9789189740358

DET SKA INTE VARA KRÅNGLIGT ATT MÅ

BÄTTRE

HANDBOK FÖR TUFFA DAGAR

OCH ETT LYCKLIGARE LIV

AV PSYKOLOGEN HENRIK

THE BOOK AFFAIR

RÖSTER OM BOKEN

”En bok proppfull med praktiska tips och värdefulla insikter som kan förändra ditt liv!”

HENRIK FEXEUS — FÖRFATTARE OCH MENTALIST

”En inspirerande, klok och tydlig bok. Med Henrik Wiman blir det lätt att göra rätt i den här psykologiska första hjälpen för alla. Rekommenderas!”

MARIA FARM — LEG. PSYKOLOG OCH FÖRFATTARE

”En mycket bra bok! Perfekt för den som bättre vill förstå sitt mående och få verktyg för att stärka sin psykiska hälsa.”

AXEL JOHANSSON — LÄKARE OCH DRIVER

INSTAGRAMKONTOT @HJARNDOKTORN

”Henrik har under flera år hjälpt mig och tusentals andra på Instagram att må bättre. Boken är fylld med värdefulla tips och konkreta verktyg som gör det krångliga lite enklare.”

MARCUS FRANK — MATKREATÖR OCH DRIVER

INSTAGRAMKONTOT @MACKANSKOST

DET SKA INTE VARA KRÅNGLIGT ATT MÅ BÄTTRE

HANDBOK FÖR TUFFA DAGAR

OCH ETT LYCKLIGARE LIV

AV PSYKOLOGEN HENRIK

www.thebookaffair.se

Text © Henrik Wiman, 2023

Omslagsfoto Shutterstock

Omslagsdesign Pär Wickholm

Formgivning inlaga Elin Parmhed

Förläggare Adam Dahlin

Tryck Livonia Print, Lettland, 2024

ISBN 978-91-89740-35-8

Tredje tryckningen

INNEHÅLL

FÖRORD DU ÄR INTE ENSAM

Ingen människa är glad och harmonisk hela tiden. En av anledningarna till att jag startade mitt Instagramkonto var att få människor att sluta må så dåligt över att de mår dåligt. Och anledningen till att jag har skrivit den här boken är att jag vill hjälpa dig som läsare att snabbare förstå och avkoda ditt mående. Genom att bland annat överge negativa tankemönster minskar du risken att hamna i en långvarig svacka som i värsta fall leder till en depression.

Många knutar i känslolivet kan vi lösa genom enkla men effektiva förändringar i våra beteenden och rutiner. Det handlar om att bygga från grunden, våga prova något nytt och lära sig uppmärksamma inre signaler. Min bok kan förstås inte ersätta professionell vård – diagnostiserad depression, generaliserad ångest, tvångstankar eller annan psykisk sjukdom måste behandlas av vården. Men med hjälp av forskningsbaserade insikter, tips och råd hoppas jag att boken kan ha en förebyggande effekt. Med hjälp av diverse verktyg kommer du få lära dig att hantera din inre hälsa, vilken inkluderar allt från stress till känslor, relationer och livskriser.

Vi behöver ha en öppenhet för alla känslor som dyker upp, vare sig vi upplever dem som positiva eller negativa, om vi ska ha den minsta chans att hantera dem. Många som kontaktar mig på Instagram skriver att de vill slippa må dåligt, slippa ha jobbiga tankar och slippa mörka känslor. Det är mänskligt, men fel. Vill du ta dig vidare behöver du släppa in känslorna. När jag startade kontot för tre år sedan var budskapet: ”Det ska inte vara krångligt att må bättre”. För det är det inte.

Det finns några verktyg här i livet som kommer att hjälpa dig nästan oavsett vilka besvär du har. Vissa är konkreta ”gör si, gör så”-verktyg, andra är snarare förhållningssätt. Inom psykologin kallar vi det för psykoedukation, men det låter så tråkigt. Jag skulle hellre vilja beskriva det som ”livsviktig information om hur din skalle funkar”.

