Den här boken ger dig kunskap, verktyg och inspiration kring jämställdhetsarbete och bygger på exempel från olika förskolor. Begrepp som genus, jämställdhet, normer och normkritik förklaras och konkretiseras genom exempel och forskning. Författarna belyser språk, bemötande, lek och lärande ur ett jämställdhetsperspektiv. Boken fungerar som ett stöd för reflektion kring jämställdhet och kan användas både i starten och i det fortsatta arbetet med att främja lika villkor och inkludering av alla barn. Lisa Andersson Tengnér är genuspedagog med lång erfarenhet som föreläsare och handledare för pedagoger i förskola och skola. Mia Heikkilä är docent i pedagogik vid Mälardalens högskola och utbildar och forskar om lek, lärande, genus och normer i förskola och hos yngre barn.
Mia Heikkilä
ISBN 978-91-8809-987-7
9
789188 099877
LISA ANDERSSON TENGNÉR MIA HEIKKILÄ
Lisa Andersson Tengnér
ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET I FÖRSKOLAN Med normmedveten pedagogik
Hur ska förskolan arbeta för att främja jämställdhet och lika villkor för alla barn i den pedagogiska verksamheten? Först och främst kräver det förståelse för vad jämställdhet och normer är och hur det kan genomsyra arbetet i förskolan.
© 2019 Författarna och Gothia Kompetens AB ISBN 978-91-8809-987-7 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Pernilla Karlsson Omslag: Destrito Grafisk form: Destrito Illustrationer: Destrito Fotografi Mia Heikillä: Marcus Gustafsson Fotografi Lisa Andersson Tengnér: Tomas Gunnarsson Första upplagan, fjärde tryckningen Tryckeri: ADverts, Lettland 2022
Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.
88099877.1.4_Inlaga.indd 2
2022-07-07 15:02
ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET I FÖRSKOLAN Med normmedveten pedagogik LISA ANDERSSON TENGNÉR MIA HEIKKILÄ
88099877.1.4_Inlaga.indd 3
2022-07-07 15:02
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord 1. Inledning 2. Jämställdhet, genus och normkritik i förskolan 3. Att få syn på genus 4. Före 5. Medan 6. Efter 7. Rektorns uppdrag och ansvar för systematiskt kvalitetsarbete 8. Avslutning Referensförteckning
88099877.1.4_Inlaga.indd 4
7 13 49 82 112 147 159 182 188
2022-07-07 15:02
FÖRORD Den här boken är riktad främst till dig som arbetar eller snart ska arbeta i förskolan. Vi hoppas att den ska fungera som ett stöd i arbetet med att hantera och reflektera kring det uppdrag förskolan har gällande att främja jämställdhet och jämlikhet. Det är ett uppdrag som är både lätt och svårt, och vi vill i boken lyfta fram båda dessa delar. Boken är tänkt att användas som samtalsunderlag då arbetslaget eller förskolan startar eller fortsätter sitt arbete med jämställdhet, att främja lika villkor och inkludering av alla barn i förskolan. Forskning och erfarenhet visar att pedagogernas gemensamma reflektion kring dessa frågor är avgörande för arbetet framåt. Vår förhoppning är att du som läser den här boken ska känna att du får en större repertoar och mer kunskap att utgå från i ett kontinuerligt jämställdhetsarbete, så att jämställdhetsarbetet inte bara blir små inslag här och där utan en hållbar del av verksamheten. Förhoppningsvis når du som läser en djupare förståelse av ämnet och får idéer om hur arbetet kan gå till på ett hållbart, utvecklande och inspirerande sätt på din arbetsplats. Under de år som vi arbetat med att utbilda och handleda i förskolan har vi sett att exempel från hur andra förskolor gått till väga i jämställdhetsarbetet varit mycket uppskattat och utvecklande att reflektera och förhålla sig till. Inför arbetet med denna bok intervjuade vi därför pedagoger som på olika sätt tagit sig an uppdraget att bli än mer medvetna om vilka normer som råder i förskolan för att främja jämställdhet och lika villkor. Vi vill rikta ett STORT tack till alla er pedagoger som så generöst delat med er av berättelser och funderingar ni haft under arbetets gång. Trevlig läsning! Och lycka till med det viktiga arbetet för jämställdhet med barnen i förskolorna! Lisa och Mia
