9789188229144

SAMHร LLSKUNSKAP 1A1 Johan Eriksson,

Peggy Thornstrรถm & Jenny Kesselfors

SVENSKA 1

HELT ENKELT Lena Winqvist & Annika Nilsson

SAMHÄLLSKUNSKAP 1A1 JOHAN ERIKSSON, PEGGY THORNSTRÖM & JENNY KESSELFORS NA FÖRLAG

Utgiven av NA Förlag AB, Malmö www.naforlag.se © NA förlag AB Första upplagan, första tryckningen

Produktion: NA Förlag AB Redaktör: Anna Thorstensson Grafisk form & layout: Kolossal.se ISBN: 978-91-88229-14-4 Tryck: Printbest, Estland 2019 Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk, är förbjuden.

FÖRORD

4

1. INDIVID, KULTUR OCH SAMHÄLLE 10 2. DEMOKRATI OCH POLITIK

38

3. POLITIK OCH IDEOLOGI

58

4. INFORMATION OCH MASSMEDIA

86

5. SÅ STYRS SVERIGE

108

6. EKONOMI OCH RESURSER

144

7. GLOBALA SAMHÄLLET

180

8. SAMHÄLLS­VETENSKAPLIG ­VERKTYGSLÅDA

200

REFERENSER OCH REGISTER

218

SAMHÄLLE BETYDER GEMENSKAP Ordet ”samhälle” betyder från början ”samman­ hållning”, eller ”gemenskap”. Genom samhället kan vi skapa fantastiska byggnader, vetenskapliga teorier, välfärdssystem, kultur, idrott och mycket annat som vi inte skulle klara på egen hand. Men samhället kan också vara jobbigt, krävande och skadligt. Det finns onda krafter, krig, knäppskallar och stora problem därute. Samhället är dessutom fullt av lagar, regler, normer, krav och plikter.

Du kan tänka dig samhället som en stor spelplan där vi befinner oss, från födseln ända in i döden.

Spelet är inte frivilligt. Alla måste delta. Det handlar om samarbeten, konflikter och konfliktlösning.

Genom samhällskunskap får vi bättre koll på hur spelet fungerar: vilka regler som gäller, vilka våra med- och motspelare är, och hur vi undviker att bli lurade. Att vara medborgare utan kunskaper om samhället är som att slå sig ner vid ett pokerbord utan att känna igen korten – med ditt eget liv som insats.

Vi hoppas att den här boken ger en del kunskaper för att ”spela spelet”, att undersöka och kritiskt granska makthavare, försvara era rättigheter och åstadkomma förändring. Samhället och dess spel­ regler skapar vi tillsammans, varje dag.

Johan Eriksson, huvudförfattare och journalist Anna Thorstensson, redaktör och lärare

4

Förord

SÅ KAN NI ANVÄNDA BOKEN Boken täcker Skolverkets kunskapskrav för gymnasie­ kursen samhällskunskap 1a1 (SH1a1). Kopplingen till ämnes- och kursplanens innehåll framgår närmare av tabellen här intill. Kapitlen är fristående och kan läsas i valfri ordning.

Varje kapitel inleds med en ”rivstart”, där ni snabbt kommer igång med det aktuella ämnesområ­ dets stora frågor. Dessa frågor kan ni också använda som avslutning: återvänd gärna till de stora frågorna när ni har läst klart kapitlet. Resonera om vad ni har lärt er, och hur dessa nya kunskaper möjligen har påverkat era åsikter i olika samhällsfrågor.

I slutet av varje kapitel sammanfattas innehållet genom nyckelbegrepp och instuderingsfrågor. Genom att repetera betydelsen av nyckelbegreppen kan ni kontrollera att de grundläggande faktakunskaperna sitter. Instuderingsfrågorna ställer högre krav på er förmåga att analysera, göra jämförelser, dra slutsatser och att byta perspektiv. När ni löser instuderings­ frågorna kan ni ta stöd av bedömningsmatrisen (s. 8) för att kontrollera vad som krävs för att uppnå kunskapskrav för olika betygsnivåer (E–A). ”Stora frågan” är en mer omfattande uppgift som kan användas för att examinera ett helt kapitel.

