9789127418929

Fixa texten!

2

Fixa texten! 2

Pär Sahlin

Pär Sahlin

Läs och skriv i genrer

x

Vad skiljer en krönika från ett reportage?

Vad ska man tänka på när man skriver en debattartikel? Med Fixa texten! lär du dig att skriva rätt text vid rätt tillfälle. Här presenteras vanliga genrer på ett strukturerat sätt.

Strukturen är densamma i alla kapitel:

6:e

tryckningen

• Läs en eller flera mönstertexter.

• Lär dig fakta om genren.

• Arbeta med läsförståelsefrågor, språk•

2

Fixa texten!

Med bedömningsstöd enligt Lgr 11

träning och uppgifter som visar på det som är speciellt med genren.

Skriv din egen text.

Längst bak finns ett bedömningsstöd som utgår från kunskapskraven enligt Lgr 11.

Fixa texten! passar dig som läser svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9.

Fixa texten! består av: Pär Sahlin

Fixa texten!

09-09-07 13.35.09

2

Fixa texten 1+2 Omslag fram.indd 2

Pär Sahlin

Fixa texten 1+2 Omslag fram.indd 1

1

Pär Sahlin

Fixa texten!

09-09-07 13.35.32

www.nok.se/laromedel ISBN 978-91-27-41892-9

9

Fixa texten! 2_omslag.indd 1

1 0 0 0 0

789127 418929

2013-02-27 11:16

Fixa texten! 2 inlaga.12.16_2.indd 1

2013-03-04 12:39

Till eleven Har du tänkt på att det finns olika typer av texter? En del texter har till uppgift att informera medan andra vill roa och underhålla. Ta till exempel en text med rubriken Nattväsen. Det skulle kunna vara en faktatext om nattaktiva djur eller en krönika om att få sin nattsömn störd av skräniga ungdomsgäng. Men det skulle också kunna vara en gastkramande novell om en hämndlysten vampyr. För att du ska kunna skriva rätt text måste du veta i vilken genre du ska skriva men också vad som är typiskt för den genren.

I Fixa texten! får du lära dig att skriva rätt text vid rätt tillfälle. Du får också lära dig det typiska för några av de vanligaste genrerna.

Jag som har skrivit den här boken hoppas att du kommer att lära dig en hel del om olika genrer och deras uppbyggnad. Jag hoppas också att boken kommer att hjälpa dig i ditt eget skrivande av olika texter. Men mest av allt hoppas jag att boken kommer att väcka din nyfikenhet och lust att skapa med hjälp av språket. Gör den det, då kommer du att fixa texten också.

Lycka till!

Pär Sahlin

Fixa texten! 2 inlaga.12.16.indd 3

10-09-10 12.01.09

Innehåll Reportage 6 Mönstertext 8 Fakta om reportage 12 Arbeta med reportage 14 Skriv ett eget reportage 16

Formella brev 20 Mönstertexter 22 Fakta om formella brev 24 Arbeta med formella brev 28 Skriv egna formella brev 30

Faktatexter 32 Mönstertext 34 Fakta om faktatexter 36 Arbeta med faktatexter 38 Skriv en egen faktatext 40

Bloggar 42 Mönstertexter 44 Fakta om bloggar 48 Arbeta med bloggar 52 Skriv ett eget blogginlägg 54

Krönikor 56 Mönstertexter 58 Fakta om krönikor 62 Arbeta med krönikor 66 Skriv en egen krönika 68 4 – FIXA TEXTEN!

Fixa texten! 2 inlaga.12.16.indd 4

10-09-10 12.01.17

Debattartiklar 70 Mönstertext 72 Fakta om debattartiklar 74 Arbeta med debattartiklar 78 Skriv en egen debattartikel 80

Retorik 82 Mönstertext 84 Fakta om retorik 86 Arbeta med retorik 90 Skriv ett eget tal 92

Dikter 94 Mönstertexter 96 Fakta om dikter 100 Arbeta med dikter 104 Skriv egna dikter 106

Noveller 108 Mönstertexter 110 Fakta om noveller 115 Arbeta med noveller 120 Skriv en egen novell 124

Genreövningar 126 Bedömningsstöd 128 Innehåll – 5

Fixa texten! 2 inlaga.12.16_2.indd 5

2013-03-04 12:40

6 – FIXA TEXTEN!

