Issuu on Google+

RESEBYRÅN – en agenthistoria –

Thomas von Seth

– Vivlio –


Av Thomas von Seth har tidigare utgivits: Maldiverna – en guide för resenärer och dykare (Platypus, 1996) Älskade charter (Vagabond Media, 2001) Charterhistoria (Vivlio förlag, 2008)

ISBN 978-91-86899-50-9 © 2012 Thomas von Seth, Vivlio förlag, Svenska Resebyråföreningen Författare och grafisk form: Thomas von Seth Projektledare: Tomas G. Olsson, SRF Research: Thomas von Seth, Ingvar Fogelberg, Lilian Brunell, Hans Nohrenius Korrektur och grafisk konsultation: Eva Bengtsson Bilder: SRF:s arkiv, Ingvar Fogelberg, Sveriges Järnvägsmuseum, Lilian Brunell, Omniaresors arkiv, Centrum för näringslivshistoria, Thomas von Seth med flera Omslag och repro: Ikolog kommunikation Tryckt hos Davidsons Tryckeri AB, Växjö www.agenthistoria.se www.vivlio.se www.ikolog.se www.srf-org.se


Innehåll

Uppdragsgivarens förord.......................................................................................................8 Författarens förord .................................................................................................................9 Inledning: Vad är – egentligen – en resebyrå? ..................................................................11 Den juridiska förklaringen ..................................................................................... 11

I begynnelsen var resor.................................................................................. 13

Resebranschen – för länge, länge sedan ............................................................................14

Det moderna resandet börjar ta form...................................................... 17

En revolution ........................................................................................................................17 Thomas Cook ........................................................................................................... 18 SJ, SJ – gamle vän..................................................................................................................20

Resebyråsverige tar form .............................................................................. 23 SJ Resebyrå ............................................................................................................... 23 Hyddor och roddbåtar lockar turister ...............................................................................25 Svenska Turistföreningen ......................................................................................... 26 En resebyrå med (nästan) litterära anor............................................................................27 Nyman & Schultz Resebureau ................................................................................. 28

Resebyråer etableras både här och där................................................... 35 Nordisk Resebureau ................................................................................................. 35 Från Ryssland till Norrköping.................................................................................. 38 Självgående maskiner ..........................................................................................................38 KAK.......................................................................................................................... 38 Motormännens Resebyrå ......................................................................................... 39

Upp i det blå ........................................................................................................ 41

Flygbolag ...............................................................................................................................43 SAS ........................................................................................................................... 46 Linjeflyg .................................................................................................................... 50

Fler resor åt folket! ....................................................................................... 53 Reso Resebyrå........................................................................................................... 54


Konkurrenter träffas – och börjar samarbeta ...................................................................56 Svenska Resebyråföreningen .................................................................................... 56 Mycket att lära ......................................................................................................... 58 Andra världskriget ................................................................................................... 59

Ketchupeffekten............................................................................................... 61

Surahammars Trafik ................................................................................................ 62 En kung och en padda .........................................................................................................63 Svensk Bussresetjänst ............................................................................................... 63 Paddans Resebureau ................................................................................................ 64 Från tidningar till turister ...................................................................................................65 Transair .................................................................................................................... 65 Fler och fler ...........................................................................................................................66 Arlanda .................................................................................................................... 67

Etableringar, uppköp och fusioner ............................................................ 69 Resevaruhuset .......................................................................................................... 69 Lågpris från söder ................................................................................................................71 Resespecialisterna .................................................................................................... 72 TMG ......................................................................................................................... 73 American Express .................................................................................................... 76 Ticket ........................................................................................................................ 78

Kommunikation .................................................................................................. 81 Lagar och bestämmelser ................................................................................ 83 Resegarantilagen och paketreselagen ....................................................................... 84 Villkor och auktorisationer ...................................................................................... 87

Berg-och-dalbana ............................................................................................ 91

En bransch i förändring.......................................................................................................92 Föreningar och splittringar ...................................................................................... 92 Utbildning på gott och ont ....................................................................................... 94 Sveriges största resebyråer 1987. Omsättning i miljoner kronor............................. 96 Stockholm-Saltsjön .................................................................................................. 98 Bennett ..................................................................................................................... 98 NRT Nordisk ............................................................................................................ 99 Resia ....................................................................................................................... 100

Avreglering ......................................................................................................105

Lågprisflyg ...........................................................................................................................106 Den eviga provisionsfrågan ..............................................................................................107


Pengar, plastkort och andra värdehandlingar .................................111

Plastkort...............................................................................................................................112 Branschens kort ..................................................................................................................113

Globalisering ...................................................................................................117

Gulfkriget ............................................................................................................................117 Uppköp ................................................................................................................................118 Carlson Wagonlits .................................................................................................. 119 Travelnet Nordic..................................................................................................... 121 En ljusning? .........................................................................................................................121 En ny våg att surfa på .........................................................................................................122 Resfeber .................................................................................................................. 123 Mr Jet och Travelstart ............................................................................................ 124 Travelpartner ......................................................................................................... 125 Seat 24, Svenska Resegruppen blir eTRAVELi ..................................................... 125 Travellink ............................................................................................................... 126 11 september .......................................................................................................................126 Några flygbolags ägarstruktur i Sverige 2003 (förenklad tabell) ..................................128 Några resebyråers ägarstruktur i Sverige 2003 (förenklad tabell) ..............................129 Några arrangörers ägarstruktur i Sverige 2003 (förenklad tabell) ...............................129 En oerhörd katastrof ..........................................................................................................130 Uppåt – trots problem .......................................................................................................133 Flygbolag faller från skyn ..................................................................................................135

Från blanketter till internet ..................................................................139

Grönt eller rött? – SASCO och ResAid ...........................................................................140 Ett bokningsdon – SNAP ..................................................................................................142 En klok Mozart – SMART och Amadeus .......................................................................145 Och innan internet fanns ... ..............................................................................................151 Stackars Petra......................................................................................................... 153 Den heliga flygbiljetten ......................................................................................................153 Ryktet om resebyråns död ... .............................................................................................154

Bilagor ...............................................................................................................159

Kortfattad kronologisk resebyråhistoria .........................................................................159 Svenska Resebyråföreningen.............................................................................................166 Medlemmar sommaren 2012................................................................................. 166 Styrelseordförande genom tiderna......................................................................... 169 Generalsekreterare/VD genom tiderna ................................................................. 169 Källor ...................................................................................................................................170 Muntliga källor samt faktagranskning .................................................................. 170 Skriftliga källor ...................................................................................................... 170 Index ....................................................................................................................................173


R e se b y R 책 n

22


resebyråsverIge tar form

T

ill en början såldes tågbiljetterna i biljettluckorna på stationerna, men i takt med att man reste allt mer – såväl privat som i arbetet – samt att man även börjat resa med tåg till utlandet blev utfärdandet av biljetter allt krångligare, varför man inrättade en Expedition för komplicerade biljetter. Man började också inse att kunderna behövde allt mer hjälp och råd varför man 1889 öppnade en så kallad Upplysningsbyrå på Stockholms centralstation.