5
88099877.1.4_Inlaga.indd 5
2022-07-07 15:02
88099877.1.4_Inlaga.indd 6
2022-07-07 15:02
1 INLEDNING Förskolan har många viktiga uppdrag. Jämställdhet ingår i den grundläggande demokratiska värdegrunden som ska genomsyra allt arbete och läroplanens formulering om att arbetslag medvetet och aktivt ska arbeta med jämställdhet (Lpfö 18, s. 13) är en viktig del av det övergripande jämställdhetsuppdraget för förskolan. Forskning och Skolinspektionens granskningar visar att förskolor ofta saknar ett systematiskt och medvetet arbete för att motverka traditionella könsmönster. Dels verkar jämställdhetsarbete ske främst i projektform, vilket resulterar i att det inte integreras i pedagogernas ordinarie arbete eller ses som en del i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Dels leder brist på granskning av eget förhållningssätt och föreställning om kön till att arbetet utgår från personliga uppfattningar i stället för forskning och beprövad erfarenhet. När kunskapsbrist råder om både teori och egna värderingars påverkan på det pedagogiska arbetet är risken stor att samhällets olika villkor för män och kvinnor återskapas i förskolan. I dag har rektorn ett tydligt uppdrag att se till att jämställdhetsarbetet är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Många pedagoger i förskolan har under de senaste tio åren hört någon föreläsning om hur kön kan spela roll och att ett normkritiskt förhållningssätt, där vi granskar vilka normer som finns och skapas i förskolan, är en förutsättning för jämställdhet och lika villkor i praktiken. Det finns en vilja och ambition att
7
88099877.1.4_Inlaga.indd 7
2022-07-07 15:02
förhålla sig till detta, men granskningar visar att det är svårt att omvandla teori till förhållningssätt. I den här boken riktas strålkastarljuset mot jämställdhetsuppdraget. Det innebär att medvetet och aktivt arbeta med jämställd het och diskutera hur vi kan omsätta uppdraget att motverka be gränsande könsmönster, organisera utbildningen och ge barnen utvidgade upplevelser och uppfattning om sina möjligheter till ett levande förhållningssätt oavsett könstillhörighet. Förhoppningen är att boken ska vara ett stöd i arbetet med att omsätta jämställdhetsuppdraget i praktiken, i ett levande förhållningssätt som har genus i fokus. Innehållet utgår från styrdokumentens skrivningar om jämställdhet och kön, från forskning och beprövad erfarenhet liksom från myndigheters råd och skrivningar. Ambitionen är att omsätta den teoretiska och praktiska kunskapen om jämställdhetsarbete i förskolan till konkret, lättillgänglig läsning. I kapitlet ”Jämställdhet, genus och normkritik i förskolan” går vi igenom centrala ord och begrepp som förekommer när förskolans jämställdhetsuppdrag beskrivs, och hur förskolans jämställdhetsuppdrag är formulerat i olika styrdokument. Sedan konkretiserar vi i kapitlet ”Att få syn på genus” hur jämställdhetsarbetet kan gå till. Därefter är bokens kapitel uppdelade i ”Före”, ”Medan” och ”Efter”. Det arbete som görs före barnens ankomst omfattar alltså planeringsarbete och uppbyggnad av verksamheten med idéer om en bra förskola. Kapitlet som behandlar det dagliga arbetet i förskolan kallar vi ”Medan” – då uppstår i stunden situationer där man som förskolepedagog kan förstärka eller förkasta strävanden efter jämställdhet. Kapitlet ”Efter” fokuserar på det viktiga, men ofta bortglömda, arbetet med reflektion och uppföljning. Före, medan och efter är här alltså separata kapitel, men självklart finns mellan dessa delar sällan en tydlig skillnad i en verksamhet.