Att läsa en sådan här bok leder sällan till några mirakel, men om du övar och är uthållig finns goda chanser till förbättringar. De verktyg du får kommer inte medföra att du slutar må dåligt, men de minskar risken för att du fastnar i ditt dåliga mående och mår ännu sämre. Du blir inte lycklig precis hela tiden, men när de lyckliga stunderna väl inträffar så blir det enklare för dig att ta tillvara på dem.

Ditt liv blir inte en dans på rosor men det blir lite lättare och roligare att leva.

Livet kommer fortfarande att vara livet. Det kommer gå upp såväl som ner, och det kommer vara tufft ibland – det kan vi inte värja oss mot. Men med den här boken kommer livet att vara mer på dina egna villkor, inte slumpens.

Ta hand om dig!

Henrik

Det är helt normalt att:

Känna att man ibland inte duger

Inte alltid vara 100% närvarande

Inte älska sig själv hela tiden

Undra om andra gillar en

Inte vara glad hela tiden

Behöva försäkran ibland

Känna sig osäker

Behöva egentid

Vilja bli sedd

Säga ifrån

Ha behov

Känna Tvivla

KAPITEL 1

LÄGG GRUNDEN FÖR

DIN INRE HÄLSA

Vad känner du just nu? Är känslan densamma som för en timme sedan? Eller igår kväll? Gissningsvis inte. En timme är en evighet när det gäller känslor. Våra inre liv går upp och ner hela tiden. En stor del av tiden upplever vi ganska trevliga känslor, såsom glädje eller nyfikenhet, men även de mindre trevliga känslorna, såsom ångest, har sin beskärda plats. Vi kan inte alltid styra vad vi känner, det enda vi med all säkerhet kan veta är att vårt känsloliv pendlar.

Känslorna är här en stund och vandrar sedan vidare. Så när du känner något riktigt obehagligt – tänk då på att det går över. Och det gäller även de glada stunderna. Du kan betrakta ditt sinne, med alla tankar och känslor, som himlen. Ibland regnar det. Ibland är det lätta moln. Ibland blåser det upp till storm. Ibland är det klarblått med skinande sol. Och oavsett väder kommer det att passera så småningom.

När du jobbar med din psykiska hälsa kan målet alltså inte vara att känna lycka och glädje precis hela tiden. Det

Vad händer när det blir bättre?

Du kan känna in dina behov mer och mer

Du känner oftare att du styr ditt liv

Du känner stolthet över dina framsteg

Du tar inte alla tankar för sanna

En dålig dag blir inte en dålig vecka

Du kan möta dina känslor även om det är läskigt

Du märker att du ler oftare än tidigare

Du är sugen på att göra saker igen

Även om du halkar ibland så vet du att du alltid kan prova igen imorgon

kan ingen göra såvida de inte är lögnhalsar eller hundvalpar. Även om vi kan göra saker för att känna oss gladare kommer även den mest tacksamma människan i världen

må dåligt ibland. Vad vi däremot kan lära oss är att hitta sätt som gör att vi snabbare studsar tillbaka när vi hamnat i en svacka. Istället för att enbart sikta mot topparna kan vi se till att dalarna inte blir lika djupa.

Kom ihåg att det är okej att må dåligt, det är nog min viktigaste lärdom som psykolog. Har du en mental svacka är det bara ett tecken på att du upplever livet på samma sätt som alla andra. På vissa sätt kan det till och med vara bra för oss att känna tuffa känslor. Det skapar samhörighet med andra och på sikt lär vi oss vad som egentligen är viktigt för oss. Det betyder dock inte att vi ska må dåligt för sakens skull och vissa har djupare dalar än andra. Vad vi behöver

göra är att acceptera att mörka känslor är en del av livet och samtidigt se till att vi inte mår sämre än vi behöver.

I detta kapitel kommer du få lära dig hur du lägger grunden för din psykiska hälsa. Om du har koll på byggstenarna minskar risken för dåligt mående radikalt. Det handlar om att du ska få sömn, mat och motion, och att du gör saker som du mår bra av och som för dig framåt i livet.

