9789188955746

GEOGRAFI 8

Ingemar Wiklund

Fundament Geografi 8

Copyright © Ingemar Wiklund och

Tukan läromedel 2020, 2023

Utgiven av Tukan läromedel 2023

Örlogsvägen 15

426 71 Västra Frölunda www.tukanlaromedel.se

Faktagranskning:

Mikael Ring, docent i kulturgeografi

Redaktionell produktion:

KAP Pernilla Karlsson AB

Formgivning:

Anna Arturén, Gyllene Snittet

bokformgivning AB

Illustrationer/omslag:

Anna Lagerström, Lille fabrik AB

Kartor:

Petter Lönegård, Lönegård & Co

Andra upplagan, första tryckningen

Tryckt i Lettland 2023

ISBN 978-91-88955-74-6

Inledning

Välkommen till världen!

I Fundament Geografi 8 får du lära dig mer om kulturgeografi. Men vad är egentligen det? Ordet "kultur" får dig kanske att tänka på dans, måleri eller annan konst, men det har inte med det här att göra. Kulturgeografi är helt enkelt läran om hur människan använder sig av det som finns i naturen, och även hur människan påverkas av naturen – på både bra och dåliga sätt.

Du får svar på viktiga frågor: Vilka konsekvenser kan politiska beslut få för människors möjlighet att leva på en plats? Vilka naturkatastrofer påverkar människor, beroende på var de bosätter sig? Hur har människor kunnat skapa sådana förändringar i klimatet att dagens klimatkris uppstått? Förstår vi inte hur, eller varför, klimatkrisen uppstått, kan vi inte heller förstå hur vi ska göra för att minska dess effekter.

I geografi finns många facktermer. För att det ska bli lättare att förstå texten har den här boken en ordlista i slutet av varje kapitel. Orden som finns i ordlistan är tryckta med fet stil.

Förmågorna

Undervisningen i geografi ska ge dig förutsättningar att utveckla

• kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen.

• kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling.

• förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.

Det centrala innehållet och betygskriterierna

Skolverket har också bestämt vilka fakta som ska finnas med i undervisningen. Det kallas för det centrala innehållet, CI. När du går ut nian ska du ha läst varje del av det centrala innehållet vid minst ett tillfälle.

En viktig punkt i det centrala innehållet är:

• Du ska lära dig namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.

Du ska alltså inte lära dig alla världens länder, regioner och huvudstäder. Men alla världsdelar finns ändå med i Fundament Geografi, eftersom din lärare ska ha så bra underlag som möjligt för att planera sin undervisning.

Ofta är det klokt att kombinera geografi med andra ämnen och till exempel gå igenom Europas geografi samtidigt som historieämnet går igenom franska revolutionen och Napoleon.

Som grund för betygsättningen har Skolverket tagit fram betygskriterier.

När en lärare till exempel lär ut hur kartor används kopplar läraren ihop det du gör på lektionerna med olika betygskriterier. Hur du klarar betygskriterierna ligger sedan till grund för ditt betyg.

Tanken med Fundament Geografi är att skapa ett fundament, en stabil grund av kunskap, som garanterar att betygskriterierna i geografiämnet uppfylls på minst E-nivå för den elev som lärt sig bokens innehåll.

Lycka till!

Ingemar Wiklund

LÄSSTRATEGIER

En strategi är som ett recept

En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du läser.

Det finns saker du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten. Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före, en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.

Före

Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:

• Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska jag använda texten till?

• Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du önskar veta.

• Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa.

• Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem gissa vad texten kommer att handla om?

• I texten finns de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de hänger ihop.

Under tiden

Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till exempel så här:

• Något som är viktigt och användbart – markera med utropstecken.

• Något som du inte förstår och behöver kolla upp – markera med frågetecken.

• Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på mer om – markera med en pil.

• Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan du nu kortfattat besvara frågorna.

• Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta, och var får hen sin information ifrån? Varför har författaren valt att skriva om just det här?

Efter

• Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa. Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra att förstå, och varför dessa delar var svåra.

• Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste om ämnet och vad du önskade veta, kan du nu skriva ner vad mer du har lärt dig under läsningen.

• Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll. Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll. Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.

• Skriv frågor till texten du har läst.

Spåra syfte

ISKUB

Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!

IIdentifiera

Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)?

• Är det en myndighet eller organisation?

• Är det ett företag eller en privatperson?

• Är det någon som kan ämnet?

S• Är det någon du litar på?

Varför är källan gjord?

• Är det för att informera om något eller för att luras?

• Är det för att sprida en åsikt?

• Är det för att sälja något eller för att underhålla?

Utred

Kan du få information från andra ställen?

• Har du jämfört med vad du redan vet?

• Har du jämfört med andra källor?

KKontrollera

Hur ser källan ut?

• Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan?

• Fungerar länkarna (om det är en webbplats)?

U• Har källan trovärdiga källhänvisningar?

• Har källan senast granskad-datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen?

