9789127141735

omsorg, ledarskap, pedagogik och kommunikation samt yrkesverksamma inom dessa fält.

Björn Nilsson är beteendevetare med examina i psykologi, sociologi och pedagogik, och tidigare universitetslektor. Han är verksam nationellt och internationellt med ledarutveckling i kommunikation och gruppdynamik.

Anna-Karin Waldemarson är adjunkt vid Högskolan i Skövde med inriktning mot pedagogik i arbetslivet. Hon har omfattande erfarenhet av utbildningar i kommunikation och ledarskap.

Människor emellan_Original_.indd 1

Björn Nilsson & Anna-Karin Waldemarson

Människor emellan riktar sig till studerande inom psykologi, vård,

MÄNNISKOR EMELLAN

förutsättningar för god kommunikation kroppsspråkets betydelse lyssnande coachande och stödjande samtal virtuell och digital kommunikation känslomässig kommunikation social påverkan och makt störningar i kommunikationen kopplingen mellan kommunikation och välbefinnande

GRUNDBOK I KOMMUNIKATION OCH SAMTAL

• • • • • • • • •

Björn Nilsson & Anna-Karin Waldemarson

Acceptans, uppskattning, vänskap och kärlek kan skapas med kommunikation – men detsamma gäller hat, fientlighet och avund.

Genom modern teknik har vår kommunikation fått fler kanaler, ökat i tempo och blivit global vilket ställer krav på nya färdigheter.

Denna breda grundbok om kommunikation behandlar bland annat följande områden:

MÄNNISKOR EMELLAN

Varför tycker vi direkt om vissa personer?

Kan man avslöja en lögnare?

Varför blossar kommentarsstormar upp så snabbt i sociala medier?

2016-10-27 13:26

Människor emellan.indd 2

2016-10-26 16:17

Innehåll

Inledning �������������������������������������������������������������������������������������������������������7

Del I UTTRYCK OCH UTTRYCKSFORMER 1 Kommunikation – vardag och vetenskap ����������������������������������������15 Kommunikationsfunktioner 16 Kommunikation – redskap i vardagen 17 Vetenskapligt perspektiv på kommunikation 24 Sammanfattning – kommunikation är lätt och svårt 32 2 Icke-verbal kommunikation �������������������������������������������������������������� 35 Att studera det icke-verbala 36 Vikten av det icke-verbala 38 Att tolka icke-verbal kommunikation 40 3 Lyssnande ���������������������������������������������������������������������������������������������51 Vad är lyssnande? 52 Hur brukar lyssnandet fungera? 53 Talarkapacitet och lyssnarkapacitet 56 Lyssnarstilar 56 Störande lyssnande 57 Effektivt lyssnande 58

Människor emellan.indd 3

2016-10-26 16:17

Bra och dåliga lyssnare 63 Några sammanfattande råd 64 4 Samtal och samtalsanalys ����������������������������������������������������������������� 65 Samtal som kommunikation 65 Vad innebär ett samtal? 66 Lyssnande och tolkning 67 Regler i samtal 68 Genus och samtalsstil 70 Samtal som samhandling 71 Samtalets arkitektur 73 5 Samtal som stöd ���������������������������������������������������������������������������������86 Coachning som samtalsform 86 »Svåra« samtal 92 Utvecklingssamtal 94 6 Virtuell kommunikation och sociala medier ���������������������������������98 Sociala medier 100 Aggression och kränkningar på nätet 103 »Netikett« 106 Virtuella grupper 108 Män och kvinnor 113 Positiva och negativa effekter av digital kommunikation 114

4

Människor emellan.indd 4

Människor emellan

2016-10-26 16:17

Del II RELATIONER OCH SOCIALA SAMMANHANG 7 Känslor och kommunikation ����������������������������������������������������������� 119 Känslor som begrepp 119 Primära och sekundära känslor 121 Varför känslor? 123 Känslor under uppväxten 126 Tanke–känsla 127 Uppfattningen om vad och hur andra tänker 130 Emotionell intelligens 133 Genusaspekter 134 8 Relationer och kommunikation ������������������������������������������������������136 Vad innebär en relation? 137 Närhet och öppenhet 139 Attraktion 141 Vänskap 145 Förälskelse och kärlek 148 Separation 152 9 Kultur och kommunikation ��������������������������������������������������������������157 Vad menas med kultur? 158 Etnocentrism 160 Att möta en ny kultur 161 Kultur och värderingar 163 Kultur och handling 168 Icke-verbala skillnader 169 Kulturella aspekter av samtalande 172

Människor emellan.indd 5

2016-10-26 16:17

Del III PÅVERKAN OCH PROBLEMLÖSNING 10 Social kognition, påverkan och makt ��������������������������������������������179 Social kognition 180 Kontrollfokus, inlärd hjälplöshet och självtilltro 181 Scheman 183 Stereotypa uppfattningar och attribution 185 Första intrycket och självuppfyllande profetia 187 Social påverkan 189 Social makt 192 11 Störningar och konflikter ��������������������������������������������������������������� 198 Budskapsnivåer och kommunikationsproblem 198 Bemötande och hantering 203 Konflikter 204 Konflikthantering 208 12 Bedrägliga och inte helt sanningsenliga budskap ���������������������214 Hur vanliga är sådana budskap? 214 Lögn 215 Är det tillåtet? 216 Vanliga uppfattningar om lögner och kroppsuttryck 219 Slutsatser 226 13 Kommunikation och välbefinnande ����������������������������������������������228 Om välbefinnande 228 Lycka och välbefinnande 229 Identitet 231 Socialt sammanhang 233 Kulturella faktorer 235 Slutord ����������������������������������������������������������������������������������������������������� 240 Källor och litteratur ��������������������������������������������������������������������������������241 Register �����������������������������������������������������������������������������������������������������251

Människor emellan.indd 6

2016-10-26 16:17

Inledning

Vad kan vara mer praktiskt och viktigare att studera än människors kommunikation? Vi måste ju ständigt kommunicera och samspela med andra människor – det gäller vad vi än gör i livet, vilka vi än lever ihop med, vilka arbeten vi än har och vilka vänner vi än får. Kommunikation spelar därför under hela livet en avgörande roll för oss människor och vår självbild och våra relationer till andra. I både privatliv och arbetsliv är kommunikation avgörande för att vi på ett effektivt sätt ska kunna utbyta tankar, känslor och idéer med varandra.