Precis som när egyptierna byggde pyramiderna, eller när man konstruerar en byggnad, är det viktigt att börja med en rejäl grund. Det gäller även när vi jobbar med vårt psyke. Och de första byggstenarna utgörs av kroppen och vår fysiska hälsa. Om vi slarvar med sömn, mat och motion ökar risken för att vår hjärna också börjar må dåligt. Och när vi är trötta, saknar energi och återhämtningen brister blir vi ofta sämre på att ta hand om kroppen. Det blir lätt en nedåtgående spiral som kan pågå ganska länge innan vi upptäcker den. Det är först när vår dåliga fysiska och psykiska hälsa börjar påverka exempelvis vår självkänsla och våra relationer som vi börjar agera.

Dessvärre är det ett vanligt misstag att fokusera på toppen av pyramiden när detta sker. Att enbart jobba med de övre delarna av pyramiden kommer kräva mycket energi och ge ganska små vinster. För att få resultat behöver vi först se till att vår grund är stark, därefter kan vi ta tag i de övre delarna. Grunden till all hälsa byggs genom att ta hand om kroppens basala behov.

När du inte vet var du ska börja: BYGG NERIFRÅN OCH UPP

Självförverkligande – Bli den du vill bli

Självkänsla – Uppskattning, självförtroende, respekt

Gemenskap – Kärlek, vänskap

Fysiologi – Näring, motion, sömn Trygghet – Säkerhet, rutiner, vardag

Sover du tillräckligt?

”Nästa avsnitt börjar om 3 … 2 … 1 …”

Ett till bara. Den är ju så bra. Ja, jag kommer att vara trött imorgon men det är då, inte nu.

Vi lever i en tid då kroppens naturliga signaler på trötthet gärna ignoreras. Tack vare telefoner med trådlöst internet har vi fått tillgång till konstant underhållning dygnet runt. På så sätt blir vår dygnsrytm något som knuffas runt, nästan på måfå.

Dygnsrytmen styrs till stor del av ett hormon som heter melatonin. Melatoninet produceras naturligt i kroppen och gör oss trötta. Kroppen sköter det här på egen hand och ökar produktionen när det blir mörkt och minskar den när det blir ljust. Historiskt har det här inte lett till några problem då

vår tillvaro naturligt haft mörka kvällar och ljusa morgnar. Nuförtiden är dock våra hem upplysta tack vare kraftiga lampor, teveskärmar och mobiltelefoner. Detta hindrar utsöndringen av melatonin vilket påverkar våra sovtider. Teveserier, spel och sociala medier aktiverar dessutom vår nyfikenhet som i sin tur triggar dopaminkickar. Det blir vanligare att vi struntar i gäspningen och tittar på ett avsnitt till.

Tips: Sluta titta mitt i ett avsnitt

Serieskapare lägger sina cliffhangers i slutet av ett avsnitt för att få folk att titta på nästa. Om du istället pausar avsnittet efter att du precis sett början på nästa, eller mitt i ett avsnitt, kommer du inte känna samma sug att fortsätta titta.

Om du inte sover tillräckligt kommer kroppen att vara i ett naturligt uppjagat tillstånd. Du kommer bli mer irriterad, känna dig mer nere än vanligt samt fungera sämre kognitivt och fysiskt. Du kan exempelvis få problem med koncentration och minne, känslorna kan pendla snabbare och du blir såklart mycket tröttare under dagen. Och det här leder i sin tur till ökad risk för ångest och stress.

Sömn behövs, så mycket vet forskarna. Men exakt varför vi utvecklade sömnbehovet är de mindre ense om. Vissa menar att det är för att kroppen och hjärnan ska återhämta sig. Andra att det har ökat vår chans till överlevnad under vår arts första tid på jorden. Ytterligare några andra tror att det i första hand hjälper vårt minne.

Alla kan ha rätt. På natten städar hjärnan rent och hjälper kroppen att återhämta sig. Det är rimligt att anta att det

Något gör att du sover dåligt en natt

Kanske en tuff deadline på jobbet eller något du oroar dig för

Stress och ångest över sömnbristen

Sover ännu sämre

var fördelaktigt att sova på natten och jobba på dagen, inte minst med tanke på att människor ser ganska dåligt i mörker jämfört med andra däggdjur. Vi vet att om vi stör sömnen försämras minnet markant och gör att vi presterar sämre på prov och annat. Den exakta orsaken till varför sömnen utvecklades har vi alltså ännu inte hittat, men det är möjligt att alla dessa orsaker hade något med saken att göra.

