9789127442450

– stöttning i klassrummet

Här visas hur man synliggör lärandet för eleverna och arbetar på ett språkutvecklande sätt i NO. Läraren får tips om hur man kan skapa strukturerade elevuppgifter som ökar elevernas medvetenhet om sin egen kunskapsutveckling, vilka förmågor som ska uppnås och hur. Här finns även bedömningsstrukturer och exempeluppgifter med bedömningsstöd.

Arbeta formativt i NO – stöttning i klassrummet

Mårten Sahlin

Formativ undervisning är i dag ett högaktuellt ämne.

För många lärare innebär det ett nytt arbetssätt. I den här boken finns handfasta tips som stöttar läraren i att arbeta formativt.

Arbeta formativt i NO

Arbeta formativt i NO

MÅL nu förr

Författaren Mårten Sahlin är förstelärare i åk 7-9 med inriktning på biologi, kemi, fysik, teknik och matematik.

Han arbetar formativt sedan en längre tid.

Arbeta formativt i NO är skriven utifrån författarens personliga erfarenheter, men har en vetenskaplig förankring. Författaren berättar här på ett personligt sätt hur hans väg mot det formativa arbetet har sett ut och hur lärare som vill arbeta formativt i NO kan gå till väga.

struktur

förmåga

Input-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet.

Böckerna är avsedda att fungera som handböcker i den konkreta klassrumssituationen.

ISBN 978-91-27-44245-0

Mårten Sahlin

9 789127 442450

Input Arbeta formativt i NO Omslag 150512.indd 3

2015-06-01 12:22

Input Arbeta formativt i NO 150525.indd 2

2015-06-01 11:09

INNEHÅLL Förord 5 Inledning 7 Kapitel 1

Att utvecklas som lärare 9 Min resa som undervisande lärare Min resa som bedömande lärare Min resa som stöttande lärare

10 12 13

Kapitel 2

Att stötta lärande 15 Vad är stöttning?

15

Kapitel 3

Att arbeta språkutvecklande genom att skriva 20 Skrivprocessen i undervisningen 21 Naturvetenskapens texttyper 22 Cirkelmodellen 22 När är cirkelmodellen ett bra arbetssätt?

25 Nivån på kommunikationen höjs 26 Argumenterande text 26 Laborationsrapport 34 Faktatext 42 Kapitel 4

Att arbeta språkutvecklande genom att tala 51 EPA-metoden 51 Kapitel 5

Att planera för lärande 55 Vad och hur 55 Skapa enskilda uppgifter 56 Sammanfattning 62

Input Arbeta formativt i NO 150525.indd 3

2015-05-25 12:28

Kapitel 6

Att bedöma för lärande 64 Formativa verktyg 64 Återkoppling 67 Kunskapskravens förmågor 71 Responsmallar som verktyg 74 Förtydliga förmågorna 78 Responsmall – Argumenterande arbete 82 Lathund till responsmall – Argumenterande arbete 83 Responsmall – Informationshantering 85 86 Lathund till responsmall – Informationshantering Responsmall – Laborativt arbete 87 Lathund till responsmall – Laborativt arbete 88 Responsmall – Faktaarbete 90 Lathund till responsmall – Faktaarbete 91 Kapitel 7

Exempeluppgifter 93 Källor och lästips

Input Arbeta formativt i NO 150525.indd 4

110

2015-06-01 11:09

FÖRORD Den här boken vänder sig i första hand till dig som i likhet med mig undervisar i naturvetenskapliga ämnen i årskurs 7, 8 och 9. Stora delar av innehållet har dock en allmän inriktning och kan även användas av den som undervisar i andra ämnen eller ­årskurser.

Boken fokuserar på hur du som lärare på bästa sätt kan stötta dina elever, till exempel genom hur du planerar undervisningen, vilka stödstrukturer du använder och hur du arbetar med bedömning för att eleverna ska få möjlighet att utveckla sina förmågor. Här finns både en teoretisk bakgrund och olika exempeluppgifter som tillsammans tydliggör processen i arbetet. Till uppgifterna finns verktyg för bedömning och återkoppling som täcker in alla de förmågor eleverna ska utveckla i NO-ämnena. Med hjälp av de teorier, tips och idéer som presenteras kan du följa elevernas lärande, samtidigt som arbetssättet ger dig möjlighet att vara mer närvarande i klassrummet. Är det något jag vill lyfta fram med den här boken är det just vikten av närvaro: att du planerar din undervisning för att vara närvarande när eleverna lär sig. Först när du är närvarande kan du se deras kvaliteter, även sådana som inte fastnar på papper och som inte kan tas med hem till efterarbetet. När du är närvarande kan du anpassa nästa steg i undervisningen till elevernas nivå, eftersom Förord 5

Input Arbeta formativt i NO 150525.indd 5

2015-05-25 12:28

du följer utvecklingen under arbetets gång. När du är närvarande kan du ge eleverna rätt stöd precis när de behöver det.