Mellanmänsklig kommunikation äger rum på flera nivåer samtidigt, tankar, känslor och upplevelser förmedlas sekundsnabbt både verbalt och icke-verbalt. I mötet med andra utväxlas en ständig ström av budskap. Och den som förmedlar något till en annan person fokuserar samtidigt på hur den andre reagerar och svarar an. Samspelet mellan människor kan därmed sägas vara direkt, komplext och ömsesidigt.

Man kan undra varför samspel med andra personer ibland flyter på bra, närmast självklart och problemfritt, och varför det ibland kännetecknas av svårigheter, missförstånd och osäkerhet. En sådan fråga (och svaren på den) är ytterligare en anledning till att lära sig mer om det svårfångade och innehållsrika som kommunikation människor emellan utgör.

Denna bok passar därför för dem som vill fördjupa sina kunskaper och insikter om det sociala samspel som är en så framträdande del av 7

Människor emellan.indd 7

2016-10-26 16:17

vardagen. Med hjälp av teoretiska resonemang och praktiska tillämpningar vill vi ge en grund för en utveckling till det bättre inom områden där kommunikation och samtal är av vikt, till exempel ledarskap, utbildning och undervisning, vård och omsorg samt service och information.

Innehållet syftar till att ge en bättre förståelse av hur människor fungerar i både privata och offentliga sammanhang, men också till att vara en grund för att utveckla den kommunikativa förmågan i dessa situationer. Att kunna kommunicera effektivt är viktigt för samspelet i familjen, med vänner och bekanta, i det offentliga livet (till exempel i föreningar och arbetsliv) och i mötet med obekanta. En god och fun­ gerande kommunikation påverkar också människors hälsa och välbefinnande på ett positivt sätt.

I den här boken behandlar vi möten och samspel människor emellan utifrån olika aspekter och sociala sammanhang (såsom känslor, självbild, relationer, påverkan och kultur) och i form av verbal och icke-verbal kommunikation och olika budskapsnivåer.

Genomgående beskriver vi också kommunikation ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Enligt en klassisk beskrivning som den amerikanske socialpsykologen Gordon Allport (1954) står för innebär socialpsykologi en strävan efter att förstå och förklara hur individers tankar, känslor och beteenden påverkas av den faktiska eller inbillade närvaron av andra.

Socialpsykologi har utifrån det en inriktning på upplevelser och tolkningar; det är ett ämne som har utvecklats sedan mitten av 1800-talet och utgör en brygga mellan ämnesområdena psykologi (mikronivå) och sociologi (makronivå) och fångar därmed människan både som individ och som samhällsvarelse. Ett berömt citat av en annan amerikansk socialpsykolog, William Thomas (Thomas & Znaniecki, 1918–1920), är att om människor definierar en situation som verklig så blir den verklig i sina konsekvenser, det vill säga att sociala situationer är formbara och inte fasta och oföränderliga (jämför avsnittet om självuppfyllande profetia i kapitel 10).

8

Människor emellan.indd 8

Människor emellan

2016-10-26 16:17

Det som står i fokus är därmed det som händer under samspelet mellan människor, vilka avsikter de har och hur de uppfattar varandra. För att kunna analysera olika förutsättningar för god kommunikation och förstå vilka faktorer som skapar missförstånd och svårigheter krävs en förståelse av de många olika faktorer som ingår i det sociala samspelet.

Ett viktigt motiv för att studera kommunikation är således att bli medveten om kommunikationens grunder, vilka budskap människor skickar till och tar emot från andra och vilka felkällor som kan bli aktuella. Det ger en bättre förståelse av hur vi påverkar varandra, hur snara vi är att dra slutsatser om vad andra menar och hur svårt det ibland kan vara att prata om känsliga saker. Utifrån sådana studier kan vi också bli bättre på att göra oss förstådda och även få fler och bättre perspektiv på oss själva och vårt eget handlande.

Boken täcker således förhållandevis många teman, vilket gör att vi inte kan analysera alla på djupet. Vårt syfte är snarare att förmedla en förhållandevis bred men samtidigt vederhäftig introduktion till olika kommunikationsaspekter, och dessutom ge en översiktlig och inte alltför svårtillgänglig bild av ett antal olika skeenden i möten mellan människor.

Bokens innehåll har vi lagt upp i tre olika delar. Del I har kommunikativa uttryck och uttrycksformer som tema: • Kapitel 1 (Kommunikation – vardag och vetenskap) går in på ett antal grundläggande utgångspunkter och principer för kommunikation, samtal och olika former av möten mellan människor.

• Kapitel 2 (Icke-verbal kommunikation) har fokus på det som kallas kroppsspråk eller, med ett bättre uttryck, icke-verbal kommunikation. Innehållet berör vad detta handlar om, olika kanaler för icke-verbala budskap, hur människor uttrycker icke-verbala budskap och vilka funktioner det icke-verbala uppfyller.

• Kapitel 3 (Lyssnande) går in på lyssnandets betydelse i kommunikation och samtal, vad det innebär att lyssna, olika typer av lyssnande och misstag som människor ofta gör när de lyssnar.

Inledning 9

Människor emellan.indd 9

2016-10-26 16:17

• Kapitel 4 (Samtal och samtalsanalys) behandlar samtal som kommunikation och beskriver olika typer av samtal, samtalets byggstenar och icke-verbala samtalssignaler.

• Kapitel 5 (Samtal som stöd) går igenom några grundläggande synpunkter på det som kallas coachning, svåra samtal och utvecklingssamtal.

• Kapitel 6 (Virtuell kommunikation och sociala medier) tar upp några aspekter av kommunikation på nätet, sociala medier och mobbning på nätet.

