Massage 1+2

Massage 1+2 Ingela Fredriksson

Hur mår våra kroppar och muskler? Varför är det skadligt att vara spänd i musklerna under långa perioder? Vad gör massage som är bra för musklerna?

Massage 1+2

Massage 1+2 besvarar dessa frågor och ger läsaren en inblick i arbetet med massage; vilken effekt massage har och hur avslappning i muskler påverkar kroppen. Den ger kännedom om de flesta muskler vi har och dess ursprung, fäste och funktion liksom skelettet och dess olika delar. Arbetsmiljö, bemötande och kundkontakter beskrivs och diskuteras också. Denna bok vänder sig till elever som studerar kurserna Massage 1 och Massage 2 på gymnasienivå. Boken utgår från kursernas centrala innehåll. Varje kapitel börjar med ett fall som ska få läsaren att reflektera och de efterföljande diskussionsfrågorna hjälper till att skapa bra diskussion. Textavsnitten i boken följs av instuderingsfrågor samt upp­ gifter och i slutet på varje kapitel finns en sammanfattning. Merkunskapsrutor i texten tar upp mer avancerad fakta och i marginalen genom hela boken finns ordförklaringar.

Ingela Fredriksson

Ingela Fredriksson är hälso­utvecklare och har arbetat som utbildningskonsult på Barn och fritidsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet under flera år. Hon har mångårig erfarenhet av människors träning, hälsa och rehabilitering som egen företagare. Nu arbetar hon som rektor inom vuxenutbildning.

Ingela Fredriksson

ISBN 978-91-40-69007-4

9

789140 690074

innehåll 1. Massagens historia 7 Historik 8 Teoretisk grund 9 Massagens effekter 11 Lagar och praxis 14

2. Anatomi och fysiologi 21 Cellen 22 Vävnader 24 Huden 26 Nervsystemet 28 Hjärnan 30 Sinnen 31 Endokrina organ 35 Hjärtat och cirkulationsorganen 36 Andningsorganen 39 Lymfatiska systemet 40 Matspjälkningsorganen 41 Urinorganen 43 Skelettet 44 Muskler 47

3. Undersökning 53 Palpation 54 Undersökning 54 Hälsodeklaration 56 Behandling 57 Träning 57 Terminologi 62 Musklernas ursprung, fäste och funktion 72

4. Behandling 91 Indelning av kroppen vid massage 92 Greppen 95 Sittande massage 97 Klassisk massage 99 Avspänning 99 Handduksteknik 103

5. Rehabilitering 107 Rörlighet 108 Töjning 109 Rehabiliterande träning 111 Triggerpunkter 113

6. Ergonomi 119 Arbetsmiljö 120 Bemötande 122 Oljor 124 Dofter 125 Allergier 125 Första hjälpen och L-ABCDE 126

Skolverkets beskrivning av ämnet och kurserna 132 Ordlista 139 Index 141 Bildförteckning 143

Johan är 34 år och arbetar på Transport­ under hela behandlingen utan bara påbörjat styrelsen. Hans dagar innehåller mest arbete en jättehård behandling. Hon hade inte sagt framför datorn och telefonsamtal. När han något utan legat kvar genom hela behand­ kommer hem på kvällen är ryggen stel och lingen och sedan valt att aldrig mer gå till en nacken är öm och han har svårt att vrida på massör. Johan funderar på om det är någon huvudet. Lena, som är Johans sambo, brukar skillnad på hur hårdhänta massörerna är el­ försöka massera hans nacke men det hjälper ler är det typen av massage som avgör. Han bara en stund. På Johans förra arbetsplats orkar inte gå med sin onda rygg och stela kom det en massör en gång i veckan och då nacke längre så han bestämmer sig för att kunde man boka in en tid och gå ifrån arbe­ prova på en kvinnlig massör. När han ringer tet under en halvtimme. Efter de behandling­ upp så svarar hon med en vänlig röst och arna blev han av med sina besvär och rör­ Johan berättar om sina besvär och bokar in ligheten kom tillbaka. Nu har han en annan en helkroppsmassage på en timme. Tiden arbetsplats och där finns inte den tjänsten är om några dagar och Johan funderar fram att tillgå så Johan har funderat på att gå till och tillbaka om han ändå ska avboka, men en massör i närheten av där han bor. Han är han vill bli av med besvären. Det där med lite tveksam för en bekant till Lena berättade att klä av sig inför någon annan är lite job­ om en dålig erfarenhet med en massör. Hon bigt tycker han och även om hon lyssnade hade fått gå genom rummet i sina underklä­ på hans farhågor om smärtsam hård mas­ der utan handduk och tyckte att det kändes sage och lovade att hon inte var hårdhänt obehagligt. Massören hade inte sagt ett ord så känns det lite jobbigt.