SJ Resebyrå

År 1915 startade SJ emellertid en riktig resebyrå, SJ Resebyrå. Det var för övrigt mycket vanligt att olika transportföretag startade sina egna resebyråer – som exempel kan nämnas Svenska Amerika Linien och rederiet Sveabolaget samt Johnsonägda Linjebuss AB. SJ Resebyrås första kontor kom att ligga på Klarabergsgatan 68, i hörnet mot Vasagatan, i Stockholm, inte långt från Centralstationen. Och bara ett år senare öppnades en filial – främst inriktad på privatresor – på varuhuset NK i samma stad. Kontoret på Klarabergsgatan blev snart för litet varför man ett par år senare övertog en angränsande vinbutik och slog SJ Resebyrås första kontor, Klarabergsgatan 68.

23 17


R e se b y R å n

ihop de båda lokalerna samt bytte adress till Vasagatan 1. Förutom tågbiljetter var utbudet på SJ Resebyrås kontor ungefär detsamma som på övriga resebyråer. Inte minst sålde man mycket båtbiljetter. I Göteborg öppnade SJ Resebyrå, våren 1923, ett kontor vid Drottningtorget och ett drygt år senare övertog man SJ Resebyrås kontor i London. Turisttrafikförbundets resebyråer i Berlin, London, Paris och New york. Expansionen fortsatte under de närmaste åren med kontor i bland annat Malmö, Gävle, ystad, Karlstad, Borås och Helsingborg där man tog över Hälsingborgs Resebyrå. Så småningom skulle SJ Resebyrå – som 1937 hade 7 kontor och tjugo år senare 48 kontor – komma att bli Sveriges första rikstäckande resebyråkedja med fokus på både affärs- och privatresenärer. Detta trots att den egentliga anledningen till expansionen var att säkra försäljningen av tågbiljetter eller som man uttrycker det i en rapport skriven 1957: Ur en privat resebyrås synvinkel lockar flyg och bussar med bekvämare och effektivare bokningssystem och – framför allt – med större provisionsförtjänster. Dylika byråer kan därmed aldrig förmås att med något mått av entusiasm ägna sig åt återförsäljningen av järnvägens tjänster. Kan de välja, rekommenderas flyg. Tidigt insåg man inom SJ Resebyrå att det krävdes stor kunskap när man sålde resor varför man redan 1943 startade en resebyråkurs för sina anställda. I denna ingick bland annat ämnen som säljpsykologi, kundtjänst, järnvägstaxor, flyg- och båttrafik, ekonomi och turistgeografi. SJ Resebyrå introducerade också det man idag kallar paketerade mässresor. Man hyrde in ett helt tågsätt från SJ, inklusive sovvagnar, och transporterade mässdeltagarna till exempelvis Tyskland. Tåget stod kvar på stationen under hela mässan och fungerade som hotell. En suverän lösning eftersom det alltid är svårt att få tag på hotellrum i samband med mässor. SJ Resebyrå var ju en del av Statens Järnvägar och hade därmed fördelen att statliga verk och myndigheter i princip var anmodade att anlita dem, vilket innebar att de kunde arbeta med denna stora marknad relativt obekymrade av konkurrenterna. SJ har hos allmänheten alltid uppfattats som ett tågbolag, men faktum är att företagets verksamhet tidvis varit mycket diversifierat. Man har bland annat bedrivit buss- och

24


R E SE B y R Å S V E R IG E TA R F O R M

färjetrafik samt hotell-, restaurang- och speditionsverksamhet. I början av 1970-talet bidrog den dåvarande generaldirektören för SJ, Lars Peterson, till att en stor del av denna verksamhet frigjordes från SJ med nya lönsamhetskrav som resultat. För resebyråernas del kom detta att innebära att man nu skulle stå på egna ben, agera efter branschens villkor och särredovisas. SJ Resebyrå, som tidigare haft en mycket stor andel privatresor och stor fokus på tågförsäljning, fick nu inom ramen för lönsamhetskraven forma en långsiktig plan för att bli en affärsresebyrå i konkurrens med de stora privata resebyråerna, exempelvis Nyman & Schultz och Resespecialisterna. Planen lyckades och i slutet av 1980-talet och några år framåt hade SJ Resebyrå 86 kontor runt om i landet. Av dessa var 23 stycken så kallade inhouse-resebyråer på större företag och myndigheter. Dessutom fanns kontor i Köpenhamn, Berlin, Hamburg och Düsseldorf. 1989 gick SJ Resebyrå, som då ofta kallades SJR, ihop med TMG/Nyman & Schultz1.

SJ har precis släppt julresorna vintern 1943.

Hyddor och roddbåtar lockar turister

I och med att Sverige fick ett mer eller mindre rikstäckande järnvägsnät blev det plötsligt betydligt enklare att resa runt i landet vilket medförde en ökad inhemsk turism. Hälsobrunnar såsom Ramlösa, Medevi och Wårby lockade – precis som havsbaden i Falsterbo och Varberg – många som sökte avkoppling tillsammans med en sund livsstil, medan de litet mer äventyrliga vågade sig upp till den norrländska vildmarken.

1

Se sidan 74.

25


R e se b y R å n

Svenska Turistföreningen

Den 27 februari 1885 träffades ett antal herrar – däribland professorer, docenter, en landshövding samt riksantikvarien – på Uppsala Stadshotell och bildade Svenska Turistföreningen, STF, vars mål bland annat var att göra fjällen tillgängliga för turister. Den nybildade föreningen vilade inte på sina lagrar. Ganska snart satte man igång med vägröjning i fjällen och man byggde små fjällstugor för besökare. Den blivande Kungsleden mellan Abisko och Kvikkjokk började planeras så tidigt som 1899. Medlemsavgiften var på den tiden 3 kronor (knappt 200 i dagens penningvärde1) per år men föreningen fick också, till och från, bidrag från regeringen. Att Sverige även skulle marknadsföras i utlandet förstod man tidigt, därför deltog STF i den Nordiska Utställningen i Köpenhamn 1888. Tre år senare gav STF ut sin första Vägvisare, huvudsakligen på främmande språk och 1892 åkte man hela vägen till USA för att hålla föreläsningar om hur förträffligt Sverige var som turistland. När STF firade sitt 10-årsjubileum hade man 10  463 medlemmar. Man förfogade dessutom över 12 stugor, 3 utsiktstorn och 15 roddbåtar. Samma år gav man ut en resehandbok för Norr- och Västerbottens län och åren därefter en publikation om Stockholm på engelska och tyska, en svensk–tysk parlör samt kartor dels över Stockholm, dels över Jämtlands fjälltrakter. Satsningen på internationell turism fortsatte och 1902 etablerades – i samarbete med bland annat SJ – Turisttrafikförbundet (som bytte namn till Svenska trafikförbundet 1921) vars uppgift var att främja resandetrafiken från utlandet till och inom Sverige och att i detta syfte driva upplysningsverksamhet samt verka för utveckling av landets turistväsen. Turisttrafikförbundets första kontor i utlandet öppnade – i samförstånd med svenska järnvägsstyrelsen – i Berlin, under namnet Schwedisches Reisebüro, år 1909. Detta inte minst därför att SJ samma år påbörjade färjetrafik med ångbåt mellan Trelleborg och Sassnitz. Byråns uppgift, förutom försäljning av tåg- och båtbiljetter, var att bedriva propaganda [reklam] för Sverige. Fyra år senare blev det dags att locka fransmännen till Sverige. Turisttrafikförbundet etablerade då – i samarbete med Banque de Suède et de Paris – en resebyrå i Paris. Det är intressant att notera att Parisbyrån stängde under första världskriget, men trots att man i princip inte hade något att göra fortsatte verksamheten i Berlin under hela kriget. När freden kom expanderade Turisttrafikförbundet sin utlandsverksamhet och öppnade resebyråer i bland annat New york, London, Rom, Zürich och Köpenhamn. Samtidigt 1 Samtliga omräkningar av pengavärdet i denna bok bygger på Statistiska Centralbyråns Konsumentprisindex (KPI). Omräkningarna jämför det givna året med 2012.