BBedömningen är klar!

Kapitel 1

Varför spred vi ut oss?

I det här kapitlet ...

kommer du att få lära dig mer om hur vi gick från att vara jägare till bofasta jordbrukare. Bägge livsstilarna har sina fördelar och nackdelar, men du ska få se varför jordbruk är det mest fördelaktiga. Förändringen låg till grund för flodkulturerna och de första städerna. Därför ska du lära dig mer om var städer byggs och varför. Det finns flera modeller som förklarar hur en stad utvecklas, och du ska få lära dig de vanligaste.

Du ska också få kunskap om vad som händer om befolkningen ökar snabbare än odlingen av mat på jorden. Det underlättar om du har läst i Fundament Historia om forntiden och flodkulturerna innan du börjar med det här kapitlet.

På nästa sida finns en satellitbild över jorden på natten. Det syns tydligt att vissa områden är upplysta. Där människor bor är lampor tända på natten. Ju fler människor som bor på ett ställe, desto fler lampor lyser. Det är lätt att se kusterna på bilden, eftersom det är där det bor flest människor.

Samtidigt finns det stora landområden som är svarta. En orsak är att fattiga samhällen inte har råd att ha lampor tända på nätterna, men främst beror det helt enkelt på att det inte bor några människor där. 90 % av jordens befolkning bor på 20 % av jordens landyta. På ungefär en tredjedel av jordens landyta finns inga bofasta människor alls.

Jordens befolkning är alltså ojämnt utspridd, med väldigt många människor på vissa ställen och inga alls på andra. Men varför är det så? Det här kapitlet handlar om hur vi kunde sprida ut oss över hela jorden och vilka konsekvenser det har fått. Både för oss och för allt annat liv på jorden.

Hur många människor bor på jorden?

Vid istidens slut fanns troligen runt fyra miljoner människor på jorden. År 1 hade folkmängden vuxit till cirka 200 miljoner. År 2020 levde cirka 7 700 miljoner människor på jorden.

När folkmängden ökade spred människan ut sig till nya platser som hon kunde överleva på. De områden som fortfarande är obefolkade är de som saknar någon av överlevnadsfaktorerna, det vill säga de faktorer som är viktiga för att människor ska överleva på en plats. Människan är en intelligent varelse. Har en överlevnadsfaktor saknats på en plats så har hon ofta lyckats skapa förutsättningar som kompenserat bristen. Men om hon har misslyckats så har området förblivit obebott.

Jordens folkmängd de senaste 12 000 åren

Varför lämnade människan Afrika?

För ungefär 200 000 år sedan uppstod vår egen art, homo sapiens, i Afrika. För drygt 100 000 år sedan, i början av den senaste istiden, lämnade vi Afrika och tog oss till andra delar av världen. Forskarna är osäkra på orsakerna till utflyttningen. Vi hade ju levt i 100 000 år i lugn och ro i Afrika, vad var det som hände? Troligtvis hade istiden något med saken att göra. Klimatet blev svalare och torrare. Vattendrag torkade ut, och djur och fåglar som hade jagats försvann. Det handlade om de viktigaste överlevnadsfaktorerna:

• Vatten. Utan vatten dör vi. I ett varmt klimat dricker vi flera liter varje dag eftersom vi svettas så mycket.

• Mat. Utan mat dör vi, men det går att föra in mat i områden där maten inte räcker, till exempel genom att ta med konserverad föda eller gräs och hö till gräsätande djur.

• Skydd. Vi behöver skydd för natten, för rovdjur och dåligt väder. Om människan inte hittat naturliga boplatser har hon byggt egna. Med hjälp av eld har hon kunnat skydda sig från rovdjur och driva andra djur in i fällor, ut i träsk eller över stup.

Så länge människorna var jägare och samlare räckte de tre första överlevnadsfaktorerna. Vi kan anta att faktorerna saknades i tillräcklig mängd i Afrika, vilket drev delar av befolkningen bort från kontinenten.

Vilka är de tre viktigaste överlevnadsfaktorerna?

Jägare och samlare

Att leva som jägare och samlare är rätt vilsamt i ett bra område. En säl ger mat till en hel familj i en vecka, och det kan krävas så lite som en timmes jakt. Familjer vid Danmarks stränder kunde bo året runt på samma plats eftersom det fanns obegränsat med skaldjur vid stränderna. Under stenåldern åt de ostron i sådana mängder att skalhögarna fortfarande ligger kvar som kökkenmöddingar, stora avfallshögar med skal och fiskrester. Så mycket fritid som människan hade som jägare och samlare, på en bra plats under goda tider, kommer hon aldrig att få igen.

Nackdelen med att leva som jägare och samlare är att naturen styr tillgången på mat. Under dåliga tider finns inga reserver, vilket kan leda till att hela befolkningsgrupper svälter ihjäl. Dessutom krävs normalt stora områden för att förse en enda familj med mat i form av växter, frukter, fisk, musslor, fåglar och djur.

