PSYKOLoGI 1 2a 2b Wiwi Ahlberg
2,26
Vi vill vara så transparenta som möjligt i vår klimatpåverkan, därför har vi låtit den oberoende organisationen ClimateCalc räkna ut klimatavtrycket för respektive bok vi producerar. Det totala koldioxidutsläppet för tillverkningen av just den här boken är 2,26 kg CO2 eq. Läs mer specificerat hur klimatavtrycket har räknats ut på vår hemsida: naforlag.se. Där kan du också läsa mer om hur vi kompenserar för utsläppen och andra aktiva val vi gör för en hållbar bokproduktion. Och kom ihåg, ju fler som använder boken, desto lägre klimatavtryck får varje utbildning!
The carbon emission of this printed matter is evaluated according to ClimateCalc. www.climatecalc.eu Cert. no. CC-000113/EE
Psykologi 1, 2a, 2b WIWI AHLBERG NA FÖRLAG
Var snäll, alltid. Utgiven av NA Förlag AB, Malmö www.naforlag.se © NA Förlag AB Första upplagan, första tryckningen Produktion: NA Förlag AB Författare: Wiwi Ahlberg Redaktör: Lena Eriksson Freeman N SWA ECO LA
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk, är förbjuden.
Printed matter 4041 0982
BEL
Tryck: Print Best, Estland 2022
C
NOR DI
ISBN: 978-91-89565-01-2
Innehållsförteckning Till dig som är elev
4
Till dig som är lärare
5
Del ett – Psykologi 1 Förord
Del tre – Psykologi 2b
288
Förord
290
13. Att forska i psykologi
292
6
14. Ungdomsbrottslighet
312
8
15. Perception
328
1. Psykologins historiska framväxt
10
16. Sömn och drömmar
340
2. Behaviorismen – beteendeperspektivet
32
17. Idrottspsykologi
356
3. Humanismen – det tredje perspektivet
44
18. Rättspsykologi
372
4. Kognitivt perspektiv
60
19. Ekonomisk psykologi
390
5. Biologiskt perspektiv
80
20. Miljöpsykologi
406
6. Socialpsykologi
98
7. Psykisk hälsa och ohälsa
Del två – Psykologi 2a
126
144
Förord
146
8. Utvecklingspsykologi
148
9. Personlighetspsykologi
176
10. Klinisk psykologi
202
11. Kulturers, mediers och livsstilars påverkan 236 12. Psykologin i samhället
260
Register
426
Styrdokument
434
Referenser
443
Till dig som är elev Du håller i din hand en lärobok i psykologi. Boken täcker Psykologi 1, 2a och 2b. Bokens upplägg följer helt Skolverkets krav och täcker in alla områden och betygskrav. Skolverkets beskrivning av kurserna och alla betygskrav finner du längst bak i boken. Om du tycker att boken är tjock och tung så är det för att den innehåller så mycket bra och spännande läsning! Psykologi är inte en exakt vetenskap som till exempel fysik och kemi utan är en vetenskap som bygger på olika synsätt som förklarar människan. Dessa synsätt kallas oftast för perspektiv. Du kommer i kurs 1 att få lära dig alla dessa olika perspektiv; hur de uppstått och hur de förklarar människors tankar, känslor och beteenden. I kurs 2a kommer du bland annat att få läsa om utvecklingspsykologi, personlighetspsykologi och klinisk psykologi. Då kommer du att få användning av dina kunskaper om de olika perspektiven igen. Alla perspektiv har nämligen olika förklaringar till både utveckling, personlighet och varför människor kan få psykiska problem och hur dessa bäst behandlas. Till varje kapitel i boken finns en ordlista där psykologiska termer och begrepp förklaras. I slutet av varje kapitel finns också ett antal frågor och arbetsuppgifter för att underlätta lärandet. Detta gäller för kurs 1 och 2a. I kurs 2b finns varken ordförklaringar eller arbetsuppgifter.