26


R E SE B y R Å S V E R IG E TA R F O R M

utvidgade man den svenska organisationen varpå de flesta av dåtidens aktörer i den svenska resebranschen engagerade sig i förbundet. Som exempel kan nämnas större hotellkedjor samt rederier som Svenska Amerika Linien, Sveabolaget och Svenska Lloyd. Även om Turisttrafikförbundet bedrev regelrätt resebyråverksamhet fungerade man också på samma sätt som dagens turistbyråer. Man producerade resehandböcker och affischer på utländska språk, lånade ut filmer, fotografier och så kallade skioptikonbilder samt arrangerade studieresor i Sverige för resesäljare från byråer runt om i världen. År 1917 utvidgade Svenska Turistföreningen sin verksamhet genom att även öppna en så kallad biljettavdelning – för försäljning av tåg- och båtbiljetter samt bokning av hotell och vandrarhem – och därmed blev också STF en resebyrå i ordets rätta bemärkelse. Under 1950-talet arrangerade STF gruppresor med tåg runt om i Sverige. Eftersom resenärerna också bodde på tågen kallades de tåghem. STF upphörde med sin resebyråverksamhet 2009/2010.

En resebyrå med (nästan) litterära anor

Innan den svenska tågtrafiken kom igång ordentligt var det vanligt att man fraktade såväl passagerare som gods med ångbåtar såväl längs kusten som på exempelvis Mälaren och Hjälmaren och till och med hela sträckan mellan Stockholm och Göteborg via Göta kanal, som ju anlades redan 1832. Men så tidigt som den 7 september 1818 kunde man i Västerås Tidning läsa en annons som förtäljde att Ångmachinfartyget Amfitrite skulle komma till Västerås för att mot en avgift av 1 Riksdal Banco per person företa smärre lustresor i Mälaren. Arrangemanget blev tydligen en succé, ty sju år senare utgav rederiet en Handbok för Passagerare under Resor med Ångfartygen på Mälaren – troligen en av Sveriges första tryckta resehandböcker. Många av dessa ångbåtar befraktades av så kallade ångbåtskommissioner – ett slags dåtida resebyråer. En av dessa ångbåtskommissionärer var Carl Oscar

27


R e se b y R å n

Strindberg som sedan 1846 hade sitt kontor på Riddarholmshamnen 12 i Stockholm. Själv bodde han, tillsammans med sin hustru Ulrika Eleonora samt barnen Carl, Axel, Oscar och August, på samma adress, en trappa upp. Ett intressant kuriosum kan vara att sonen August växte upp till att bli den store författaren August Strindberg. Trots att Carl Oscar Strindberg varken ägde eller hyrde några fartyg, befraktade Till Södertelje och Nyköping afgår Ångfartyget han – i egenskap av agent – ett drygt fyrGRIPEN tisdagen den 12 Juni, kl. 7 f.m, samt tiotal ångbåtar. återvänder Thorsdagen den 14 samma tid. 1860 övertogs ångbåtskommissionen Biljetter säljas å C.O. Strindbergs Kontor vid av bokhållaren C.W. Berglund som utRiddarholmshamnen. ökade verksamheten med ett så kallat Annons i Aftonbladet i juni 1849 bäraregille. Företaget bytte sedan huvudmän vid ett par tillfällen och 1880 ägdes det av bokhållaren C.A. Degermark och grosshandlaren Axel Mauritz Schultz. Samma år utfärdades tillståndsbevis för firman Degermark & Schultz. Degermark lämnade dock så småningom företaget och ersattes 1887 av sjökaptenen Carl Edward Nyman. I 1892 års adresskalender över Stockholm finner man då att Nyman & Schultz, ångbåtsexpedition och speditionsaffär fanns på Skeppsbron 6 samt att man hade en filial i Riddarholmshamnen 7. Nyman & Schultz utvecklades starkt och vid sekelskiftet 1800–1900 förmedlade man såväl passagerar- som godstrafik till bland annat Danmark, Norge, Finland och Ryssland. Företaget ombildades till aktiebolag 1905 med syfte att efter öfvertagande av den under firma Nyman & Schultz bedrifvna ångbåtsexpedition och speditionsaffär samt förmedling af köp och försäljning af ångfartyg m.m. fortfarande drifva enahanda affärsrörelse och därmed förenlig verksamhet. Man var, med andra ord och fram till 1920-talet, helt inriktad på skeppsmäkleri och spedition, med undantag av passagerartrafik till Finland. Verksamheten skulle emellertid komma att breddas – inte minst efter det att Edward Lindwall, 1923, blev VD för Nyman & Schultz.

Nyman & Schultz Resebureau

Företaget blev nu allt mer inriktat på persontrafik varför man 1927 etablerade Nyman & Schultz Resebureau AB, vars första kontor låg på Kungsträdgårdsgatan 2 A i Stockholm. Från start var resebyrån agent för bland andra American Express, den norska resebyrån Bennett samt Norska Amerikalinjen. Man bedrev dessutom en hel del incomingverksamhet då man vinnlägger sig särskilt att genom utgivande varje år av broschyrer, kartor m.m. propagera för utlänningars turistbesök i Sverige. Nyman & Schultz ’3 Blå Bussar’ äro välkända, icke minst därigenom att de under sommarmånaderna göra turer förutom i

28


R E SE B y R Å S V E R IG E TA R F O R M

Stockholm och de närmaste omgivningar även till Uppsala, Sigtuna, Skokloster, Södertälje m.fl. platser. De så kallade blå bussarna var för övrigt lastbilar av märket International som utrustats med skinnklädda stolar.

En av Nyman & Schultz blå bussar, parkerad utanför resebyråns huvudkontor som då låg i det som idag är Handelsbankens huvudkontor.

