9789189021556

SOFIA LILJA

Klistras mot pärm

NYFIKEN PÅ SKOG VOTUM

6

Innehåll 9

Författarens tack

10

Inledning

13 15 27 30

Våryra De första tecknen på uppvaknande Sippornas magi När träden blommar

47 50 55 75

Granskog Den tålmodiga granen Blåbär, mossor och andra grannar Ormbunkarnas dolda bröllop

80 83 90 100

Sommarhets Fotosyntesen och underjordiska nätverk När träden växer, dör och bryts ner Spottstritar, myror och mygg

105 114 120 138

Lövskog och lövträd Den snabba björken Några grannar i lövskog och blandskog Att känna igen träden på bladen

7

148 151 159 164

Höstavslutning Förberedelser Färgexplosion Svampar, häxor och seglivade rykten

167 171 175

Myren Den sura vitmossan, fruktlösa strategier och köttätande växter Andra härdade grannar

184 186 188 200

Vintervila Det sovande klorofyllet Att överleva vintern Att känna igen träden på knopparna

210 216 220

Tallskog Den tåliga tallen Lingon, lavar och andra grannar

236

En hyllning till fantastiska namn

239

Om författaren

242

Register

8

Författarens tack Tack mormor för att du gav mig frihet i skogen även om jag använde friheten till att klappa huggormar.

Tack mamma för ditt oändliga tålamod på mina ”vad är det?” och ”varför?” Tack för att du lät mig vara nyfiken och lärde mig att känna igen och namnge mina första växter.

Tack pappa för att du under många år var min följeslagare på äventyr och upptäckter.

Tack till min Kalle för att du orkar följa efter mig i skogen och låter mig stanna ganska långa stunder på alla upptänkliga platser och dessutom ger mig värmande kaffe och mat.

Tack till mina barn som påminner mig om varför det är viktigt att vara nyfiken.

Ett särskilt tack till er som varit en del av bokens tillkomst och som gett ovärderliga kommentarer som förbättrat innehållet – tack Elisabet, Fia, Kalle och Jens. Ännu ett tack till Elisabet och Fia, för tänk att jag har lyckats få två chefer och arbetsgivare som har förståelse för och prioriterar ett arbete som Nyfiken på skog. Utan er hade boken aldrig blivit till.

Slutligen – tack till alla er som under åren följt Facebooksidan Nyfiken på skog och skrivit alla fina och uppmuntrande kommentarer som förgyller både inläggen och mitt arbete.

9

Inledning Det är ren lycka och terapi att utan stress och prestationskrav få sätta sig ner i skogen och vänta. Vänta på vad då, undrar kanske du? Vänta på att intrycken ska börja hopa sig som molnen en svensk midsommar. För det är så som de flesta, och enligt mig, de allra bästa inläggen på Facebooksidan Nyfiken på skog föds. Jag går ut i skogen, sätter mig ned med kameran i handen och tittar och iakttar. Vad är det jag ser? Varför ser det ut så där? Vad händer så här års? Vem har varit här? Och så fortsätter det i all oändlighet. Det känns som om det alltid finns mer att upptäcka, det är inte brist på saker att skriva om den svenska skogen. Jag kanske inte är så bra på skogsbad, att låta mina sinnen bada i skogens lugnande och stärkande kraft. Eller rättare sagt, jag har en annan form av skogsbad – jag badar i nyfikenheter om skogen. För jag kan inte hindra upptäckter, intryck, frågor och tankar från att spinna vidare på det jag ser. Och är det något jag tycker om så är det att berätta intressanta saker för andra som också tycker att det är intressant. Underskatta aldrig ett vänligt inställt öra och ett nyfiket sinne.

Den här boken tar sin början i oktober 2016 när jag startade Facebooksidan Nyfiken på skog som en del i mitt dåvarande arbete på Bergvik Skog. Drygt 800 inlägg senare är det äntligen dags att ge ut Nyfiken på skog som bok med stöd från min nuvarande arbetsgivare Bergvik Skog Öst. Boken är en samling av nyfikenheter, och för att underlätta för läsaren har jag försökt att sätta nyfikenheterna i någon slags logisk ordning i det svenska skogslandskapet. Fokus är på de fyra årstiderna och fyra övergripande skogsmiljöer: granskog, lövskog, myr respektive tallskog. De arter som presenteras är i de flesta fall vanliga arter som finns i många olika typer av skogar och som du sannolikt träffar på vid dina skogs­ besök. Det finns självklart en rad andra typer av skogar, som blandningar eller undertyper av dessa skogar, beroende på olika faktorer som geologi, hydrologi, topografi, klimat och så vidare. Nyfiken på skog är på intet sätt en allomfattande bok, nej det ter sig omöjligt att samla alla nyfikenheter om den svenska skogen i en enda bok.

