9789188955739

GEOGRAFI 7

Ingemar Wiklund

Fundament Geografi 7

Copyright © Ingemar Wiklund och

Tukan läromedel 2019, 2023

Utgiven av Tukan läromedel 2023

Örlogsvägen 15

426 71 Västra Frölunda www.tukanlaromedel.se

INNEHÅLL

Faktagranskning:

Alexander Walther, geograf

Redaktionell produktion:

KAP Pernilla Karlsson AB

Formgivning:

Anna Arturén, Gyllene Snittet

bokformgivning AB

Illustrationer/omslag:

Anna Lagerström, Lille fabrik AB

Kartor:

Petter Lönegård, Lönegård & Co

Andra upplagan, första tryckningen

Tryckt i Lettland 2023

ISBN 978-91-88955-73-9

Inledning

Välkommen till världen!

Ordet geografi kommer från grekiskan och är sammansatt av geo (= jorden) och grafi (= beskrivning). Ämnet beskriver alltså vår jord – både ytan och det som finns under, ända in till jordens kärna.

Men varför behöver du kunna något om det? Därför att geografiämnet ger ett facit till de flesta frågor du kan ha om varför det ser ut som det gör runtomkring oss. Det ger dig dessutom insikter om varför människor lever på olika sätt på olika platser på jorden.

Geografi är en vetenskap som tar hjälp av andra vetenskaper:

Geologi = läran om jordens uppbyggnad.

Meteorologi = läran om vädret.

Klimatologi = läran om klimatet.

Oceanografi = läran om haven.

I geografi finns många facktermer. För att det ska bli lättare att förstå texten har den här boken en ordlista i slutet av varje kapitel. Orden som finns i ordlistan är tryckta med fet stil.

Förmågorna

Undervisningen i geografi ska ge dig förutsättningar att utveckla

• kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen.

• kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling.

• förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.

Det centrala innehållet och betygskriterierna

Skolverket har också bestämt vilka fakta som ska finnas med i undervisningen. Det kallas för det centrala innehållet, CI. När du går ut nian ska du ha läst varje del av det centrala innehållet vid minst ett tillfälle.

En viktig punkt i det centrala innehållet är:

• Du ska lära dig namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.

Du ska alltså inte lära dig alla världens länder, regioner och huvudstäder. Men alla världsdelar finns ändå med i Fundament Geografi, eftersom din lärare ska ha så bra underlag som möjligt för att planera sin undervisning.

Ofta är det klokt att kombinera geografi med andra ämnen och till exempel gå igenom Europas geografi samtidigt som historieämnet går igenom franska revolutionen och Napoleon.

Som grund för betygsättningen har Skolverket tagit fram betygskriterier.

När en lärare till exempel lär ut hur kartor används kopplar läraren ihop det du gör på lektionerna med olika betygskriterier. Hur du klarar betygskriterierna ligger sedan till grund för ditt betyg.

Tanken med Fundament Geografi är att skapa ett fundament, en stabil grund av kunskap, som garanterar att betygskriterierna i geografiämnet uppfylls på minst E-nivå för den elev som lärt sig bokens innehåll.

Lycka till!

Ingemar Wiklund

LÄSSTRATEGIER

En strategi är som ett recept

En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du läser.

Det finns saker du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten. Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före, en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.

Före

Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:

• Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska jag använda texten till?

• Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du önskar veta.

• Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa.

• Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem gissa vad texten kommer att handla om?

• I texten finns de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de hänger ihop.

Under tiden

Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till exempel så här:

• Något som är viktigt och användbart – markera med utropstecken.

• Något som du inte förstår och behöver kolla upp – markera med frågetecken.

• Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på mer om – markera med en pil.

• Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan du nu kortfattat besvara frågorna.

• Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta, och var får hen sin information ifrån? Varför har författaren valt att skriva om just det här?

Efter

• Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa. Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra att förstå, och varför dessa delar var svåra.

• Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste om ämnet och vad du önskade veta, kan du nu skriva ner vad mer du har lärt dig under läsningen.

• Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll. Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll. Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.

• Skriv frågor till texten du har läst.

Spåra syfte

ISKUB

Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!

IIdentifiera

Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)?

• Är det en myndighet eller organisation?

• Är det ett företag eller en privatperson?

• Är det någon som kan ämnet?

S• Är det någon du litar på?

Varför är källan gjord?

• Är det för att informera om något eller för att luras?

• Är det för att sprida en åsikt?

• Är det för att sälja något eller för att underhålla?