Varje kapitel har också några ”uppdrag”, där ni får jobba praktiskt med egna undersökningar och granskningar.

Bokens sista kapitel, ”Samhällsvetarens verktygs­ låda” används genomgående som metodstöd för att lösa övningar och uppdrag. Ytterligare stöd och upp­ gifter för både lärare och elever kan ni hitta på webben, www.naforlag.se, samt i referenslistan på s. 220.

Ämnes- och kurplanens innehåll Sh1a1

Bokens innehåll

Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor

Kapitel 1

De mänskliga rättigheterna, inklusive kollektiva rättigheter och barns och ungdomars rättigheter

Kapitel 1

Maktfördelning och påverkansmöjligheter utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter

Kapitel 1

Jämställdhet

Kapitel 1

Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna

Samtliga kapitel, men särskilt kap. 1 & 3.

Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för samhället

Samtliga kapitel

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU

Kapitel 2, 4

Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik

Kapitel 3

Samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå

Samtliga kapitel, men särskilt kap. 4 & 6

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Kapitel 5

Resurser och hållbar utveckling

Kapitel 5

Privatekonomi och konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser

Kapitel 5

Internationella och nordiska samarbeten

Kapitel 6

Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter

Kapitel 6

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder

Samtliga kapitel, men särskilt kap. 7

Källkritik och andra metoder för att söka, granska och tolka information

Samtliga kapitel, men särskilt kap. 7

Presentation i olika former och med olika tekniker

Samtliga kapitel, men särskilt kap. 7

Samspelet mellan olika samhällsnivåer (lokalt, nationellt, globalt), aktörer (individer och grupper) och samhällsvetenskapliga aspekter (ideologiska, ekonomiska, och miljömässiga)

Samtliga kapitel, men särskilt kap. 7

Förord

5

KUNSKAPSKRAVEN Nedan presenteras exempel på kunskapskrav för olika betygsnivåer. Kraven utgår från tre typer av uppgifter: redogörande, analyserande och undersökande. Vi använder ”ideologierna” som exempel, men kraven gäller även för andra delar av kursernas centrala innehåll. Istället för ”ideologierna” skulle det alltså kunna stå exempelvis ”demokrati”, ”makt” eller ”samhällsekonomi”.

Redogörande uppgifter

Redogörande uppgifter innebär att du ska kunna åter­ berätta och redogöra för faktauppgifter och begrepp som hänger samman med ideologierna, eller annat centralt innehåll i kursen. Exempel: ”Berätta – vad är en politisk ideologi?”

• Betyget E: Du redogör för ideologierna på ett enkelt och översiktligt sätt. Du återger fakta och kan definiera både ”ideologi” och övriga nyck­ elbegrepp som hör samman med ideologierna.

Du använder nyckelbegrepp i dina svar och ger några exempel på vad begreppen står för.

• Betyget C: Du uppfyller kraven för betyget E–D. Din redogörelse är dessutom utförlig, med många exempel och faktauppgifter som är relevanta för att förstå ideologiernas politiska funktion. Du ger precisa definitioner av alla nyckelbegrepp, gör jämförelser och diskuterar hur ideologierna hänger samman med andra samhällsvetenskap­ liga fenomen, teorier och begrepp.

• Betyget A: Du uppfyller kraven för betyget E–B. Redogörelsen är dessutom nyanserad, vilket betyder att du problematiserar begreppen, använder ett precist och varierat språk och redogör för ideologierna utifrån olika perspektiv.

6

Förord

Exempel: du redogör för teorier om ideologier­ nas uppkomst, beskriver olika aspekter av ämnet samt varierar framställningen med hjälp av olika analysnivåer, tidpunkter och platser.