1. Massagens historia I första kapitlet bekantar vi oss med massagens ursprung och historia samt vilken nytta massage har och vilka effekter den ger. Du får även lära dig valda delar av lagar och praxis samt kunskap om att hindra smittspridning. I det här kapitlet får du lära dig om:

• Historik • Effekter och teoretisk grund • Lagar och praxis • Hygien

diskutera

· fundera på

1. Varför vill du lära dig mer om massage och beröring? 2. Vad tror du att du kommer använda det till?

Punkt 5 i centrala innehållet till kursen Massage 1 samt punkt 6 i kursen Massage 2: ”Massagens historia, vetenskapliga effekter och teoretiska bakgrund.” ”Spänningsbehandling och hur massage kan frigöra spänningar i stel och spänd muskulatur.”

7

merkunskap

Termen massage kommer från arabiskans ord masah som betyder ”att stryka med handen”.

Hippokrates har haft stor betydelse för utvecklingen av ämnet medicin men även massage.

Historik Massage är en behandlingsmetod där musklerna bearbetas manuellt med händerna. Beröring faller sig naturligt för de flesta människor. Antingen genom att gnugga händerna mot varandra när man fryser om dem eller att röra vid en annan person som tröst eller uppskattning. Men det är först när beröringen blir medveten som den kan kallas massage. Massage i olika former förekommer i flera kulturer och härstammar bland annat från Kina, Indien, Grekland och Romariket. Det finns grottmålningar som är över 15 000 år gamla som vittar om att människan hur använt sig av massage under lång tid. Första gången massage omnämns i skrift var år 2 598 f Kr i världens äldsta medicinska verk, Nei Ching. Även Hippokrates, läkekonstens fader talade om den helande kraften av friktion. Han utarbetade även regler för hur massagen skulle tillämpas. Den persiske läkaren Avicenna skrev om massagens positiva effekter i sin medicinska handbok från omkring år 1 000. Den influerade hela läkekonsten i Europa fram till 1900-talet.

8

I Sverige startade massagens utveckling på 1800-talet med hjälp av Per-Henrik Ling. Han utvecklade den svenska massagen genom att det ingick massage i hans sjukgymnastik och han ansåg att det gick att behandla många sjukdomar med massage. Under lång tid har människor rent erfarenhetsmässigt känt massagens effekter. Under senare år har även forskning och vetenskap kunnat bevisa massagens positiva verkan på smärta. I dag är massage en självklar del av behandlingen för olika behandlare såsom massörer, naprapater, kiropraktorer och osteopater.

Teoretisk grund Massage innebär beröring och olika tekniker används för att påverka vävnader, leder, muskler, nerver och blodkärl. Effekterna som uppnås är smärtlindrande, rogivande, cirkulationsökande och ökar rörligheten. Syftet med massage är att bryta den onda cirkeln som uppstår vid muskelspänningar och smärta. Klassisk massage med grepp som strykningar, knådningar, friktioner och töjningar kan påverka och bryta den. Det viktiga är att på något sätt komma åt någon eller flera av faktorerna som reflektoriskt skapar cirkeln. Forskning har visat att beröring är viktig för utvecklingen för både människor och djur, och då främst under de första levnadsåren. Det är inte bara det sätt som en massör genomför behandlingen på som påverkar effekterna av massagen, utan det är helheten av behandlingstillfället. Professionalitet i bemötandet, undersökande, masserande och samspelande med patienten har stor betydelse.

Effekter De vetenskapligt bevisade effekter som massage kan ha är; smärtlindring, avslappning och ökat välbefinnande. Vid massage sträcker man på spända och stela muskler, mjukar upp stelhet i muskler och leder samt ökar rörlighet och blodcirkulation. Massage ger förutsättningar för avspänning och påverkar bland annat blodtryck, hjärtfrekvens, andning och matsmältning. Behandlingen ger välbehag som minskar ansamlingar av stresshormon som kortisol och adrenalin. Slaggprodukter rensas ut, inte minst den omtalade mjölksyran.

9

Huden är vårt största sinnesorgan och består av mängder av receptorer för tryck, beröring, smärta, kyla och värme. Beröring av huden är en förutsättning för fysiologiska funktioner som inverkar på immunförsvar och tillväxt. Massage gynnar immunförsvaret genom att sänka stresshormonhalten i blodet och öka blodcirkulationen. En annan effekt av massage är att endorfiner frigörs. Endorfiner är kroppens egna smärtstillande medel och skapar en känsla av avkoppling och välbefinnande. Även frisättning av hormonet oxytocin bidrar till läkning, ökat välbefinnande och verkar lugnande. Oxytocin sänker blodtrycket och halterna av stresshormoner. Oxytocin kallas ofta för ”beröringshormon” eller ”lugn-och-ro”-hormon. Man kan säga att massage både påverkar den kroppsdel som masseras och mer omfattande processer i kroppen.