Utred

Kan du få information från andra ställen?

• Har du jämfört med vad du redan vet?

• Har du jämfört med andra källor?

KKontrollera

Hur ser källan ut?

• Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan?

• Fungerar länkarna (om det är en webbplats)?

U• Har källan trovärdiga källhänvisningar?

• Har källan senast granskad-datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen?

BBedömningen är klar!

Kapitel 1

Kartografi

I det här kapitlet ...

ska du lära dig vad en karta är och hur den är uppbyggd med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Du kommer också att lära dig att det finns olika sorters kartor och förstå skillnaden mellan topografiska kartor och tematiska kartor, och hur de används på olika vis beroende på syftet. Avslutningsvis får du lära dig hur olika företag och myndigheter kombinerar digital teknik med kartor och på det viset skapar en ny typ av elektroniska kartor med oändligt mycket information som anpassas efter den som tittar på kartan.

En karta är ett mycket viktigt redskap för att åskådliggöra geografiska samband och som beslutsunderlag. Fundera själv en stund på i vilka sammanhang du eller ni i din familj har kommit i kontakt med kartor och vilken information kartan innehöll i så fall.

Vad är latitud och longitud?

De äldsta kartorna gick inte att navigera efter. De visade vägar och kuster på ett ungefär. Sedan fick man själv försöka lista ut vilken plats man befann sig på. För att kunna navigera ett fartyg krävs det att kaptenen vet exakt var på jorden en punkt befinner sig. Därför delas jordklotet upp med hjälp av ett rutnät. Rutnätets linjer går runt hela jordklotet. De linjer som går uppifrån och ner, från norr till söder, mellan Nordpolen och Sydpolen, kallas längdgrader. De som går från vänster till höger, eller väster till öster, kallas breddgrader. Om du har svårt att skilja dem åt kan du tänka dig att jorden är som en tjock mage, stor och bred, och över magen går breddgraderna.

Det finns andra namn. Breddgrad kallas också latitud. Längdgrad kallas också longitud eller meridian Long betyder lång på engelska, det kan hjälpa dig att komma ihåg vilka som är längdgraderna.

Breddgrader

Jorden är rund, men måste ha en startlinje någonstans. En nollpunkt. När det gäller breddgraderna har det bestämts att nollpunkten är ”midjan” mitt på jorden. Där går en speciell breddgrad som heter ekvatorn

För varje grad norr eller söder om ekvatorn befinner du dig på en speciell breddgrad. Kungliga slottet i Stockholm ligger till exempel ungefär på 59:e breddgraden. Toppen på jorden, där den geografiska nordpolen ligger, befinner sig i 90 graders vinkel från ekvatorn. Det gör Sydpolen också. Det finns alltså ingen breddgrad som är större än 90:e.

För att man ska veta om platsen befinner sig norr eller söder om ekvatorn skrivs ett N för norr eller S för söder. Kungliga slottet ligger exakt på breddgraden 59,325 N.

Var ligger ekvatorn och vad är speciellt med den?

Längdgrader

Ekvatorn är logisk som nollpunkt för breddgraderna, men med längdgraderna är det värre. De kan egentligen ligga precis var som helst. Därför bestämdes det, på den tiden när engelska flottan var världens största och mäktigaste, att nollpunkten för längdgrader skulle gå igenom observatoriet i Greenwich utanför London. Därför kallas också den längdgraden för nollmeridianen

Var ligger nollmeridianen och vad är speciellt med den?

Precis som när det gäller breddgraderna kan en plats på jorden ligga ett visst antal grader väster eller öster om nollmeridianen. Därför finns tillägget V för västlig, eller W för det engelska west, för grader väster om nollmeridianen. För longituder öster om nollmeridianen används tillägget Ö för östlig, eller E för det engelska east. Kungliga slottet i Stockholm ligger på 18,064 Ö.

Eftersom öst och väst möts på andra sidan jorden kan en längdgrad inte vara större än 180 grader, lika många grader som finns i en halvcirkel.

nollmeridianen = den längdgrad som går genom Greenwich och som är längdgrad 0

Alla längdgrader möter varandra. Varför kan aldrig breddgrader göra likadant?

Det finns fler breddgrader som är speciella. Jorden lutar i 23,5 graders vinkel mot solen. Lutningen gör att solen skiner rakt på jorden på breddgraden 23,5° N vid midsommar och på 23,5° S vid midvinter. De två breddgraderna heter vändkretsar. Eftersom solen går upp i Kräftans stjärntecken den 21 juni, när solen står rakt över 23,5° N, kallas den vändkretsen för Kräftans vändkrets. Solen går upp i Stenbockens stjärntecken den 21 december, när solen står rakt över 23,5° S, och därför kallas den vändkretsen för Stenbockens vändkrets.