Fixa texten! 2 inlaga.12.16.indd 6

10-09-10 12.01.27

Reportage Hur är det att vara stjärna i världens bästa fotbollslag? Vad gör man på fritiden om man är ung och lever i en liten by i regnskogen? Och vad var det som fick toppstudenten att hoppa av skolan och satsa på musiken? I ett reportage är det möjligt att få svar på sådana frågor. På nästa sida får du läsa ett reportage om Evelina och hennes spelmissbruk.

Reportage – 7

Fixa texten! 2 inlaga.12.16.indd 7

10-09-10 12.01.31

Drömmen om lyx ledde till missbruk För ett år sedan drömde hon om storvinsten och om en tjusig swimmingpool i trädgården. I dag kämpar tvåbarnsmamman Evelina för att inte drabbas av återfall och börja spela igen.

– Jag kunde inte låta bli. Jag var bara tvungen att spela, spela, spela. Det var som ett gift.

Evelina tittar med intensiv blick på mig när hon uttalar orden. Hon är 39 år och bor ett i litet samhälle i Mellansverige tillsammans med man och två barn.

På ytan lever Evelina, som hon själv uttrycker det, ”ett vanligt Svensson-liv med villa, hund och bil”. Ett liv fyllt av vardagligheter som dagishämtning, veckohandling och matlagning och där fredagsmyset med hela familjen är en av veckans höjdpunkter.

Men under allt det vanliga döljer sig Evelinas stora hemlighet. Den som hon inte vill att någon ska få veta. Ändå vill hon berätta.

– Jag vet att det finns fler som har det som jag, säger hon allvarligt och häller upp kaffe.

Vi sitter i Evelinas bulldoftande kök och talar om det som hon tycker är så ”sjukt pinsamt att prata om”. Det där som från början var så oskyldigt men som snart blev ett måste, ett begär, ett gift. Evelina är nämligen en av de tusentals kvinnor och män som varje år drabbas av spelberoende.

– Jag har nog inte fattat det än, att det är det jag lider av. Men det är väl en del av sjukdomen, att inte förstå.

Det är svårt att tro att tjejen med de ekorrpigga ögonen på andra sidan köksbordet är fast i ett spelberoende.

För mig är sinnebilden av en spelmissbrukare snarare en ung man som sitter och spelar poker på nätet eller som satsar sina sista slantar på en häst med löjligt höga odds. Men Evelina tror

8 – FIXA TEXTEN!

Fixa texten! 2 text.indd 8

2013-03-04 13:10

inte på den bilden när jag beskriver den för henne. Hon är säker på att det finns spelmissbrukare i alla samhällsklasser och att det är både män och kvinnor som drabbas.

Spelberoendes riksförbund håller med om den bild som Evelina ger och menar att så många som 125 000 svenskar är beroende av spel. Vi svenskar är ett spelglatt folk, det råder det ingen tvekan om. Under 2008 omsattes över 40 miljarder kronor i olika spel i Sverige enligt Lotteriinspektionen. Det betyder att varje svensk i genomsnitt spelade för cirka 5 000 kronor förra året. Evelinas spelberoende höll på att kosta henne både familj och hem.

– Jag gick verkligen på den där myten om det perfekta livet. Jag trodde att allt skulle bli bra, bara vi hade lite mer pengar. Jag drömde om att bygga om köket och anlägga en swimmingpool i

trädgården. Jag ville klä mig i tjusiga kläder och ha råd att unna mig det där lilla extra.

Evelina gör en lång paus. Hon tittar ut genom fönstret. I den lilla trädgården ligger ungarnas leksaker utslängda huller om buller. På en gren har någon hängt upp en sandig vante. Den fladdrar av och an i höstvinden.

– Till slut kunde jag inte glädja mig åt någonting. Att jag och Ernesto hade det bra och tyckte om varandra, att vi hade fått två välskapta barn spelade ingen roll så länge vi inte levde ett liv som kunde jämföras med de liv jag läste om i veckotidningarna.

Kaffekoppen står orörd framför Evelina. Hennes blick är fäst mot trädgården. Kanske ser hon den där poolen som hon drömde om.