4
Till dig som är elev
I slutet av den del av boken som behandlar kurs 2b finns också några exempel på bedömningsmatriser där du som elev kan få syn på hur bedömning kan se ut i olika typer av uppgifter. Detta för att du lättare ska förstå hur lärare gör när de bedömer sina elever och sätter betyg. Jag som har skrivit denna bok har varit lärare i psykologi på gymnasiet i drygt 30 år, till min hjälp har jag haft Lena Eriksson Freeman som också har varit psykologilärare under många år. Lena har varit redaktör och mitt bollplank och kommit med bra synpunkter och idéer under hela tiden som boken har skrivits. Jag hoppas att du kommer att tycka precis som vi att psykologi är ett spännande och roligt ämne! Vänliga hälsningar Wiwi och Lena
Till dig som är lärare Här är en ny lärobok i psykologi! Boken täcker alla tre kurserna i psykologi på gymnasiet. Vi har naturligtvis sett till att boken helt följer Skolverkets samtliga styrdokument. Skolverkets beskrivning av kurserna och alla betygskrav finns samlade längst bak i boken. Till boken finns en bra och tydlig lärarhandledning där vi har använt all vår samlade erfarenhet av undervisning i psykologi på gymnasiet. Jag som har skrivit boken har varit psykologilärare i drygt 30 år. Jag har också arbetat med skolutveckling på olika sätt; haft många utbildningar för både lärare och skolledare. Lena som har varit min redaktör och mitt bollplank har varit psykologilärare i drygt 20 år och är fortfarande verksam. Tillsammans har vi alltså drygt 50 års erfarenhet av att undervisa i ämnet. Lärarhandledningen har vi skrivit tillsammans. Där delar vi frikostigt med oss av allt vi vet och kan! Lärarhandledningen följer bokens upplägg så att det till varje kapitel i boken finns ett kapitel i lärarhandledningen med förslag till såväl planering som lektionsupplägg och förslag till examinationer. Upplägget i boken följer som sagt skolverkets uppdelningar i olika områden. Vi har valt att ha dem i den ordning vi tycker känns mest logiskt. Men det går så klart alldeles utmärkt att läsa kapitlen i någon annan ordning.
Till varje kapitel finns en ordlista där psykologiska termer och begrepp förklaras. I slutet av varje kapitel finns också ett antal frågor och arbetsuppgifter för att underlätta lärandet. Detta gäller för kurs 1 och 2a, i kurs 2b har vi slopat både ordlista och frågor. Vi tänker att elever som läser den kursen redan vet vad de flesta begrepp i ämnet betyder. Särskilt knepiga begrepp förklaras direkt i texten. Att det saknas frågor och arbetsuppgifter där beror på att kursen är tänkt att vara en fördjupningskurs där eleverna på olika sätt ska arbeta mer självständigt, ensamma eller i grupp. I kurs 2a fördjupas kunskaperna och behandlar olika tillämpningsområden i psykologi. Dit hör utvecklingspsykologi, personlighetspsykologi och klinisk psykologi. Det är viktigt att eleverna kan de olika psykologiska perspektiven när de läser kurs 2a och 2b. I slutet av den del av boken som behandlar kurs 2b finns också några exempel på bedömningsmatriser där vi vill visa eleverna hur vi som lärare tänker när vi bedömer elevernas kunskaper. Mycket mer om betyg och bedömning finns att läsa i lärarhandledningen. Vänliga hälsningar Wiwi och Lena
Till dig som är lärare
5
del ett
psykologi 1
FÖRORD
8
1.
PSYKOLOGINS HISTORISKA FRAMVÄXT
2.
BEHAVIORISMEN – BETEENDEPERSPEKTIVET 32
3.
HUMANISMEN – DET TREDJE PERSPEKTIVET 44
4.
KOGNITIVT PERSPEKTIV
60
5.
BIOLOGISKT PERSPEKTIV
80
6.
SOCIALPSYKOLOGI
98
7.
PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA
10
126
Välkommen till Psykologi 1! I Skolverkets beskrivning av det centrala innehållet i kursen står det att undervisningen ska behandla: • Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidiga förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar. • Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information. • Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende. • Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör. • Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering.