Del II har relationer och sociala sammanhang i fokus: • Kapitel 7 (Känslor och kommunikation) har känslor och emotionell kommunikation som tema och berör skillnader mellan det som kallas grundkänslor och sinnesstämningar, och hur människor både kan påverka och påverkas av andras känslouttryck.

• Kapitel 8 (Relationer och kommunikation) beskriver relationer och kommunikationens betydelse för relationer mellan människor, några exempel på viktiga relationer och hur dessa kan utvecklas respektive avslutas.

• Kapitel 9 (Kultur och kommunikation) har kultur och interkulturell kommunikation i fokus och berör några utmaningar som kan bli aktuella då personer från olika kulturella miljöer möts (detta tema tas också upp i flera av bokens kapitel).

Del III har påverkan och problemlösning i fokus: • Kapitel 10 (Social kognition, påverkan och makt) behandlar bland annat tänkande, social påverkan och attribution (det vill säga hur människor tillskriver sitt eget och andras agerande vissa egenskaper och orsaker), självuppfyllande profetior och olika maktaspekter som rör kommunikationen.

• Kapitel 11 (Störningar och konflikter) är inriktat på problem och svårigheter i kommunikationen, hur de yttrar sig, vilka orsakerna kan tänkas vara och hur de kan hanteras.

10

Människor emellan.indd 10

Människor emellan

2016-10-26 16:17

• Kapitel 12 (Bedrägliga och inte helt sanningsenliga budskap) rymmer ett antal synpunkter på såväl medveten som omedveten bedräglig kommunikation – det vill säga att ljuga, luras och bedra – och tar upp frågan om det går att avslöja en lögnare och i så fall hur man kan göra det.

• Kapitel 13 (Kommunikation och välbefinnande) behandlar avslutningsvis hur kommunikation kan bidra till ett ökat personligt och socialt välbefinnande.

Inledning 11

Människor emellan.indd 11

2016-10-26 16:17

Människor emellan.indd 12

2016-10-26 16:17

DEL I Uttryck och uttrycksformer

Människor emellan.indd 13

2016-10-26 16:17

Människor emellan.indd 14

2016-10-26 16:17

1 Kommunikation – vardag och vetenskap

Människan är från det att hon föds inriktad på att meddela sig med omvärlden och försöka ta in vad andra personer förmedlar. Merparten av detta samspel handlar om att upprätthålla sociala relationer, stärka den personliga identiteten och hantera känslor. En förhållandevis liten del av den vardagliga kommunikationen går ut på att förmedla fakta.

En större förståelse för kommunikation underlättar därför relationer, inte minst hantering av konflikter. Människor vi inte bryr oss om hamnar vi sällan i strid med, men ju mer närhet och beroende i en relation, desto större risk för konflikter. Och förmågan att kommunicera är kanske än viktigare idag – de krav som människor ställer på varandra i främst nära relationer är i psykologisk bemärkelse större än för exempelvis 50 år sedan när det gäller närhet, tillit och bekräftelse. Det är mycket som krävs av en partner (och som denne i sin tur kräver) och därmed blir konflikterna både fler och allvarligare.

I detta inledande kapitel beskriver vi ett antal utgångspunkter när det gäller kommunikation mellan människor. De utgör även en grund för de teman som vi tar upp i bokens övriga kapitel.

*

15

Människor emellan.indd 15

2016-10-26 16:17

Ordet »kommunikation« kommer från ett latinskt ord som innebär att något blir gemensamt, det vill säga att kommunikation handlar om att något delas, till exempel innebörder, upplevelser, känslor, värderingar och minnesbilder. Att kunna mötas och skapa något gemensamt förutsätter en förmåga att hantera språk och beteende i såväl fysisk och psykologisk som social bemärkelse. Vi tillägnar oss denna färdighet att hantera språk och kommunikation under uppväxten genom att pröva oss fram och få reaktioner från andra. När vi väl har utvecklat dessa färdigheter har de i vardagen blivit så pass automatiserade att vi använder oss av dem utan större eftertanke.

Inom kommunikation hanteras informationsutbyte, påverkan, känslor och bekräftelse. Med kommunikation visar vi därmed hur vi upplever och reagerar på de personer som vi samspelar med. Vi visar också hur vi vill bli uppfattade av andra, som i sin tur skickar budskap om vilken bild av sig själva som de vill förmedla. Kommunikation kan därför definieras som en process som äger rum i ett socialt system där två eller fler personer utväxlar budskap och där de visar hur de uppfattar sin relation, den situation som de befinner sig i och det innehåll de avser att förmedla med sina budskap.

Kommunikationsfunktioner Kommunikationsfunktioner står för de konsekvenser och resultat som ett samspel leder till. Fakta och kunskap är en viktig ingrediens i samspelet mellan människor, vilket således innebär en informationsfunktion – det kan gälla åsikter, känslor och erfarenheter. Sådan information handlar ofta om sociala jämförelser med andra. Det betyder att vi funderar över hur vi står oss i relation till andra, till exempel när det gäller utseende, status och prestationsnivå. En andra funktion rör påverkan, vilket innebär en handlingsfunktion som är inriktad på effekterna av ett samspel, hur sändare och mottagare påverkas av och reagerar på de budskap som utväxlas.

16

Människor emellan.indd 16

Människor emellan

2016-10-26 16:17

En känslomässig funktion står för att sändaren vill förmedla en egen känsloupplevelse eller väcka en viss känsla hos mottagaren. Ibland är denna funktion kopplad till en social funktion och handlar då om relationen mellan parterna. Man kanske vill skapa kontakt och hålla kommunikationskanalen öppen genom att prata om alldagliga och banala saker. En kontaktfunktion kan kallas för en fatisk funktion och är aktuell i situationer som då någon säger »Hej, hur står det till?« Syftet är då inte att få en utförlig medicinsk redogörelse utan bara att visa att man bryr sig om den andre eller vill prata vidare. Småprat fyller en viktig sådan social funktion. Det är ett sätt att visa uppskattning för att vara tillsammans med någon annan och är ofta en förutsättning för att kunna gå djupare in i ett samtal.