– Jag gjorde ju bara som alla andra. Köpte en trisslott när jag Reportage – 9

Fixa texten! 2 text.indd 9

2013-03-04 13:10

handlade mat. Tänkte att: ”I dag händer det nog.”

Men de allra flesta gångerna skrapade Evelina inte fram några storvinster.

I bästa fall vann hon 30 kronor som hon kunde byta mot en ny lott.

– Hade det bara stannat där så hade det väl inte varit så farligt. Att lägga sextio kronor i veckan på spel är ju inget beroende.

Spelandet tog över Evelinas liv allt mer.

Men Evelina hade svårt att släppa tanken på den stora vinsten. Hon ökade dosen från två lotter i veckan till tio.

Efter ett tag ökade hon på med ytterligare tio lotter.

– Min man visste att jag köpte ett par lotter i veckan. Han brukade skratta åt mig. Han visste ju att chansen att jag skulle vinna var mer eller mindre obefintlig.

Men Evelina bara fortsatte att köpa lotter. Hon började göra matematiska

beräkningar för att bevisa för sig själv att drömmen om storvinsten skulle slå in. Snart var hon uppe i flera hundra lotter i veckan.

Hon håller upp händerna och ler ett snett leende.

– När det var som allra värst hade jag blåsor på fingertopparna av allt skrapande.

Att ingen reagerade på Evelinas stora inköp av lotter berodde på att hon åkte till olika affärer och kiosker för att handla.

– Bara att köpa alla lotter upptog en stor del av min vecka. Vid några tillfällen tog jag bilen och åkte till andra städer för att köpa lotter.

Vinsterna förblev dock små i förhållande till utgifterna. Snart var Evelina tvungen att ta till andra åtgärder för att få det att gå ihop.

– Största vinsten var väl tiotusen, vilket var roligt. Men alltihop gick åt till att köpa nya lotter. Och när pengarna inte räckte tog jag sms-lån eller lånade av barnens barnbidrag och hushållskassan.

När trisslotterna inte gav någon större utdelning prövade hon lyckan på spel som Lotto, Stryktipset, Måltipset och V75.

Samtidigt började hon missköta sitt arbete. Hon tog ledigt för att kunna köpa lotter, eller så sjukskrev hon sig för att sitta hemma och skrapa. Hela tiden tänkte hon att det skulle ordna sig när storvinsten kom. Då skulle hon säga upp sig och leva lyxliv i villan.

Eftermiddagssolen letar sig in i köket och från köksfönstret som står på glänt tränger sig höstens dofter in;

10 – FIXA TEXTEN!

Fixa texten! 2 text.indd 10

2013-03-04 13:10

det luktar äpple och förmultnade löv.

Evelina rör om i kaffekoppen. Det är inte alldeles lätt att tala om det som har hänt. Många känslor är inblandade.

Hennes röst mjuknar något när hon till slut berättar hur allt fick ett slut.

Det kommer dagar då jag är så säker på att jag ska vinna – En dag satt Ernesto i köket när jag kom hem. På bordet låg hundratals skrapade lotter och i handen höll han ett brev från kronofogden.

Evelina torkar en tår och snyter sig.

Hon snurrar skeden i kaffekoppen varv efter varv, som om hon vill vrida tiden tillbaka. Få det gjorda ogjort.

– Det var nog det värsta, att se hur ledsen han blev.

Skulderna uppgick till flera hundra tusen kronor och banken hotade att ta huset. Tack vare en tuff återbetalningsplan har de nu avvärjt det hotet. Dock är det en lång bit kvar innan Evelina kan betrakta sig som skuldfri. Dessutom är hon långt ifrån botad från sitt begär.

– Det kommer dagar då jag är så säker på att jag ska vinna. Då tänker jag att jag ska smyga iväg på natten när min man har somnat och köpa en lott.

Det kan ju inte vara så farligt, eller hur?

Evelina tittar upp och börjar skratta.

Hon säger att hon måste få skämta om det hemska. Att det är en del av terapin.

– I dag har jag lite mer perspektiv på tillvaron. Jag gläds åt mina underbara barn. Min man och jag har det bra tillsammans. Det bästa av allt är att vi har börjat planera långsiktigt. Saker och ting får ta tid.

Det dunsar till i dörren och ett barn ropar hallå. Evelina hinner knappt resa sig förrän en liten nioåring rusar in i köket och kastar sig i mammas famn.