Ett litet kuriosum i sammanhanget är att Nyman & Schultz 1922 blev agenter för Michelin & Cie och därmed omhändertagit nederlag och expedition av gummiringar (s.k. däck m.m.). 1929 anställdes en ung man vid namn Thorbjörn Wallbeck-Hallgren på Nymans Stockholmskontor. Han skulle komma att göra en lång karriär inom företaget och till sist bli vice VD. Vi får anta att han i denna sistnämnda roll hade bra betalt, men då han började sin anställning fick han 150 kronor i månaden, vilket idag motsvarar ungefär 4 000 kronor. Av dessa 150 kronor betalade jag hemma till min mor 110 kronor. Jag avbetalade på en studieskuld till min morbror 25 kronor i månaden och så hade jag femton kronor över. Av dessa satte jag meddetsamma in 10 kronor på Handelsbankens sparkasseräkning och så hade jag fem kronor kvar till månadens utgifter.

29


R e se b y R å n

– bland annat Atlas Resor – då gått över till direktförsäljning. Reso ägde emellertid sedan tidigare 48 procent av Fritidsresor. Reso ägde också 47 procent av flygbolaget Sterling samt ett flertal hotell, bland annat Portalen i Jönköping, Frimurarhotellet i Linköping och Stockholms Sergel Plaza. Hösten 1989 gick Reso ihop med Stockholm-Saltsjön1 och bildade koncernen NRT Nordisk AB.

Konkurrenter träffas – och börjar samarbeta

Som vi ovan kunnat konstatera fanns det redan i mitten av 1930-talet ett flertal både större och mindre resebyråer runt om i landet. De konkurrerade om en inte alltför stor skara resenärer, huvudsakligen inom affärsresor eftersom privatresandet inte ännu kommit igång på allvar – dels var det fortfarande dyrt att resa, dels hade de flesta människor begränsad ledighet. De problem branschen då hade att brottas med var i stort av samma karaktär som de är idag. Det kunde handla om utbildning av personal, relationer med myndigheter och leverantörer eller allmänna konsumentfrågor. Den ovannämnde expeditionsföreståndaren på SJ Axel Ekstam –  som var med i skapandet av Reso  – sammanträffade därför lördagen den 13 mars 1937 med två goda vänner: direktör Einar Strömberg på Nyman & Schultz och major Gösta Åsbrink som var chef för Nordisk Resebureau. De tre herrarna bestämde sig för att bilda en branschgemensam samarbetsorganisation som skulle heta Svenska Resebyråföreningen, förkortat SRF. Enligt anAxel Ekstam teckningar från det mötet utsåg de tre initiativtagarna sig själva till interimsstyrelse.

Svenska Resebyråföreningen

Den 28 maj samma år hölls ett konstituerande sammanträde där man antog stadgar, valde styrelse och fastställde medlemsavgiften. Till ordförande valdes Axel Ekstam och bland medlemmarna finner vi SJ Resebyrå, Nyman & Schultz, Nordisk Resebureau, Svenska turistföreningen, KAK samt Norrköpings Resebureau. Föreningens målsättning finner vi i stadgarnas första paragraf där man kort och gott konstaterar att man skall tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen. Närmare preciserat skulle man arbeta för reselivets främjande, skapa respekt för den seriösa resebyråverksamheten, ge särskild omsorg åt utbildningsfrågor samt även i andra avseenden göra

1

56

Se sidan 98.


F L E R R E S O R ÅT F O L K E T !

resebyråerna bättre skickade att möta det alltmer ökande reseintresset hos allmänheten. Föreningen skulle också arrangera utbildningskurser för resebyråpersonal och organisera studieresor för dylik personal i Sverige och utlandet. Bildandet av Svenska Resebyråföreningen uppmärksammades en hel del i pressen – såväl i Sverige som exempelvis i Norge och Tyskland. Även på många andra håll i världen skapade man liknande organisationer. Till exempel grundades Danmarks Rejsebureau Forening 1938, Den Norske Reisebransjeforening 1939 och 1940 – mitt emellan två krig – Resebyråbranschens Förbund i Finland (SMAL – Suomen matkatoimistoalan liitto ry). Och 1939 bildades Nordens Resebyråförbund, där – förutom SRF – de danska, norska och finländska resebyråföreningarna var medlemmar. En av de första frågorna den nybildade föreningen, som nu hade nio medlemsföretag, tog itu med handlade om vem som skulle ha rättighet att sälja flygbiljetter – en fråga som fortfarande är lika Svenska Dagbladet, 25 maj 1937 aktuell idag. I en tidig skrivelse till Aktiebolaget Aerotransport, ABA, protesterade man mot flygbolages sätt att lättvindigt lämna biljettförsäljningsrättigheter till outsiders, hotellportierer, klubbar och tidningar. Man tyckte med andra ord att de etablerade resebyråerna mer eller mindre skulle ha ensamrätt till denna försäljning och protesterade på sätt och viss till och med mot ABA:s egen försäljning; i ett protokoll daterat den 3 april 1943 står det att man framdrog exempel på flygpaviljongens benägenhet att värva resebyråernas kunder för egen räkning. Relationen till SJ var under denna tid emellertid betydligt lugnare, inte minst beroende på att Svenska Resebyråföreningens styrelseordförande under de första tio åren var Axel Ekstam, som ju själv var järnvägsman. Resebyråerna hade då 2,5 procent i provision på försålda tågbiljetter. När kriget utbröt 1939, fick man dessutom ytterligare 2,5 procent i så kallat kristillägg. Och sedan gick det varje krigsår ett brev från SRF till Kungliga Järnvägsstyrelsen med underdånig anhållan om att tillägget måtte få utgå ytterligare en tolvmånadersperiod. Denna litet servila inställning till SJ från föreningens och därmed också dess medlemmar höll i sig ända fram till 1963 då man för första gången hade riktiga förhandlingar och gjorde upp ett avtal i ordets rätta bemärkelse.

57


R e se b y R å n

Även båttrafiken var ju stor under denna tid och till en början försökte färjebolagen hålla samma överlägsna attityd gentemot resebyråerna som SJ. Men eftersom det här inte rådde monopol och konkurrensen bland bolagen var stenhård tvingades de snart till förhandlingsbordet. Vad gäller avtal med svenska hotell gick det väl både si och så. Snart kom man överens med Turisthotellens Riksförbund, men på andra håll gick det trögare och det fanns till och med representanter från hotellnäringen som ansåg att resebyråerna borde betala till hotellen eftersom de gavs förmånen att få tak över huvudet för deras kunder! Inte heller Aktiebolaget Trafikrestauranter, som drev restaurangvagnarna på tågen, var speciellt intresserade av att betala provisioner till resebyråerna. Frågan ältades under hela 25 år tills man till sist påpekade att det i alla fall blivit ett regnskydd på Norrmalmstorg och att man i England övervägde att införa decimalsystemet varför det kanske också skulle finnas utsikter att få till stånd ett provisionsavtal med AB Trafikrestauranter. Det sägs att SJ:s dåvarande generaldirektör blev så tagen av dessa paralleller att han på stående fot ingrep och medverkade till att ett avtal upprättades.