En poetisk eller artistisk funktion handlar slutligen om budskapets förhållande till sig självt. Avsikten brukar då vara att skapa en eidetisk (bildmässig) uppfattning genom rim, skämt eller överdriven diktion.

Det kan handla om att leka med orden, försöka få fram en retorisk poäng för att tydliggöra ett resonemang och med hjälp av exempelvis metaforer fånga eller lyfta fram en ny aspekt av en företeelse.

Kommunikation – redskap i vardagen Kommunikation är ett redskap för påverkan och överföring av idéer.

Effekten är därför beroende av hur redskapet används. Också det mest vardagliga samtal innehåller komplexa informationskanaler: vi bör vara förhållandevis klara över vad vi vill säga, klä våra tankar i en grammatisk dräkt och hitta de rätta orden med de rätta innebörderna. Vi ska till­ lämpa de förväntade samtalsreglerna, ha ett adekvat kroppsspråk, vara vaksamma på att uttrycket stämmer överens med våra avsikter och samtidigt lyssna på det andra säger. Vi ska tolka deras både verbala och icke-­ verbala budskap och kanske också planera vad vi själva ska säga härnäst.

Att kommunicera är en medfödd förmåga hos människor, men färdigheter i att använda denna förmåga måste läras in. Det är något vi gör och förbättrar genom reflektion och erfarenhet. Genom att lära oss mer Kommunikation – vardag och vetenskap 17

Människor emellan.indd 17

2016-10-26 16:17

om kommunikation och hur vi själva uppfattas av andra, kan vi förbättra och utveckla samspelet med andra.

Kommunikationen är budskapsbärande Kommunikation är inte statisk utan ett ständigt pågående skeende; det sätts inte igång och stängs av när vi vaknar eller går och lägger oss. Sovande, vakna eller försjunkna i tankar skickar människor ständigt iväg signaler. Livet är en kontinuerlig kommunikationsström, även om vi kanske tror att det enda samspel som finns är det som är avsiktligt och medvetet.

En grundläggande utgångspunkt för mänsklig kommunikation är att det inte går att inte kommunicera (Watzlawick, Beavin Bavelas & Jackson, 1967), allt människor gör rymmer tänkbara budskap och möjliga tolkningar. Både ljud och tystnad ges praktiskt taget alltid ett innehåll av dem som kommunicerar med varandra. Blotta närvaron eller frånvaron av något rymmer budskap som andra människor uppfattar och reagerar på. Ett budskap går fram även om det sker omedvetet.

Det finns därmed inget »obeteende«; även ett mycket uttryckslöst ansikte rymmer budskap. Vi kan förstås försöka att låta bli att kommunicera, men det resulterar ofta i icke-avsedda reaktioner från andra, till exempel att de tolkar oss som blyga, rädda eller avståndstagande.

Det går inte heller att backa tillbaka i kommunikationen för att göra den ogjord. Varje gång eller tillfälle är en ny situation och det går inte att radera ett uttalande som om det aldrig hade yppats – det går inte att ta bort. Man kan förstås säga något som slätar över det man har sagt – efter att ha sagt något dumt eller ogenomtänkt kan man säga »Förlåt att jag sa så där.« Men även om man strävar efter att upphäva avsikten med det sagda, går det inte att ta tillbaka det. Det är kanske därför som det ibland behövs en ursäkt för något som kanske inte var helt genomtänkt.

När vi vill förändra något är det också framåt vi ska tänka. Det gjorda är ju gjort och passerat, medan framtiden är oskriven och därmed formbar.

18

Människor emellan.indd 18

Människor emellan

2016-10-26 16:17

En kommunikation kan vara såväl medveten och omedveten som avsiktlig och oavsiktlig. Medvetna budskap är de vi vet att vi sänder, och vi har allra oftast en avsikt med att förmedla något till en annan person.

Omedvetna budskap uppfattas av mottagaren, men sändaren kanske själv inte vet om dem. Exempel på avsiktliga budskap är då vi hälsar på någon eller påstår något visst. Oavsiktliga budskap kan vi inte låta bli att sända, eftersom de oftast ligger utanför viljans kontroll.

En rodnad i ansiktet kan ses som ett exempel på ett budskap som vanligen är både oavsiktligt och medvetet. Att ofta lägga till ett »liksom« eller »eller hur« i det man säger är exempel på budskap som kanske är oavsiktliga och omedvetna men som omgivningen uppfattar och kanske retar sig på.

Människan har två språk Människan har två språk. Det första språket gäller både människan som art och som individ, det som människan som art hade före talapparatens utveckling och som ett litet barn har som det primära kommunikationsmedlet. Detta första språk, som vi delar med andra djurarter (främst däggdjur), utgör det icke-verbala, vilket handlar om känslor, relationer och attityder. I två- till treårsåldern knäcker barn den grammatiska koden och lär sig då det andra språket – det grammatiska och verbala språket – som rymmer möjligheter att tala om det abstrakta och frånvarande samt att kunna reflektera över sig själv. Då lär sig barnet också att prata om vad som sker på andra platser än där det befinner sig och att använda fantasin för att forma framtiden.

Priset för detta andra språk är emellertid att vi kan minnas saker långt tillbaka i livet; saker som kanske inte har varit speciellt trevliga utan snarare ångestfyllda. Genom att vi kan dra oss till minnes det som hänt kan vi också få en känsla som gör upplevelsen verklig igen, trots att den sedan länge är förbi. Det kan utgöra en tung ryggsäck att bära på som gör att vi i tanken och i nuet kan upprepa olika typer av tidigare misslyckanden.

Kommunikation – vardag och vetenskap 19

Människor emellan.indd 19

2016-10-26 16:17

Människan verkar också vara den enda art som använder sig av den abstrakta form av kommunikation som vi kallar för verbalt språk och grammatik. Andra arter kommunicerar enbart med hjälp av icke-verbala budskap, till exempel i form av ljud, läten och dofter.

