DANIEL SANDIN
Får vi titta på film nu? ALLMÄN FILMKUN SKAP
KO P I E R I N G F Ö R B J U D E N
ISBN 978-91-47-09199-7 © 2010 Daniel Sandin och Liber AB Redaktör Ulrika Wendéus Form Eva Jerkeman, Lotta Rennéus Omslagsfotografi Ulf Rennéus Teckningar Staffan Schultz Produktion Anna Törnqvist Göpel Första upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryck Graphycems, Spanien 2010
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
KO P I E R I N G F Ö R B J U D E N
INNEHÅLL Förord 4 Filmens innehåll 5
Filmens karaktärer 5 Vad handlar filmen om? 10 Filmens form 14
Bildutsnitt 14 Kameraperspektiv 16 Kamerarörelser 17 Klipp 18 Ljud 18 Ljussättning 19 Färgsättning 19 Specialeffekter 19 Filmens dramaturgi 20 Att göra film 24
Förproduktion 24 Inspelning 26 Efterproduktion 26 Gör film själv 27 Analysblad 29
Ordlista 31
KO P I E R I N G F Ö R B J U D E N
3
FÖRORD Tycker du om att titta på film? Det beror förmodligen på vilken film det handlar om. Det finns väldigt många olika filmgenrer och det går inte att dra alla över en kam. En riktigt nervkittlande skräckfilm har väldigt lite gemensamt med en romantisk komedi och en intressant dokumentärfilm har väldigt lite gemensamt med en fantasieggande sciencefictionfilm. En sak har dock alla filmer gemensamt. Filmer är berättelser, och vi människor älskar berättelser. Det verkar som om denna kärlek till berättelser är något typiskt mänskligt. För mycket länge sedan samlades människor kring lägereldarna och lyssnade till goda historieberättare som berättade om hjältar, gudar och andra spännande ting. Senare började man skriva ner berättelser i böcker och då kunde vi människor läsa dem när vi själva ville. De senaste hundra åren har vi också kunnat ta del av berättelser via filmen. Allt eftersom filmtekniken har utvecklats har också möjligheterna att få ta del av en god historia på ett väldigt enkelt och snabbt sätt ökat. Hur många filmer ser du själv på en vecka? Hur många filmer blir det på en livstid? Det är viktigt att ta filmens berättelser på allvar. Filmens berättelser är inte sämre än till exempel bokens och på samma sätt som man kan bli bättre på att läsa böcker, så kan man bli bättre på att se på film. I det här häftet kan du bland annat läsa om hur filmer brukar vara uppbyggda, vilka komponenter berättelserna kan innehålla och hur det går till att göra film. Ju mer du lär dig om film, ju fler nya saker kommer du att upptäcka när du tittar på film. Förhoppningsvis kommer du att få ut mycket mer av de filmer du ser, oavsett vilka filmer det handlar om. Lycka till! Daniel Sandin
4
KO P I E R I N G F Ö R B J U D E N
Kameraperspektiv Normalperspektiv. När man fil-
mar något rakt framifrån kallas det för normalperspektiv. Grodperspektiv. Om man fil-
mar något nerifrån och upp, som om man var en groda som filmade en människa, så kallas det för grodperspektiv. Detta kan man använda t.ex. för att visa att man ser upp till något eller att något ska verka svårt. Fågelperspektiv. När man fil-
mar uppifrån och ner, som om en fågel filmade, kallas det för fågelperspektiv. Man ser ner på världen. Objektiv kamera. Detta är det vanliga sättet att filma. Tänk dig
att det kommer en filmare som gör en film av en lektion i din klass. Han filmar olika saker i klassrummet. När ni sedan ser filmen ser ni en utomståendes bild av er klass, en objektiv bild. Subjektiv kamera. Tänk dig nu att det istället är du själv som filmar en bit av filmen av er klass. I denna del så kommer du själv inte att finnas med i filmen. Istället kommer denna del att vara som du upplever klassen, alltså din subjektiva bild. Subjektiv kamera betyder alltså att kameran visar hur en speciell person upplever verkligheten.
16
KO P I E R I N G F Ö R B J U D E N
EXE M PE L
Objektiv – subjektiv kamera
En person är skadad i en film. Först får vi se den skadade personen som vinglar fram på gatan, kanske lite blodig. Detta är objektiv kamera. Sedan får vi se hur personen upplever det. Vi ser gatan igen som nu snurrar lite och också är lite dimmig. Detta är subjektiv kamera.
# FU N DE RA PÅ! Ge exempel på när det kan vara bra att använda subjektiv och objektiv kamera.
Kamerarörelser Det finns många olika sätt att röra kameran för att få olika effekter. Panorering. En panorering är att sakta vrida kameran från ena
hållet till det andra. Man får då en översikt över hur miljön ser ut. Tiltning. Att tilta innebär att man vrider kameran uppåt eller
neråt. Man rör alltså kameran på samma sätt som när man panorerar, men uppåt och neråt istället. Åkning. En åkning innebär att det är kameran som rör sig medan
det man filmar vanligtvis, men inte alltid, står still. Man kan fästa kameran på t.ex. en vagn som rör sig mot eller från det man vill filma. Man kan också fästa kameran på en kran och hissa kameran mot eller från objektet man vill filma.