När är det inte bra med massage? Det är mycket viktigt att göra en helhetsbedömning innan massage­ behandling startas eftersom det finns tillstånd då massage ska undvikas. Det är exempelvis vid feber, inflammation eller akuta skador. Det finns även risker vid vissa sjukdomar som cirkulationsproblem, hudsjukdomar, infektioner och tumörer. Patienter med mycket spänd muskulatur kan ha svåra psykologiska besvär och då dessa kan släppa av massage så kan patienten reagera mycket starkt känslo­mässigt.

10

Massagens effekter Massagen har effekt på många olika delar av en person: smärta, cirkulation, olika kroppsdelar, organsystem och psyket.

Effekter på smärta • Spända muskler slappnar av när blodcirkulationen ökar och

musklerna syresätts bättre. Den ökade blodcirkulationen gör också att slaggprodukter i högre grad transporteras ut ur musklerna.

• Genom frisättning av oxytocin blir kunden lugn och avslappnad och i samband med det minskar mängden noradrenalin i vävnaden.

• Genom att med strykningar minska svullnader, som ödem, minskar trycket på vävnaden och det leder till att smärtan minskar.

Effekter på cirkulationen • Artärer och kapillärer: Genom massage ökar tillflödet av blod

till muskeln och huden. Det gör huden varm och en rodnad kan uppstå. Detta beror delvis på utsöndring av hormonet histamin.

• Vener och lymfkärl: Med hjälp av massage stimuleras återflö-

det av det syrefattiga, venösa blodet och lymfvätska. De rörelser såsom strykningar och knådningar som används inom massage kan ge ett ökat bortflöde.

• Hjärtat: Genom lite djupare massage med knådningar och friktioner ökar hjärtats slagvolym. Det förklaras med att det ökade venösa frånflödet ger en ökad volym i hjärtat och därmed en ökad slagvolym.

• Blodtrycket: Vid massage av ryggen sänks både det diastoliska och det systoliska blodtrycket, det vill säga både över- och under­tryck. Det beror på det autonoma nervsystemet och frisättningen av oxytocin.

11

Effekter på muskulaturen • Avslappning av muskler. • Ökad cirkulation som transporterar bort slaggprodukter och ökad tillförsel av syre så att stelhet och smärta upphör och läkning påskyndas.

• Ökad rörlighet. (Genom att bland annat påverka bindvävs­ bildning.)

Effekter på huden Svett- och talgutsöndringen ökar, temperaturen regleras och blodcirkulationen ökar.

Effekter på benvävnad/skelettet Att cirkulationen ökar innebär att blodtillförseln och därigenom tillflödet av syre och näring i hela kroppen ökar. Eftersom kroppens ben är omgivna av en benhinna som ser till att syre och näring når benvävnaden så är det den som påverkas av ökad cirkulation i första steget.

Effekter på lungorna dränera – leda undan vätska

Vissa massagegrepp som vibrationer och knackningar har en dränerande effekt på lungorna. Andningsmuskulaturen får ökad blodgenomströmning och slappnar av.

Effekter på blodet • Massage ger en ökad mängd plasma och det innebär att blodet tunnas ut.

• Man kan också få en förbättrad syreupptagning eftersom mängden hemoglobin i blodet ökar.

12

Effekter på lymfsystemet Massage påverkar lymfsystemet genom ett ökat vätskeflöde.

Effekter på hormoner En ökning av hormonfrisättningen i mag- och tarmkanalen har påvisats.

Effekter på sår Massage ökar blodgenomströmningen i huden och vävnader så att sårläkningen påskyndas.

Psykiska effekter Frisättningen av oxytocin ger ökat välbehag och avslappning vilket leder till positiva psykiska effekter.

Övriga effekter av massage • Immunförsvaret påverkas genom att kortisolhalten minskar och antalet NK-celler ökar.

• Nervsystemet påverkas genom både det centrala och det perifera nervsystemet. Dels genom smärthämmande (portteorin) och genom påverkan av det autonoma nervsystemet.

NK-celler, av engelskans natural killer, kallas även naturliga mördarceller. De är celler som finns i immun­systemet som letar upp och förstör onormala celler. Vid en infektion är NK-celler väldigt aktiva.

merkunskap

Portteorin innebär att smärtimpulser kan utkonkurreras om det kommer andra känsloimpulser, till exempel som när man blåser på ett skrapsår.

13

Sammanfattning •

Massage kan definieras som medveten beröring med syfte att skapa välbefinnande hos den som blir masserad. Det finns målningar, skrifter och annat som visar att massage har funnits i årtusenden. Betydande personer för massagens utveckling är Hippokrates, Avicenna och, i Sverige, Per-Henrik Ling.