För mer än 60 000 år sedan kom de första människorna till Australien, och

Den neolitiska revolutionen

För 12 000–10 000 år sedan kom den neolitiska revolutionen. Människan började odla sin egen mat. Då uppstod ytterligare överlevnadsfaktorer:

• Jordbruksmark. All mark går inte att odla på, och stenålderns människor kunde inte plöja upp lera med sina enkla redskap. Därför blev sandiga jordar eftertraktade. Där kunde man odla spannmål. Även näringsrika jordar var viktiga, till exempel askjordar som bildats efter vulkanutbrott.

• Rinnande vatten. Det gav möjlighet till konstbevattning av åkrar under perioder då det var torka.

• Försvarsmöjligheter. Ett geografiskt läge som skyddade boplatsen blev viktigt. Jägare som stötte på en starkare grupp kunde fly undan, men hus och inhägnader som har byggts under flera generationer kan inte bara flyttas om ett hot närmar sig. Från den här tiden har arkeologer hittat de första tydliga tecknen på strider mellan människogrupper.

• Handelsplatser. När bönderna började specialisera sig på olika grödor måste de byta till sig varor av varandra.

• Barnafödande. Jägare och samlare rörde sig hela tiden, och det gick inte att skaffa ett nytt barn innan det första barnet kunde gå. Bondkvinnor kunde däremot få ett barn varje år, vilket gav en snabbare förökningstakt

För ungefär 200 000 år sedan fanns homo sapiens i östra Afrika. Därifrån spred sig människan till alla kontinenter.

Vilka fem överlevnadsfaktorer blev viktiga när människan började odla?

förslava = göra en person till en slav, en ägodel

Bönder och nomader

Med den neolitiska revolutionen kom ytterligare ett sätt att livnära sig på. Vissa folkgrupper blev nomader. De följde sina djur när de flyttade från plats till plats. Människorna byggde inga hus utan klarade sig med enkla tältliknande hyddor som de reste vid behov. Eller så byggde de hus som de bara bodde i under den tid på året då de befann sig på platsen.

Med den här livsstilen kunde nomaderna överleva även om det fanns för lite bete och vatten för att djuren skulle klara sig hela året på samma plats. Det blev möjligt att bo periodvis även på savann, stäpp och liknande områden i kanten av öknar.

När bönder eller nomader flyttade in i ett område där jägare och samlare höll till trängdes jägarna undan eller förslavades och dödades. De kunde inte konkurrera med bönderna, som kunde försvara sig bättre, få fram mer mat och dessutom föda fler barn på kortare tid.

När människor blev nomader kom de första riktiga krigen. Nomaderna var beroende av vatten och fält där djuren kunde beta. Bönderna var beroende av samma vatten för bevattning och samma fält för odling. När vatten eller fält med bete inte räckte för båda grupperna uppstod svåra strider.

Striderna omnämns redan i Bibelns gamla testamente. Till exempel skrev Jeremia, som sägs ha levt i staden Jerusalem för 2 600 år sedan, om herdefolken i öst:

”Så säger Herren: Gå till angrepp mot Kedar, krossa folket i öster! Deras tält och deras hjordar skall tas ifrån dem, deras tältdukar och allt deras bohag Deras kameler skall föras bort, och man skall ropa till dem: ’Skräck från alla håll!’” (Jeremia 49:28–29)

Varför vann alltid bönderna över jägarfolken?

Var byggdes de första städerna?

De första stora städerna uppstod längs floder. Man brukar tala om fyra flodkulturer, som genomkorsas av fem floder. De ligger i nuvarande Irak, Egypten, Pakistan och Kina.

Eufrat och Tigris

Arkeologer tror att de äldsta städerna byggdes för ungefär 5 000 år sedan mellan floderna Eufrat och Tigris i Mesopotamien, som också kallas tvåflodslandet. Det ligger i nuvarande Irak. Folket där lärde sig att bygga kanaler från floderna, och kunde på så sätt bevattna fält som var för torra att odla på annars.

Problemet med vatten som inte kommer direkt från himlen, utan tas ur floder, sjöar, åar och brunnar, är att det innehåller små mängder mineralsalt. Saltet kommer från jorden och löses upp av vattnet.

När vattnet avdunstade från de konstbevattnade åkrarna blev saltet kvar. Det var bara små mängder som låg kvar varje år, men efter hundratals år hade mängden salt byggts upp.