Mycket att lära

Precis som idag stod utbildning av resebyråpersonal högt upp på Svenska Resebyråföreningens dagordning redan från start. Så snart som ett halvår efter föreningens grundande hölls en veckokurs där 57 deltagare fick lyssna på föreläsningar – på Carlton Hotell i Stockholm – givna av i stort sett hela den dåtida resebyråeliten. Den 17 oktober 1937 skrev Dagens Nyheter: Kurs ordnas för resebyråmän ... Bland de ämnen som komma att behandlas märkas Sveriges kommunikationer, hotellförhållanden, sport, sightseeing, gruppresor, i Sverige årligen återkommande evenemang, turistlitteratur, det svenska turistväsendets organisation, utrustning för resor, pass- och tullförhållanden, bankväsendet, huvudfärdvägarna i Europa och svensk turistgeografi. När kursen väl genomförts, ungefär en månad senare, följde tidningarna upp med ytterligare artiklar. I en av dem intervjuas Axel Ekstam som sade: En tjänsteman i en resebyrå måste vara hemma i litet av varje. Han skall veta lika mycket om forsfärderna i Lappland som om vintersporten i Österrike och om kurorter i Tyskland. Och resrutter inom och utom landet med alla trafikmedel ska han helst ha på sina fem fingrar. En av bildtexterna i reportaget får nog betraktas som litet lätt tidstypisk: Resebyråmän av båda könen på skolbänken.

58


F L E R R E S O R ÅT F O L K E T !

Året därefter, i mars 1938, bjöds gästföreläsare från olika länder in. De gav illustrerade turistgeografiska föredrag för utvalt resebyråfolk under några förmiddagstimmar. Föreläsningarna avslutades med lunch: ... man skulle i Främjandehallen till ett billigt pris servera smörgåsar, varmrätt, brännvin, kaffe, punsch och grogg varvid sekreteraren fick i uppdrag att hos AB Stockholmssystemet göra en framställning om en extra tilldelning av 12 liter spirituosa för vickningen. Vi kan väl nästan utgå från att ingen av kursdeltagarna var speciellt arbetsför under eftermiddagen efter föreläsningen och lunchen. Även dessa föreläsningar fick stort genomslag i pressen som bland annat skrev: Kurs för resebyråmän öppnad på måndagen. De gamla badgästerna, de som lågo och dåsade vid en strand under hela sin semester, synes vara ett utdöende släkte. Den nya turistgenerationen har inte ro att ligga still. Den är barn av bilismens tidevarv och i bilismens spår ha järnvägarnas rundreseturer måst följa med i galoppen. Bråttom skall det vara. Stannar en turist två à tre dagar på samma ställe är det mycket nog. Att hinna se så mycket som möjligt har blivit semesterprogrammet. Och vem var det som sade att det där med aktiv semester var ett nytt påfund? Knappt ett år senare, i januari 1939, gav Svenska turistföreningens förlag i samarbete med Svenska Resebyråföreningen ut en lärobok för resesäljare: En första handbok för resebyråmän.

Andra världskriget

Den 28 maj 1938 firade Svenska Resebyråföreningen ett år med årsmöte samt efterföljande båtfärd till Saltsjöbaden där man åt middag och festade på Grand Hôtel. Även på andra håll i världen organiserade sig resebyråerna på ungefär samma sätt som i Sverige och 1939 bildades Nordens Resebyråförbund, där – förutom SRF – de danska, norska och finländska resebyråföreningarna var medlemmar. De olympiska spelen 1940 skulle arrangeras i Finland och den svenska resebranschen förberedde sig på en anstormning av resenärer. Man beräknade att man, under tiden tävlingarna pågick, skulle skeppa iväg fler än 2 000 resenärer per dag från Sverige till Finland. Men den 1 september 1939 invaderade Tyskland Polen och andra världskriget var ett faktum. För resebyråerna innebar detta inte bara att de olympiska spelen blev inställda. Trots att Sverige aldrig var med i kriget möttes man plötsligt av en helt annorlunda vardag. Många av byråernas medarbetare mobiliserades samtidigt som i princip all utrikestrafik stoppades. Periodvis kunde man från Sverige visserligen resa till Finland men annars var vi helt hänvisade till resor inom landet. Ett litet undantag utgjordes av några få engelsmän som av kriget blivit strandsatta i Sverige men ville resa tillbaka till sitt hemland. Att resa den vanliga vägen var ju omöjligt varför resebyrån tvingades boka rutten österut – med andra ord i princip en jorden-runt-biljett!

59


R e se b y R å n

1999, inte minst beroende på att all försäljning av tullfria varor under resor mellan 504 000 000 000. Den internationella två EU-länder försvann den 1 juli samma år. turismen omsatte 1998 cirka 504 Några rederier, som exempelvis trafikerade miljarder dollar. Det motsvarar mellan Sverige och Finland, lyckades emel8 procent av världens totala exportinkomster och gjorde den lertid kringgå dessa bestämmelser genom internationella turismen till världens att lägga om sin trafik så att man på vägen största näring. Efter turismen kom anlöpte Mariehamn på Åland (som ju är ett bilindustrin och kemikalieindustrin. skattefritt område eftersom Åland inte är med International Monetary Fund, 1999 i EU:s momsunion). 1900-talet slutade inte speciellt bra för resebranschen. Inför millennieskiftet trodde många att det skulle bli en rusning efter resor varför såväl kapacitet som priser lades högre än normalt. Nu blev det precis tvärtom – de flesta valde att fira övergången till ett nytt årtusende i sina hem och där stod flygbolag, hotell och researrangörer med en betydligt lägre beläggning än vad som är normalt över jul och nyårshelgerna. Sveriges fem största resebyråer 1999 var: Nyman & Schultz, Bennett BTI Nordic, Ticket Resebyråer, Carlson Wagonlit Travel samt Resia inklusive sex franchisetagare. Svenska Resebyråföreningens statistik visade samtidigt att resandet hade ökat med 6 procent jämfört med föregående år men att båtresandet minskat med hela 11 procent. I slutet av december samma år blev ARK Travel den första affärsresebyrån som noterades på Stockholmsbörsen. Vid slutet av sommaren 2000 annonserade ”resebyrån” Dalaresor i tidningen Metro och påstod sig bland annat sälja charterresor med kända svenska arrangörer, däribland Fritidsresor. Kunder ringde och bokade, fick ett bokningsnummer och betalade till ett angivet PG-nummer. Men när de inte fick några biljetter började de ana oråd och det visade sig snart att postgironumret gick till en så kallad målvakt – en kriminell småskojare som fått pengar för att upplåta sitt namn åt de Efter förra numrets artikel – ”Internet, verkliga bedragarna. resebyråernas vän eller fiende? – har flera resebyråer hört av sig och frågat: ”Ge mig ett ärligt svar, behöver en liten byrå bry sig om internet?”

Travel News, jan/feb 1997

1

122

Se sidan 155.