•

Idag är det bevisat att genom massage uppnås: smärtlindring, avslapp- ning och ökat välbefinnande. Man sträcker spända och stela muskler, mjukar upp leder, ökar rörlighet och blodcirkulation, ger förutsättningar för avspänning och påverkar blodtryck, hjärtfrekvens, andning och matsmält- ning. Behandlingen minskar ansamlingar av stresshormon som kortisol och adrenalin och slaggprodukter.

•

Endorfiner är kroppens egna smärtstillande medel och det skapar en känsla av avkoppling och välbefinnande. Hormonet oxytocin bidrar till läkning, välbefinnande och verkar lugnande. Dessa frigörs vid massage och påverkar alltså inte bara lokalt utan även mer omfattande processer i kroppen.

•

Arbetet med massage regleras av Patientsäkerhetslagen men berörs även av Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässsig hygienisk verksamhet.

•

Etiska riktlinjer och god behandlingssed finns och bör följas.

•

Hygien och förebyggande av smittspridning är viktiga delar av massörens dagliga arbete. Använd basala hygienrutiner och var noga med att sköta om behandlingsrummet.

18

instuderingsfrågor

1. Varifrån härstammar behandlingsmetoden massage? 2. Vad hette läkaren som skrev om massagens positiva effekter i sin medicinska handbok från omkring år 1 000?

3. Vilka effekter kan uppnås med massage? 4. När är det inte bra att ge en massagebehandling? 5. Vilka faktorer påverkar effekten av behandlingen? 6. Beskriv hur massage påverkar blodcirkulationen i kroppen. 7. Beskriv hur massage påverka stela muskler. 8. På vilket sätt kan massage påverka andningen? 9. Vilka psykiska effekter kan massage ge? 10. Vilket år infördes Patientsäkerhetslagen? 11. Vad reglerar arbetet med massage? 12. Varför ska du sätta upp håret innan du påbörjar en behandling? 13. Vad tycker du är god behandlingssed? 14. Vad menas med beroendeförhållande? 15. Är det ok att gå till sitt arbete om man är förkyld? Diskutera i klassen.

uppgifter

1. Berätta muntligt hur du planerar och förbereder en massagebehandling

för en kund som bokat tid för en helkroppsmassage. 2. Berätta muntligt hur du som massör tänker på hygien i ditt dagliga arbete.

19

Eric arbetar på ett byggföretag sedan tio år. Han har arbetat där sedan han gick ut gym­ nasiet och trivs jättebra. Det är skönt att få vara utomhus och få frisk luft på arbetstid och det känns bra att arbeta med kroppen. Men det senaste halvåret har han känt att han lätt blir stel i ryggen och får ont på baksidan av låren. Det senaste bygget de arbetade med gick ut på att bygga om en fasad och Eric klättrade mycket på byggnadsställningar hela dagarna. Nu har han ont i nedre delen av ryggen och är stel i både rygg och bak­ sidan av låren när han vaknar på morgonen. Många av hans arbetskamrater går till gymmet flera dagar i veckan och tycker att det är kul och känns bra i kroppen. Eric för­ står inte hur de orkar, han själv orkar knappt

52

gå ut och handla efter jobbet om han måste gå ut en gång till. Nästa vecka ska de börja på ett nytt ställe och då ska Eric hjälpa till med att bygga upp byggnadsställningen som de ska använda. Det är ett tungt arbete och han funderar på om han verkligen orkar med det med den smärta han redan har i ryggen. Han ringde till sjukvårdsupplysningen och frågade om sina besvär och sköterskan som han pra­ tade med frågade hur ofta han tränade och om han varit hos någon sjukgymnast eller massör. Han ville bara få veta vad det var för fel inte få massor av tips och råd om an­ dra saker, för det var väl farligt att träna när man hade ont och vad gör en sjukgymnast för nytta som inte läkaren kan göra?

3. Undersökning I det här kapitlet kommer du att få lära dig hur undersökningar kan gå till. Du får också läsa om olika termer och lägesbe­ skrivningar, förkortningar och vedertagna begrepp inom anatomi. Du kommer även få förklaringar om hur och varför träning i förebyggande syfte bör vara ett naturligt inslag i vår vardag. I detta kapitel ser vi närmare på:

• Terminologi

• Hälsodeklaration

• Palpation

• Behandling

• Undersökning

• Träning

• Kontraindikationer diskutera

· fundera på

1. Om man har ett fysiskt krävande arbete, behöver man träna då eller räcker det med den fysiska aktivitet man får i sitt arbete? Varför/ varför inte?