Till en början odlade folket i Mesopotamien en sorts vete som heter emmervete. Det var enkelt att hitta fröer, eftersom vete växer vilt i området. När saltmängden ökade gick de över till råg. Råg kan växa i sämre jordar, men ger mindre skördar. Men när salthalten ökade ännu mer dog även rågen. Sedan dess har det inte gått att odla på fälten i Mesopotamien. Trots att det har gått mer än 4 000 år är salthalten i marken fortfarande för hög.

arkeolog = en person som arbetar med att undersöka människans kultur under förhistorisk tid

Nilen

Ungefär lika gamla är städerna i Egypten, längs floden Nilens stränder. Även här har bönderna odlat vete sedan 5 000 år tillbaka. Den stora skillnaden är att böndernas åkrar alltid har legat längs Nilens strand. När floden svämmat över har flodvattnet sköljt rent jordarna från salt, och därför har jordarna inte blivit förstörda. Numera svämmar inte Nilen över nedanför Assuandammen, vilket ökar risken för att jordarna längs Nilen ska förstöras av salt från konstbevattning.

Indus

I det som idag är Pakistan bildades flera stora städer kring floden Indus för drygt 4 600 år sedan. Med hjälp av konstbevattning odlade man här upp stora vetefält. Men för 3 500 år sedan hände något. Troligen fick en jordbävning floden att ändra riktning, samtidigt som det kom anfallande krigarfolk från norr. Numera finns bara öde ruiner ute i öknen kvar av städerna.

Thebe Tigris Nilen

Det markerade området visar det egyptiska rikets utbredning längs Nilen.

Huang He

Längs Huang He, eller Gula floden, i Kina odlades också stora mängder vete för drygt 4 000 år sedan. Huang He svämmade över sina bräddar varje år, vilket gav vatten till fälten runtomkring. Vattnet och näringen från slammet gav stora skördar. Den kinesiska flodslätten ligger längre norrut än de andra flodkulturerna, vilket gör avdunstningen betydligt mindre. De första städerna i Kina byggdes längs Huang He, och flodslätten är grunden till Kinas imperium

Var uppstod de fyra flodkulturerna?

Varför blev Mesopotamiens jordar fyllda med salt, men inte Kinas och Egyptens?

Varför byggdes städerna vid floder?

Städers läge är alltid baserat på ett bra absolut läge eller ett bra relativt läge – helst både och. Med ett bra absolut läge menas naturen på den plats där staden byggs. Vad är det som gör att det är lämpligt att bygga en stad just där? En stads relativa läge beror på möjligheterna till kontakter med andra städer och samhällen runtomkring.

Platsen där Stockholm byggdes har ett bra absolut läge: Östersjön möter Mälaren där och en rullstensås hade skapat ett vadställe. Samtidigt har platsen ett bra relativt läge: från den kan städerna runt Mälaren och städer längre bort längs Östersjöns kuster nås. Att städer ofta byggts vid floder har främst tre orsaker:

• Vatten. Floden ger vatten året runt. Det går att dricka vattnet och bada i det, och man har ofta gjort sig av med sopor i vattnet.

• Mat. Floden ger vatten till åkrarna runt staden. Större floder ger också mat i form av fisk.

• Handel. Förr fraktades alla tunga transporter med båt. Det fanns sällan några vägar. Ett vadställe över en flod var en naturlig plats för handel. Många städer har uppstått på sådana platser, till exempel Stockholm och Rom. När tekniken att bygga broar förbättrades flyttades viktiga städer till platsen där bron byggdes.

Den mest attraktiva platsen att bygga en stad på är i flodmynningen. Där floden möter havet, eller en stor sjö, sker omlastning mellan stora, havsgående fartyg och mindre transportfartyg, som är mer lämpade att gå på floder. En hamn en bit upp i floden kan ge skeppen bra skydd från stormar. Många gånger bildas det ett delta där floden möter havet, vilket ger goda möjligheter till fiske och jakt på fåglar. Om floden är strid är det ofta bara vid deltat, där vattnets hastighet stoppas upp, som det går att ta sig över floden utan en bro.

Många av Europas stora städer är byggda på floddeltan eller i flodmynningar, till exempel Göteborg, Sankt Petersburg, Gdansk, Rotterdam och Lissabon.

Varför byggdes städer ofta vid flodmynningar?

Den skotska floden Tweeds utlopp i Nordsjön.

Varför byggdes det inte städer vid alla stora floder?

Det krävs vissa förutsättningar för att en flodkultur ska skapas.

• Det måste finnas en befolkning som vet hur odling går till.

• Det måste finnas rätt sorts växter att odla, till exempel vete som ger stora skördar.

• Det måste finnas ett klimat där både växter och människor trivs.

De flesta större floder har inte alla de här förutsättningarna. Men en flod som till exempel Mississippi i USA borde ha haft en flodkultur. Det fanns visserligen en Mississippikultur, med hus byggda på jordhögar och med en större stad, men av okänd orsak blev den inte lika viktig som den gamla världens flodkulturer.

Fanns det städer som inte låg vid en flod?

Inkafolket odlade upp altiplanos, platåer uppe i Anderna, och där planterade de potatis. Det gav tillräckligt med mat för att föda städernas befolkning, utan att det fanns någon flod för bevattning. Det vatten som behövdes kom från regnen över bergen.