Analyser och resonemang

Analyserande och resonerande uppgifter kräver kunskaper om samhällsvetenskapliga samband, jämförande metoder, orsaker och effekter. Du måste även här kunna redogöra för och använda nyckel­ begreppen. Dessutom ska du resonera om hur olika samhällsvetenskapliga fenomen, begrepp och teorier hänger ihop. Exempel: ”Analysera hur de olika ideologierna ser på begreppet frihet.”

• Betyget E: Du kan visa på enkla samband mellan de politiska ideologierna och andra fenomen.

Exempel: du kan koppla samman de politiska ideologierna med ekonomiska teorier och system. Du drar slutsatser om sambanden mellan ideologi och ekonomi, men är inte så exakt eller utförlig i ditt resonemang.

• Betyget C: Du uppfyller kraven för betygen E–D. Ditt resonemang är dessutom utförligt, med många relevanta exempel och faktauppgifter som du använder för att ge stöd för välgrundade påståenden, jämförelser och slutsatser om sambanden mellan ideologier och ekonomiska teorier.

• Betyget A: Du uppfyller kraven för betygen E–B. Dina resonemang och slutsatser är dessutom nyanserade, vilket betyder att du problematiserar begrepp, använder ett precist och varierat språk och varierar och fördjupar ditt svar med hjälp av olika perspektiv.

Uppdrag och egna undersökningar

Saker att tänka på

Genom uppdrag och egna undersökningar får ni på egen hand arbeta med samhällsfrågor. Det innebär att ni ska kunna inhämta fakta, sammanställa, analysera och presentera resultatet. Under arbetet använder ni samhällsvetenskapliga metoder, som enkäter, inter­ vjuer, källkritik och presentationstekniker. Exempel: ”Beskriv och analysera stödet för olika politiska ideo­ logier i din kommun. Presentera resultatet genom ett blogginlägg eller en debattartikel”

När din lärare ska bedöma vilka kunskapskrav du når upp till kommer hen att titta på många faktorer.

Vi har redan nämnt några i samband med kunskaps­ kraven. Nedan sammanfattar vi bedömnings­ grunderna i en liten checklista:

• Betyget E: Du visar med viss säkerhet att du kan söka, granska, tolka och presentera information från olika källor. Du använder dig av nyckel­ begrepp och relevanta samhällsvetenskapliga teorier. Du anger vem som står bakom källorna, gör källhänvisningar och för enklare resonemang om källornas relevans och trovärdighet.

• Betyget C: Du uppfyller kraven för betygen E–D. Dessutom bygger ditt arbete på flera olika källor, som du jämför och värderar med stöd av välgrundade resonemang om källornas relevans och trovärdighet. Din analys och presentation är självständig: ditt arbete bygger på de angivna källorna, men de resonemang och formuleringar du presenterar är resultatet av ditt eget arbete.

• Betyget A: Du uppfyller kraven för betygen E–D. Hela ditt arbete är dessutom nyanserat du visar att du kan beskriva frågeställningen som undersöks med hjälp av flera olika perspektiv.

• Bredd: Längre svar med många relevanta faktauppgifter visar på en högre kunskapsnivå än korta svar med få faktauppgifter.

• Djup: Resonemang i flera led, som visar på olika typer av samband, likheter och olikheter ger högre betyg än om du för korta och enkla resonemang.

• Nyckelbegrepp: Om du använder samhälls­ vetenskapliga nyckelbegrepp snarare än bara ”vardagsspråk” har du större chans till att nå högre kunskapsnivåer.

• Nyanseringar: Det är bra om du kan ”vrida och vända” på ämnet, byta perspektiv och uttrycka dina resonemang med ett rikt och varierat språk.

• Konkreta exempel: Ge stöd för dina resonemang med många konkreta exempel från verkligheten, som visar att du förstår sambanden mellan ditt ämne och samhället av idag.