Punkt 1, 2 och 7 i centrala innehållet till kursen Massage 1 samt punkt 1 och 7 i kursen Massage 2: ”Grundläggande anatomi och fysiologi med fokus på kroppens rörelseapparat, skelett, leder, muskler och hud.” ”Tillämpad anatomi och grundläggande muskel och skelettpalpation.” ”Undersökning, behandling och träning i kombination för att skapa helhet i ett hälsofrämjande syfte.” ”Anatomi och fysiologi med fokus på muskelfysiologi, rörelse och träning samt medicinsk terminologi.” ”Olika undersökningsformer, behandlingstekniker och skadeförebyggande och rehabiliterande träning.” 53

Palpation Det finns flera olika sätt att genomföra en undersökning av människokroppen på. Palpation är ett sätt och innebär att massören använder händerna för att undersöka vad som är problemet. Då kan massören känna igenom en muskel efter ”muskelknutar” och spänningar som sedan går att lösas upp genom att trycka, stretcha och massera området. Palpation används även för att känna på muskel- och senfästen. När en muskel palperas så känner även massören om det finns en värmeökning som kan tyda på en inflammation i området. Palpation tillsammans med inspektion ger en bra bild av hur personen mår. Vid inspektion så ser massören om personen är över- eller underviktig, nervös och spänd, orolig, trött och hur andningen fungerar. Hållningen hos en person kan ge massören mycket viktig information om personens rörelsemönster och styrka/svaghet i olika muskelgrupper.

Undersökning Undersökningar kan gå till på många olika sätt beroende på vem som genomför den. Läkarundersökningar sker ofta på en vårdcentral och följer ofta ett givet mönster av metoder för att kunna ställa en diagnos, inte allt för sällan kompletteras undersökningen med provtagning på blod och/eller urin. Det är meningen att läkaren sedan ska kunna behandla de symtom som patienter har uppvisat och helst bota den sjukdom som hittats så att patienten blir frisk. Läkaren använder sig ofta av läkemedel som behandling. Andra undersökningar hos till exempel sjukgymnast, arbetsterapeut, naprapat, kiropraktor och massör riktar mer in sig på rörelseförmåga, stelhet och/eller smärta. För att förstå hur en undersökning hos en massör kan gå till bör man ha en förståelse för kroppens rörelsemönster, uppbyggnad och musklernas sätt att arbeta tillsammans med skelett och leder. Som massör gör man stor skillnad på mjukdelar och skelett eftersom massören bara behandlar mjukdelar. Om man genom palpation kommer fram till att en kota sitter lite snett i kundens rygg så bör man hänvisa till en kiropraktor som kan manipulera kotan som förskjutits så att den kommer rätt.

54

Kontraindikationer Det finns vissa tillstånd då det inte är lämpligt att massera och där det till och med kan vara skadligt att genomföra en massagebehandling. Dessa tillstånd kallas kontraindikationer. Här nedan räknas dessa upp och det är mycket viktigt att massören känner till dessa så att komplikationer efter en behandling kan undvikas.

• Feber • Infektioner • Inflammationer • Frakturer • Blodpropp, kärlinflammationer, åderbråck • Åderförkalkning • Blödarsjuka • Tumörer • Hudproblem • Bakteriella infektioner • Variga sår Nedanstående gäller vid massage av mage och nedre delen av ryggen

• Graviditet (kunden får själv avgöra) • Magsår • Blindtarmsinflammation • Sjukdomar/skador i njurar • Gallsten • Underlivssymtom Vid de tillstånd massören inte är säker på om massage kan vara skadligt, så bör läkare kontaktas.

OBS! Var alltid mycket försiktig vid massage av äldre och/eller svaga personer.

55

Hälsodeklaration Det är bra om man som massör utformar en hälsodeklaration som personen som kommer för behandling får fylla i. Dokumentet kan innehålla frågor om personens hälsa som till exempel: mediciner, sjukdomar, blodtryck, pågående behandling, skador och graviditet. En bild på en människokropp sedd från framsidan och en bild på en människokropp sedd från baksidan kan vara bra att ha med, så kan personen markera var på kroppen besvären finns. Det är även bra att personen talar om hur länge besvären har funnits och om de har spridit sig till andra områden. Hälsodeklarationen bör fyllas i vid första besöket och innan behandlingen påbörjas. Det är bra om dokumentet utformas så att personen uppger sig vara fullt frisk förutom de besvär den söker behandling för. Tänk på att få datum och underskrift på hälsodeklarationen.

Låt alltid kunden fylla i en hälsodeklaration vid första besöket.

56

Sammanfattning •

Palpation innebär att undersöka med händerna.

•

Kontraindikationer, som feber, tumörer, frakturer, gör att det inte är lämpligt med massage.

•

Be alltid kunden fylla i en hälsodeklaration för att beskriva det aktuella problemet men även annat såsom läkemedel man tar eller om man har haft någon sjukdom tidigare.

•

Träning innebär att kroppens funktioner hålls i form. Träning påverkar både muskler, skelett och syreupptagning positivt.

•

Terminologi är ett hjälpmedel och ett verktyg för massörer. Det gör att man kan beskriva muskler, leder, rörelser, smärtor och annat.

•

Inom massage är kunskap om muskler helt avgörande. Det innebär att även känna till varje muskels ursprung, fäste och funktion.