På Yucatánhalvön i södra Mexiko, och i intilliggande länder i Centralamerika, fanns mayafolket. De hade städer med flera tusen invånare. Ändå finns inte en enda flod i området. Däremot finns stora mängder grundvatten lagrat i den porösa berggrunden alldeles under markytan.

I centrala Mexiko fanns aztekriket. Aztekerna tog vatten till sina odlingar ur sjöar. De byggde konstgjorda öar, chinampas, på sjön Xochimilco­Chalco. Där odlades främst majs, men även avokado, bönor, chilipeppar, squash och tomater. Det räckte till att föda städernas befolkning, trots att det inte fanns några floder runtomkring.

Varför är det inte bra att bygga städer vid havet?

Strävan att bygga städer där floder mynnar ut i havet har gjort att merparten av alla stora städer idag ligger vid kuster. Hamnarna är viktiga, liksom möjligheten att fiska i havet utanför. Städerna behöver inte ha en flod, bara det finns tillräckligt med vatten till stadens befolkning. En å brukar räcka i Sverige.

Förr var det en fördel att skräp och avlopp kunde ledas ut i havet. Då försvann det med vindar och strömmar. Det fungerade ganska bra när städerna bara hade något tusental invånare. Nu är detta ett enormt problem, när miljoner människor i kuststäder sprider sopor och orenat avloppsvatten rakt ut i havet. Havsbottnarna dör, fiskar och fåglar förgiftas och skräpet täcker stränderna så att varken människor eller djur kan vara där.

Ett problem är den havsnivåhöjning som sker när jorden blir varmare. Det är främst städer vid låga kuster som drabbas, som Miami i USA eller Malmö i Sverige, eftersom havsnivåhöjningen är tydligast vid långgrunda stränder.

Avfall är ett stort problem i vissa städer. På bilden syns fattiga barn som leker på en provisorisk flotte i en flod full av sopor i ett slumområde i Indonesiens huvudstad Jakarta.

Befolkningen i de rika länderna har råd att bygga vallar och murar för att skydda sina städer. Åtminstone för en tid. Det är städerna längs kusterna i den fattiga delen av världen som kommer att drabbas hårdast. När städernas lägst belägna delar översvämmas kommer de som har råd att fly till stadsdelar som ligger högre upp, eller flytta till andra städer.

Kvar i de översvämmade kvarteren blir de fattigaste. Husen kommer att sakna el, uppvärmning och fungerande avlopp, och det kommer bara att finnas saltvatten i kranarna.

Ju mer temperaturen stiger, desto fler sådana kvarter. I slutändan kan översvämningarna ödelägga städer helt och hållet. Alla som kan flyr, och staden lämnas åt havet.

Vilka problem kan uppstå i en stad som ligger vid havet?

I Miami byggs lyxiga husbåtar istället för strandhus, för att undvika att bostäderna förstörs när havsnivån stiger vid USA:s kust.

Är alla städer likadana?

Många stora städer har börjat som en liten by och sedan vuxit sig större och större tills det blivit en stad, till exempel Stockholm eller Uppsala. Men alla städer ser inte likadana ut. Det finns många teorier om städer och varför de växer på ett speciellt sätt.

Den koncentriska modellen (cirkelmodellen)

Staden började som en by. Kanske hade man marknader på torget som drog till sig folk från andra byar, kanske fanns det en kyrka som lockade besökare, kanske fanns det en garnison med soldater som gjorde att människor kände sig tryggare här än på andra ställen. Steg för steg växte byn och blev en stad. Så här ser de flesta städerna ut i Europa, och många i andra länder.

A. Innerst, i centrum, finns stadskärnan med banker, resebyråer, försäkringsbolag och liknande företag.

B. Nästa ring innehåller fabriker och en övergångszon till centrum.

C. Ringen innehåller områden där arbetarklassen, den fattigare delen av befolkningen i staden, bor – ofta inom gångavstånd från fabrikerna.

D. Ringen innehåller områden med bostadsrätter, där de rikare bor på bekvämt pendlingsavstånd från arbetsplatserna i centrum.

E. Ringen innehåller villor och radhusområden utanför staden. De som arbetar i staden pendlar in med bil eller tåg.

Flerkärnmodellen

När staden växer uppstår ofta flera olika stadskärnor. Nya kyrkor kanske har byggts i samband med att staden bytt religion någon gång under historien, till exempel från katolicism till protestantism. Framför en ny kyrka anläggs ofta ett torg, och kring det växer fler byggnader fram. Om du tittar på en stadskarta och hittar mer än ett stort torg så har staden ofta vuxit enligt flerkärnmodellen.

Sektormodellen

Den tredje varianten påminner om den första, men uppdelningen är gjord i tårtbitar istället för ringar. Det är typiskt för en stad som genomkorsas av stora vägar, järnvägar eller kanaler. Viss verksamhet brukar höra ihop med de olika transportsätten. Längs en väg finns det till exempel ofta bensinmackar, snabbmatställen och verkstäder, men även industriområden dit lastbilar lätt kan ta sig. Det kan också vara naturen som gör att sektorer bildas. Ett exempel är Göteborg, som spridit ut sig längs dalar i naturlandskapet och längs Göta älv. På det viset har olika sektorer bildats i staden.