• Välgrundade påståenden: När du framför påståenden och slutsatser ska de ha stöd av hållbara argument, som bygger på relevanta och tillförlitliga källor.

Förord

7

UTVALDA VERKTYG Boken innehåller flera metodbeskrivningar som är till nytta för att uppnå de olika kunskapsmålen: • Välgrundade påståenden: s. 213.

• Faktakollen, s. 99.

• Beskriva, använda och analysera begrepp: s. 9.

• Förstå och förklara samband, orsaker och effekter: s. 207.

• Presentationsteknik: s. 214.

• Källor och sökteknik, s. 210ff

Översikt kunskapskrav

8

Förord

För betyget E

För betyget C

För betyget A

Redogörelser

Översiktligt

Utförligt

Utförligt och nyanserat

Analys och diskussion

Enkelt

Välgrundat

Välgrundat och nyanserat

Uppdrag och egna arbeten

Med viss säkerhet och enkel källkritik

Med viss säkerhet, välgrundad källkritik och självständighet

Med säkerhet, välgrundad och nyanserad källkritik och självständighet

JOBBA MED BEGREPP Nyckelbegreppen som listas i slutet av varje kapitel kan användas för övningar och repetition på flera olika sätt. Här följer några olika metoder som ni kan använda för att ”greppa begreppen”. I exemplet handlar det om begreppet ”makt”, men samma modell kan användas för många andra samhällsveten­ skapliga nyckelbegrepp.

2. Analysera

1. Definiera

MAKT

3. Relatera

4. Exemplifiera

1. DEFINIERA

3. RELATERA OCH JÄMFÖR

För att se om ni har koll på kapitlets faktainnehåll kan

Lista andra begrepp som har med makt att göra, men

ni gå igenom och definiera nyckelbegreppen, ett efter

som inte beskriver exakt samma sak. Exempel: inflytande,

ett. Beskriv med egna ord vad begreppet betyder. Håll

styrka, kontroll, kunskap, frihet. På vilket sätt liknar de

definitionen så kort och exakt som möjligt. Använd inte

maktbegreppet? Vad är skillnaden mellan exempelvis

överflödiga, värdeladdade eller otydliga ord.

styrka och makt? Fundera också på motsatsbegrepp. Vad är motsatsen till makt? Exempel: ofrihet, svaghet, vanmakt.

2. ANALYSERA En begreppsanalys handlar om att dela upp begreppet

4. GE EXEMPEL

i mindre delar. Makt kan t.ex. delas upp i formell och

Att ge konkreta exempel på personer och fenomen som

informell, ekonomisk, politisk och social makt. Hur hänger

förknippas med begreppet kan också bidra till en ökad

de olika typerna av makt ihop? Genom att bryta ner

förståelse. Det kan handla om att lista personer, organisa-

begreppet och fundera på olika aspekter når ni en djupare

tioner, och andra fenomen som har makt, och samtidigt

begreppsförståelse.

förklara vilken typ av makt de utövar, och varför. Exempel: ”USA:s president har både politisk och ekonomisk makt, eftersom han är statschef i ett mycket rikt land med starkt försvar.”

Förord

9

Kapitel ett

Individ, kultur och samhälle

RIVSTART

12

IDENTITET OCH KULTUR

12

Identitet – den du är

12

Grupp och kultur

14

1.2 MAKT OCH PÅVERKAN*

17

Formell makt

17

Informell makt

17

Egenmakt

17

Makt och grupptillhörighet

19

Klass

19

Etnicitet

19

Kön och genus

23

Sexualitet

23

Maktordning

24

Diskriminering

26

1.3 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

27

FN-deklarationen

27

Europakonventionen och svensk lag

27

Vad innebär rättigheterna?