10

Genom besök i några olika exempel på de fyra nämnda skogstyperna under olika årstider har jag försökt fånga vissa karaktärsdrag för att sätta nyfikenheterna i perspektiv till sin omgivning. Utgångspunkt för de olika skogsbesöken är skogar som ägs av min arbetsgivare Bergvik Skog Öst i Uppland, Gästrikland, Hälsingland, Dalarna och Härjedalen.

Några bilder är tagna i andras skogar som jag regelbundet besöker, men även dessa ligger i ovanstående landskap. I boken besöks brukade skogar likväl som skyddade skogar, alltså både formellt skyddade naturreservat som bolaget fortsatt äger och nyckelbiotoper som vi skyddar frivilligt.

Som många läsare säkerligen är medvetna om är människans inblandning en mycket stark faktor för skogens utseende förr, idag och i framtiden. Men det finns redan gott om skrivna ord och starka röster som förespråkar än den ena och än den andra aspekten av skogen. Låt oss lämna denna debatt därhän och i stället fokusera på skogen. När du fokuserar på att vara nyfiken, vad är det du då kan upptäcka i våra svenska skogar? Om du sätter dig ned i skogen, vad är det du ser? Vad händer under dina fötter, inuti trädet, ovanför ditt huvud? Finns det en förklaring? Boken är tänkt att förmedla känslan av dessa små upptäckter. Förhoppningsvis kan boken svara på en del av de funderingar som kanske dyker upp när du är i skogen. Och kanske kan Nyfiken på skog locka dig ut i den svenska skogen på jakt efter dina egna nyfikenheter.

11

Rosling.

12

Våryra Du kan fantisera så mycket i förväg, en förmiddag i maj, solsken, spirande vårkänslor, fågelkvitter och allmän våryra bland grönskande blad. Nej inte än, inte i år, våren känns kall. Dagens skogsbesök domineras av den starka vinden, jag hukar mig lågt, söker lä nere i marken. Jag blir nyfiken på vad jag kan se i skogen från ett grodperspektiv. De små tecknens resa börjar med en giftig skönhet mitt framför mig. Roslingens rosa blomknoppar skvallrar att våren ändå är på väg. Och där, så liten mellan vitmossans huvuden ser jag sileshåret. En köttätande växt som stillar sitt näringsbehov genom att fånga insekter som den smälter ner och får lite extra näring av i den magra miljön.

Tallarna är också små och taniga, har en ljus gulgrön färg, kanske är det näringsbrist som orsakar färgskillnaden. Men de är respektingivande i sin kamp, en tanig tall på en myr kan mycket väl vara i 50-årsåldern starkt präglad av den tuffa miljön. Jag lyfter blicken lite mot de större tallarna i skogen, på marken domineras synfältet av porsens rödaktiga skimmer blandat med skvattramens vintergröna bladverk.

Nöjd med dagens upptäckter beger jag mig tillbaka, ser att vårtbjörkens knoppar ändå kämpat för att brista. Kanske väckte dagens närstudier ett detaljseende som oftast slumrar vid sidan av de stora intrycken för på hemvägen fångas mitt öga av något. En tjäderhöna, stilla avvaktande i vägkanten. Hon smälter väl in i sin brungrågröna omgivning. Kanske var det hennes rostbruna bröst som fångade mitt öga och avslöjade henne. Jag stannar och fotar genom rutan, hon bevakar mig men tycks ge ett stillsamt medgivande.

13

Tussilago 15 april.

14

De första tecknen på uppvaknande På gränsen mellan skog och annan mark och längs våra skogsbilvägar dyker tussilagon upp som små gula solar i de brungråa resterna från förra året. Tussilagon är snabb att blomma tack vare en tidig utveckling på hösten. På våren behöver den bara invänta ljus, värme och vatten för att kunna skjuta upp ur marken. De små solarna fungerar faktiskt som solfångare – i mitten av tussilagon är det flera grader varmare än i kanten. En varm plats uppskattas av vinterstela insekter som i sin tur hjälper tussilagon med pollineringen.

För att underlätta spridningen av de färdiga fröna sträcker sig blomstjälkarna och växer sig dubbelt så långa. Därför kan en utblommad tussilago likna en maskros, den senare har dock en ihålig stjälk med mjölksaft. När blomningen är avklarad växer tussilagons stora blad fram för att samla näring till nästa års blomning. Tussilago är egentligen det vetenskapliga namnet, bladens form har gett växten det svenska namnet hästhov. Andra smeknamn som skvallrar om tussilagons historiska användning är hostört, kinkblad, lungbota och tandvärksblad.

Resterna av fjolårets aspblad är som små konstverk. Under vintern har delar av det mer lättsmälta materialet hunnits bryta ned och nu framträder bladnerverna och visar bladets inre struktur.

15

Vårens jorddoft kommer från ämnet geosmin som produceras av jordbakterier av släktet Streptomyces när de bildar sporer. Likt en exotisk parfym attraherar geosminet hoppstjärtar, som i sin tur hjälper till att sprida bakteriesporerna över större avstånd och då sprids även doften av vår. Jordbakterier av släktet streptomyceter är tydligen fantastiska kemister för de producerar även antibiotika till nytta för oss människor.