En ny våg att surfa på

Under sista hälften av 1990-talet hade internet slagit igenom1 och de första nätresebyråerna såg dagens ljus. Redan i juni 1996 kunde Travel News rapportera att:


G L O BA L I SE R I N G

Till hösten bryter handeln lös Det största hindret för handel på internet har varit bristen på säkra betalningar. Men det problemet är snart historia. Redan idag tar pionjären Aftonbladet emot helt elektroniska kontanter över nätet. Samma vinter hade över en och en halv miljoner svenskar tillgång till internet och man beräknade att cirka Annons i Travel News, september 1997. 350 000 av oss kopplade upp sig varje dag. Resebranschen såg potentialen, SAS lanserade – på prov – det ”biljettlösa” resandet mellan Stockholm och Oslo Det fanns redan då självbokningsverktyg för företagsmarknaden, men för privatresandet var det nästan obefintligt med lokalanpassade och kundvänliga system. Det blev dock till sist det svenska bolaget easyT, som med sin bokningsmotor TBook, ändrade på detta genom att erbjuda en enkel och prisdriven sökfunktion. easyT startades av, bland andra, Stefan Melander, Michael de Jong och Johan Gembel med backning av riskkapitalbolaget Traction. Bolaget var även noterat på HQ Techlista. De flesta svenska online-resebyråer (Resfeber, Travelpartner, MrJet, Travelstart, seat24) har använt sig av TBook. När detta skrivs är TBook en del av konsultbolaget Softronics, där det finns en resedel som leds av Stefan Melander. Även etablerade resebyråer, som exempelvis Ticket som gjorde en stor satsning på internet via delägda Dreamticket, en för den tiden mycket avancerad internetresebyrå som lanserades i England, men tvingades lägga ned det projektet efter bara ett par år. Det var emellertid entreprenörföretagen som var mest aggressiva i begynnelsen. När detta skrivs är dock alla etablerade resebyråer aktiva på internet. Trots att internetvolymerna på den tiden fortfarande var mycket små, var ökningen desto större och 1998 hade antalet resebokningar på nätet blivit sex gånger fler än året dessförinnan.

Resfeber

Resfeber etablerades 1998 av SOL – Scandinavian Online, som även drev portalen Passagen och vars huvudägare var Schibsted, Telia och Telenor. Resfeber verkade först som reseportal, där easyT fick uppdraget att sälja flygbiljetter. Senare utvecklade Resfeber sin egen bokningsmotor. Resfeber var tidigt ute med så kallad dynamisk paketering.

123


R e se b y R å n

I dotcomtidens uppskruvade anda lanserade Resfeber en otrolig tävling. Vinnaren fick disponera en hel Boeing 737 för en weekend resa i Europa! När detta skrivs ägs Resfeber (sedan 2002) av Travelocity, som i sin tur ägs av SABRE Holdings.

Mr Jet och Travelstart

År 1995 grundades internetkonsultbolaget Spray, som till en början hade bland annat Expressen och TV4 som kunder. Ett år senare fick Spaymedarbetaren Markus Alderbäck i uppdrag att titta närmare på möjligheten att bygga upp en sajt för bokning av resor. Den första lösningen byggde till stor del på innehållet på en Text-TV-sida och visade sistaminutenresor. I samband med detta kom Alderbäck i kontakt med Stephan Ekbergh, som bland annat hade en bakgrund på Nyman & Schultz och just då även han funderade på att skapa en nätresebyrå. Tillsammans etablerade Ekbergh och Alderbäck, 1997, MrJet. MrJet, som på många sätt kan sägas ha banat vägen för online bokning av privatresor, drevs vidare av Spray, men såldes 2001 till multinationella Ebookers, som bland annat ägde den svenska flyggrossiten Airways. Markus Alderbäck lämnade så småningom MrJet och startade, med några kompanjoner, MrOrange som än idag är en av få svenska leverantörer av bokningsmotor för privatresor. Redan ett år efter starten av MrJet visade det sig att Stephan Ekbergh och bolagets styrelse inte kunde komma överens varför Ekbergh lämnade projektet och bestämde sig för att få revansch. Han startade därmed, 1999, vad han ville skulle bli en ”MrJet-killer”, nätresebyrån Travelstart. År 2000 köpte det tyska bolaget Tiss Travelstart. Men Tiss fick ganska snart ekonomiska problem varför Ekbergh köpte tillbaka resebyrån bara ett år senare. 2002 fortsatte Travelstart sin expansion i bland annat Finland och Baltikum. 2004 flyttade Stephan Ekbergh till Sydafrika där han startade ett sydafrikanskt Travelstart och drev den svenska verksamheten på distans. Sex år senare köpte eTRAVELi Travelstarts nordiska verksamhet.

Travelpartner

En annan av de första svenska renodlade nätresebyråerna var Scanworld Travelpartner, som etablerades av Leif Lundin – tillsammans med sin son Magnus och ytterligare några privatpersoner – 1997. Travelpartner var till en början mestadels en partner åt företag som exempelvis OKQ8 och Flygtorget.

124


G L O BA L I SE R I N G

Resebyrån fick några tuffa första år, i stark konkurrens med multinationella bolag som MrJet (Ebookers) och Resfeber (Travelocity) samt lokala som Seat 24 och Travellink. Men en uppmärksammad och förhållandevis annorlunda reklamkampanj där Leif Lundin utropade sig till Din gamla resebyrås största fiende bidrog till att Travelpartner expanderade och retade samtidigt ett antal branschkollegor. Bolaget noterades i juni 2006, när de ånyo var i behov av pengar, på Nya Marknaden (First North). Hösten 2010 såldes Travelpartner till eTRAVELi.

Seat 24, Svenska Resegruppen blir eTRAVELi

Uppsalabon Ralph Axelson hade en gedigen erfarenhet av resebranschen när han, vid millennieskiftet, sade upp sig från sin chefstjänst på Carlson Wagonlit och startade nätresebyrån Seat 24 tillsammans med ytterligare några privatpersoner. Till skillnad mot många av dess konkurrenter hade Seat 24 inga kapitalstarka riskkapitalister bakom sig, men lyckades trots det och en trög start få god lönsamhet efter bara ett par år. Seat 24 förvärvade hösten 2002 easyT vilket skapade en hel del funderingar i branschen. Försäljningsvolymerna och lönsamheten ökade kraftigt vilket då var relativt ovanligt i internetresebranschen och 2007 nådde försäljningen miljardnivå. Namnet Seat 24 har för övrigt inget med det spanska bilmärket Seat att göra, det skall istället kopplas till flyget och att nätresebyrån har öppet 24 timmar om dygnet. Sommaren 2007 började den riktiga konsolideringen av nordisk online travel då det Norska Riskkapitalbolaget Norvestor skapade, tillsammans med ledningen på Seat 24 och Svenska Resegruppen, European Travel Interactive Group (eTRAVELi). Svenska Resegruppen, som etablerades i slutet av 1980 talet av Dan Ströborg men som lämnade företaget i och med bildandet av eTRAVELi, hade sedan starten genomgått ett flertal strukturförändringar. Man hade gått från ett trettiotal resebutiker – i form av Flygvaruhuset – till stor flyggrossist för att till sist satsa på online-verksamhet. 2004 lanserades således Supersaver som nådde en försäljning på över en miljard 2007.