Om du sover dåligt kan vetskapen om att det är normalt vara en tröst. Alla har perioder av dålig sömn. Faran med att missa någon timmes sömn enstaka nätter är liten. Kroppen har en fantastisk förmåga att ta igen förlorad sömn. Har du sovit dåligt en natt kommer kroppen natten därpå att kompensera detta genom att ge dig mer djupsömn.

Orsaken till återkommande sömnbrist kan vara ångest och stress. Och dålig sömn kan i sin tur leda till mer ångest och stress. En ond cirkel riskerar att utvecklas och denna

är viktig att bryta. Första steget när man vill lära sig sova bättre är alltså att inse att det är helt okej och normalt att inte ha så lätt för att somna.

Att försöka somna är lite som att ta sig ur kvicksand, ju mer du kämpar desto svårare blir det. Således fungerar det även på motsatt vis, ju mindre du kämpar desto enklare blir det. När vi övar på att inte kämpa så övar vi på acceptans. Acceptans kan man se som förmågan att tolerera en oönskad verklighet utan att försöka förändra den. Vi släpper helt enkelt taget och fokuserar på annat som vi kan förändra (läs mer om acceptans i kapitel 6). Vi behöver bli bekväma med att just nu kan vi inte sova och att det är okej. På engelska talar man om ”non-attachment to the outcome” som ett sätt att hantera sömnbesvär. Kort sagt försöker man sluta bry sig om att somna och fokuserar istället på att vara närvarande i stunden och göra vad man kan av en trist situation. Och det fungerar faktiskt.

Den inställningen till sömn kommer underlätta för dig att somna. Här är några viktiga praktiska råd om sådant du kan påverka, och om hur du kan få kroppen att komma ner i varv och göra sig redo för sömn. Anpassa råden efter vad som passar just dig.

Se till att träna, äta och begränsa koffeinintaget till någon enstaka kopp kaffe dagtid. Gör du dina aktiviteter för nära inpå läggdags kan de påverka sömnen negativt. Om det är svårt att ha en fast tid att lägga dig och kliva upp på, så börja med en fast uppstigningstid. Då kommer läggdagstiden naturligt att anpassa sig därefter.

Det är många som använder tupplurar som ett sätt att

Grunden för en god sömn

Dagtid

Träna väl

Ät ordentligt

Drick måttligt eller inget koffein

Kvällstid

Ha en rutin för att varva ner

Gör sovrummet tyst, mörkt och svalt

Lägg dig och gå upp ungefär samma tid

varje dag

Minska skärmtiden

Undvik

Tupplurar

Alkohol

komma ikapp med sömnen. I perioder är det förståeligt att behöva tupplurar, särskilt när man har småbarn och nattsömnen är konstant störd, men över tid vill vi undvika dem eftersom de rubbar vår dygnsrytm. Så om du kan få till en god nattsömn, så fokusera på att sova då – inte på dagen.

Styr tröttheten med ljus

Du kanske har läst alla tips om att stänga av skärmarna en timme eller två innan du ska sova. Det har inte bara att göra med att vi gärna skrollar vidare på sociala medier, utan

även om skärmljuset. Genom att justera ljusstyrkan kan vi påverka vår sömnighet. Denna styrs som sagt av hormonet melatonin som är ett slags mörkerhormon. Det frigörs i hjärnan när det blir mörkt och stängs av när ögats näthinna nås av dagsljuset. Som minst melatonin har vi i kroppen mitt på dagen när ljuset är som starkast. Tack vare melatoninets ljuskänslighet kan du styra din sömnighet genom att anpassa ljuset omkring dig.

Genom att minska mängden ljus på kvällen gör du det lättare för kroppen att förstå när det närmar sig läggdags. Stäng av de skärmar du kan och dra ner ljusstyrkan på de skärmar du använder. Det bästa är förstås att inte använda skärmar alls. Om det är sommartid kan du få det mörkare genom att dra för gardinerna. På vintern kan du släcka i taket och istället tända mysbelysningen.