Stadskärna

Planerad stad

De som styr i landet har bestämt att det ska byggas en stad på en plats, ritat upp ett rutnät för vägarna och sedan sålt tomterna redan innan husen börjat byggas. Vi har några få städer som är byggda enligt den principen i Sverige, till exempel Kalmar, Östersund och Örnsköldsvik.

Så har man även gjort när gamla städer brunnit ner. Då har vägnätet ritats om så att kvarteren blivit rätvinkliga, som i exempelvis Uddevalla.

Vilka är de fyra vanligaste modellerna för städer?

Vilken modell passar bäst för den stad du bor i eller har närmast till?

Stads- och befästningsplan över Kalmar, omkring 1650.

Christallers centralortsteori

Stora städer ligger sällan bredvid varandra. Ofta finns det ett visst avstånd mellan dem. Varför är det så? Forskaren Walter Christaller kom på 1930­talet med en teori.

En stor stad kan normalt inte konkurrera om en lika stor stad finns bredvid och kräver lika mycket handel, transporter och arbetare. Därför finns det oftast ett visst mellanrum mellan stora städer. Mindre städer växer upp i mellanrummet, ungefär mittemellan storstäderna. Sedan växer ännu mindre samhällen upp mellan de mellanstora samhällena. Mönstret liknar en vaxkaka i ett bisamhälle, om det inte störs av floder, skogar och berg.

När en stor stad växer slukar den långsamt först de mindre samhällena, sedan de lite större. Så har till exempel Stockholm gjort med Solna och Sundbyberg. Storstäderna fortsätter att växa och svälja mindre orter från varsitt håll, och till slut växer de ihop till en enda storstad med gemensam infrastruktur. Det har bland annat skett i Japan och längs USA:s östkust. infrastruktur = system av anläggningar som krävs för att ett samhälle ska fungera, t.ex. järnvägar, broar, avloppssystem m.m.

Staden och dess omland

De som bor i en stad odlar vanligtvis inte sin egen mat. Invånarna kanske har tomatplantor på balkongen, men det är en hobby och inget som görs för att hålla hungern borta. I städer i fattiga länder är det däremot inte ovanligt att delar av parker, gräsrefuger och liknande grönytor odlas upp. Stadsborna odlar där för att få ett extra tillskott av frukt och grönsaker, eftersom lönerna är låga.

Vanligtvis är det bönder utanför städerna som odlar den mat som behövs för att städernas befolkning inte ska svälta. Den yta som finns runt en stad kallas omland

Förr användes omlandet till odling eller för att ha boskap på. Det behövdes mycket mat för stadens behov. Ju större staden var, desto större del av omlandet behövde odlas upp. Ju bättre transportmöjligheter det fanns till staden, desto längre bort kunde odlingarna ligga. Numera har globaliseringen gjort att odlingen av mat för stadsbornas behov kan ligga i ett annat land eller till och med i en annan världsdel.

Samtidigt är städerna viktiga för landsbygden utanför dem. I städerna finns den service som landsbygden behöver för att utvecklas. Där finns olika myndigheter, banker, försäkringsbolag, universitet och företag. På landsbygden finns ofta inte tillräckligt många kunder för att företagen ska bli lönsamma där. Tack vare städerna kan landsbygdens befolkning få den service som krävs för att landsbygden ska överleva.

Varifrån kommer maten till de som bor i städerna?

Räcker maten?

När städerna växer krävs en allt större yta för odling. Jordens befolkning ökar stadigt och därför behövs mer mat, men går det att öka mängden odlad mat i oändlighet?

Vi är 7,7 miljarder människor på jorden nu. Runt 2050 är vi troligen runt 10 miljarder. Problemet är inte att människorna inte får plats på jorden. Placerar vi hela jordens befolkning på Gotland har varje människa mer än två kvadratmeter att stå på. Nej, det är mängden resurser varje människa kräver som är problemet.

Vi i den rika delen av världen har en överkonsumtion. Vi konsumerar varor som om det fanns flera jordklot som kunde försörja oss med råvaror. Om hela jordens befolkning levde som svenskarna gör skulle det behövas fyra jordklot för att förse alla med det de behöver.

Indisk bonde i ett vetefält.

Det är världens fattiga människor som drabbas av miljöförstöringen som följer med utvinningen av råvaror för den rika världens lyxkonsumtion

Det håller inte i längden. Många forskare varnar för att den rika världens livsstil är ohållbar. Resurserna kommer snabbt att ta slut om människor i de fattiga länderna försöker skaffa sig samma lyxiga livsstil, samtidigt som vi blir fler och fler på jorden. En viktig resurs är maten. Räcker verkligen maten till 2,5 miljarder människor till?