125


R e se b y R å n

Grönt eller rött? – SASCO och ResAid Flygbolaget SAS skaffade sin första dator, en IBM 650, redan 1958. Den var, med dagens

mått, givetvis mycket enkel men stor och hade ett så kallat trumminne1. Instruktionerna skrevs för hand på ett A3-ark och den användes främst till bokföring. Småningom började man även databehandla flygfrakten såtillvida att varje kolli som fraktades hade eget hålkort. På SAS bokningsavdelningar hade man också tavlor liknande de ovan beskrivna; där representerade tabellens Hålkortet var de äldre datorernas lagringsmedium och kom så småningom att ersättas av disketter och senare av USB-pinnar. ena axel datum och den Det vanligaste formatet rymde 80 bytes. andra axeln flygnummer. Hålkorten, som uppfanns av Herman Hollerith, användes redan på 1800-talet, bland annat för att driva vävstolar. Små brickor, röda på ena sidan och gröna på den andra, fästes i axlarnas skärningspunkt och indikerade, med röd sida, om flyget var fullbokat och med grön om det fanns platser kvar. Detta system överfördes av SAS egna datatekniker, under tidigt 1960-tal, till en dator på passageraravdelningen i Köpenhamn. De gamla tavlorna lades in på trumminne och varje arbetsplats på bokningsavdelningarna i Köpenhamn, Stockholm och Oslo utrustades med vad man döpte till agentset, på vilket det bland annat satt ett antal röda och gröna lampor i rad. På agentsetet sköt man sedan in en så kallad plåt, vilket egentligen var en skiva av plast – för att välja sektion på minnestrumman – varpå man angav datum, flygnummer och antal passagerare på ett numeriskt tangentbord. Datorn svarade ”blixtsnabbt” i form av att några av agentsetets lampor lyste: röda lampor var lika med fullbokat, gröna lampor indikerade att det fanns platser kvar. Agentsetet saknade alltså egentligt tangentbord – och givetvis också skärm – varför man inte kunde fullfölja bokningen i terminalen. Det enda terminalen gjorde var att reservera plats på angivet flyg. Resesäljaren reserverade alltså platserna men var sedan tvungen att före klockan 24:00, med en speciell kod per telex till SAS bokningsavdelning, bekräfta bokningen samt ange namn på samtliga resenärer. Bokningssystemet fick namnet SASCO (SAS Computers) och användes i Sverige även av Linjeflyg. Till en början fanns terminalerna enbart på SAS bokningscentraler men, 1

140

Trumminne: Äldre tiders hårddisk, en magnetisk cylinder där läsarmarna löper tangentiellt.


FRÅN BLANKETTER TILL INTERNET

med start 1965, började man placera ut dem på större resebyråer som på så vis fick direktkontakt med SAS stordator i Köpenhamn. Kommunikationen mellan telexapparaten på SAS bokningskontor och stordatorn var dock relativt automatiserad, så tillvida att de telex som ankom från resebyråer direkt stansades på hålkort som därefter lästes av stordatorn. Detta ställde i sin tur stora krav på att texten i telexet var helt korrekt – minsta lilla stavfel, eller bara så litet som ett extra mellanslag, i koderna omöjliggjorde bokningen, något resesäljaren fick besked om först nästa morgon. Och då hade ju de platser som bokats via agentsetet redan försvunnit. Agentsetet var givetvis heller Ett agentset kopplat till SASCO. inte kapabelt att lämna priser och liknande. Dessa räknade resesäljaren själv ut – vilket var en inte helt okomplicerad historia – med bland annat hjälp av APT – Air Passenger Tariff – en stor bok som närmast kunde liknas en överviktig telefonkatalog och som utgavs ett par gånger om året. Nu var det inte så enkelt som att APT:n var en vanlig prislista. Visserligen listades en massa priser, men dels var man tvungen att konvertera dessa enligt aktuell valutakurs, dels var man tvungen att ta hänsyn till ett antal olika villkor och regler som var listade under tre olika avdelningar i APT:n – Maximum Mileage, Rules och Notes. Idag bär många av oss sina datorer i portföljen – eller kanske till och med i fickan – men den tidens datorer, som var betydligt mindre kraftfulla än dagens, var enorma. Dessutom alstrade de så mycket värme att det krävdes ännu större kylaggregat för att de skulle fungera. Datahallen på SAS var hela 4 000 m2 stor. I tillägg fanns en 2 000 m2 stor lokal för försörjningsdelar. Och för att driva kylanläggningarna krävdes mellan en och två kubikmeter vatten – i timmen! Det är också intressant att notera att SASCO var utrustad med 32 kB minne men att IBM ville att SAS skulle investera i ytterligare 32 kB. Priset? En miljon kronor (idag nästan 9,5 miljoner)! Med det priset per byte skulle ett 2 GB-minne, vilket mer eller mindre är

141


R e se b y R å n

Innan datorer och bokningssystem var det telefon, blanketter och APT som gällde.

Ett bokningsdon – SNAP

standard i dagens enklaste datorer, kosta 19 922 944 000 000 kronor när detta skrivs! SASCO-datorn fanns, sedan 1966, i en byggnad som internt kallades för SASCO-fortet och låg i Amager inte långt från Köpenhamns flygplats Kastrup. Hela byggnaden var 20 000 m2 stor, varav 4 000 m2 låg under jord. När SASCO så småningom moderniserats, exempelvis genom införandet av bildskärmar, och blivit ett riktigt bokningssystem ändrade SAS namnet till ResAid. ResAid fanns sedan dess, som bakomliggande system, i Amadeus1. ResAid övergavs emellertid helt i februari 2012 då SAS gick över till Amadeus plattform Altéa.

Statens Järnvägars väg in i datorvärlden är i princip en blåkopia av SAS. De införskaffade sin första dator, också en IBM 650, 1958. Dataavdelningen – eller hålkortsavdelningen, som det hette på den tiden – var kopplad till ekonomiavdelningen eftersom datamaskinen då bara användes för bokföring och redovisning. En helt annan avdelning på SJ var banavdelningen. Den ansvarade dels för utveckling, underhåll och utbyggnad av rälsen2, dels för starkströmmen som drev tågen samt för svagströmmen – det vill säga signalanläggningar samt SJ:s interna telefonnät. Banavdelningens dåvarande chef, Bengt Wijkman, införskaffade 1965 en IBM 360, den då dominerande datortypen, för att utveckla ett system för platsbokning. Problemet var emellertid att företaget saknade kompetens för systemutveckling. Man hade alltså utrustning och dessutom en projektledare som var mycket intresserad av – och lade mycket tid på – hur bokningsdonen, det vill säga terminalerna, skulle se ut. Man visste också att maskinen skulle användas till platsbokning. Men hur det skulle ske var en helt annan historia ... Problemet löstes emellertid genom att man anställde en systemutvecklare, Per Olof Persson, som hade en bakgrund på IBM.