På morgonen stänger du enkelt av kroppens melatonin genom att få in dagsljus så snart du bara kan. På vintern i Sverige är det sällan dagsljus när vi vaknar och då får vi lösa det med elektricitet. När du vaknar kan du tända taklampan eller gå in i badrummet och tända direkt. Ha det så en stund tills du har vaknat till ordentligt.

Kliv upp om du inte kan somna Om du ändå inte kan somna, kliv upp och gör något annat. Detta råd ges för att ens säng inte ska kopplas till känslan av ångest och stress. Vår hjärna lär sig via association. Pekar någon på en katt och säger ”katt” så kommer hjärnan förstå att gulliga hårbollar som låter ”mjau” kallas för katt. På liknande sätt är det om du ligger i sängen och känner obehag av olika slag. Då kommer hjärnan till slut att koppla ”säng” till

”obehag” så att du nästa natt börjar känna detta obehag redan innan du lagt dig i sängen. Vi kan undvika detta genom att lämna sängen när det inte går att somna.

Kan du inte somna efter 20–30 minuter så kliv upp, lägg dig på soffan eller sätt dig i en skön fåtölj. Gör något som du blir lugn av. Vad får dig att koppla av? För många är det att läsa en bok, lyssna på en podd eller musik, skriva dagbok, lägga ett pussel eller rita. Och om det enda som får dig att koppla av är ett avsnitt av Scrubs (som du sett femtioelva gånger förut) så är även det okej. Tänk bara på att minska ljusstyrkan så mycket du kan.

Det enda du inte ska göra när du klivit upp ur sängen är något som varvar upp dig. Det kan vara något som gör dig arg, glad, intresserad, nyfiken eller ledsen. Undvik därför sociala medier, nyheterna, mejlen eller liknande. Sociala medier är konstruerat för att hålla dig kvar så länge det går.

Välj hellre något som du redan känner till eller som du vet att du lätt kan avbryta när du behöver.

När du sedan känner dig trött igen går du tillbaka till sängen. Är det fortfarande svårt att somna? Kliv upp igen och upprepa proceduren.

Du glömmer väl inte att äta?

Det finns många råd om den bästa kosten för din psykiska hälsa. Vissa anser att gluten är din vän, andra att detsamma är roten till allt ont i världen. Veganer tycker en sak, kötterianer tycker något annat.

Det senaste är att vår tarmflora anses vara nyckeln till psykiskt välmående, men där är forskningen i sin linda. Vi kan konstatera att det finns studier som visar att det finns

samband mellan olika kosthållningar och bättre psykisk hälsa, men ytterst få som visar att en viss typ av kost direkt leder till detta. Det finns med andra ord inte en enda kost

som passar alla. Tyvärr. Det gäller istället för dig att hitta de behov som just din kropp har och sedan tillgodose dem.

Men vad menas egentligen med att det finns ett samband mellan kost och psykisk hälsa? Många tror att det innebär att om man gör A så får man B, alltså om man äter en viss kost så får man bättre psykisk hälsa. Men så enkelt är det inte.

När det finns samband, på forskningsspråk kallat ”korrelation”, innebär det bara att vi ser att A och B existerar samtidigt, men inte vad det beror på. På sommaren kan man till exempel se att ju mer glass folk äter desto fler blir brända av maneter. Betyder det att glassätande leder till fler maneter i vattnet? Nej, självklart inte. Det är istället något annat som påverkar dessa båda fenomen samtidigt, nämligen värmen. Ju varmare det är desto mer vill vi kyla ner oss. Och två vanliga sätt att kyla ner sig är genom att bada (där det kan finnas maneter) och att äta glass.

Så vi måste vara försiktiga när vi endast ser samband mellan två saker. Ett samband mellan kost och bättre psykisk hälsa kan betyda att det finns något annat i bakgrunden som påverkar båda sakerna, som till exempel att fysiskt aktiva människor brukar välja den kosten och att de på grund av träningen mår bättre.