Norra polcirkeln 66,5° N

Kräftans vändkrets 23,5° N

Ekvatorn 0°

Stenbockens vändkrets 23,5° S

Södra polcirkeln 66,5° S

I den här bilden är ekvatorn, vändkretsarna och polcirklarna markerade. Jorden lutar i 23,5 graders vinkel mot solen.

På och mellan de två vändkretsarna ligger tropikerna. Det är jordens varmaste område. Om du står utomhus mitt på dagen i tropikerna kan det hända att du har solen precis rakt ovanför huvudet. Det kallas att solen står i zenit och inträffar vid minst ett tillfälle varje år i tropikerna. Det sker aldrig utanför tropikerna.

JORDAXELN

På samma vis har vi polcirklar på jorden, den norra polcirkeln och den södra polcirkeln. Det är områdena som ligger norr om 66,5 N och söder om 66,5 S (det vill säga 90 grader minus 23,5 grader). Om du befinner dig på eller innanför polcirkeln kommer du att uppleva minst en sommardag varje år då solen aldrig går ner (polardag), och en vinterdag då solen aldrig går upp (polarnatt). Ju närmare polerna man kommer, desto fler polardagar och polarnätter blir det.

Du kan alltså lätt avgöra om en plats befinner sig innanför en polcirkel. Har den en breddgrad som är mindre än 23,5 ligger den i tropikerna och är breddgraden mer än 66,5 ligger den innanför en polcirkel. Kiruna ligger till exempel på 67,854 N och 20,186 Ö. Tror du att Kiruna har midnattssol, det vill säga minst en dag när solen inte går ner?

Det är inte alltid väderstrecken skrivs ut med N för norr, S för söder, V för väst eller Ö för öst. Canberra, Australiens huvudstad, har koordinaterna -35,281; 149,125 enligt ett koordinatsystem som kallas WGS84. Talet före semikolon anger breddgraden, talet efter semikolon anger längdgraden. Minustecknet före breddgraden visar att platsen finns söder om ekvatorn. New York, USA:s största stad, ligger på 40,697; -74,260. Minustecknet före längdgraden visar att platsen finns väster om nollmeridianen. Buenos Aires, Argentinas huvudstad, ligger på -34,615; -58,504. Minustecknen framför både breddgraden och längdgraden visar att staden ligger både söder om ekvatorn och väster om nollmeridianen.

Att använda minustecken istället för bokstäver är vanligt i dataprogram och GPS:er.

Tittar du i en atlas kommer du istället att se att varje karta är täckt av rutor. Ovanför varje rutkolumn finns en bokstav från A till Z. Längs kanten, uppifrån och ner, har varje rutrad en siffra från 1 och uppåt. I registret kan du läsa till exempel ”Lycksele 18 C4”. Det betyder att du kan hitta orten Lycksele på sida 18, i den tredje kolumnen, eftersom det står ett C, och på den fjärde raden, eftersom det står 4.

Var ligger vändkretsarna och vad är speciellt med dem?

Var ligger polcirklarna och vad är speciellt med dem?

koordinat = tal som anger en punkts läge i förhållande till en viss axel

Om du tittar på Google Maps ser du att uppställningen av koordinaterna inte är likadan där som här i boken. Det beror på att man skriver olika på svenska och engelska. Där engelsmännen skriver punkt skriver vi komma, och där de skriver komma skriver vi semikolon.

Vad är en kartprojektion?

Det är omöjligt att föra över ytan på en boll på ett plant ark papper. Du kan testa genom att ta skalet från en apelsin och försöka släta ut det i en fyrkantig platta. Då inser du att det inte går. Men segelfartygens kaptener hade behov av platta kartor som var lätta att navigera efter. Därför experimenterade man med olika sätt att visa upp jordglobens yta som en platt karta. En kartprojektion är just det: en överföring av en rund yta på ett platt underlag.

Varför går det inte att platta ut skalet från en apelsin så att det fyller ett fyrkantigt papper?

Vad är en kartprojektion?

Mercators kartprojektion

Den vanligaste kartprojektionen, som oftast finns i skolans kartatlas och läroböcker, kallas Mercators projektion. Mercator levde på 1500-talet. Han tänkte sig att det stod en tänd lampa i mitten av jordgloben och att han svepte en papperscylinder runt globen och sedan ritade av konturerna av världsdelarna som avspeglades mot cylinderns papper.