Budskapsnivåer Människors budskap innehåller vidare två nivåer: vad som sägs och hur det sägs. Varje budskap rymmer därmed allra oftast en innehållsnivå (»vad«) och en relationsnivå, det vill säga ett uttryck för relationen (»hur«). Hur något sägs speglar och definierar därmed relationen och ger information om vad en person vill med någon annan. »Vad« som sägs gäller vidare vad orden i sig betyder och är allra oftast medvetet, medan »hur« det sägs oftare är omedvetet och oavsiktligt. Det är därför vi ibland säger att handlingar »talar högre än orden«.

Innehållsnivån handlar mest om vad som går att slå upp i en ordbok – information och faktisk innebörd. Relationsbudskap finns däremot inte i något lexikon utan är uttryck för exempelvis identitet och arten av en relation i nuläget.

Relationsbudskap uppfyller således bland annat följande funktioner. De: • utökar och illustrerar det som sägs och görs i samspelet – de kan förstärka, upphäva, motsäga eller upprepa budskapet på innehållsnivån och kompletterar på så sätt orden, • rymmer tilläggsinformation som handlar om talarens känslor, attityder, status och avsikter, • bekräftar självbilden, • definierar sociala situationer, • ger vägledning under samtalet, skickar signaler om att man exempelvis är klar med det man vill säga eller vill avbryta någon annan som har ordet.

Med hjälp av relationsbudskap blir det också möjligt att avgränsa alla de möjliga tolkningar som finns av ett enda »Hm«, vilket i de allra fles20

Människor emellan.indd 20

Människor emellan

2016-10-26 16:17

ta fall brukar fungera både bra och omärkligt. Skillnaderna mellan att exempelvis fråga, påstå, beordra, klandra, uppmuntra, ifrågasätta och anklaga framgår av metabudskap (det vill säga budskap om budskapen).

Det vi gör medan vi uttalar orden berättar också något om vilken typ av talhandling som utförs. Vi kan till exempel blinka med ena ögat när vi pratar för att antyda att det inte ska uppfattas bokstavligt. Med bland annat tonfall, gester och mimik visar vi att det som sägs är allvar, skämt eller att vi retas. Vi kan också skaka lätt på huvudet för att visa att vi inte riktigt tror på det som sägs.

Det är skillnad mellan att på jobbet säga »Jag skulle vilja prata med dig en stund« eller »Kom omedelbart in på mitt rum!«. Det handlar å ena sidan om innehållet i det som sägs – att man vill ha ett samtal med någon – å andra sidan om det som relationsnivån rymmer, information om vilken typ av samtal det kommer att handla om och även en markering av den relation som finns mellan parterna, vem som har störst makt och prestige. Det säger alltså något om hur påståendet eller frågan ska tolkas – en order, en förfrågan eller en utskällning.

Det kan verka lätt att skilja dessa två nivåer åt men kan ofta vara svårt, eftersom budskapsnivåerna är sammanflätade med och påverkar varandra inbördes. Innebörden av ett yttrande eller ett beteende är dock beroende av båda dessa nivåer. Normalt fungerar budskapen på dessa två nivåer i kombination med och kompletterar varandra, men ibland kan de som sagt motsäga varandra eller handla om olika saker. När nivåerna inte är samstämmiga rymmer de olika budskap och kan därmed ge upphov till oklarheter, missförstånd och konflikter. När det är för stor skillnad mellan vad någon säger och vad den personen känner inför det som sägs, skickar han eller hon olika budskap, och det brukar skapa förvirring hos mottagaren. En vanlig slutsats är då att sändaren inte är ärlig eller uppriktig, det kallas ju också för dubbla budskap.

Kommunikation – vardag och vetenskap 21

Människor emellan.indd 21

2016-10-26 16:17

Sammanhangets betydelse Det finns ofta en tendens att försumma det sociala sammanhanget eller kontexten när kommunikation diskuteras. Sändare och mottagare uppfattas då som i stort sett separata och isolerade individer, opåverkade av samhälle och kultur. Det sammanhang där människor samspelar och utväxlar meddelanden är oftast så bekant och vardagligt att de inte lägger märke till det eller tänker på hur det inverkar på kommunikationen och den ömsesidiga tolkningen. Men all kommunikation äger rum i en såväl fysisk och psykologisk som en social och kulturell kontext: • Det fysiska rör sådant som den konkreta platsen, tid och yttre händelser.

• Det psykologiska handlar om inre skeenden som tankar, känslor, behov, upplevelser, förväntningar och fördomar.

• Det sociala gäller identitet, relationer, makt, status, roller och eventuella konflikter.

• Det kulturella utgörs av de värderingar, beteendemönster, attityder samt den världsbild och det språk som delas av en grupp människor.

Ett exempel på att kontexten eller sammanhanget är avgörande för tolkningar av handlingar och budskap är att påståendet »Sitter du här!?« betyder en sak om man oförhappandes ser en vän som sitter på ett café, en helt annan om man hittar sin partner flirtande med någon annan.

Människan är på så sätt en uttolkare av sin omgivning. Vi ordnar och tolkar upplevelser och situationer för att få en helhetsbild av världen. Dessa erfarenheter skapar strukturer av världen och visar hur den är uppbyggd. Verkligheten blir i individens tolkning därmed bilden av verkligheten, inte verkligheten i sig, även om den enskilda personen ofta upplever sig ha en direkt kontakt med yttervärlden. Verkligheten är på så sätt en skapad eller tolkad verklighet, ibland en förvrängd bild som styrs av fördomar och förväntningar.

Människor föds därmed in i en social värld fylld av komplicerade så kallade försanthållanden, som i kraft av konventioner och vanor ef22

Människor emellan.indd 22

Människor emellan

2016-10-26 16:17

ter hand blir till självklarheter. Under uppväxten tillägnar vi oss dessa självklarheter och reflekterar sedan sällan över dem. Varje kultur skapar och överför en »naturlig« bild av världen och hur den fungerar till de individer som ingår i samma kultur (Berger & Luckmann, 1966). Det finns regler för tillämpning och hantering av dessa självklarheter som bidrar till att samspelet mellan människor är en ordnad och inte kaotisk affär. Det finns upprepade mönster i alla kommunikationssituationer och därmed finns det också regler som skapar denna ordning.