27

Individuella och kollektiva rättigheter

29

Fn:s barnkonvention

30

Brott mot rättigheterna

30

DIN GENERATIONS UTMANINGAR

31

Megatrender

33

UPPGIFTER

36

Instuderingsfrågor

36

Nyckelbegrepp

36

RIVSTART I det här kapitlet tittar vi närmare på samspelet mellan individ, grupp och samhälle. Börja gärna arbetet med att diskutera kapitlets centrala frågor (nedan) i mindre grupper. Samlas sedan i klassen, jämför era svar och fortsätt diskussionen.

• Vilka är ni egentligen? Försök att beskriva din egen personlighet med max 20 ord. Testa att beskriva en kompis. Jämför: har ni olika syn på vilka ni är? Vem har mest ”rätt”? Varför har ni olika uppfattningar?

• Varför är du den du är? Vilka personer, grupper, och händelser har bidragit till att forma dig som person? På vilket sätt har de påverkat dig?

• Behöver vi etiketter som ”kön”, ”nationalitet”, ”klass”, ”sexualitet” ”ålder” och ”etnicitet”? Är det viktigt att kunna beskriva en person som ”vit, medelålders, heterosexuell, svensk man i medelklassen”? Varför/varför inte?

• Vad är makt? Gör en lista: vilka har makt över dig? Vilken makt har du själv att påverka ditt eget och andras liv? Kan du beskriva vad makt är med max två meningar?

• Vilka rättigheter och skyldigheter borde gälla för alla människor på jorden, oavsett vilka de är, vilka grupper de tillhör, eller hur mycket makt de har? Gör en lista!

• Vilka är vår tids största samhällsfrågor? Vad är viktigast att ha koll på i samtiden, för att kunna klara sig bra, förstå omvärlden, och leva ett gott liv?

12

Individ, kultur och samhälle

IDENTITET OCH KULTUR Människan är en social varelse. Vi tillhör alltså en art som är anpassad för att leva tillsammans med andra.

Din personlighet, självbild och identitet formas till stor del av samhället, tidsandan och de grupper, kulturer och subkulturer som du tillhör.

IDENTITET – DEN DU ÄR Identitet handlar om vem du är: dina egenskaper, målsättningar, intressen och idéer. Beskrivningen av en persons identitet kan skilja sig mycket åt, beroende på vem vi frågar. Du har säkert en viss självbild, en egen uppfattning om vem du är. Du har även en självkänsla, som berättar vad du tycker om dig själv: är du nöjd eller missnöjd med dig själv? Dessutom har omgivningen olika uppfattningar om vem du är – och hur du borde vara! Vänner, släktingar, arbetsgivare, tränare och lärare kan ju ha helt olika åsikter om vem du är, och hur du ska uppföra dig. Omgivningens syn på dig skapar en social identitet, en bild av dig i samspel med andra grupper och människor.

Roller och ideal

I många sammanhang finns starka förväntningar på hur vi ska uppföra oss. Ganska ofta hör sådana förväntningar samman med olika typer av sociala roller. Exempel: • I föräldrarollen finns förväntningar på ansvarstagande och kärlek till de egna barnen.

• Som elev förväntas du lyssna till läraren och ta ansvar för ditt eget lärande.

IDENTITET Identiteten är ett komplicerat pussel, som tillsammans skapar bilden av den person som är ”du”.

Exempel på byggstenar i vår personliga identitet är: • kön – vilket kön du känner att du har • sexualitet – vem du känner att du vill ha sex med • ålder – barn, tonåring, medelålders eller pensionär • kulturell identitet – den musik du gillar, de kläder du bär • nationalitet – det land som du kommer ifrån • språk och etnicitet – ditt modersmål och din etniska identitet • klass – överklass, medelklass eller arbetarklass?

• värderingar och normer – vad du anser är rätt • intressen – det du gillar att göra • vänner, familj och bekanta – vilka du umgås med • målsättningar – vad vill du åstadkomma i livet?

Individ, kultur och samhälle

13

• Könsroller förknippas med sådant som anses vara ”typiskt” manligt eller kvinnligt.

• Rollerna kan också förknippas med personlighetstyper som ”den tyste”, ”slarvern”, ”den händige” eller ”värstingen”.