I mitt klassrum möter jag varje dag elever som kämpar med sitt lärande. Några kämpar med den sista lilla delförmågan för att nå högsta nivå, medan andra kämpar för att lära sig arbetsområdets mest grundläggande begrepp. Men oavsett nivå vill jag att min undervisning ska möta varje elev där han eller hon befinner sig och ge det stöd som var och en behöver för sitt lärande.

Det är höga målsättningar – men genom att ha höga målsättningar utmanas jag att planera min undervisning så att den ger alla elever möjligheten att lyckas. Det handlar framför allt om att skapa en undervisning där varje elev får träna på rätt saker. Men hur gör man det om man har 27 elever i sitt klassrum, där alla har sina specifika behov av stöttning för att komma vidare i sitt lärande? Är det över huvud taget möjligt?

Det är precis den frågan jag vill besvara genom den här boken.

Jag vill visa hur man genom att arbeta med tydliga strukturer kan stötta elevernas lärande. Ett sådant arbetssätt når eleverna där de befinner sig och kan delas in i tre huvudområden: • strukturerade uppgifter baserade på de förmågor eleven ska utveckla • stödstrukturer för språk, arbetsmetoder och innehåll • bedömning för att synliggöra elevens lärande, både för eleven själv och för dig som lärare.

Genom att arbeta med stöttande strukturer kring planering, genomförande och uppföljning får eleverna hjälp att arbeta med rätt saker på rätt nivå. Det ger dem möjlighet att utvecklas, ett steg i taget, hela vägen mot målet.

Mårten Sahlin Visby, maj 2015

6



Input Arbeta formativt i NO 150525.indd 6

2015-05-25 12:28

INLEDNING Målet med skola och undervisning måste vara att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Naturligtvis ska de även få rätt kunskaper – inte bara en stor mängd. Lärarens roll är att utforma en undervisning som stöttar eleven så att lärandet blir så effektivt som möjligt. I boken tar jag bland annat upp följande frågor för att visa hur man kan arbeta med stöttande strukturer: Min syn på lärande och undervisning?

I det första kapitlet ”Att utvecklas som lärare” beskriver jag hur jag själv har ändrat min syn på lärande genom åren och hur det har påverkat min undervisning. Den processen har bland annat lett fram till den här boken, där du som läsare kanske kan känna igen dig och inspireras att prova arbetssättet.

Vad är stöttning?

Kapitel 2 ”Att stötta lärande” beskriver grundtankarna och teorierna bakom ett stöttande förhållningssätt i undervisningen.

Dessa grundtankar genomsyrar ur olika perspektiv hela boken.

Hur arbetar man språkutvecklande i NO?

Kapitel 3 ”Att arbeta språkutvecklande genom att skriva” handlar om språkstrukturer och språkstöttande arbetssätt. Syftet är dels

Inledning 7

Input Arbeta formativt i NO 150525.indd 7

2015-05-25 12:28

att stötta eleverna i det vetenskapliga språket, där användningen av naturvetenskapliga begrepp är central, dels att hjälpa dem att skapa tydliga texter som lyfter fram deras ämneskunskaper. Det språkstöttande arbetssättet stjäl alltså inte fokus från ämneskunskaperna, utan underlättar för eleverna att lyfta fram och tydliggöra dem. Även kapitel 4 ”Att arbeta språkutvecklande genom att tala” lyfter fram ett språkutvecklande arbetssätt. Eleverna får stöd i att sätta ord på sina tankar och utveckla dem genom att dela dem med varandra i strukturerade klassrumsdiskussioner.

Hur planerar man stöttande uppgifter?