Medelhavet visar vägen

Den kosthållning som har visat starkast samband med god psykisk hälsa är Medelhavskosten. Det är en allsidig kost som inkluderar grönsaker, baljväxter, frukt, fullkornsbröd,

fisk, kött, ägg, mejeriprodukter och vegetabiliska matfetter (såsom olivolja). Den ger kroppen och hjärnan den näring som behövs. Det är ingen mirakelkur, men en bra grund för ett näringsrikt och allsidigt ätande. Så om du letar efter ett utgångsläge för att äta ”bättre” tycker jag att du ska börja där. Men kom ihåg att olika kroppar har något olika behov. Vissa har allergier och andra har känsliga tarmar. Anpassa efter vad du mår bra av. Om du behöver kan du be en dietist om råd.

Ät regelbundet

Hur ofta vi äter har även visat sig ha samband med vår psykiska hälsa. I en stor koreansk studie undersökte forskarna hur antalet måltider per dag hängde ihop med faktorer som stressnivåer, depressionssymtom och självmordstankar hos drygt 15 000 vuxna personer. Forskarna var inte intresserade av vad de åt utan av hur ofta de gjorde det.

De fann att de som åt frukost, lunch och middag hade ungefär hälften så många symtom på stress, depression och självmordstankar än de som bara åt en gång per dag. Det tål att upprepas att det spelade ingen roll alls vad de åt. Den enda skillnaden var antalet måltider och regelbundenheten.

Kom ihåg att det här var ett samband de fann. Det kan vara så att det fanns andra faktorer än just regelbundenheten som spelade roll. Oavsett behöver olika kroppar olika sorters näring, men alla behöver det regelbundet. Så vad som än händer i din vardag, se till att du alltid får något till frukost, lunch och middag. Och gärna något mellanmål däremellan om magen knorrar.

”Puffa” dig i rätt riktning

Det är svårt att etablera nya vanor, och i synnerhet att hålla kvar dem under en längre tid. Nyårslöften har en tendens att inte hålla längre än januari ut. Men det finns knep vi kan ta till för att förbättra våra odds. Ett exempel är ”nudging”, eller puffning. Det är ett sätt att öka vissa beteenden bara genom att förändra hur omgivningen ser ut. Ett vanligt exempel på puffning är hur Amsterdams flygplats minskade stänket på herrarnas urinoarer. De etsade fast en bild på en fluga i varje urinoar vilket gav besökarna något att sikta på. Ingen uppmaning behövdes. Det räckte med att låta gubbarna skjuta prick.

Sedan dess har detta använts i alla möjliga sammanhang, från att få folk att äta mer vegetariskt till att sopsortera bättre. Och även du kan puffa dig själv till att äta mer i enlighet med dina behov. Se det som att du milt uppmanar dig själv, utan att du tvingar dig till det.

Här är några exempel:

· Om du har mat du vill äta mindre av kan du ställa det högst upp på hyllan, köpa mindre paket av det eller inte köpa det alls.

· Vill du äta mer av något så gör det enkelt att äta. Skär till exempel upp äpplen i klyftor istället för att ha hela äpplen tillgängliga.

· Om du vill äta mer regelbundet kan du planera in lunchträffar med folk eller ställa fram frukosten kvällen innan.

Har du tränat kroppen på sistone?

Om du bara ska ta med dig en sak från den här boken så bör det vara att träna. Det är det enskilt bästa verktyget för att främja din psykiska hälsa. Det förbättrar depressionssymtom, ångest, adhd och till och med tuffa psykiska sjukdomar som psykoser.

Men varför är det då så svårt för många av oss att komma igång och göra det regelbundet? Vi lever bekväma liv. De flesta av oss skulle kunna överleva genom att besöka endast tre platser: hemmet, jobbet och mataffären. Och snart behöver vi inte ens besöka mataffären. Det finns inget naturligt som tvingar oss till rörelse. Därför behöver vi själva anstränga oss för att den ska bli av.

Mår du redan dåligt är risken stor att du förblir stillasittande. Man har sett att människor med depression faktiskt sitter oftare och därmed rör sig mindre än de ickedeprimerade. Att röra på sig mer utvecklar ett skydd mot stress, depression och ångest. Och räknar man in att var femte svensk någon gång kommer att drabbas av depression, och var fjärde en ångestsjukdom, kan det finnas goda skäl att börja röra på sig mer.