# FU N DE RA PÅ! Kan du komma på något tillfälle när det skulle vara bra att röra kameran på något av dessa sätt? KO P I E R I N G F Ö R B J U D E N
17
Att göra film När proffsen gör en film så lägger de så klart ner väldigt mycket tid och energi. Det är en lång väg från idé till färdig film. Man kan dela in arbetet med en film i tre delar: förproduktion, inspelning, och efterproduktion.
Förproduktion Det första man måste göra är att hitta en bra historia som man vill göra film av. Man har kanske en egen idé eller så utgår man från en berättelse som redan finns, t.ex. en roman.
# FU N DE RA PÅ! Vilka filmer känner du till som är baserade på böcker?
Nästa steg är att sälja in idén hos någon som tror på den. Det kostar mycket att göra en film, så därför krävs det ofta att någon finansierar filminspelningen. Den eller de som bekostar filminspelningen kallas för producent. Om det inte redan är gjort så måste berättelsen nu anpassas så att den går att göra film av. Man skriver ett filmmanus. Det är ofta speciella manusförfattare som gör detta arbete. Sedan måste man fundera över hur man vill berätta historien. Detta är regissörens arbete. Naturligtvis börjar man inte filma direkt utan det krävs noggrann planering. Regissören funderar över hur han eller hon vill att de olika scenerna ska filmas. Ofta gör regissören eller en speciellt anställd tecknare ett bildmanus, där man kan se hur de olika scenerna ska filmas. I bildmanuset framgår t.ex. kameravinkel, bildutsnitt, ljussättning o.s.v. Till varje bild i manuset antecknar regissören vad man bör tänka på när man filmar just den scenen.
24
KO P I E R I N G F Ö R B J U D E N
När detta förarbete är klart så måste man ordna inspelningsplats och också anställa skådespelare som passar i rollerna. Man måste dessutom ordna rekvisita, dvs. olika saker som behövs i filmen för att skapa rätt miljö. Utspelar sig filmen i en annan tid än i nutid så måste det finnas med saker som visar detta, t.ex. framtidsteknik eller väldigt gamla saker. Man måste också ordna med passande kostymer till skådespelarna. När man i filmsammanhang talar om kostymer så menar man kläder.
KO P I E R I N G F Ö R B J U D E N
25
ORDLISTA actionfilm 12 animé 13 animerad film 13 antagonist 5–10, 21 anslag 20 avtoning 21 belysning 19 bildmanus 24 bildutsnitt 14 biroll 5, 7 budskap 10–11 deckare 13 dialog 9 digital redigering 26 dokumentärfilm 13 drama 12 dramaturgi 20 effekter, se även ljudeffekter, specialeffekter 12, 17, 19 efterproduktion 26 fotograf 26 fågelperspektiv 16 färgsättning 19 fördjupning 20 förproduktion 24 genre 12 grodperspektiv 16 halvbild 15 helbild 15 hjälpare 6 höjdpunkt 21
KO P I E R I N G F Ö R B J U D E N
huvudkaraktär 6 huvudkonflikt 10 huvudroll 5 karaktärer 5–10 klimax 21 klipp 18 komedi 12 konflikt 10, 21 konfliktupptrappning 21 konfliktlösning 21 kostym 25 ljud 18 ljudeffekter 18, 19 ljudtekniker 26 ljussättning 19 ljussättare 26 lågbudgetfilm 13 lösning, se konfliktlösning manus 24 manusförfattare 24 miljö 12 movie maker 27 normalperspektiv 16 närbild 15
protagonist 6 redigera 18, 26 redigerare 26 regissera 26 regissör 24 rekvisita 25 replik 7 runda karaktärer 9 science fiction 13 specialeffekter 19 skräckfilm 12 sminkör 26 statist 7 stereotyper 9 subjektiv kamera 16 tema 10–11 thriller 12 tid 12 tiltning 17 upptrappning, se konfliktupptrappning ungdomsfilm 13 vändpunkt 21 åkning 17
objektiv kamera 16 panorering 17 platta karaktärer 8 point of no return 21 presentation 20 producent 24
äventyrsfilm 12 översiktsbild 15
31
Vill du bli bättre på att förstå och analysera film?
I det här häftet kan du bland annat läsa om hur filmer brukar vara uppbyggda och hur det går till att göra film. Ju mer du lär dig om film, ju fler nya saker kommer du att upptäcka när du själv tittar på film. Förhoppningsvis kommer du då att känna att du får ut mycket mer än tidigare av de filmer du ser, oavsett vilka filmer det handlar om. Detta häfte är tänkt att vara ett stöd för det filmarbete som görs inom ramen för svenskämnet, både när det gäller filmtittande och produktion av egen film. Häftet kan användas både fristående och tillsammans med Får vi titta på film nu? Kopieringsunderlag och två kortfilmer – ett material som innehåller uppgifter till åtta spelfilmer, lärarmaterial, samt två kortfilmer med tillhörande uppgifter. Målgrupp: år 7–9 och gymnasiet.
Best.nr 47-09199-7 Tryck.nr 47-09199-7
KO P I E R I N G F Ö R B J U D E N