Jag har fortfarande svårt att förstå att denna kvinna, som nu kramar sin son och rufsar honom i håret, för bara ett halvår sedan satt och skrapade trisslotter så att händerna blödde.

– Kanske blir det en swimmingpool i alla fall, säger Evelina och öppnar altandörren och drar ett djupt andetag.

Sedan naglar hon fast blicken i mig och skrattar sitt klingande skratt.

– Men då ska vi arbeta ihop till en, inte vinna en!

Vilmer Morén

Fakta om spel

• Risken att du blir överkörd när du hämtar storvinsten är större än chansen att du vinner den.

• Chansen att vinna storvinst är: 1

på 10 miljoner på Joker, 1 på 6,7 miljoner på Lotto, 1 på 5,8 miljoner på Måltipset, 1 på 6 miljoner på Stryktipset.

• Om du spelar 3 fält på Lotto

Express, alla dragningar var 5:e minut, kl 8–22 varje dag så tar det 31 år och 290 dagar innan du statistiskt sett har 8 rätt. Då har du dessutom satsat 58 529 250 kr.

Källa: www.spelberoende.se

Reportage – 11

Fixa texten! 2 text.indd 11

2013-03-04 13:10

m o a Fakt

reportage Ett reportage är en längre tidningstext som berättar ingående om en person, en plats eller en händelse. Det som skiljer ett reportage från en nyhetsartikel är främst att reportaget är personligt skrivet och innehåller miljö- och personbeskrivningar. När du läser ett reportage ska du få känslan av att vara på plats.

Det finns flera olika slags reportage, bland annat personreportage, resereportage och nyhetsreportage.

Vad är typiskt för genren?

Inledning Ett reportage har en rubrik och en ingress.

Rubriken och ingressen är till för att fånga ditt intresse och få dig att vilja läsa hela reportaget.

Fördjupning

Drömmen om lyx ledde till missbruk För ett år sedan drömde hon om storvinsten ...

Resten av texten i reportaget kallar man för brödtext. Här fördjupar journalisten det han eller hon vill berätta om. Det gör journalisten genom att variera sin text med beskrivningar, faktakunskaper och intervjuer.

Journalistens uppgift är att berätta för läsaren vad han eller hon har sett, hört och upplevt. Därför finns ofta journalisten själv med i texten.

Vi sitter i Evelinas bulldoftande kök ...

För att återge vad någon har sagt kan journalisten citera personens uttalande med ett så kallat pratminus.

– Jag kunde inte låta bli. Jag var bara tvungen att spela, spela, spela.

Eller så kan journalisten återberätta det han eller hon har hört.

Hon säger att hon måste få skämta om det hemska.

Att det är en del av terapin.

Eftersom ett reportage ofta är en fördjupning i ett ämne, har journalisten samlat på sig fakta. Det kallas att göra research.

12 – FIXA TEXTEN!

Fixa texten! 2 inlaga.12.16.indd 12

10-09-10 12.01.44

Under 2008 omsattes över 40 miljarder kronor i olika spel i Sverige ...

Avslutning Att avsluta reportaget på ett spännande sätt är lika viktigt som att ha en lockande rubrik och ingress. Ett effektfullt sätt att avsluta på är att beskriva en situation som förhoppningsvis stannar kvar hos läsaren.

Sedan naglar hon fast blicken i mig och skrattar sitt klingande skratt.

– Men då ska vi arbeta ihop till en, inte vinna en!

Sakligt innehåll Ett reportage är en journalistisk text. Därför bör innehållet vara sakligt.

Det betyder att det som står i texten ska vara sant. Den som reportaget handlar om ska känna igen sig.

Lekfullt språk För att få läsaren att läsa vidare arbetar journalisten medvetet med sitt språk och försöker hitta nya och lekfulla sätt att beskriva och uttrycka det han eller hon ser och upplever.

Hon snurrar skeden i kaffekoppen varv efter varv, som om hon vill vrida tillbaka tiden. Få det gjorda ogjort.

Beskriv med sinnena För att reportaget ska kännas levande och trovärdigt använder sig journalisten av sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel för att beskriva personer, platser och händelser.

I den lilla trädgården ligger ungarnas leksaker utslängda huller om buller.