När vi tränar minskar stresshormonet kortisol vilket har direkt påverkan på våra stress- och ångestnivåer. Signalsubstanser i hjärnan, som serotonin och dopamin, påverkas positivt vilket gör att vårt humör höjs. Träning medför även att vårt minne förbättras genom att hippocampus (det område i hjärnan som styr minnet) ökar i volym och blodflöde. Därutöver gör träningen att det blir lättare att skapa nya och koppla ihop befintliga nervceller. Det underlättar även inlärning och gör att vi faktiskt kan minska på de rädslor som vi lärt in tidigare.

Träning

Förändringar i hjärnan

Starkare nervbanor

Mindre kortisol

Bättre minne

Bättre signalsubstanser

Hantera livet bättre

Bättre förmåga att hantera stress

Bättre reglering av känslor och tankar

Bättre självkänsla

Tack vare dessa neurobiologiska förändringar blir vi kort sagt bättre på att tänka. Vi kan se fler möjligheter och fler alternativ. Saker som tidigare varit svart eller vitt kan nu bli mer grått. Med fler möjligheter blir vi mer flexibla i vårt hanterande av omvärlden. Vi kan mer effektivt lösa de problem vi ställs inför. Hur brukar det kännas när vi löser problem? Visst brukar det kännas rätt bra? Det är bland annat detta som gör att vår självkänsla, vårt självförtroende och vår förmåga att kontrollera oss själva och vårt beteende, blir så mycket bättre av att vi tränar vår fysik.

Listan med anledningar till varför träning får oss att må bättre är kort sagt lång. Och då har jag inte ens nämnt

Varför träning får dig att må bättre

Du får bättre sömn

Du får energi (på sikt)

Du hanterar stress bättre

Du får ökad lust och glädje

Du förbättrar ditt immunförsvar

Du minskar risken för nedstämdhet och ångest

Du får bättre minne och koncentration

Du får mer ork

Du blir rörligare

Du får stärkt självkänsla

Du skyddar dig mot cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar

Du får enklare att se saker ur andra perspektiv

Du gör kroppen och hjärnan överlag mer redo att ta sig an livet

hur den medverkar till att skydda kroppen från kroppsliga sjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

Lyckligtvis behövs det förvånansvärt lite motion för att du ska märka skillnad på ditt humör. En studie visade att det räcker med 30 minuters konditionsträning för att minska nedstämdhet och ångest. Enstaka konditionspass med hög intensitet, till exempel att springa i backar eller intervaller, lindrade inte bara ångest och gav energi utan minskade även risken för att få panikattacker. Du har alltså möjligheten att på bara 30 minuter drastiskt förbättra ditt mående. Tänk dig 30 minuter in i framtiden. Det är ganska

Ta kontroll över din inre hälsa

Psykologen Henrik Wimans mission är enkel: Det ska inte vara krångligt att må bättre. Med enkla bilder och tydliga budskap har han blivit älskad av hundratusentals följare på Instagram.

Här är den efterlängtade boken!

Lär dig hantera allt från stress, oro, yvigt känsloliv, till destruktiva tankar och livskriser. Boken hjälper dig att snabbare upptäcka negativa tankespiraler innan de hunnit leda till långvarig nedstämdhet och i värsta fall depression.

Henriks positiva besked är att vi faktiskt kan klara av de flesta besvären på egen hand eller med hjälp av någon nära oss. Många knutar i känslolivet löses genom enkla och effektiva förändringar i våra beteenden och rutiner.

Henrik Wiman är legitimerad psykolog och bor i Uppsala. Till vardags är han föreläsare, konsult och driver instagramkontot @psykologenhenrik som är Sveriges största inom ämnet psykologi.

”EN BOK PROPPFULL

MED PRAKTISKA TIPS OCH

VÄRDEFULLA INSIKTER SOM

KAN FÖRÄNDRA DITT LIV!”

THE BOOK AFFAIR

HENRIK FEXEUS, författare och mentalist

ISBN 978-91-89740-35-8

9 789189 740358