8
Välkommen till Psykologi 1
Allt detta kommer du alltså kunna lära dig i denna kurs. Vi har valt att presentera dessa områden i den ordning som de beskrivs här bredvid. Men det finns inget som hindrar att man läser kapitlen i någon annan ordning. Du ska som elev få ökade kunskaper om mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv och kunna koppla de kunskaperna till dina egna erfarenheter. Du ska också kritiskt kunna granska, jämföra och reflektera över olika psykologiska perspektivs styrkor och svagheter. Du ska också ha förmåga att använda och värdera olika psykologiska teorier och modeller. Kurs 1 lägger alltså grunden till de andra kurserna i psykologi och vi tror att du kommer att tycka att kursen är intressant och rolig! Lycka till med studierna!
1
Kurs 1 lägger grunden till de andra kurserna i psykologi och vi tror att du kommer att tycka att kursen är intressant och rolig. Välkommen till Psykologi 1
9
Kapitel ett
psykologins
historiska framväxt
1
PSYKOLOGINS HISTORIA När du har läst detta kapitel kommer du att veta mer om: • Psykologins tidiga historia • Hur den moderna psykologin vuxit fram • Hur psykoanalys och psykodynamiska teorier förklarar mänskliga beteenden, känslor och tankar
Den vetenskapliga psykologins framväxt
12 12
PSYKOANALYSEN OCH DET PSYKODYNAMISKA PERSPEKTIVET 14 Sigmund Freud (1856–1939)
14
Sigmund Freud, psykoanalysens fader
15
VÅRT PSYKE ENLIGT FREUD
16
Exempel på det förmedvetna
16
Psykets tre delar
17
Vad är ångest?
18
JAGETS FÖRSVARSMEKANISMER
19
BARNETS UTVECKLING ENLIGT FREUD
22
Fixering
KLASSISK PSYKOANALYS SOM BEHANDLINGSMETOD Freudian slip- felsägningar och felhandlingar
23
24 25
PSYKOANALYS I NUTID – PSYKODYNAMISKA TEORIER 26 Intervju med Anna, psykoanalytiker
KRITIK MOT PSYKOANALYSEN Ordförklaringar – psykoanalysen
KOMMER DU IHÅG? Testa själv!
27
29 30
30 31
Psykologins historia Ordet psykologi betyder läran om själen. Människor har i alla tider funderat över ifall det finns en själ och hur sambandet mellan kropp och själ i så fall ser ut. Inom psykologin så använder vi oftast det grekiska låneordet psyke istället för själ. Redan flera hundra år före vår tideräkning fanns olika uppfattningar om detta hos de grekiska filosoferna. En av dem är Hippokrates som också kallas läkekonstens fader. Han blev känd för att använda en naturvetenskaplig förklaring av människans sjukdomar. Han och en del andra filosofer vid denna tid ansåg inte att själen hade något med vetenskaplig forskning att göra. Hippokrates studerade hur hjärnan kontrollerar de olika organen i kroppen och la därmed grunden till det psykologiska perspektiv som vi idag kallar det biologiska. Vid ungefär samma tid fanns helt andra uppfattningar hos andra filosofer till exempel Sokrates, Platon och Aristoteles. De funderade kring frågan om själen, medvetandet och om människan har ett fritt val. De uppfattade själen som själva personen och ansåg också att själen var odödlig. Själen levde vidare i andra personer efter att en människa hade dött. De moderna psykologiska perspektiv som utvecklades efter deras tankar är psykoanalysen och det kognitiva perspektivet. Ända fram till 1800-talets slut fanns inte psykologi som egen vetenskap utan sågs just som en del av filosofin.
12
Psykologins historiska framväxt
DEN VETENSKAPLIGA PSYKOLOGINS FRAMVÄXT Vid mitten av 1800-talet skedde en snabb utveckling inom flera vetenskapliga områden. Charles Darwin skrev sin bok ”Om arternas uppkomst” där han bevisade att den biologiska evolutionen hade ägt rum. Hans forskning ledde till att diskussionen om arv och miljö tog fart. Evolutionsteorin skapade också ett intresse för att studera djur utifrån ett psykologiskt perspektiv. Detta för att kunna dra slutsatser om människors beteenden utifrån resultatet av olika studier av djur. Samtidigt hade också forskningen av hjärnans funktioner lett fram till ett ökat intresse för psykologin som vetenskap. År 1879 öppnade professor Wilhelm Wundt det första psykologiska laboratoriet på universitetet i Leipzig. Hans laboratorium blev senare ett internationellt centrum för forskning. Tanken var att man borde kunna ”mäta” och observera själen på liknande sätt som när man till exempel studerar kemi eller biologi. Mycket av forskningen i laboratoriet gick ut på att försöka förstå hur människans sinnen fungerar och då främst synen. Detta var starten på den experimentella psykologin som främst intresserade sig för de medvetna processerna. Psykologin har därefter utvecklats efter de olika uppfattningar som fanns redan på de gamla grekernas tid. Det är därför det finns olika psykologiska perspektiv i den moderna psykologin.