Tempus Ett reportage skrivs i presens för att förstärka känslan av att den som skriver reportaget är på plats och ser och hör allt som händer.

Det dunsar till i dörren och ett barn ropar hallå.

Reportage – 13

Fixa texten! 2 inlaga.12.16.indd 13

10-09-10 12.01.46

d e m a t Arbe reportage Nu ska du få arbeta med det som du har lärt dig om reportage.

1 Svara på frågor om reportaget Läs reportaget på sidorna 8–11 och arbeta sedan med uppgifterna här nedanför. a Vad handlar reportaget om? Sammanfatta i en mening. b Varför ställer Evelina upp på att bli intervjuad? c Varför tror du att Evelina tycker att det är ”så sjukt pinsamt” att prata om sin situation? d Vad är ett ”Svensson-liv”? Ge ett exempel från texten. e Hur mycket pengar spelade i genomsnitt varje svensk för under 2008, enligt journalisten? f Rubriken på reportaget är Drömmen om lyx ledde till missbruk. Hur hänger rubriken ihop med innehållet i reportaget. Förklara. g Nämn minst två negativa konsekvenser som Evelinas missbruk får för henne och hennes familj. h Ibland drabbas Evelina av återfall i sitt missbruk. Hur visar det sig?

2 Språket I ett reportage är det viktigt att arbeta med sitt språk för att få fram den rätta känslan. Ta hjälp av sidorna 8–13 och gör uppgifterna här nedanför. a Ge ett exempel på en platsbeskrivning från reportaget. b Ge ett exempel på en personbeskrivning. c För att göra texten mer levande använder sig journalisten av sina sinnen för att beskriva. Hitta ett exempel i reportaget där journalisten använder sitt luktsinne. d Skriv av en mening från texten som visar att journalisten är ”på plats”. e Leta i texten och hitta minst ett exempel där du tycker att journalisten har använt sig av ett lekfullt språk.

14 – FIXA TEXTEN!

Fixa texten! 2 inlaga.12.16.indd 14

10-09-10 12.01.48

3 Förklara ord och uttryck a Evelina säger i reportaget att hon i dag har ”lite mer perspektiv på tillvaron”. Vad menar hon med det, tror du? b Ordet odds använder man ofta i spelsammanhang. Man brukar tala om höga och låga odds. Förklara med egna ord vad de två uttrycken betyder. Ta hjälp av reportaget och en ordbok. c I reportaget finns uttrycket ”sms-lån”. Vad är det?

4 Ta reda på Leta i tidningar och på internet efter fler reportage. Vilka ämnen är vanligast att journalisterna skriver om? Varför tror du att de här ämnena är mer populära än andra? Redovisa ditt resultat för klassen muntligt eller skriftligt.

5 Diskutera a Många människor drömmer om att vinna en storvinst på till exempel Lotto eller Triss. Vad drömmer du om? Diskutera i klassen vad ni skulle göra om ni fick önska er vad ni ville. b Det kan gå fort att hamna i ett spelberoende. Vad är det som gör att man inte kan sluta spela, tror du? Hur kan man undvika att bli en spelmissbrukare? Vad skulle du göra om du märkte att en kamrat var på väg att bli spelberoende? Diskutera i klassen.

Reportage – 15

Fixa texten! 2 inlaga.12.16.indd 15

10-09-10 12.01.55

p

et g e t t e Skriv

reportage Du ska nu få skriva ett eget reportage. Ta hjälp av sidorna 8–13 i det här kapitlet.

Intervjuteknik När du ska skriva ett reportage ingår för det mesta att du ska intervjua någon. För att lyckas bra med en intervju kan du ta hjälp av tipsen här nedanför.

• Ställ så kallade öppna frågor. Det är sådana frågor som man • •

inte kan svara ja eller nej på. Genom att ställa öppna frågor till den du intervjuar får du honom/henne att berätta.

Lyssna noga på svaren du får. Den som du intervjuar kanske svarar på flera av dina frågor innan du har hunnit ställa dem.

Därför måste du vara beredd att stryka eller lägga till nya frågor under intervjun.

Nöj dig inte alltid med det första svaret du får på dina frågor.

Ibland måste du ställa följdfrågor för att få det bästa svaret.

