siffror. Sigvard och killen bakom disken kommunicerade en stund via kortdosan. Den avslutade sin kommunikation och Sigvard bockade artigt och sa: ”Coolt tamejfan!” Killen svarade: ”Ja, riktigt schysst.” Sigvard gick stolt ut ur butiken med sin porslinssvan i ena handen och andra handen runt kotten i fickan. Han promenerade längs gatan och allting kändes nu betydligt gladare. Det gick på något sätt lättare att gå. Solen lyste faktiskt lite finare. Han gick bort till sin bil som stod perfekt parkerad mellan de vita linjerna. Sigvard ägde även en samlarbil, en Opel Manta, som numera var pensionerad och stod parkerad i ett garage, sedan några år. Garaget var ventilerat med en fläkt och en dammsamlare och ett täcke av utvalt siden låg försiktigt draperat över bilen. Nu hade han en Fiat Multipla av 2010 års modell. Han hade köpt den ny. Den var klatschigt grå till färgen och var praktisk in i minsta detalj. Oljan var bytt för 137,5 mil sedan och torkarbladen var bytta den 24 april, vid fyratiden. De skulle bytas igen, oavsett om det hade regnat eller inte, den 24 oktober för att undvika vindrutetorkarbladshaverier. Samtidigt som de nybalanserade och putsade vinterdäcken skulle monteras på, av van hand. En extra finess som Sigvard kände sig nöjd över, var att med fantastisk precision känna att ventilen var åtdragen med korrekt kraft. Han hade ofta funderat på att byta till ny ventil inför varje skifte mellan sommaroch vinterdäck, men det kanske skulle slita för mycket på gängan och sedan skulle det bara vara att kasta bort bilen. Biljetten från parkeringsautomaten satt exakt en decimeter upp från instrumentpanelen och faststucken i en klämma på vindrutan med exakt nittio graders vinkel uppåt och nedåt.
15