1
Varje perspektiv har alltså sina rötter i olika sätt att tänka om kropp och själ hos oss människor. Det går inte att säga att ett perspektiv är bättre än ett annat. De är helt enkelt bara olika sätt att förklara hur vi människor fungerar. I den här boken kommer vi att presentera de olika psykologiska perspektiv som används idag. Vi kommer att börja med två av perspektiven som växte fram under 1800-talet; psykoanalysen och behaviorismen. Båda dessa perspektiv kallas deterministiska, det innebär att de på olika sätt menar att vårt handlande är förutbestämt. Inom psykoanalysen anser man att vi styrs av vårt omedvetna. Inom behaviorismen anser man att vi styrs av våra tidigare
erfarenheter. Den gemensamma uppfattningen i båda perspektiven är att människan inte har ett fritt val. Motsatsen till determinism kallas indeterminism och innebär att vi människor har förmågan att fritt välja hur vi agerar i olika situationer. Allt är inte förutbestämt utan behov, värderingar och motiv kan avgöra vårt beteende. Detta är en av utgångspunkterna inom humanismen som är det tredje perspektivet som beskrivs i detta kapitel. Psykoanalysen är både en teori och en behandlingsmetod. I det här kapitlet kommer vi främst att ta upp teorin och bara kort beskriva behandlingsmetoden.
Det går inte att säga att ett perspektiv är bättre än ett annat. De är helt enkelt bara olika sätt att förklara hur vi människor fungerar.
Psykologins historiska framväxt
13
Psykoanalysen och det psykodynamiska perspektivet SIGMUND FREUD (1856–1939) Sigmund Freud (uttalas Fråjd) föddes år 1856 i Freiberg i Mähren som ligger i Tjeckien. Hans flyttade med sin familj till Wien i Österrike år 1860. Sigmund var det äldsta barnet av sju syskon och var duktig i skolan. Familjen, som var judisk, bodde i en stor lägenhet och hade troligen ganska gott om pengar. Sigmund fick själv välja sin utbildning och valde att läsa medicin. Han blev läkare men fortsatte att intressera sig för forskning. Han gifte sig och öppnade en privat läkarmottagning år 1886. Han flydde undan nazismen med fru och barn till London där han levde till sin död 1939.
14
Psykologins historiska framväxt
1
SIGMUND FREUD, PSYKOANALYSENS FADER Sigmund Freud var verksam som läkare i Wien under slutet av 1800-talet, han blev utnämnd till professor år 1902. Samma år började han att samla en grupp omkring sig för att diskutera sina idéer. De allra flesta i gruppen var läkare. Detta var starten till den psykoanalytiska rörelsen. Några år senare grundades det Psykoanalytiska sällskapet i Wien. Gruppen hade efter en tid över 100 medlemmar och många av dem träffades varje onsdag i Freuds stora lägenhet och diskuterade. De publicerade också sina tankar i en tidskrift. Freud styrde gruppen med järnhand och bara de som höll med honom fick vara med. Hans idéer och sätt att styra gruppen ledde till att medlemmar som till exempel Alfred Adler och Carl Jung lämnade gruppen efter att ha samarbetat med Freud under många år.