8
88099877.1.4_Inlaga.indd 8
2022-07-07 15:02
Planering, genomförande och uppföljning är alla tre beroende av varandra och hör ihop, men uppdelningen avser att belysa att jämställdhetsarbetet i respektive fas kan ha olika karaktär och kräva olika arbetssätt. Därefter följer ett kapitel om rektorns roll. Erfarenheten visar att rektorer, eller chefer generellt, är viktiga aktörer när det gäller om jämställdhet ska bli av eller inte. Boken avslutas med ett sammanfattande kapitel. Vi som skrivit boken har utbildat pedagoger i förskolan under många år i sammanhang som lärarutbildningen, konferenser, utbildningar och i handledning med enskilda arbetslag. Genom åren, och även specifikt inför denna bok, har vi samtalat med ett antal pedagoger som i flera år aktivt arbetat med jämställdhet tillsammans med sina kollegor – vad säger de om hur det går till att ha jämställdhetsperspektiv och vad är det som krävs? De exempel och citat som finns i boken är inte utvalda för att de är de enda rätta eller ger svar på alla frågor, utan de finns där som ett erbjudande att utgå från och förhålla sig till i fortsatta diskussioner. Vi tror inte att det finns en rätt ”sanning” om hur pedagoger ska agera. Däremot är vår erfarenhet att pedagoger som medvetandegör sig om hur de förhåller sig till och genomför uppdraget lyckas och trivs med att ha ett reflekterande förhållningssätt kollegor emellan. Reflektioner, utifrån relevanta teoretiska begrepp, forskning och beprövad erfarenhet, är nycklar till att ge barnen en förskola på lika villkor. Därmed är ett kritiskt reflekterande förhållningssätt ett mål i sig. Våra erfarenheter, liksom forskningsbaserad kunskap, är utgångspunkt för reflektion kring och analys av de exempel som vi lyfter fram. Vi har valt den här formen eftersom vi av erfarenhet vet att ett exempel att spegla sig i kan ge många fler insikter om den egna praktiken än att enbart ta del av teorier och tidigare forsk-
9
88099877.1.4_Inlaga.indd 9
2022-07-07 15:02
ningsresultat. De behövs också, men vi tror att en blandning av alla delar – erfarenhet, forskning och teorier – är det bästa. Exemplen som vi valt att ha med innehåller flera sociala kategorier som behöver hanteras. Inte enbart kön och genus spelar roll, utan även sådant som ålder, etnicitet, social klass och funktionalitet kan ha betydelse för olika situationer i förskolan. Här kommer normkritisk analys in som redskap, då normkritiken erbjuder möjligheter att se flera aspekter samtidigt. Det kan kännas motigt att hela tiden läsa om flickor och pojkar. Vi upprepar på så vis det som vi har som mål att inte göra stort i förskolan, men det behöver trots allt göras så att vi kan synliggöra och reflektera över genusmönster. Och när vi synliggör kön ska vi också vara medvetna om att detta att reflektera kring två kön är begränsande, att verkligheten reduceras. Det kan också förstås som en av orsakerna till att läroplanen nu inte enbart skriver flicka och pojke, utan också formulerar jämställdhetsuppdraget som ”oavsett könstillhörighet”. Så: själva målet för dig som läsare är att få kunskap om hur kön kan ha betydelse i förskolan, och använda kunskapen som stöd i verksamheten. Av den anledningen behöver vi skriva ut ”flicka” och ”pojke”. Granskningar och forskning visar att kön faktiskt skapar olika villkor, både i samhället i stort och i förskolan. Det hela blir något av en paradox – att tala om hur kön spelar roll för att kön inte ska spela roll. Verksamheter behöver granska sig själva och fundera ut hur man kan arbeta för att uppfylla skollagens och läroplanens uppdrag att främja jämställdhet mellan könen och motverka könsmönster och ge vidgade perspektiv. Jämställdhet som begrepp handlar om att verksamheten ska utformas utifrån att flickor och pojkar har samma värde. I praktiken handlar det om att inget barn oavsett könstillhörighet ska begränsas genom organisering eller bemötande som gör skillnad på barnen eller utifrån stereotypa föreställningar runt kön.