Inom genusforskningen har man exempelvis av tradition haft fokus på skillnader mellan män och kvinnor, men idag har intresset ökat för sammanhangets och situationens betydelse, till exempel när det gäller maktrelationer och specifika rollmönster. Samspel mellan människor medför alltid någon form av anpassning av de individer som deltar i detta samspel. Enbart närvaron av en annan människa utövar en form av påverkan – den ene kan till exempel fundera på vad den andre vill och tänker. Uppmaningen »Kan du komma hit ett tag!« kan mycket väl förstås av och därmed påverka en annan person. Men denne kanske vägrar eller inte kan komma och har då inte blivit påverkad i avsedd riktning; mottagaren har uppfattat och förstått sändarens avsikt men vill inte följa uppmaningen. Kommunikationen har alltså fått en effekt (förståelse), men den blev inte effektiv i förhållande till vad sändaren ville uppnå.

Om mottagaren däremot gör som sändaren vill, har den som skickade budskapet både blivit förstådd och tillfredsställd med samspelets syfte.

Effektivitet handlar alltså om att uppnå olika syften, att påverka andra för att få dem att både förstå och handla i enlighet med en egen avsikt eller vad båda parterna tillsammans kommer fram till (DeVito, 2013).

Relationsdefinition Att definiera en relation innebär att bestämma vilka rättigheter och skyldigheter som ska gälla mellan exempelvis två personer i olika situationer och vid olika tidpunkter – vem som har rätt att kräva vad och av Kommunikation – vardag och vetenskap 23

Människor emellan.indd 23

2016-10-26 16:17

vem i olika situationer. Vid ett första möte med en obekant person, eller med en vän som man inte har sett på ett tag, blir detta betydelsefullt.

Det är viktigt att vara uppmärksam på och bekräfta relationen innan någon form av innehåll kan tas upp. När vi tar en relation för given kan vi missa något viktigt som har hänt, och då kan det uppstå olika former av missförstånd.

Situationsdefinition Människor som samspelar med varandra måste också komma överens om arten av den sociala situation som de befinner sig i. Missförstånd kan uppstå om två personer inte är överens om vad de i grunden sysslar med. Rollerna och relationen påverkar nämligen tolkningarna av det som sägs och görs.

Om situationen är odefinierad kan olika svårigheter uppstå. Det är svårt att handla i en situation utan att veta vad den innebär eller känna till dess begränsningar. Det går inte att på egen hand helt bestämma en situation – många sociala situationer är redan bestämda i förväg. Det är förhållandevis sällan människor har helt olika uppfattningar av vad som sker i exempelvis ett klassrum eller hur man bär sig åt vid kassan i matvaruaffären.

Definitionen av en relation och en situation sker oftast samtidigt, inte efter varandra. De bestäms så att säga momentant – i ögonblicket – och ju mer rutinartat ett samspel är, desto snabbare definieras relationer och situationer.

Vetenskapligt perspektiv på kommunikation Kommunikationen mellan människor har jämfört med förr blivit mer komplicerad. En anledning till det är att människor numera är betydligt mer olika än för säg 150 eller 200 år tillbaka i tiden. Då var samhället betydligt mer statiskt, man skulle tycka och göra ungefär samma sak som ens föräldrar hade gjort och rörligheten i samhället var ringa. Idag kan människor i hög grad forma sin framtid (till exempel genom ut24

Människor emellan.indd 24

Människor emellan

2016-10-26 16:17

bildning), de har allt mer olikartade mål, erfarenheter och förväntningar, deras bakgrund är mer varierad och de möter dessutom betydligt fler människor under en vanlig dag – inte bara likar utan också dem som skiljer sig från dem i viktiga avseenden (Harari, 2014). Därmed ökar riskerna för missförstånd och störningar i samspelet. Konsekvenserna av detta tenderar också att bli svårare att hantera.

Som vi nämnde inledningsvis är förståelse av kommunikation därför centralt, och kanske viktigare än någonsin. Genom att studera kommunikation kan vi få syn på hur den sociala interaktionen bidrar till att skapa och upprätthålla identitet, närhet och kontakt med andra människor.

Vi kan på så sätt bli mer medvetna om vilka budskap vi skickar till och tar emot från andra samt vilka konsekvenser det medför. Det kan ge en större förståelse för hur vi påverkas av andra människor och hur vi i vår tur påverkar dem, vilket kan bidra till ökad självkännedom och ge nya och klarare perspektiv på det egna handlandet. Därigenom kan vi få en bättre kontroll över vårt liv och en bättre styrning av det som händer och sker, vilket är en bra grund för att uppnå livsmål, som exempelvis fungerande relationer och en ökad livskvalitet.

Studier av kommunikation har varit ett intresse allt sedan antikens idéer kring retorik och senare tiders inriktning på logik och argumentation, men sedan mitten av förra seklet sköt utvecklingen av forskning om kommunikationen mellan människor fart, inte minst för att ny teknik för att observera samspel utvecklades, exempelvis ljud- och bildinspelningar. Den teoretiska kunskapen om interpersonell kommunikation har idag lyfts fram inom två olika inriktningar. Dels inom lingvistik med fokus på språkets funktion i kommunikationen, dels inom etnologi med ett fokus på social interaktion och mellanmänskliga processer (Fiske, 2011).

Lingvistik och språk Inom lingvistik studeras kommunikation inom området semiotik (ett grekiskt ord för »betydelse«). Kommunikation uppfattas som en situaKommunikation – vardag och vetenskap 25

Människor emellan.indd 25

2016-10-26 16:17

tion där människor formulerar och överför innebörder mellan sig. Man är således inriktad på språket och hur orden fungerar som betydelsebärare i att förmedla information och upplevelser. Inom semiotik används begreppet »tecken« och kommunikationsforskningen fokuserar på sambandet mellan tecken, betydelser och tecknens sociala funktion – vilka symboler och koder som kommer till användning i kommunikationen och hur dessa förmedlas och förstås av de involverade. Man är även intresserad av kunskap om de sociala grupper som använder dessa koder och symboler och hur de påverkar exempelvis identitet och maktförhållanden.