1 Intervjua tillsammans Nu ska du och två kamrater få träna på att ställa öppna frågor och följdfrågor. Ta hjälp av tipsen i rutan här ovanför. a Arbeta i en grupp om tre personer. Tänk er att ni har fått i uppdrag att intervjua personerna här nedanför. Skriv tre öppna frågor att ställa till var och en av personerna.

• Sveriges bästa fotbollsspelare • Sveriges statsminister • Sveriges äldsta person b När ni är klara ska ni pröva på att intervjua varandra med era öppna frågor. En får vara journalist medan den andra är en av personerna.

Försök att ställa följdfrågor efter varje fråga. Den person som är 16 – FIXA TEXTEN!

Fixa texten! 2 inlaga.12.16.indd 16

10-09-10 12.01.58

”ledig” i gruppen kan få i uppdrag att anteckna svaren. Byt sedan roller så att alla får pröva på att intervjua.

2 Ditt reportage Du ska nu få arbeta med att skriva ett eget reportage.

Tänk dig att du arbetar på en tidning. Din chef har gett dig i uppdrag att skriva ett personreportage. Du måste nu välja ut någon som du vill intervjua och skriva om. Det är bra om du väljer någon som du vet har något spännande att berätta.

3 Förberedelser Innan du kan göra din intervju måste du förbereda dig. Arbeta med uppgifterna a–e. Ta också hjälp av tipsen om intervjuteknik här bredvid. a Vem är personen du ska intervjua? Varför har du valt att intervjua just den här personen? Har hon eller han något yrke eller specialintresse som du vill veta mer om? Har personen varit med om någon spännande eller otäck händelse? Finns det något ämne som du vill fokusera på i din intervju, och som du tror att din person vet något om. Gör research.

Reportage – 17

Fixa texten! 2 inlaga.12.16.indd 17

10-09-10 12.02.01

b När du har bestämt dig för vad intervjun ska handla om skriver du ner några öppna frågor som du skulle vilja ställa. Tänk på att det är bra att ha några reservfrågor. Förbered också vilka följdfrågor du skulle kunna ställa till varje huvudfråga. c Bestäm en tidpunkt med personen då du kan göra din intervju. Välj en plats där du vet att ni får sitta i lugn och ro. d Det kan vara svårt att ställa frågor och skriva ner svaren samtidigt. Då kan det vara bra att spela in intervjun. De flesta mp3-spelare och mobiltelefoner har en inspelningsfunktion. Du kan också använda en bandspelare. Har du inte möjlighet att spela in kan du be en kamrat följa med som sekreterare. e Glöm inte att ta med en kamera, och ta flera bilder som du sedan kan välja mellan.

4 Redigera När du är klar med intervjun är det dags att börja redigera ditt material. a Har du spelat in intervjun på bandspelare är det klokt att lyssna igenom den och skriva av det som sägs.

Om du har antecknat under intervjun kan det vara bra att läsa igenom vad du har skrivit. Skriv också ner sådant som du vet att du glömde att anteckna. b Nästa steg är att välja ut vilka svar du vill ha med i ditt reportage. Du behöver alltså inte ta med alla svar som du har fått. Välj ut de mest spännande och intressanta svaren. c Gör därefter en tankekarta som beskriver i vilken ordning du vill berätta. Du behöver inte skriva svaren från din intervju i samma ordning som du ställde frågorna.

5 Skriv ditt reportage Nu är det dags att skriva ditt reportage. Här får du några allmänna tips:

• Variera citat med berättande text. Tänk också på att du kan återberätta svaren från intervjun.

• Beskriv personens inre och yttre.

18 – FIXA TEXTEN!

Fixa texten! 2 inlaga.12.16.indd 18

10-09-10 12.02.04

• Lek med språket och försök att ge läsaren en fullständig bild av din person.

• Var saklig. Hitta inte på något om personen som inte är sant.

• Var närvarande i texten och visa att du är ”på plats”.

• Skriv en rubrik och en ingress. Skriv gärna texten med hjälp av dator.

Lägg även in bilderna i ditt reportage.

• Låt gärna den som du har intervjuat få läsa texten innan du visar den för någon annan.