Kapitel 5 ”Att planera för lärande” handlar om uppgiftsstrukturer och om hur läraren kan skapa tydliga uppgifter som hjälper eleverna att träna de förmågor som ska utvecklas. Genom att uppgifterna planeras utifrån förmågorna får eleverna stöd att arbeta med det som slutligen ska bedömas.

Hur kan bedömning stötta lärandet?

I kapitel 6 ”Att bedöma för lärande” beskrivs olika bedömningsstrukturer baserade på det formativa arbetssättet. Dessa strukturer stöttar eleverna genom att tydliggöra var i processen de befinner sig, vart de är på väg och hur de ska få stöd på vägen dit.

Hur kan stöttande uppgifter se ut?

I kapitel 7 ”Exempeluppgifter” finns uppgifter där stödstrukturerna från boken vävs samman med tillhörande återkopplings- och bedömningsstöd. På bokens nätplats (se sidan 2 för inloggningsuppgifter), finns fler uppgifter som tar avstamp direkt i NO-ämnenas kursplaner för åk 9. De tränar eleverna i kunskapskravens tre huvudförmågor: argumenterande arbete, laborativt arbete och förklarande/redogörande arbete och täcker in samtliga förmågor som ska bedömas enligt kunskapskraven.

8



Input Arbeta formativt i NO 150525.indd 8

2015-05-25 12:28

Kapitel 1

ATT UTVECKLAS SOM LÄRARE Vi människor utvecklas genom att samspela med varandra. Detta är egentligen hela tanken bakom skolan som institution: att skapa lärande för eleverna genom att interagera med dem. När vi lärare dagligen samspelar med många elever utvecklas vi dessutom själva som lärare. Det vi lär oss i arbetet med en elev eller elevgrupp kan vi använda i samarbetet med en annan elev eller elevgrupp när liknande situationer dyker upp.

Det handlar helt enkelt om att tänka igenom vad man gör, vara lyhörd för hur det påverkar och sedan ta med sig resultatet i framtiden. Det är så man bygger erfarenhet. Jag väljer att säga bygga erfarenhet eftersom det inte är något som kommer automatiskt.

Erfarenhet skaffar vi oss genom att reflektera över det vi varit med om – utan reflektion är det lätt att misslyckas om och om igen, eller att lyckas utan att förstå varför.

Några av de erfarenheter jag har samlat på mig under mina 15 år som lärare är de tankar och metoder som beskrivs i den här boken.

För att visa hur dessa tankar vuxit fram vill jag börja med att ta med dig på min utvecklingsresa som lärare.

Att utvecklas som lärare 9

Input Arbeta formativt i NO 150525.indd 9

2015-05-25 12:28

Min resa som undervisande lärare När jag började arbeta som lärare trodde jag att min huvuduppgift var att servera eleverna den bästa tänkbara ”färdiglagade” undervisningen. Jag förberedde mig noggrant och förklarade allt som eleverna skulle lära sig. Jag arbetade hårt för att de skulle lära sig så mycket som möjligt, medan mina elever däremot knappt arbetade alls på lektionerna. Jag hade en tro på att om jag bara undervisade tillräckligt pedagogiskt, tydligt och inspirerande skulle jag kunna fylla på elevernas kunskapsförråd. Ur detta kunskapsförråd skulle de sedan gräva när vi hade prov eller inlämningsuppgifter.

För att spetsa till det lite kan man säga att det var först när jag själv hade arbetat klart med min undervisning som eleverna fick chansen att börja arbeta med sitt lärande. Vi arbetade helt enkelt inte särskilt mycket tillsammans. Det var upp till varje elev att på egen hand plugga till olika prov eller skriva de inlämningsuppgifter som till slut skulle betygsättas. Uppgiften i sig blev ett kvitto på vad eleven lärt sig snarare än ett inlärningstillfälle. Jag såg inget direkt fel i detta, eftersom inlärningstillfällena ju var mina lektioner. Åtminstone trodde jag det.

Ganska snart insåg jag dock att det inte var så. Det här kommer förmodligen inte som en överraskning, men eleverna lärde sig inte allt som jag undervisade om! Jag insåg att jag behövde ändra mitt undervisningsupplägg så att de kunde bli mer aktiva i sitt eget lärande. Inledningsvis försökte jag lösa problemet genom att ge eleverna större arbetsuppgifter att arbeta med under lektionerna. Upplägget var att de själva skulle söka kunskapen, snarare än att jag skulle ge den till dem. Jag tog helt enkelt ett par steg tillbaka. Detta gjorde visserligen eleverna mer aktiva, men samtidigt mer utlämnade till sin egen förmåga att lära sig. Min roll var att hjälpa dem att hitta information.