10
88099877.1.4_Inlaga.indd 10
2022-07-07 15:02
Det innebär inte att vi utgår från att alla barn identifierar sig som antingen flicka eller pojke – vår utgångspunkt är att barn inte ska begränsas oavsett kön eller könsidentitet. I boken skriver vi både förskolepersonal och förskolepedagog, eller enbart ”pedagog”. Med det menar vi alla verksamma i förskolan som omfattas av förskolans styrdokument. Vi har valt att inte särskilja förskollärare, barnskötare och pedagoger, utan tänker att alla som arbetar i förskolan oavsett utbildning gör det utifrån uppdraget om jämställdhet och genus. Boken har främst fokus på pedagogrollen, det vill säga vad den professionella rollen har att hantera för att uppfylla kraven som ställs i lagar och läroplaner vad gäller jämställdhetsuppdraget.Även rektorn har en viktig roll och ett uppdrag att se till att pedagogerna har förutsättningar att uppfylla kraven. Det kan exempelvis handla om att se till att pedagogerna har kunskap och tid för reflektion. Exemplen i boken, som ofta presenteras i citatform, kan användas som reflektionsunderlag. Genom att numrera citat och exempel vill vi underlätta för läsaren att navigera, hänvisa till och diskutera de exempel som passar i stunden. Kanske kan det gå till så att någon har valt ut ett antal exempel som alla läser inför ett planeringsmöte, en arbetsplatsträff (APT) eller liknande. De utvalda exemplen behöver inte vara från samma kapitel. Samma exempel kan användas att reflektera kring utifrån flera perspektiv: som analys av pedagogens bemötande, teoretiska resonemang, pedagogers förhållningssätt etc. I slutet av varje kapitel finns frågor som är möjliga att utgå från vid diskussion. Ett förslag är att du medan du läser boken noterar de tankar läsningen ger. Anteckna även eventuella idéer om hur du skulle vilja diskutera exemplen. Kanske har du själv varit med om något liknande i din förskola? Prata om dina funderingar med kollegor
11
88099877.1.4_Inlaga.indd 11
2022-07-07 15:02
– att utbyta erfarenheter tror vi är en bra metod för utveckling av jämställdhetsarbetet. När det gäller kartläggning av hur något fördelas utifrån kön är begreppet jämställdhet i den officiella statistiken begränsat till enbart två kön. Det hindrar inte att du som pedagog är lyhörd för de individuella uttryck gällande genus som barn i barngruppen visar upp och att personalen kan analysera det utifrån era föreställningar och värderingar. Varje barn ska kunna utvecklas och lära utan att möta vuxna och barn i förskolan som begränsar dem. Alla ska känna sig inkluderade.
12
88099877.1.4_Inlaga.indd 12
2022-07-07 15:02
2 JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH NORMKRITIK I FÖRSKOLAN I det här kapitlet vill vi ge läsaren en plattform, en kunskapsgrund om begrepp, teorier och om hur förskolans uppdrag är formulerat vad gäller jämställdhet, kön och likabehandling, i de dokument som styr förskolans arbete. Genom att förankra de ord och begrepp som används i arbetet för jämställdhet, till exempel genus, normer och normkritik, vill vi skapa ökad förmåga att navigera, både i läsningen och i samtal om dessa frågor. Att citera och läsa lagar och föreskrifter kan kännas stelt. Kanske någon lockas att bläddra förbi en sådan genomgång? Gör inte det! Förskolans arbete har sin grund i att vi blir väl förtrogna med vad vi har för uppdrag att genomföra och vad det ska leda till. Ju tryggare vi är i vad som menas med de formuleringar som finns i läroplaner och skollagen, som ska leda oss i arbetet med barnen, desto klarare och tydligare riktning får planering och genomförande – vi vet helt enkelt vart vi ska, vad som är syftet med vårt arbete. Det blir inte bara enklare, utan är även en förutsättning för att vi ska kunna utvärdera och svara på frågan: Lyckades vi med det vi önskade? Alla områden i förskolan omfattas av jämställdhets- och likabehandlingsuppdraget. Det ska helt enkelt genomsyra allt. Där-
13
88099877.1.4_Inlaga.indd 13
2022-07-07 15:02
ningar om femininitet och maskulinitet, och att pedagogerna fler gånger har överseende när pojkar gör något som de reagerar på än när flickor gör samma sak. Att barn lär sig att samma beteende ger olika respons från vuxna bidrar till att de lär sig att olika krav ställs på dem (och att flickor och pojkar ges olika handlingsutrymme). Det är viktigt att vuxna får tid att systematiskt granska, analysera och reflektera över sina egna värderingar, som ligger bakom att de omedvetet gör skillnad på flickor och pojkar, och även att se förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang: Vilket handlingsutrymme, inflytande och vilken makt ges flickor och pojkar? Handlingsutrymmet är sannolikt inte exakt lika till alla flickor och alla pojkar. Vilka pojkar och vilka flickor som får vilket handlingsutrymme är också en viktig och relevant fråga att ställa sig.