På vintern skyddas sälgens knoppar av ett brunt hölje. När knoppen sedan sväller av värmen och det tillgängliga markvattnet på våren spricker till slut höljet. Då skyddas knopparna i stället av en mängd gråa hår (videkissen) som är genomskinliga för att släppa in de varma solstrålarna samtidigt som de hindrar vinden från att torka ut knopparna. Var och en av sälgens knoppar skyddas alltså som i ett litet växthus vilket gör att sälgen kan blomma tidigt på våren. Sälgen har skilda han- och honbuskar och det är hanbuskarna som lyser starkt gula. Honbuskarna är mer grönaktigt nedtonade. Tidigt på våren när

Pollinering av blommande sälg 5 maj.

16

Sälgens videkissar 22 mars.

humledrottningarna vaknar blommar nästan bara sälgen och förser de svultna humlorna med nektar och pollen. Drottningarna föder sedan upp sin avkomma vilka i sin tur hjälper till med pollineringen av våra frukt- och bärväxter. Det är många viktiga pollinerare som överlever den matfattiga delen av våren tack vare sälgens tidiga blomning. Genom sitt rotsystem kan sälgar bli mycket gamla, även om huvudstammen undantagsvis blir mer än 100 år. Ett livskraftigt rotsystem gynnar också konkurrenskraften, även om sälgen sällan bildar bestånd. Sälgarna står ofta i skogsbryn, på gränsen till jordbruksmark. Hittar du ett hanträd brukar det inte vara långt till ett honträd. Eftersom sälgens bark innehåller salicin användes den förr för att tillverka febernedsättande medel. I levern spjälkas salicin till salicylsyra som är besläktat med acetylsalicylsyra, alltså samma verksamma ämne som i vanliga värktabletter från apoteket.

Tibast är en knappt meterhög buske som börjar sin blomning tidigt, ungefär samtidigt som blåsippan, och är klar när vitsippan börjar sin blomning. Tibasten blommar nästan överdådigt på bar kvist med en mångfald av doftande rosalila blommor. Liksom övriga delar av växten är de lysande röda bären som mognar i juli giftiga. De uppskattas dock av många fåglar som därmed hjälper till att sprida tibasten. Förr trodde man att en man som lockats i fördärvet av skogsrået kunde botas från sin besatthet genom att äta tibast. Tibast är dock kraftigt ögonretande och kan orsaka brännande smärta i munnen och ge blåsor,

17

Tibast 28 mars.

Tibast 12 maj.

kräkningar, magsmärtor, diarré, medvetslöshet, kramper och njurskador. Så undvik att lockas i fördärvet av skogsrået. Tibast förekommer i hela landet, men är inte särskilt vanlig.

Det är inte bara tamkatter som blir lite tokiga på våren. Även de annars så tysta lodjuren beter sig annorlunda och börjar ropa till varandra under brunsten. De kan låta lite som en berguv, en serie på ett tjugotal hoanden som ökar i styrka. Parningstiden är i mars–april och sedan föds 1–3 ungar i maj–juni som stannar kvar hos mamman till nästa vår. Eftersom lodjurets skinn kan variera i färg skilde man under pälshandelns dagar ut tre sorters lodjur i Sverige: varglo med gråaktig päls, rävlo med rödaktig päls och kattlo med rikligt fläckig päls. Lodjurets färg skiftar även över året, från varmt gulbrun eller rödbrun med tydliga fläckar på sommaren till en mer nedtonad färg på vintern när pälsen även blir tjockare.

18

Lodjur.

19

Kan träd frysa? Varför är tallbarren olika långa? Hur känner man igen träden på bara knopparna? Om en slemsvamp inte är en svamp – vad är det då? Är du nyfiken på skog och vill veta mer?

Följ med på en upptäcktsfärd i den svenska skogen. Genom vackra foton och spännande fakta får du som läsare besöka lövskog, granskog, tallskog och myr, och se detaljer och väcka nyfikenheter under årets fyra årstider.

Boken är tänkt att förmedla känslan av dessa upptäckter. Och kanske kan Nyfiken på skog locka ut dig i den svenska skogen på jakt efter dina egna nyfikenheter. Förhoppningsvis kan boken svara på en del av de funderingar som kanske dyker upp när du själv är i skogen.

Klistras mot pärm

Sofia Lilja är utbildad biolog, arbetar inom skogsbranschen och om du inte hittar henne i skogen så sitter hon gärna med näsan i en bok om just skog. Hon driver Facebooksidan ”Nyfiken på skog” som idag har över 20 000 följare – en sida som ”är till för dig som är nyfiken på skog och vill veta mer oavsett vem du är, var du är eller vad du gör”.

ISBN 978-91-89021-55-6

9 789189

021556