87

instuderingsfrågor

1. Hur kan du göra för att öka antalet mitokondrier i muskelcellerna? 2. Vad menas med statisk aktivering? 3. Nämn fem effekter som uppnås genom regelbunden träning. 4. Vad använder massören ibland för att öka blodcirkulationen i musklerna? 5. Varför ska en läkare bedöma en skada innan massören behandlar? 6. Vilken effekt har massagebehandling på musklerna? 7. Vad är en hälsodeklaration? 8. När bör den fyllas i? 9. Vad är kontraindikationer? 10. Vilken typ av undersökning gör en massör och vad fokuserar massören oftast på?

11. Kan massören behandla kotförskjutningar? 12. Vad är palpation? 13. Vad menas med inspektion? 14. Vad betyder ”Art” framför ett latinskt namn? 15. Vad betyder ”N” framför ett latinskt namn? 16. Vad betyder ”Mm” framför ett latinskt namn? 17. Nämn tre muskler som har med andningen att göra. 18. Välj ut tre muskler och beskriv ursprung, fäste och funktion. 19. Vilka muskler sitter på skulderbladet? 20. Vilka muskler sitter i vaden? 21. Vilka muskler sitter i överarmen? 22. Vilka muskler sitter på lårets baksida? 23. Vad heter stora bröstmuskeln på latin? 24. Vad heter lilla bröstmuskeln på latin?

88

uppgifter

1. Arbeta tre och tre och ta fram ett träningsprogram som finns på internet, i

en tidning eller i en bok. Träna in det så att det kan visas upp för klassen och beskriv vilka muskler som används och vilken målgrupp som tränings- programmet vänder sig till. Glöm inte bort uppvärmningen. Avsluta med stretching. 2. Arbeta två och två och visa på varandra när ni palperar fem muskler vardera,

visa ursprung och fäste och säg namnen på muskeln, ursprunget och fästet på latin. Tänk på att en del muskler har flera ursprung. 3. Arbeta i helklass med lägesbeskrivningar. Läraren sätter en post it lapp på

någon och de andra ska ange vart post it lappen sitter genom att använda sig av de latinska begreppen för lägesbeskrivningar. Till exempel dexter, sinister, lateralt och medialt och muskel och skelettnamnen på latin. 4. Visa ursprung, fäste och funktion på musklerna. Arbeta i grupper om

fyra där en av er säger namnet på en muskel och namnet på en av er som ska visa. Den som blir uppmanad visar ursprung, fäste och funktion för den utvalda muskeln och säger i sin tur sedan namnet på en muskel och namn på den som ska visa.

89

Mona har bokat en tid för en massagebe­ handling på ett dagspa som ligger i närheten av hennes arbete. Hon ser fram emot detta och går med lätta steg dit direkt efter arbetets slut. Hon kommer in i entrén och går fram till personen som står vid receptionsdisken. – Hej är det du som heter Mona och har bokat en halvkroppsmassage klockan 16.00? Undrar kvinnan bakom disken. – Ja, det är jag. Svarar Mona lite osäkert. Måste personalen tala om för alla i väntrum­ met vad hon heter och vilken behandling just hon ska ha undrar hon för sig själv. – Du kan följa med mig, nu direkt, säger kvinnan. Det är en stund kvar men vi kan börja nu eftersom du redan är här. Mona följer med kvinnan in i behandlings­ rummet. – Du kan klä av dig, jag ska bara hämta lite mer olja säger kvinnan och går iväg. Mona tycker det känns konstigt, ska jag bara klä av mig? Var ska jag hänga av mig kläderna? Hur mycket kläder ska jag ta av? Hon bestämmer sig för att vänta tills kvinnan kommer tillbaka. – Är du inte klar? säger kvinnan när hon kommer in i rummet. Ta av dig allt utom 90

under­kläder och lägg dig på bänken, säger kvinnan och pekar. Mona gör som hon blir tillsagd, kvinnan står vid ett bord och plockar lite med oljorna så länge. – Ja just det, du ska väl skriva en hälso­ deklaration först, säger hon och hämtar ett papper som Mona får skriva i. Nu sitter Mona och fryser i bara under­ kläder och känner sig lite förlägen. Hon fyller i pappret och ger det till kvinnan som tar emot det och läser på det en stund. Mona lägger sig och kvinnan tar lite olja på händerna och påbörjar massagen. Kvinnan tar i hårt och Mona känner sig lite mosad och fryser om benen som inte är övertäckta med någon handduk eller filt även fast de inte ska masseras. Det känns inte så bra att ligga där i bara underkläder och bli mosad. – Det är lite kallt om benen och du behöver inte ta i så hårt. Säger Mona. – Jag behöver ta i hårt för att komma ner i musklerna ordentligt, säger kvinnan och hämtar en filt och lägger över Monas ben. – Det är du som är för spänd, det är därför det känns hårt, slappna av, säger kvinnan.