Ideal är ett slags drömbilder, som berättar hur vi borde vara om allt vore perfekt. Idealen är ofta förknippade med en viss roll: den ideale föräldern, tränaren, eleven eller ledaren förknippas alla med olika egenskaper. Vissa roller och ideal trivs vi med.

Men ibland får vi roller som vi inte önskar. Det kan krävas både mod och styrka för att bryta sig ur påtvingade roller och ändra på den bild som omgivningen har av oss.

GRUPP OCH KULTUR Ofta används begreppet kultur för att beskriva det osynliga ”klister” som håller samman människor i en viss grupp. Människor som tillhör samma kultur har ungefär samma syn på normer, traditioner, vanor och värderingar. Människor som tillhör samma kultur kan även bindas samman av språk, religiös tro, eller en gemensam etnisk identitet.

Normer och traditioner

Normer är oskrivna regler som berättar vilket beteende som anses normalt i en viss grupp. Att tacka för maten, att hälsa genom att ta i hand eller att inte tränga sig före i matkön är exempel på normer som de flesta lär sig under uppväxten. Vi fångar också upp normer från vänner, lärare, och olika förebilder som vi gillar. Idag formas våra normer också via massmedier och på nätet.

Gruppsamhörighet och kulturer byggs även upp av traditioner och vanor. Midsommar och julfirande är exempel på gamla svenska traditioner. Men traditioner och vanor ändras också med tiden. För trettio år sedan var det inte många i Sverige som firade halloween, Id al-fitr, eller talade om ”fredagsmys”.

Uppfostran och socialisering

Vi lär oss vad som anses vara normalt eller ”okej” genom att umgås med andra människor. Först lär vi oss genom att uppfostras i vår närmaste familj.

Sedan lär vi oss av vänner, bekanta, lärare, tränare och andra personer i vår omgivning. Snart förstår vi att olika normer gäller i olika situationer. Det funkar att använda ett visst språk med kompisarna, men det kanske inte uppskattas av dina äldre släktingar.

Denna inlärning av normer och värderingar kallas socialisering.

14

Individ, kultur och samhälle

Det är vanligt att vi förstår en norm först när någon bryter mot den. Den som bryter mot en norm blir ofta tillrättavisad, eller bestraffad på något sätt.

Bestraffningen kan ske på många sätt: antingen genom en tillsägelse, eller bara genom viskningar eller ogillande blickar. På så sätt kan gruppen som ”äger” normen utöva ett slags social kontroll över den ”onormale”, den person som ännu inte har lärt sig vad som gäller.

Majoritets- och minoritetskultur

I samhället finns mängder av gemenskaper, grupper och kulturer som hör samman på olika sätt. De normer, vanor och traditioner som de flesta i samhället följer kallas ibland för majoritetskultur (majoritet = flertal). När en mindre grupp människor hålls samman av språk, normer, traditioner och andra egenskaper kallas det istället för minoritetskultur, eller bara minoritet. Minoritetskulturer består ofta av en folkgrupp som skiljer sig från majoriteten genom gruppens språk, traditioner, religion eller etnicitet.

Dessutom finns det en mångfald av subkulturer i samhället. Subkulturer förknippas ofta med populärkultur och en medvetet vald livsstil: hårdrockare, lajvare, veganer och campare kan betraktas som subkulturer.

Jon Henrik Fjällgren har rötterna i flera kulturer: han är svensk, same och född i Colombia.

Nationella och etniska minoriteter

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle som rymmer människor med anknytning till många olika kulturer. Vissa grupper har funnit här länge. Det gäller exempelvis Sveriges fem nationella minoriteter: judarna, romerna, samerna, sverigefinnarna och tornedalingarna. De nationella minoriteterna skyddas genom lagstiftning, som gör att gruppernas språk, historia och traditioner ska bestå och hållas levande.

Individ, kultur och samhälle

15