Reportage – 19

Fixa texten! 2 inlaga.12.16.indd 19

10-09-10 12.02.10

Bedömningsstöd I det här avsnittet finns ett bedömningsstöd som består av matriser, checklistor och resonemang om hur man kan bedöma de texter du skriver i olika genrer. Bedömningsstödet utgår från kunskapskraven för årskurs 9 och med hjälp av det kan du se vad som INNEHÅLL krävs för olika betyg. Din Formella brev 129 lärare kan även använda Bloggar 130 matriserna för att visa hur han Dikter 131 eller hon bedömt dina texter.

Reportage 132 Till en del genrer finns det Faktatexter 134 resonemang och checklistor Krönikor 136 Debattartiklar 138 i stället för matriser. De Retorik 140 genrerna hittar du först i Noveller 142 det här avsnittet.

128 – FIXA TEXTEN!

Fixa texten!2_matriser.indd 128

2013-02-25 14:01

Formella brev Det finns olika sorters brev, men gemensamt för alla brev är att de har en mottagare. När du skriver ett formellt brev skriver du ofta till en person som du inte känner. Det kan vara en myndighet, ett företag eller till en arbetsplats där du söker arbete.

Vissa formella brev kan vara argumenterande. Det kan handla om att du vill skriva och klaga på en produkt som inte fungerar eller om du tycker att du har blivit bemött på ett felaktigt sätt.

Många av de texter du skriver i skolan är en träning inför andra, mer fördjupande skrivuppgifter. Ett formellt brev är en sådan typ av text och därför finns det ingen bedömningsmatris. Här nedanför finns i stället en lista som du kan använda för att stämma av att din text fungerar som ett formellt brev.

•

Dina egna kontaktuppgifter finns med i brevet (namn, hemadress, telefonnummer och e-postadress).

•

Du har skrivit vilket datum och från vilken ort brevet skrivs.

•

Du har en rubrik som beskriver ditt ärende.

•

Du förklarar ditt ärende på ett tydligt sätt så att det inte råder några oklarheter om vad du vill.

•

Du använder dig av ett formellt språk och undviker slangord, skämt och ironi.

•

Du använder dig av ett korrekt språk.

•

Du avslutar brevet med en artig hälsningsfras och ditt namn.

Bedömningsstöd – 129

Fixa texten!2_matriser.indd 129

2013-02-25 14:01

rePortage Reportaget går på djupet för att skildra något intressant, till exempel en person, en plats eller ett fenomen. Det innehåller bakgrundsfakta, intervjuer, person- och miljöbeskrivningar. Reportaget är subjektivt, det betyder att just den som skriver berättar om hur han eller hon upplever det som skildras. När man bedömer ett reportage är det viktigt att de olika delarna är bra sammanfogade och att man får en tydlig Fet stil känsla av det som skildras. Reportage kan bedömas med hjälp av markerar matrisen här nedanför. de kunskapskr av som tillkommer för varje betygssteg.

BETYG

E

C

A

Innehåll

Om du har fått en uppgiftsinstruktion har du gjort det som efterfrågades i den.

Om du har fått en uppgiftsinstruktion har du gjort det som efterfrågades i den.

Om du har fått en uppgiftsinstruktion har du gjort det som efterfrågades i den.

Dina tankegångar framgår.

Dina tankegångar framgår tydligt.

Dina tankegångar framgår tydligt.

Ditt reportage innehåller enkla gestaltande beskrivningar t.ex. av personer och miljöer.

Ditt reportage innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar t.ex. av personer, miljöer och sinnesintryck.

Ditt reportage innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar t.ex. av personer, miljöer och sinnesintryck.

Du behandlar ämnet för ditt reportage på ett enkelt sätt t.ex. genom att återberätta.

Du behandlar ämnet för ditt reportage på ett utvecklat sätt t.ex. genom att växla mellan fakta, beskrivning och intervjuer och genom att resonera utifrån passande exempel som utvidgar och fördjupar ditt ämne.

Du behandlar ämnet för ditt reportage på ett väl­ utvecklat och nyanserat sätt t.ex. genom att växla mellan fakta, beskrivning och intervjuer och genom att resonera nyanserat samt att ta in flera perspektiv.

Texten är i huvudsak sammanhängande och har enkel textbindning.

Texten är sammanhängande och har utvecklad textbindning t.ex. är det lätt att följa då du binder samman fakta, beskrivning och intervjuer.