4. Behandling I det här kapitlet tittar vi på grunderna i massage, hur kroppen kan delas in när man utför en behandling och olika typer av massage. Vi går även igenom de olika greppen som sedan behöver övas på i praktiska övningar för att läras in ordentligt.

• Grunderna

• Taktil massage

• Greppen

• Sittande massage

• Handduksteknik

• Ansiktsmassage

• Avspänning

• Klassisk massage

diskutera

· fundera på

1. Vilka erfarenheter har du av massage? 2. Har du masserat någon? 3. Är det vanligt med massagebehandlingar inom idrott, tror du? Varför? 4. Vad var det i behandlingssituationen som Mona kunde ha uppfattat kränkande?

5. Vad kunde ha gjorts på annat sätt?

Punkt 3, 4 och 6 i centrala innehållet till kursen Massage 1 samt punkt 5 och 6 i kursen Massage 2: ”Grundgrepp i massage” ”Klassisk massage, ansiktsmassage, sittande massage samt taktil massage. ”Spänningsbehandling och hur massage kan frigöra spänningar i stel och spänd muskulatur” ”Olika metoder för att ge avspänning” ”Massage i praktiken”

91

Indelning av kroppen vid massage För att kunden inte ska behöva flytta på sig mer än nödvändigt och inte behöva vända på sig hela tiden, är det viktigt att planera behandlingen. Tänk på att gå igenom kundens hälsodeklaration och anpassa behandlingen efter besvär och behov. Det finns också en mening med att ha en sammanhängande behandling där man som massör tänker på var man börjar och i vilken ordning man går igenom kroppen för att sedan få ett bra avslut. Behandlingen ska vara behaglig för kunden även om det ibland kan göra ont. Framförallt ska kunden känna sig bekväm och avslappnad hela tiden. Det är bra om massören innan behandlingen påbörjas berättar i vilken ordning massagen kommer att utföras. En vanlig indelning för att få en sammanhängande behandling är: Halvkroppsmassage: Behandling på cirka 30 minuter. Rygg, axlar, nacke, överarm, underarm och hand. Ibland vänder sig kunden till ryggläge och massören behandlar nacke, ansikte, skalp och händer från detta läge, detta brukar vara vid behandlingar på cirka 45 minuter. Massage av magen förekommer endast i vissa behandlingar. Diskutera det med kunden.

Helkroppsmassage: Behandling på cirka 60 minuter. Ben, säte, rygg, axlar, nacke, armar, händer, här vänder sig kunden om. Fortsätt med framsida av ben, (mage), bröstmuskler, ansikte och skalp. Tänk på vilket syfte behandlingen har när du planerar den. Ovanstående är förslag på indelning för att få en sammanhängande behandling i syfte att ge avslappning och att massera igenom kroppen, men massören hinner inte med alla delar på den angivna tiden om det är en behandlande massage där det krävs att man lägger mer tid på vissa muskler och områden. Det är viktigt att informera kunden om detta också så att det inte blir missförstånd.

92

Förslag på indelning vid Halvkroppsmassage 30 minuter.

Baksida

1. Rygg

11. Skalp

2. Axlar 3. Nacke

3. N

e ac k

4. Överarm, underarm, hand

1. Rygg 2. Axlar

d och 4. Ha n

rm

6. Säte

1. Rygg

och a

5. Ben

2. Axlar

d 4. Han

Förslag på indelning vid Helkroppsmassage 60 minuter.

arm

2. Axlar

6. Säte

3. Nacke 4. Överarm, underarm, hand

Kunden vänder sig om.

93

Fรถrslag pรฅ indelning vid Helkroppsmassage 60 minuter. 7. Ben

Framsida 11. Skalp

10. Ansikte

8. (Mage) 9. Brรถstmuskler 10. Ansikte 11. Skalp

9. Brรถstmuskler

9. Brรถstmuskler

8. Mage

7. Ben

94

7. Ben

Greppen De vanligaste grundgreppen inom massage är:

• Strykningar • Knådningar

• Friktioner • Kantningar

• Saxningar

Under en behandling används ofta alla grepp men på olika sätt beroende på vilken kroppsdel man behandlar. Vanligtvis börjar man med strykningar för att både massören och kunden ska vänja sig vid varandra och för att kunden ska slappna av. Blodcirkulationen ökar och kunden blir varm i musklerna. Efter strykningar kan man med fördel gå djupare över till knådningar och friktioner för att sedan töja mer i musklerna med saxning och kantningar. Det brukar vara bra att återgå till strykningar i slutet av behandlingen som avslut.