I några tidiga studier, omkring förra sekelskiftet, intresserade man sig för sambandet mellan olika fenomen, språk och språkanvändare (Schaff, 1967). Språkfilosoferna Charles Sanders Peirce och Ferdinand Saussure betraktas som grundare av den semiotiska forskningsinriktningen. De har studerat relationen mellan språkliga tecken och deras betydelse och tolkning. I deras kommunikationsmodeller lyfts begreppet betydelseelement fram som något centralt. Det innebär att det finns en relation mellan en företeelse (i konkret eller abstrakt form), föreställningen om denna företeelse (en referens eller mental bild) och hur denna föreställning överförs mellan människor i form av språk, ord och bilder. Allt detta utgör tecken för det fenomen som avses och som uppfattas genom den mentala bild som skapas i medvetandet hos de människor som deltar i kommunikationssituationen.

Ett tecken – exempelvis en bokstav, ett ord eller en handling – står för något annat än sig självt, en företeelse, och har på så sätt en betecknande funktion. Exempelvis är ordet penna ett tecken för det fysiska föremålet – själva pennan i sig. Den mentala bild som skapas hos en mottagare när denne hör ordet »penna« uttalas motsvarar hans eller hennes egen tolkning av vad det innebär.

Semiotiken skiljer mellan signaler och symboler (båda är tecken). En signal har en entydig relation till det som betecknas, medan en symbol visar på en mer mångtydig relation. En trafiksignal (»rött«) eller polis26

Människor emellan.indd 26

Människor emellan

2016-10-26 16:17

mannens stopptecken (den uppsträckta handen) är bra exempel på en signal genom att den betyder »stanna« och inget annat, även om man förstås inte behöver följa uppmaningen. Signaler är på det sättet bekväma och vi reagerar praktiskt taget automatiskt på dem.

Den franske konstnären René Magrittes berömda tavla »Bildernas opålitlighet« föreställer en pipa kompletterad med texten »Ceci n’est pas une pipe«. Förutom att vara ett filosofiskt inlägg utgör denna tavla ett exempel på hur ord utgör symboler för verkliga företeelser. Texten »Detta är inte en pipa« är en kommentar som påpekar opålitligheten i bilden. Magrittes målning föreställer en pipa men är inte en pipa i sig, den är en illustration av en pipa (och fungerar på så sätt som en symbol för en konkret pipa). I vardagliga kommunikationssituationer är vi vanligtvis inte medvetna om dessa distinktioner, vilket gör att vi kan prata om företeelser som om de vore »verkliga«. Detta »språkets verklighetsgörande« använde Magritte i sitt sätt att kommentera vad som är sant respektive falskt i kommunikationen mellan konstnär och betraktare. @-tecknet i mejlkorrespondensen är exempel på en symbol – och kallas ofta snabel-a eller »at«. En symbol kan stå för många olika saker, vilket gör att vi måste tänka efter vilken betydelse som avses innan vi kan svara an på den. När någon nämner ordet teater; syftar det då på pjäsmanuskriptet, uppträdandet eller byggnaden? På samma sätt krävs en tolkning av frågan »Ser du tre kronor?« som behöver förstås i sitt sammanhang. Handlar det om tre enkronors-mynt som den andre har tappat på golvet, åsyftas utsmyckningen av tornet på Stockholms stadshus eller är det kvällens ishockeymatch som den andre vill veta om man ska titta på?

När sändare och mottagare delar samma språkliga värld och har samma referens till det som avses råder samstämmighet och förståelse. Om tecknet (beteckningen för det fysiska föremålet) väcker olika associationer hos sändare och mottagare uppstår vanligtvis oklarheter och missförstånd. Människor som ingår i samma kulturella sfär har oftast en likartad uppfattning av vad de olika tecknen (orden) står för Kommunikation – vardag och vetenskap 27

Människor emellan.indd 27

2016-10-26 16:17

och har närmare till en gemensam tolkning av dess innebörd. Detta gäller framför allt då samtalet rör fysiska företeelser, både de som finns i den omedelbara närheten och de som de inblandade personerna har gemensamma referenser till utifrån tidigare upplevelser och erfarenhe­ ter. Det blir betydligt svårare när samtalet syftar på abstrakta fenomen, som också oftast uttrycks i symbolisk form. »Det goda föräldraskapet« kan exempelvis stå för en sak för en person (uppfostran till lydnad) och något helt annat för en annan (uppmuntran till självständighet och kreativitet).

Enligt den amerikanske kommunikationsforskaren John Fiske (2011) är tecknen och de mentala föreställningarna produkter av en viss kultur, vilket betyder att ord och språkbruk därmed är kulturellt färgade.

Att ordens innebörder är kulturellt betingade blir exempelvis tydligt vid översättning till andra språk, det är som bekant knappast möjligt att översätta meningar ord för ord. Varje enskilt ord i sig kan vara korrekt översatt, men formuleringen kan helt sakna mening (begriplighet). Ett tydligt exempel på översättningsproblem är när meningen »Om man till skillnad från det lever i ett föränderligt och oöverskådligt samhälle där man mycket ofta möter främlingar . . .« (som återfinns på ett annat ställe i denna bok) direktöversätts i ett Google Translate-program till: »If we unlike it lives in a changing and opaque society that very often meet strangers . . .« Även om varje enskild term har en adekvat översättning så blir helheten felaktig, både ordvalörer och syftningarna leder läsaren i fel riktning.