Texten är sammanhängande med välutvecklad textbindning t.ex. är det lätt att följa då du binder samman fakta, beskrivning och intervjuer.

Texten har en struktur som passar ett reportage t.ex. att du använder rubrik, ingress och brödtext.

Texten är välstrukturerad t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv rubrik, ingress och brödtext.

Struktur och textbindning

Din text är styckeindelad.

132 – FIXA TEXTEN!

Fixa texten!2_matriser.indd 132

2013-02-25 14:01

BETYG

E

C

A

Språk, stil och normer

Ordvalet är enkelt.

Ordvalet är varierat och passar ett reportage t.ex. med lekfulla sätt att beskriva och uttrycka det du ser och upplever.

Språket är varierat, träff­ säkert och lyfter texten.

Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak.

Meningsbyggnaden är relativt väl fungerande och varierad t.ex. genom att du har både långa och korta meningar, använder bisatser och inleder meningarna på olika sätt.

Meningsbyggnaden är väl fungerande och varierad t.ex. genom att du har både långa och korta meningar, använder bisatser och inleder meningarna på olika sätt.

Tempus fungerar i huvudsak.

Tempus fungerar relativt väl.

Tempus fungerar väl.

Du följer i huvudsak normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.

Du följer relativt väl normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.

Du följer väl normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.

Du kan ge enkla omdömen om andras texter.

Du kan ge utvecklade omdömen om andras texter.

Du kan ge välutvecklade och nyanserade omdömen om andras texter.

Om du har fått respons på din text kan du bearbeta och förbättra den på ett i huvudsak fungerande sätt.

Om du har fått respons på din text kan du bearbeta och förbättra den på ett relativt väl fungerande sätt

Om du har fått respons på din text kan du bearbeta och förbättra den på ett väl fungerande sätt.

För elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk

Du kan använda strategier för att göra dig förstådd om sådana behövs. Strategierna fungerar i huvudsak.

Du kan använda strategier för att göra dig förstådd om sådana behövs. Strategierna fungerar relativt väl.

Du kan använda strategier för att göra dig förstådd om sådana behövs. Strategierna fungerar väl.

Du använder en i huvudsak fungerande kombination av vardagsspråk och ämnesrelaterat språk.

Du använder en ändamåls­ enlig kombination av vardagsspråk och ämnesrelaterat språk.

Du använder en ändamåls­ enlig och effektiv kombination av vardagsspråk och ämnesrelaterat språk.

Helhets­ bedömning

Innehåll och form i din text fungerar i huvudsak som ett reportage för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.

Innehåll och form i din text fungerar relativt väl som ett reportage för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.

Innehåll och form i din text fungerar väl som ett reportage för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.

Respons

Bedömningsstöd – 133

Fixa texten!2_matriser.indd 133

2013-02-25 14:01

Fixa texten!

2

Fixa texten! 2

Pär Sahlin

Pär Sahlin

Läs och skriv i genrer

x

Vad skiljer en krönika från ett reportage?

Vad ska man tänka på när man skriver en debattartikel? Med Fixa texten! lär du dig att skriva rätt text vid rätt tillfälle. Här presenteras vanliga genrer på ett strukturerat sätt.

Strukturen är densamma i alla kapitel:

6:e

tryckningen

• Läs en eller flera mönstertexter.

• Lär dig fakta om genren.

• Arbeta med läsförståelsefrågor, språk•

2

Fixa texten!

Med bedömningsstöd enligt Lgr 11

träning och uppgifter som visar på det som är speciellt med genren.

Skriv din egen text.

Längst bak finns ett bedömningsstöd som utgår från kunskapskraven enligt Lgr 11.

Fixa texten! passar dig som läser svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9.

Fixa texten! består av: Pär Sahlin

Fixa texten!

09-09-07 13.35.09

2

Fixa texten 1+2 Omslag fram.indd 2

Pär Sahlin

Fixa texten 1+2 Omslag fram.indd 1

1

Pär Sahlin

Fixa texten!

09-09-07 13.35.32

www.nok.se/laromedel ISBN 978-91-27-41892-9

9

Fixa texten! 2_omslag.indd 1

1 0 0 0 0

789127 418929

2013-02-27 11:16