Strykningar Används för att öka cirkulationen, ge avslappning och för att känna efter spänningar och smärtproblematik hos kunden. Ta lite olja i händerna och använd hela handflatan. Strykningarna ska vara stora rörelser år samma håll och trycket anpassas efter kundens önskemål. Använd ena handen eller båda händerna samtidigt. Viktigt att börja lätt och sedan öka trycket, utför hela strykningen och lätta på trycket på ”tillbakavägen” och börja om. Fråga kunden om det känns bra.

Knådningar Används för att gå lite djupare i musklerna och öka cirkulationen ytterligare, har även en viss töjande effekt. Använd lite olja. Handloven, tumme och lillfinger används i detta grepp för att ”ta tag” i muskeln och knåda. Detta grepp skiljer sig åt i utförande beroende på vilken kroppsdel som masseras. Ryggens muskulatur kan med fördel knådas med båda händerna samtidigt medan en arm eller ett ben knådas med en hand.

95

Friktioner Används för att få en töjande effekt djupare i muskel och bindväv. Använd ingen olja och om du använt mycket olja till tidigare massagegrepp så torka av huden på kunden för att få bra grepp. Använd alla handens fingrar utom tummen och placera först den ena handen där greppet ska utföras och sedan den andra handen ovanpå med fingrarna omlott. Lägg önskat tryck och utför en cirkelrörelse utan att glida med händerna på huden. Detta grepp kan även utföras med en hand. Friktionsgreppet utförs långsamt och massören tar ut cirkelrörelsen maximalt åt alla håll utan att flytta fingrarna.

Kantningar Används till att töja i muskler och vävnader. Även vid detta grepp bör sparsamt med olja användas. Här används fingrar, tumme och handlov för att greppa muskeln. Lägg ett tryck och tryck muskeln till ett töjläge rakt över fiberriktningen samtidigt som samma grepp påbörjas med andra handen så att den avlöser den första. Fortsätt sedan längs med hela muskeln.

Saxningar Används också för att töja muskeln lite djupare och kan användas på alla muskler. Här behövs heller ingen olja. Använd båda händerna och håll fast i muskeln med den ena handen medan den andra töjer. Tryck muskeln ifrån med ena handen samtidigt som man drar muskeln emot med den andra. Handlov, tumme och fingrar används för att greppa.

96

instuderingsfrågor

1. Varför är det viktigt att planera sitt genomförande av behandlingen? 2. Räkna upp de vanligaste greppen inom massage. 3. Nämn en massage som brukar ingå i SPA-behandlingar. 4. Vad är meningen med handdukstekniken? 5. Nämn några typer av vila. 6. Ge ett exempel på en avslappningsövning. 7. Vilken är den vanligaste typen av massage i Sverige?

uppgifter

1. Arbeta parvis och lär er grundgreppen för massage, genom att öva på

varandras rygg och armar. 2. Läraren visar hur ni bäddar en massagebänk, öva och tänk på hygien

och bemötande. 3. Arbeta i grupp om fyra och genomför tre omgångar ”sittande massage”.

Arbeta parvis och genomför ”skalpmassage”. Byt par två gånger. Arbeta parvis och genomför ”ansiktsmassage”. Byt par en gång. 4. Genomför halvkroppsmassage på 40 min. Öva på greppen, arbetsställ-

ning, hastighet och planering. Byt person som du masserar fem gånger. Genomför helkroppsmassage på 60 min. Öva på greppen, tidsåtgång, bemötande, handduksteknik och olika oljor.

105

Massage 1+2

Massage 1+2 Ingela Fredriksson

Varför är det skadligt att vara spänd i musklerna under långa perioder? Vad gör massage som är bra för muskler­ na?

Massage 1+2

Massage 1+2 besvarar dessa frågor och ger läsaren en inblick i arbetet med massage, vilken effekt massage har och hur avslappning i muskler påverkar kroppen. Den ger kännedom om de flesta muskler vi har och dess ursprung, fäste och funktion liksom skelettet och dess olika delar. Även arbetsmiljö, bemötande och kundkontakter beskrivs och diskuteras. Denna bok vänder sig till elever som studerar kurserna Massage 1 och Massage 2 på gymnasienivå. Boken utgår från kursernas centrala innehåll. Varje kapitel börjar med ett fall som ska få läsaren att reflektera och de efterföljande diskussionsfrågorna hjälper till att skapa bra diskussion. Textavsnitten i boken följs av instuderingsfrågor samt upp­ gifter och i slutet på varje kapitel finns en sammanfattning. Merkunskapsrutor i texten tar upp mer avancerad fakta och i marginalen genom hela boken finns ordförklaringar.

Ingela Fredriksson

Ingela Fredriksson är hälso­utvecklare och har arbetat som utbildningskonsult på Barn- och fritidsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet under flera år. Hon har mångårig erfarenhet av människors träning, hälsa och rehabilitering som egen företagare. Nu arbetar hon som rektor inom vuxenutbildning.

Ingela Fredriksson

ISBN 978-91-40-69007-4

9

789140 690074