Det skulle snart visa sig att inte heller detta var någon särskilt framgångsrik väg. Eleverna klarade inte att själva bygga den förståelse kring begrepp och fenomen på det sätt som jag hade hoppats.

10

Kapitel 1

Input Arbeta formativt i NO 150525.indd 10

2015-05-25 12:28

Pendeln hade slagit över för kraftigt, från en undervisning där jag som lärare var den aktive och försökte lära ut ett innehåll, till en undervisning där eleverna var de aktiva och försökte hitta ett innehåll. Pendeln slog fram och tillbaka några gånger innan den saktade ner någonstans i mitten. Det inträffade när jag förstod att det inte handlade om det ena eller det andra. Det handlar om det ena och det andra. Vi behövde helt enkelt arbeta mycket mer tillsammans.

I dag vet jag att jag är tvungen att delta i elevernas process, eftersom det är där lärandet sker. Samtidigt är de lärarledda genomgångarna och förklaringarna fortfarande mycket viktiga för elevernas lärande. Men dessa genomgångar måste utgå från elevernas förförståelse – först då har de har en chans att förstå undervisningen. Det underlättar dessutom om eleverna själva upplever att de har ett konkret behov av min undervisning. Jag kan alltså inte bara sprida en massa information, utan den måste befinna sig i ett sammanhang – en kontext.

Jag löser numera detta genom att låta undervisningen i ett ämnesområde utgå från en större frågeställning som eleverna kan relatera till med sin förförståelse. Det här är det centrala: att ställa eleverna inför problem de förstår och som de kan börja arbeta med. Men ganska snart märker de också att de behöver mer kunskaper och stöttning för att lösa arbetsuppgifterna, vilket i sin tur skapar ett behov av nya kunskaper. Det är här mina genomgångar och förklaringar kommer in i bilden.

Först när eleverna själva är aktiva i sitt lärande blir undervisningen riktigt effektiv. På det här sättet är det alltså jag som blir en del i elevernas process som utgår från deras förkunskaper, i stället för att det är eleverna som är en del i min process som utgår från mina förkunskaper. Genom att skifta huvudfokus från läraren som förmedlare av kunskap till eleverna som lärande individer har min undervisning blivit mer meningsfull och lärorik för eleverna.

Att utvecklas som lärare 11

Input Arbeta formativt i NO 150525.indd 11

2015-05-25 12:28

Min resa som bedömande lärare Vi går tillbaka till de där uppgifterna som mina elever fick under den första tiden av min lärarbana. Det främsta syftet med uppgifterna var att eleverna skulle visa vad de kunde genom att lösa dem.

Jag ville använda uppgifterna för att sätta ett korrekt och rättvist betyg. Så här i efterhand tror jag att min rädsla för att misslyckas med myndighetsuppdraget att sätta betyg var för stor. Det blev så viktigt att ha betygsunderlag att jag tenderade att glömma det som verkligen är betydelsefullt, nämligen att eleverna lär sig så mycket som möjligt när de genomför en uppgift. Det paradoxala i hela situationen blev alltså att fokus hamnade på en korrekt betygsättning av slutresultatet, snarare än att slutresultatet blev så bra som möjligt. Uppgiften handlade därmed mer om att se vad eleverna hade lärt sig, snarare än att de skulle lära sig genom arbetet med uppgiften.

Notera att jag använder begreppet ”sätta betyg”. För det var precis vad jag gjorde. I slutet av varje arbetsområde rättade jag uppgifter och betygsatte dem. Visst kommunicerade jag kunskapskrav (eller betygskriterier som det hette då) med eleverna när vi gick igenom uppgifterna, men det fanns ingen återkoppling kring hur eleverna visade de olika förmågorna under arbetets gång. Bedömning var synonymt med betygsättning och något som jag gjorde när eleverna var klara med sitt arbete.

Här finns den stora skillnaden jämfört med hur jag arbetar i dag.