Det här sättet att skapa en karta gör att det område på papperet som har kontakt med jordgloben, oftast ekvatorn, blir korrekt avbildat, men ju längre bort från mitten en plats är, desto större verkar den vara jämfört med verkligheten.

Grönland är i verkligheten något längre än dubbla Madagaskars längd, 28 breddgrader jämfört med 12 breddgrader, men de flesta kartor visar upp Grönland som väldigt mycket större. Det beror på att Grönland ligger längre från kartans mitt än Madagaskar gör. Jämför gärna med Sverige som är ungefär 9 breddgrader från nordligaste till sydligaste spetsen och bara drygt två tredjedelar av Madagaskars längd.

Främsta orsaken till att Mercators karta blev så populär var att en sjökapten kunde ta ut kompassriktningen till en hamn på kartan och sedan segla i den riktningen. Den vägen blir inte den kortaste, men det är minst risk att segla vilse.

Varför blev just Mercators kartprojektion så populär bland fartygskaptener? Vad är nackdelen med Mercators kartprojektion?

Mercator gjorde sin kartprojektion med hjälp av en papperscylinder.

Lamberts kartprojektion

Johann Heinrich Lambert levde på 1700-talet. Han såg att det fanns många problem med Mercators kartprojektion och skapade några egna projektioner som används än idag. En var en konisk projektion. Istället för att ha en papperscylinder runt jordgloben tänkte han sig en kon. Det minskar å ena sidan felen på kartan, men kan å andra sidan bara visa jordklotets ena pol. Den kartprojektionen är än idag standardkarta för flyget, eftersom ett rakt streck på den kartan verkligen är den snabbaste vägen mellan två punkter, till skillnad från Mercators projektion.

Lambert utgick från en kon, inte en cylinder, när han ritade sin kartprojektion.

Azimuthal kartprojektion

Lambert skapade också en azimuthal kartprojektion. Det är en karta som koncentreras runt en mittpunkt. Lamberts azimuthala kartprojektion är standard för kartor som visar polerna. Kartan visar alla länder i korrekt storlek i förhållande till varandra.

I en azimuthal kartprojektion blir ländernas storlek i förhållande till varandra korrekt.

Gall-Peters kartprojektion

Gall-Peters levde på 1900-talet. Han tyckte att det var fel att ländernas storlek inte gick att jämföra på Mercators kartor, så han skapade en egen kartprojektion, Gall-Peters projektion. Den går inte att segla efter. Varenda vinkel är sned, och ju närmare polerna ett land ligger, desto mer dras ytan ut horisontellt. Den visar dock alla länders ytor korrekt så att det faktiskt går att jämföra Madagaskars yta med Grönlands yta på ett korrekt sätt. Däremot

proportionerna än Mercators karta, utan att länderna såg sönderdragna ut. Tyvärr går det varken att jämföra former, storlekar eller avstånd på den, men den är finare att titta på än Mercators projektion.

Millers kartprojektion hittar du på nästa sida.

Gall-Peters visar alla länders storlek korrekt, men inte deras form.

Authagraph kartprojektion kan passas in på en fyrkantig yta, men avstånd och vinklar stämmer inte.

Det finns moderna sätt att ta sig an problemet. En karttillverkare som heter Fuller skapade en kartprojektion där han tänkte sig att jorden egentligen är en tjugosidig tärning och att sidorna går att veckla ut. Den byggdes sedan på av

Vad är en karta?

I sin enklaste form är en karta en teckning som föreställer världen. Det som skiljer en teckning från en karta är att en karta ska ha en norrpil och en skalstock. Det måste gå att beräkna avstånd på kartan, med hjälp av en skala, och se åt vilket håll norr ligger. Annars är det ingen karta.

En satellitbild eller ett flygfotografi är ingen karta. Bilden har alldeles för mycket detaljer. Det är kartritarnas jobb att välja ut det viktigaste från fotografier och skapa en karta där bara det viktigaste finns med. Är det en turistkarta är det viktigare att ta med badstränder än att ta med fabriksbyggnader eller brandstationer. Tittar du på Google Maps är det vanligtvis en satellitbild du ser, om du inte väljer att titta på en kartvy istället. Arbetar du med kartuppgifter är det alltid enklare att titta på en karta än på en satellitbild.

