala liv Saci Lloyd
Laura Brown hÀlsar vÀlkommen till sitt klimatkatastrofala liv i London. Regeringen har infört ett system för att minska koldioxidutslÀppen och Laura tvingas vÀlja mellan att ladda sin mobiltelefon och ta en varm dusch. Varför ska hon behöva drabbas, nÀr det Àr hennes förÀldrar och deras generation som har förstört planeten?
NU KĂR VI, GRABBAR 8/1/2015 Storbritannien först med 60 % koldioxidransonering
Regeringen spikar datum I ett historiskt tal i parlamentet meddelade premiÀrministern idag startdatum för ett landsomfattande system för ransonering av koldioxidutslÀpp. Storbritannien inför systemet frÄn den 8 januari 2015, som första eu-land. Det Àr ett kÀnslomÀssigt laddat datum, exakt 63 Är efter det att nationen senast hade ransonering, dÄ av livsmedel och bensin under andra vÀrldskriget.
VAD INNEBĂR DET? obligatoriskt koldioxidkort för alla medborgare max =200= poĂ€ng per mĂ„nad nytt koldioxiddepartement
276
SpeglaS_7_textsamling_inlag_tryck.indd 276
2016-09-07 09:10
Laila M. GuvÄ ⹠à se Wewel
Tex t s amling
Spegla sprÄket 7 Textsamling erbjuder spÀnnande skönlitterÀra textutdrag och intressanta sakprosa texter av olika slag. Textsamlingen bestÄr av tvÄ delar. Den första delen följer grundbokens kapitel genom att erbjuda fler exempel pÄ de representerade texttyperna: sagor, myter, poesi, ungdomslitteratur, lÀromedelstexter, insÀndare och recensioner. Den andra delen Àr tematisk och har hÀmtat inspira tion frÄn de övergripande mÄlen och riktlinjerna i lgr11. Texterna i denna del kretsar kring tre teman: ⹠Respekt och rÀttskÀnsla ⹠Frihet och förtryck ⹠KlimatförÀndring och klimatförbÀttring Spegla sprÄket 7 Textsamling Àr ett komplement till Spegla sprÄket 7 grundbok i svenska. Textsamlingen fungerar ocksÄ utmÀrkt att anvÀnda fristÄende.
ISBN 978-91-523-2313-7
Tex t samling
7
Laila M. Guva
o°
Textsamling_ak7_cover.indd 1
algeps sprÄket o°
(523-2313-7)
spegla sprÄket 7
spegla sprÄket 7
Ase Wewel
2016-09-07 09:32