Freuds patienter – kvinnor från överklassen
Vid denna tid fanns en läkare vid ett sinnessjukhus i Paris, Jean-Martin Charcot, som höll öppna föreläsningar i hypnos. Charcot visade hur man kunde bota det som kallades hysteri (från det latinska namnet för livmoder), som just var konstiga förlamningar, synrubbningar och andra fysiska problem. Freud lärde sig hypnos och började testa det som metod på sina patienter. En del av det som framkom under hypnosen var berättelser om tidiga sexuella övergrepp som dessa kvinnor råkat ut för. Freud började därefter formulera en teori som gick ut på att dessa kvinnor hade glömt de otäcka händelser som de hade råkat ut för men att dessa ändå satt kvar i psyket som minnesspår som påverkade dem rent fysiskt. Vid denna tid var det tabu att prata om sex, speciellt bland överklassen och än mer för kvinnor. Hans upptäckter väckte så mycket upprörda känslor att han istället började tala om att orsaken till att dessa kvinnor fick sina hysteriska symptom var att de hade omedvetna förbjudna sexuella önskningar. Freud hade upptäckt det omedvetna.
Många av Freuds patienter var förmögna kvinnor ur överklassen. En del av dessa kvinnor hade märkliga problem, de kunde t.ex. ha en förlamning i en arm fast det inte fanns någon fysisk förklaring till förlamningen.
En av Charcots öppna hypnosföreläsningar.
Psykologins historiska framväxt
15
Vårt psyke enligt Freud Freud fortsatte att utveckla sin teori om hur psyket var uppbyggt. Han menade att den allra största delen var omedveten, en mindre del var medveten. I gränsen mellan det omedvetna och det medvetna finns det förmedvetna. I denna del av psyket finns sådant som kan ha varit medvetet och sådant som kan göras medvetet. Vidare antog Freud att gränsen mellan det omedvetna och det medvetna var stark och att man bara kunde nå det omedvetna via hypnos eller genom att analysera drömmar.
EXEMPEL PÅ DET FÖRMEDVETNA Du hör plötsligt en kyrkklocka slå. Den har redan slagit två slag som du inte har varit medveten om men när du uppmärksammar kyrkklockan så börjar du ändå att räkna på tre. Du har alltså på ett förmedvetet plan hört de två första slagen men blir först medveten om kyrkklockan vid det tredje slaget. Ett annat exempel är när du möter en kompis som du just gått och tänkt på. Du kanske då säger – Vad konstigt, jag tänkte just på dig! Men i själva verket kanske det är så att du på långt håll känt igen din kompis sätt att gå och på ett förmedvetet plan registrerat att du sett någon du känner. Detta är anledningen till att du börjar tänka på den personen redan innan ni faktiskt möts.
Förmedveten del
Medveten del
16
Psykologins historiska framväxt
Omedveten del
1
PSYKETS TRE DELAR Freuds teori innebär att vårt psyke består av olika delar som samverkar med varandra. Detet som innehåller våra drifter; dels libido (livsdriften) som är vår sexualdrift och thanatos (dödsdriften) som är vår aggressivitet. När vi föds finns bara detet i vårt psyke. Detet styrs enligt lustprincipen som innebär omedelbar driftstillfredsställelse. Ett nyfött barn som är hungrigt kommer att skrika tills barnet fått mat och behovet därmed är tillfredsställt. Vartefter vi utvecklas kommer både vårt överjag och jag att utvecklas, vi kommer inte längre helt styras av detet utan lär oss att hantera våra drifter och att kunna vänta på tillfredsställelse. Detta kallas realitetsprincipen och är det som kännetecknar jaget.
Överjaget som är vår moraluppfattning är från början något vi övertagit från våra föräldrars överjag. Här ryms också de normer som gäller i det samhälle vi lever i. Överjaget kontrollerar att vi uppför oss på ett sätt som både vi själva och omgivningen kan acceptera. I överjaget finns också vårt idealjag, alltså den vi vill vara. Överjaget fungerar alltså enligt idealitetsprincipen. Jaget som är vår personlighet och som hamnar i kläm mellan detet och överjaget. Ofta uppstår det konflikter mellan detets driftsimpulser och överjagets krav på vårt beteende. Då är det jaget som får lösa problemet. Jaget fungerar också som en slags portvakt mot det omedvetna. Det innebär att vi bara blir medvetna om sådana driftsimpulser som vi kan acceptera. Vårt jag formas i samvaro med andra och vi lär oss att hålla våra drifter i schack. Men hela tiden påverkas vi av händelser som vi ”gömt” undan i den omedvetna delen av psyket.
Överjaget
Jaget
Detet
Psykologins historiska framväxt
17