En viktig poäng är således att kommunikation inte handlar om kopiering eller avtryck av idéer som människor bär på. Vi sänder inte tankar eller idéer till varandra utan förmedlar budskap som är symboler för dessa idéer. Vi har en tanke eller idé, kodar den till ett budskap och sänder iväg det, vilket sedan tolkas av den andra individen som förhoppningsvis får samma uppfattning i sitt medvetande. Det viktiga i kommunikationen är därför om budskapet i stort sett ges samma innebörd av både sändare och mottagare. Tyvärr är människor inte passiva 28

Människor emellan.indd 28

Människor emellan

2016-10-26 16:17

som mottagare utan väljer och vrakar bland de avsända budskapen, och lägger ofta både till och drar ifrån information, bland annat på grund av erfarenheter, värderingar och förutfattade meningar. Ord betyder på så sätt olika saker för olika människor. Vi tenderar att uppfatta det andra säger utifrån vår egen referensram. När exempelvis ordet tentamen nämns kan någon bli glad och tänka att: »Äntligen får jag visa vad jag kan prestera« och en annan student reagera med: »Usch, nu får jag ont i magen«; bägges känsloreaktioner styr hur de uppfattar och tolkar det verbala budskapet. »Du kommer väl på lördag?« undrar moster Emma. »Det var så länge sen vi sågs. Det är ju surströmmingstider nu och jag har fått tag på färsk mandelpotatis och sen så ska jag baka tunnbröd med grannarna på fredag. Jag har bjudit in hela släkten till hemgården, du kommer väl?« Den som har helgen uppbokad kanske slutar lyssna efter inledningen med lördag och den som älskar surströmming fokuserar på detta och hör kanske inte fortsättningen med släktträffen (som man helst skulle vilja undvika).

Koder, konventioner och vanor utgör den gemensamma kärnan i en kultur och gör det möjligt för människor att orientera sig i livet, tolka budskap och skeenden och bete sig som andra gör eller förväntar sig att de ska göra.

Ord får sin betydelse på flera olika sätt. Innebörden kan vara det ordet refererar till. Man talar då om ordets denotativa betydelse och vad ordet hänför sig till i den verkliga världen. Det står för en yttre betydelse.

Men det finns också en inre betydelse, det är ordets konnotativa betydelse eller den innebörd som ofta visar sig i uttryckssättet – hur något sägs – vilket präglar mottagarens associationer och upplevelser i förhållande till de ord som sändaren använder. Det är bland annat detta som gör att vi kan väcka oväntade reaktioner genom att framföra något vi själva tycker är normalt. Ett exempel är den som föreslår fjällvandring som semesterförslag (vilket för sändaren står för hälsa och frihet) men möts av »Idiotförslag!« från mottagaren, som förknippar fjällvandring med tung packning, regn och myggsvärmar.

Kommunikation – vardag och vetenskap 29

Människor emellan.indd 29

2016-10-26 16:17

Etnologi och social interaktion Inom etnologin studerar man kommunikation med fokus på det sociala samspelet. Det innebär en inriktning på processer, och kommunikation betraktas då i grunden som en överföring av budskap mellan människor.

Den processinriktade kommunikationsteorin är därmed kopplad till vetenskaper som psykologi och sociologi, vilket innebär att det är upplevelser, handlingar och sociala strukturer som står i fokus för analys och kunskapsutveckling. Med en processinriktning studeras kommunikation utifrån teman som självbild och personlighet, social varseblivning och socialt samspel, icke-verbal och verbal kommunikation samt kontextens och kulturens betydelse.

I den utsträckning som män och kvinnor har olika sätt att tala kan detta spegla grundläggande skillnader i sociala erfarenheter (Gilligan, 2001). Män och kvinnor kan utifrån sina erfarenheter och intressen beskriva samma verklighet med olika begrepp, vilket leder till olika tolkningar av samma ord och uttryck och av samma objektiva värld. På det sättet kan man i viss mån tala om att män och kvinnor lever i delvis olika språkliga världar. Men det är inte frågan om skarpa eller uteslutande gränser, eftersom många kvinnor lever i en manlig språkvärld och många män samtalar om intressen som är vanliga bland kvinnor.

Det finns flera orsaker till skillnader i språkvanor, språkstilar och icke-verbala kommunikationsstilar. I dagens samhällen finns det rolloch statusskillnader som generellt sett ger män en högre position än kvinnor. Dessa skillnader påverkar sättet att kommunicera. Den som befinner sig i en lägre position behöver till exempel vara mer vaken för hur kommunikationen uttrycks i sociala sammanhang, både i privata och i offentliga situationer. Den underordnade behöver också vara uppmärksam på icke-verbala budskap för att kunna anpassa sig på lämpligt sätt efter andras beteenden och avsikter. Högstatuspersoner har inte behov av det, och eftersom de oftare är män behöver de inte använda sig av det i samma utsträckning som kvinnor.

30

Människor emellan.indd 30

Människor emellan

2016-10-26 16:17

Människor emellan.indd 31

2016-10-26 16:17

omsorg, ledarskap, pedagogik och kommunikation samt yrkesverksamma inom dessa fält.

Björn Nilsson är beteendevetare med examina i psykologi, sociologi och pedagogik, och tidigare universitetslektor. Han är verksam nationellt och internationellt med ledarutveckling i kommunikation och gruppdynamik.

Anna-Karin Waldemarson är adjunkt vid Högskolan i Skövde med inriktning mot pedagogik i arbetslivet. Hon har omfattande erfarenhet av utbildningar i kommunikation och ledarskap.

Människor emellan_Original_.indd 1

Björn Nilsson & Anna-Karin Waldemarson

Människor emellan riktar sig till studerande inom psykologi, vård,

MÄNNISKOR EMELLAN

förutsättningar för god kommunikation kroppsspråkets betydelse lyssnande coachande och stödjande samtal virtuell och digital kommunikation känslomässig kommunikation social påverkan och makt störningar i kommunikationen kopplingen mellan kommunikation och välbefinnande

GRUNDBOK I KOMMUNIKATION OCH SAMTAL

• • • • • • • • •

Björn Nilsson & Anna-Karin Waldemarson

Acceptans, uppskattning, vänskap och kärlek kan skapas med kommunikation – men detsamma gäller hat, fientlighet och avund.

Genom modern teknik har vår kommunikation fått fler kanaler, ökat i tempo och blivit global vilket ställer krav på nya färdigheter.

Denna breda grundbok om kommunikation behandlar bland annat följande områden:

MÄNNISKOR EMELLAN

Varför tycker vi direkt om vissa personer?

Kan man avslöja en lögnare?

Varför blossar kommentarsstormar upp så snabbt i sociala medier?

2016-10-27 13:26