Oron är inte ny. Från 1700­talet och framåt har forskare funderat på hur många människor som kan äta sig mätta på jorden.

Thomas Robert Malthus var en brittisk forskare som levde på 1700­talet. Han kom fram till att antalet människor på jorden ökade mycket snabbare än mängden mat som går att odla. När folkmängden blir större än matproduktionen uppstår automatiskt svält. Bara de som kan skaffa sig mat när alla andra svälter kommer att överleva. Den tanken inspirerade forskaren Charles Darwin när han skrev sina böcker om arternas uppkomst.

Mängd Befolkning

Svält, enligt Malthus teori

Det bodde ungefär en miljard människor på jorden när Malthus levde. Malthus var präst och hans lösning på problemet med folkmängden var att förbjuda sex före äktenskapet och därmed begränsa antalet födda barn. På det sättet skulle världens befolkning minskas med hjälp av religiösa påtryckningar. De som levde samtidigt med honom tyckte dock att idén var väldigt dålig och kom med andra förslag.

Vad var Malthus lösning för att få maten att räcka till alla?

Äng är åkers moder

På 1700­talet var jordbruket väldigt enkelt. Bönderna hade små åkerlappar på flera olika ställen, eftersom det var viktigt att dela upp den bästa jorden på så många som möjligt. Den gödsel som fanns kom från djuren. Den mark som brukades var den som vete trivdes på, och i viss mån råg och korn. Resten användes till betesmark. Ängarna, där maten till djuren växte, var lika viktiga som åkrarna.

Det finns ett gammalt talesätt som lyder ”äng är åkers moder”. Med det menas att för varje åker som en bonde odlade på, krävdes 4–5 ängar av samma storlek där det gick att samla hö som djuren kunde äta på vintern. Djurens spillning samlades ihop under vinterhalvåret och spreds ut på åkrarna som gödsel när våren kom. Utan gödsel ingen skörd, utan djur ingen gödsel, utan ängar ingen mat till djuren. Allt hängde ihop.

Enligt Malthus teori måste produktionen av mat hela tiden öka när folkmängden ökade. För att öka en gårds produktion var det lika viktigt att odla upp nya områden som att bruka de som redan fanns på ett bättre sätt.

Vad betyder talesättet ”äng är åkers moder”?

spillning = djurbajs

vallväxt

= växer på områden avsedda för bete och djurfoder, t.ex. timotej och rödklöver

Hur har man gjort för att öka matproduktionen?

1700-talet

• Potatisodling började i stor skala. Potatis trivs i fuktig och lerig jord. Den typen av jord trivs inte säd i. När man började odla potatis kunde man alltså bruka marker som tidigare varit obrukade.

• Bönderna började odla vallväxter för att tillföra jorden kväve.

1800-talet

• Skiftesreformer genomfördes. De innebar att man slog samman små åkrar till större enheter. På så vis blev både sådd och skörd effektivare.

• Stora dikningsprojekt påbörjades, det vill säga att våtmarker dikades ur så att vattnet rann undan och marken kunde plöjas upp till åkrar. Det gav stora ytor näringsrik mark.

Bekämpningsmedel är en viktig faktor vid odling idag. Men det finns också många risker för miljön vid besprutning.

• Guano, bajs från fåglar och fladdermöss i Amerika, började säljas i stor skala som gödningsmedel. På olika platser i världen bröt man mineraler som var rika på fosfat och spreds ut på åkrarna som gödning. När behovet av gödsel från betesdjur därmed minskade, minskade också behovet av djur på gårdarna, vilket innebar att fler ängar kunde plöjas upp till åkrar.

• I slutet av 1800­talet började jordbruket mekaniseras. Maskiner som harvar, såmaskiner, traktorer och skördetröskor blev vanligare, vilket innebar att allt färre människor behövdes som arbetskraft i jordbruket.

1900-talet

• I början av 1900­talet kom billig konstgödsel ut på marknaden. Gårdarna började specialisera sig på antingen spannmålsodling eller boskapsuppfödning, när man inte längre behövde ängar för att kunna ha åkrar.

• I mitten av seklet började insektsgifter och ogräsbekämpningsmedel användas i stor skala, något som kraftigt ökade skördarnas storlek.

• Med hjälp av avelsprogram har man utvecklat tamfåglar och tamdjur som ger mer ägg, mejeriprodukter och kött i förhållande till den yta djuren lever på.

• På 1960­talet kom den gröna revolutionen. Amerikanen Norman Borlaug forskade fram mer än 40 nya sädesslag. Hans upptäckter anses ha räddat miljoner människor från att dö av svält. De förädlade sädesslagen gjorde tillsammans med insektsgifter och ogräsbekämpningsmedel skördarna mångdubbelt större, utan att mer odlingsmark krävdes. Detta hjälpte framförallt jordens fattiga länder och gav Borlaug Nobels fredspris 1970.

Vilka lösningar har man använt för att öka matproduktionen? Nämn tre.

Räcker maten i framtiden?