Kartsymboler

För att det ska vara lätt att hitta viss information på en karta används olika symboler. En symbol kan till exempel vara en glasstrut som placeras ut överallt där det finns glasskiosker på en turistkarta. Då är det lätt för en trött förälder att snabbt se var det går att köpa glass till barnen. Om du gör en egen karta kan du hitta på vilka symboler du vill. Är det däremot en riktig karta, från en myndighet eller kommun, är det bestämt vilka symboler som ska användas för järnvägsövergångar, fornminnen, campingplatser och så vidare. Att använda gemensamma symboler för alla kartor gör det lättare att snabbt förstå det som visas på kartorna. Använder du en atlas brukar det finnas förklaringar av de vanligaste symbolerna som används i Sverige på de första sidorna, före kartorna.

skala = anger storleksförhållande mellan karta och verklighet

Vad är en topografisk karta och vad finns det för andra kartor?

En topografisk karta är den vanligaste kartan i en atlas. Den visar vanligtvis ett områdes växtlighet och höjd över havet. Berg och andra områden som höjer sig upp över omgivningen kan visas på två sätt. Det ena är med streck, konturlinjer, som visar höjd över havet inom det område som finns inom strecket. Det andra är med hjälp av färger. Grönt brukar vara mark vid havsnivå. Ju mer brunröd/grå färgen är, desto högre höjd på området. Ytan visas vanligen som en reliefkarta där skuggor från en påhittad sol i övre vänstra hörnet har målats in för att skapa en tredimensionell känsla.

En topografisk karta över Kullaberg i Skåne.

Det finns andra sorters kartor som benämns tematiska kartor. Det är kartor som visar information utifrån ett speciellt tema. Några exempel:

• I Sverige har vi fastighetskartan. På den finns all mark i Sverige inrutad. I varje ruta står en kod. På kommunen finns ett dataregister där det går att se vem som äger marken utifrån koden.

• Längs kusten har vi sjökort. På dem är inte landområdena utsatta mer än som enfärgade fält. Istället är det fyrarna och området till havs, fram till kusten, som är intressant. Den som seglar en båt vill veta hur djupt det är och vad fyrarnas blinkningar betyder, inte vilken natur som finns på öarna runtomkring.

• Koropletkartor är kartor där olika regioner visas på olika sätt utifrån ett visst urval. En koropletkarta kan till exempel visa alla kommuner i Svealand och ge kommunerna olika färg beroende på hur många elever som fått A i slutbetyg i matematik i den kommunen.

• På en politisk världskarta finns ingen terräng utritad, men alla länders gränser finns med. De olika länderna brukar ha olika färger så att det är lätt att se var de börjar och slutar.

• Geologiska kartor visar hur berggrunden ser ut under havs- och markytan.

• Det går att visa områden på en karta som är drabbade av en viss sjukdom för att kunna analysera hur sjukdomsspridningen ska stoppas. Ett mycket bra exempel på hur kartor kan användas för sjukdomsanalyser gjordes i London 1854. En läkare försökte hitta orsaken till ett allvarligt utbrott av kolera. Kolera är en farlig magsjukdom som sprids med smutsigt vatten. Läkaren tog en karta över London, prickade in stadens 13 brunnar och placerade sedan in adresserna till hus där människor dött i kolera, 578 stycken. Då såg han att det var speciellt i området kring en brunn som många hade dött. Precis som han misstänkte visade det sig vara den brunnen som innehöll kolerasmittat vatten. Genom att stänga den smittade brunnen kunde man få koleraepidemin att avstanna.

Kort sagt, det finns ingen begränsning av vilken sorts information det går att visa på en karta. Kartan underlättar för oss att se trender eller göra analyser mellan olika regioner.

Vad finns det för andra sorters kartor än topografiska kartor? Ge tre exempel.

Vad är det för skillnad på en statisk karta och en dynamisk karta?

De traditionella papperskartorna är statiska kartor. När de väl är tryckta ser de alltid likadana ut, även om världen ändrar sig. Det kan finnas vägar och broar i verkligheten som inte finns med på kartorna, om det har gått några år sedan de trycktes.

Statiska kartor hittar du till exempel i en tryckt atlas. Men det vanligaste numera är dynamiska kartor. De ritas upp på en datorskärm eller en mobil när du behöver dem. Information om det som ritas ut finns lagrat i en databas. Det gör det enkelt att till exempel lägga till uppgifter om en bro, om det saknas. Man kan också lägga till sådant som bara finns en kort tid, som istjocklek på en sjö eller vägarbete som stoppar upp trafiken bara någon timme. Dynamiska kartor har ändrat vårt sätt att se på kartor, och numera trycks i princip inga officiella kartor på papper längre. Alla kartor finns istället som dynamiska kartor.