Jag börjar aldrig en ny arbetsuppgift med att gå igenom kunskapskraven med eleverna. I stället konstruerar jag uppgiften på ett sådant sätt att de måste använda den förmåga som ska bedömas. Om förmågan är att planera en laboration låter jag helt enkelt eleverna själva planera en laboration. När de sedan har arbetat med uppgiften ett tag kan jag peka på förmågan och på så sätt synliggöra olika kvaliteter i deras arbeten. Till exempel: ”Skulle någon annan kunna läsa och förstå din planering?” eller ”Hur skulle du kunna ändra planeringen för att göra den tydligare?” Utifrån detta får

12

Kapitel 1

Input Arbeta formativt i NO 150525.indd 12

2015-05-25 12:28

eleverna sedan arbeta vidare mot högre kvalitetsnivåer. Dessa kvalitetsnivåer blir betydligt mer konkreta när eleverna kan se dem i sina egna arbeten jämfört med hur de uttrycks i Skolverkets kunskapskrav.

Jag försöker utforma elevernas arbetsuppgifter på ett sådant sätt att det går att följa utvecklingen under hela arbetets gång. Jag lägger in avstämningar där både jag och eleverna, på olika sätt, gör bedömningar. Märk att jag nu använder begreppet bedömning och inte betygsättning. Det handlar inte om att vare sig jag eller eleverna ska rätta arbetet och sätta betyg. I stället handlar det om bedömning genom att leta efter kvaliteter i de förmågor eleverna visar. Utifrån förmågorna får eleverna sedan fortsätta att arbeta vidare mot högre kvalitetsnivåer. Detta är att synliggöra lärandet för eleverna.

För att sammanfatta hur jag har ändrat mitt arbete med bedömning kan man säga att jag har bytt ut rättning och betygsättning av färdiga elevarbeten mot ett närvarande, kontinuerligt bedömningsarbete tillsammans med eleverna under arbetets gång. På så sätt får eleverna inte bara en större förståelse för själva förmågan och hur den kan utvecklas, utan dessutom möjlighet att ändra sitt arbete och därmed utveckla förmågan medan arbetet pågår. Tidigare fick mina elever ta med sig mina slutkommentarer till nästa arbete, där de kanske inte ens var applicerbara.

Min resa som stöttande lärare Under de senaste åren har detta stöttande arbetssätt fallit på plats i min undervisning. Så var det inte alls tidigare, när både mitt genomförande av undervisningen och mitt bedömningsarbete uteslöt stöttning i arbetet. Jag tänkte att om jag visade eleverna hur de skulle uppnå de högsta kvalitetsnivåerna så skulle de ju inte nå dit på egen hand. Skulle de då vara värda det högsta betyget? Nej, det var nog bäst att låta eleverna lösa uppgifterna själva, så att jag inte lade orden i munnen på dem. Min stöttning började därför

Att utvecklas som lärare 13

Input Arbeta formativt i NO 150525.indd 13

2015-05-25 12:28

– stöttning i klassrummet

Här visas hur man synliggör lärandet för eleverna och arbetar på ett språkutvecklande sätt i NO. Läraren får tips om hur man kan skapa strukturerade elevuppgifter som ökar elevernas medvetenhet om sin egen kunskapsutveckling, vilka förmågor som ska uppnås och hur. Här finns även bedömningsstrukturer och exempeluppgifter med bedömningsstöd.

Arbeta formativt i NO – stöttning i klassrummet

Mårten Sahlin

Formativ undervisning är i dag ett högaktuellt ämne.

För många lärare innebär det ett nytt arbetssätt. I den här boken finns handfasta tips som stöttar läraren i att arbeta formativt.

Arbeta formativt i NO

Arbeta formativt i NO

MÅL nu förr

Författaren Mårten Sahlin är förstelärare i åk 7-9 med inriktning på biologi, kemi, fysik, teknik och matematik.

Han arbetar formativt sedan en längre tid.

Arbeta formativt i NO är skriven utifrån författarens personliga erfarenheter, men har en vetenskaplig förankring. Författaren berättar här på ett personligt sätt hur hans väg mot det formativa arbetet har sett ut och hur lärare som vill arbeta formativt i NO kan gå till väga.

struktur

förmåga

Input-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet.

Böckerna är avsedda att fungera som handböcker i den konkreta klassrumssituationen.

ISBN 978-91-27-44245-0

Mårten Sahlin

9 789127 442450

Input Arbeta formativt i NO Omslag 150512.indd 3

2015-06-01 12:22