Bönderna har stadigt ökat matproduktionen för att föda en värld med alltfler människor. Men finns det inget tak? Någonstans borde matproduktionen komma till den gräns för svält som Malthus förutspådde. Är vi snart där?

Det som sker just nu är genförädling och köttodling. Genom att manipulera generna i djur och växter hoppas forskarna kunna få fram nya sädesslag och djur som ger mer mat på våra tallrikar.

Men manipulationen blir inte alltid bra. Korasen Belgian Blue har en genmutation som ger kon extra mycket muskler i låren. Musklerna kan vi äta som biffar, men de gör samtidigt att kon inte kan föda kalvar på naturlig väg. De måste tas ut med kejsarsnitt genom sidan på kon. Eftersom det klassas som djurplågeri är rasen förbjuden i Sverige, trots att den ger mer kött än andra kor.

Kött som är helt och hållet framställt i laboratorium ses av många som nödvändigt i framtiden.

En annan lösning är att odla fram kött i laboratorier, där celler från köttbitar drivs till att dela sig, föröka sig och bilda köttbitar. 2018 kostade en laboratorieodlad hamburgare drygt 100 kronor att framställa, men priset sjunker stadigt. Än så länge är metoden dyrare än naturligt kött, men med bättre teknik är det troligen bara en tidsfråga innan vi hittar kött från laboratorierna i varuhusens kyldiskar.

Vilka två tekniker hoppas forskarna ska ge oss ännu mer mat i framtiden?

Ordlista

Altiplano Platå i Anderna där marken är lämplig för odling av till exempel potatis.

Arkeolog En person som arbetar med att undersöka människans kultur under förhistorisk tid.

Aztekriket Högkultur som fanns i Latinamerika innan européerna kom.

Bohag Möbler och andra lösa föremål i ett hem.

Boskapsuppfödning Kommersiell uppfödning av boskap för slakt eller mjölkproduktion.

Centralortsteori Teori om tätorters och städers storlek och spridning i förhållande till varandra.

Dika Att gräva diken som leder bort vatten från en våtmark så att den torkar ut och kan odlas på.

Emmervete Gammal typ av vete med långa strån och mindre mängd gluten än moderna sorter.

Floddelta Där en flod når hav eller annat vatten, slam och grus avsätts och öar bildas.

Flodkultur En tidig civilisation som uppstått på grund av tillgången till en större flod.

Fosfat Mineral med högt innehåll av grundämnet fosfor.

Förslava Göra en person till en slav, en ägodel.

Förädla Göra något mer värdefullt än det ursprungligen var.

Förökningstakt Hur snabbt en art förökar sig.

Garnison Grupp av soldater som försvarar till exempel ett fort eller en stad.

Grundvatten

Det vatten som tas upp ur brunnar. Den underjordiska delen av vattnets kretslopp.

Harva Markbereda jord inför sådd.

Herdefolk Folkgrupp som främst försörjer sig på boskapsskötsel.

Imperium Stat som omfattar flera nationer. Har ofta en enda ledare.

Infrastruktur System av anläggningar som krävs för att ett samhälle ska fungera, t.ex. järnvägar, broar, avloppssystem m.m.

Inkariket Högkultur som fanns i Sydamerika innan européerna kom.

Kejsarsnitt När barnet tas ut ur modern genom ett snitt i buken.

Konstbevattning När vatten på konstgjord väg tillförs områden där naturligt vatten inte räcker till.

Konstgödsel Näringsämnen för jorden som är framtagna på kemisk väg eller brutna i gruvor.

Kulturlandskap Landskap som påverkats av människor på olika sätt. Motsatsen till naturlandskap.

Kökkenmödding Avfallshög med främst musselskal och ostronskal från senare delen av äldre stenåldern.

Lyxkonsumtion Köp av varor som egentligen inte behövs.

Mayariket Högkultur som fanns i Latinamerika innan européerna kom.

Mejeriprodukt Livsmedel gjort av obearbetad mjölk, t.ex. ost, grädde och yoghurt.

Naturlandskap Landskap som aldrig påverkats av människor. Motsatsen till kulturlandskap.

Nomad Människa som lever med och följer sin boskap dit där det finns mat eller vatten.

Omland Område runt en stad. Förr vanligen det område där man odlade mat till stadsbefolkningen.

Spannmål Samlingsnamn för säd som vete, råg, korn, havre.

Spillning Djurbajs.

Såmaskin Sprider spannmål på fälten efter harvning.

Urinvånare De första invånarna i ett land eller område.

Vadställe Plats där ett vattendrag är tillräckligt grunt och har tillräckligt fast botten för att man ska kunna komma över utan en bro.

Vallväxt Växer på områden avsedda för bete och djurfoder. T.ex. timotej och rödklöver.

Övergångszon

Gränsområde mellan två olika platser.

Överkonsumtion När en vara konsumeras i större mängd än man kan producera på ett hållbart och miljövänligt sätt.