Varför är en dynamisk karta bättre än en statisk?

Vad är GIS?

GIS är förkortningen för Geographical Information System, eller på svenska Geografiskt informationssystem. GIS är ett sätt att skapa dynamiska kartor som enbart visar det som är viktigt på kartan. Tekniken används till exempel i Google Earth. En GIS-karta byggs upp av lager. I botten finns ofta en karta, en satellitbild eller ett flygfotografi. Informationen läggs ovanpå i lager efter lager, ungefär som genomskinliga plastark som läggs över en karta. Ett ark kanske visar alla vägar, ett annat ark visar alla skogsområden, ett tredje ark visar alla brunnar och så vidare. Arken kan göras synliga eller osynliga med en enkel knapptryckning. Ska det inte vara någon skog alls på kartan görs enkelt lagret som visar skog osynligt.

I bakgrunden finns en databas, en server med information som är sorterad på ett sådant sätt att det går att välja just den information som är intressant. Är det så att jag vill veta vilka som äger alla fastigheter med egna brunnar och också har får, men inte kor, går det att skicka en fråga till databasen. Finns det lagrat information om fastigheter, brunnar och vilka djur som finns på gårdarna så skapas det en dynamisk karta där ett lager visar fastigheterna och ett lager visar brunnarna.

Eftersom det går att skapa dynamiska kartor vid behov med GIS-teknik är det mycket enklare än förr att fatta olika beslut. All information är ständigt ny och uppdaterad. Beslutsfattarna kan lätt se förändringar i samhället och jämföra platser med varandra för att till exempel se var det behövs brandstationer, var det är olämpligt att bygga hus när havsnivån stiger eller var en butik ska placeras för att få flest kunder.

Kunder

Gator

Områden

Höjd över havet

Landanvändning

Riktiga världen

En GIS-karta byggs upp av lager.

Ordlista

Analys Noggrann undersökning.

Atlas Bok med kartor.

Breddgrad Uppdelning av jordklotet i 90 grader nordlig och sydlig bredd.

Databas En server med information som är sorterad på ett sådant sätt att det går att välja just den information som är intressant.

Dynamisk Något som ändras. Motsatsen till statisk.

Ekvatorn Den breddgrad som är midjan på jorden.

Fyr Byggnad som avger ljussken för att hjälpa bl.a. fartyg att navigera på natten.

GIS Geografiskt informationssystem.

Kolera Farlig magsjukdom som sprids med smutsigt vatten.

Konturlinje Linje på karta som följer en viss höjd över havet. Gör det lätt att se var det är brant och hur marken ser ut i verkligheten. Kallas även höjdkurva.

Koordinat Tal som anger en punkts läge i förhållande till en viss axel.

Latitud Se breddgrad

Longitud Se längdgrad

Längdgrad Uppdelning av jordklotet i 180 grader östlig och västlig längd.

Meridian Annat namn för längdgrad, används oftast bara om nollmeridianen.

Midnattssol När solen inte går ner under horisonten på natten.

Navigera Bestämma kurs för t.ex. ett fartyg.

Nollmeridianen Den längdgrad som går genom Greenwich och som är längdgrad 0.

Norrpil Kartsymbol som visar åt vilket håll norr ligger.

Polcirkel

Område mellan en viss breddgrad och polen, där solen skiner i 24 timmar under minst en sommardag och där solen inte går upp alls under minst en vinterdag.

Reliefkarta Karta som visar höjdskillnader med skuggning och vad marken består av.

Skala Anger storleksförhållande mellan karta och verklighet.

Skalstock Kartsymbol som visar vilken skala kartan har. Ofta visar den hur lång 1 cm på kartan är i verkligheten.

Statisk Något som aldrig ändras. Motsatsen till dynamisk.

Tematisk karta Karta som skapats utifrån ett tema, t.ex. vilka länder som har oljetillgångar.

Topografisk karta Karta som visar höjdskillnader med höjdkurvor.

Trend Hur något ändras eller utvecklas över tid.

Tropikerna Området mellan vändkretsarna.

Vändkrets Breddgraderna 23,5 grader norr och söder om ekvatorn. Norra vändkretsen heter Kräftans vändkrets, södra heter Stenbockens vändkrets.

Zenit När solen står rakt ovanför betraktaren. Solen kan bara stå i zenit i tropikerna.