1 Se sidan 145. 2 Jämför Banverket, sedermera Trafikverket.

142


FRÅN BLANKETTER TILL INTERNET

Systemet kom till sist i drift – med stordatorn placerad i Tomteboda – och mycket tack vare att SJ hade ett eget svagströmsnät, som bland annat användes för telekommunikation och som täckte stora delar av Sverige, hade man snart installerat 250 terminaler utspridda över hela landet. I och med det räknades SJ:s datanät till de största i Sverige. Utvecklingen av platsbokningssystemet gjordes till en början tillsammans med den norska järnvägen, NSB, och fick därför namnet SNAP (Sveriges och Norges Automatiska Platsbokningssystem). Norge drog sig emellertid ur projektet eftersom det blev för dyrt och Stortinget vägrade tillföra ytterligare pengar. Men trots det behöll SJ namnet SNAP – kanske därför att SAP redan var upptaget ... En intressant anekdot i sammanhanget är att, även om själva datamaskinen kom från IBM, hade Per Olof Persson bett tre olika företag offerera terminaler. Det var IBM, Siemens och ICL. ICL svarade inte överhuvudtaget därför att de inte ansåg sig ha en chans eftersom Persson själv kom från IBM och, enligt deras uppfattning, skulle prioritera IBM. IBM offererade ett pris på 80  000 kronor per terminal (ungefär 660  000 kronor idag) medan Siemens var betydligt billigare med sina 36 000 kronor (ungefär 300 000 kronor). Och då skall man betänka att det bara handlade om terminaler, inte riktiga datorer, och jämföra med vad en fullt fungerande dator kostar idag. Siemens terminaler var ju betydligt billigare men också mycket enklare. IBM:s terminaler var riktiga bildskärmsterminaler – mycket ovanligt på den tiden – men Siemens elektromekaniska. Ekonomin fick emellertid bestämma och till sist levererades 250 terminaler från Siemens. Det kan också vara intressant att jämföra detta system med det som SAS utvecklade ungefär samtidigt, eftersom SJ:s system ställde betydligt större krav. För SAS del handlade det om att, i princip, datorisera de gamla tavlorna som hängde på väggen. De parametrar som krävdes var datum, flygnummer samt huruvida det fanns platser kvar eller inte. För SJ:s del var kraven – förutom datum och tågnummer – även vagn- och platsnummer. SJ:s nya platsbokningssystem togs i drift den 1 april 1970. En SNAP-terminal. Till en början var bara vissa

143


R e se b y R å n

160

1899

Göteborgs Resebureau etableras.

1903

KAK grundas.

1904

Göteborgs Resebureau köper Stockholms Resebureau och byter namn till Nordisk Resebureau.

1915

SJ Resebyrå etableras. Svenska Amerika Linien etableras.

1917

STF Resebyrå bildas.

1918

Bennett Reisebureau bolagiseras.

1919

Den första reguljära flyglinjen invigs och flygs mellan Berlin, Leipzig och Weimar. International Air Traffic Association grundas.

1921

Svensk Bussresetjänst etableras.

1922

Surahammars Trafik AB etableras.

1923

Bulltofta flygplats invigs. Torslanda invigs.

1924

Flygbolaget ABA grundas.

1925

Wagons-Lits första resebyrå öppnas.

1927

Nyman & Schultz Resebureau öppnas på Kungsträdgårdsgatan 2 A.

1931

Nyman & Schultz Resebureau ombildas till självständigt bolag.

1933

Norrköpings Resebureau etableras.

1936

Bromma Flygfält invigs.

1937

Svenska Resebyråföreningen (SRF) grundas. Reso grundas.

1938

2 veckors lagstadgad semester.

1939

En första handbok för resebyråmän kommer ut.

1943

Flygbolaget SILA grundas.

1945

International Air Transport Association (IATA) grundas.

1946

Flygbolaget SAS grundas. Paddans Resebureau etableras.

1948

Vingresor etableras av Nyman & Schultz.


B I L AG O R

1950

Flygbolaget Transair etableras. Diners introducerar det första betalkortet.

1951

3 veckors lagstadgad semester.

1957

Flygbolaget Linjeflyg grundas.

1958

Motormännens Resetjänst etableras. American Express lanserar sitt betalkort. Bank of America ger ut det första VISA-kortet.

1960

Svenska Trafik och Resebranschens Auktorisationsnämnd bildas.

1961

ECTAA grundas.

Nordisk Resebureau går ihop med Atlas Resebureau. Bengt Martins Resetjänst etableras.

1962

Arlanda invigs (öppnade dock 1960).

1963

4 veckors lagstadgad semester. Nyman & Schultz köper Nordisk Resebureau.

1964

SABRE tas i drift av American Airlines.

1965

Resebyråerna börjar använda SASCO (SAS Computers, det första bokningssystemet). EF Europeiska Ferieskolan (sedermera EF Education First) grundas.

1966

Handelsbanken tar över Nyman & Schultz. Resespecialisterna etableras. Resevaruhuset etableras. MasterCard bildas.

1967

Tillfällig resegarantilag. Svenska Trafik och Resebranschens Auktorisationsnämnd läggs ned. Opal Resor grundas.

1968

RiS (Researrangörsföreningen i Sverige) bildas.

1970

SAS köper Nyman & Schultz. SNAP, SJ:s första datoriserade bokningssystem, tas i bruk.

1972

Permanent resegarantilag. Flygkapardrama på Bulltofta. Sturup, Malmös nya flygplats, invigs och ersätter Bulltofta.

1973

Resespecialisterna Syd etableras.

161


Ett stycke svensk agenthistoria Sveriges första ”riktiga” resebyråer dök upp på marknaden för mer än hundra år sedan men mycket litet har skrivits om dem. När man förr talade om resebyråer handlade det oftast om olika transportbolags försäljningskontor eller mindre byråer i de stora städerna. Där sålde man tåg- och båtbiljetter, arrangerade sällskapsresor med buss, växlade pengar och var agenter för större utländska bolag. Och man svarade på hundratals mer eller mindre komplicerade frågor från en inte särskilt resvan allmänhet. Men tiderna har förändrats. Flyget har avreglerats och utbudet därmed mångfaldigats, samtidigt som vi själva blivit mycket mer resvana och våra semesterresor går till allt mer exotiska och fjärran resmål. I denna unika bok berättar Thomas von Seth om hur resebyråbranschen utvecklats sedan starten. I Resebyrån – en agenthistoria får vi lära känna människor och företag som på olika sätt bidragit till att skapa dagens resebyråer. Och som gjort det lättare för oss, som resenärer, att komma ut i världen på ett smidigt sätt. Författaren bjuder på en cocktail av fakta, anekdoter, siffror och gamla bilder som minner om en svunnen tid. Boken bygger på många intervjuer och omfattande forskning. Thomas von Seth har tidigare skrivit om charterbranschens historia i böckerna Älskade charter och Charterhistoria. Resebyrån är utgiven med anledning av Svenska Resebyråföreningens 75-årsjubileum.

Pressröster om Älskade charter och Charterhistoria: ”Thomas von Seth har röjt mark, det är helt klart ...” Nils-Erik Ekstrand, Dagens Nyheter

”Charterhistoria är mycket läsvärd för de tiotusentals svenskar som någon gång arbetat i resebranschen. Men den är också en guldgruva för den resenär som vill veta något om sin arrangör.” Johan Hellekant, Svenska Dagbladet

”Detta är en bok som är svår att lägga ifrån sig när man en gång börjat läsa ...” Lennart Berns, Turistjournalisten

”Charterhistoria ... Sällskapsresans bibel.” Travel News

ISBN: 978-91-868995-0-9

9 789186 899509


9789186899509