Normer i fokus – makt Allt som händer och görs i en verksamhet som förskolan innehåller normer och värderingar. Vårt handlande präglas av normer av vad som är rätt och fel, och dessa normer har vi lärt oss sedan barnsben. Vissa normer är regler och lagar som finns nedskrivna och kan lätt kontrolleras, medan andra normer är oskrivna och tillhör den sociala samvaron. Den sociala samvarons regler ska vi bara uppfatta och förhålla oss till. Det är just i dessa oskrivna regler som olika normer kring kön och genus finns. Oskrivna normer kring hur vi som individer förväntas vara utifrån könstillhörighet behöver vi synliggöra och förändra, så att alla barn kan utvecklas som individer och inte behöver välja bort något för att normen säger att det är för flickor eller pojkar. Förskolan har stora möjligheter att synliggöra föreställningar om vad som uppfattas som normalitet och annorlunda, inklusive ”uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt” (Lpfö 18, s. 7). 26
88099877.1.4_Inlaga.indd 26
2022-07-07 15:02
En social norm utgör en slags beteenderegel eller rättesnöre om vad som är önskvärt och upplevs som normalt respektive annorlunda. Det som utgör en norm värderas högre, vilket visar sig genom att det som betraktas som annorlunda anses märkligt och sämre (Martinsson & Reimers, 2014, s. 10). Att smälta in, det vill säga att infria omgivningens förväntningar, kostar mindre i energi eftersom personen varken får tillrättavisningar, frågande blickar eller frågor om varför hen gör eller ser ut på ett visst sätt – man kan säga att man passerar (obemärkt) genom normen (Hedlin, 2010). På så sätt skapar normer en sorts innanförskap, då normen inkluderar vissa saker och vissa personer och exkluderar andra. Att tillhöra en norm i ett visst sammanhang innebär därmed en maktposition – man tillskrivs högre värde, privilegier, än de som inte uppfyller eller passerar genom normen. Normer i sig är inte fel, men normer som begränsar individens rättigheter, utveckling och/eller lärande behöver förskolan arbeta för att förändra. Lika villkor i förskolan kan sägas råda när alla barn passerar genom normen men inget barn görs till avvikande eller annorlunda.
Normer görs Det positiva är att normer inte är något som bara finns, de kan förändras! En social norm skapas när vi upprepar våra handlingar – en norm måste imiteras för att fortsätta finnas. Detta är en viktig poäng: vi har makt att bestämma vilka normer vi ska göra, vad vi önskar att barnen ska uppleva som norm i just vår förskola. I jämställdhetsarbetet handlar det om att synliggöra vilka normer som görs till femininitet och maskulinitet, så att inget barn begränsas i utveckling, val, lärande eller sätt att vara. Det handlar även om vem som ges inflytande och utrymme och att vidga normer för att inkludera många sätt att vara människa på, utan att värdera något sätt som bättre eller sämre. Delegationen
27
88099877.1.4_Inlaga.indd 27
2022-07-07 15:02
Den här boken ger dig kunskap, verktyg och inspiration kring jämställdhetsarbete och bygger på exempel från olika förskolor. Begrepp som genus, jämställdhet, normer och normkritik förklaras och konkretiseras genom exempel och forskning. Författarna belyser språk, bemötande, lek och lärande ur ett jämställdhetsperspektiv. Boken fungerar som ett stöd för reflektion kring jämställdhet och kan användas både i starten och i det fortsatta arbetet med att främja lika villkor och inkludering av alla barn. Lisa Andersson Tengnér är genuspedagog med lång erfarenhet som föreläsare och handledare för pedagoger i förskola och skola. Mia Heikkilä är forskare och forskningsledare i pedagogik med inriktning mot förskolan och utbildar och forskar om lek, lärande, genus och normer i förskola och hos yngre barn.
Mia Heikkilä
ISBN 978-91-8809-987-7
9
88099877.1.4_omslag.indd 1
LISA ANDERSSON TENGNÉR MIA HEIKKILÄ
Lisa Andersson Tengnér
ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET I FÖRSKOLAN Med normmedveten pedagogik
Hur ska förskolan arbeta för att främja jämställdhet och lika villkor för alla barn i den pedagogiska verksamheten? Först och främst kräver det förståelse för vad jämställdhet och normer är och hur det kan genomsyra arbetet i förskolan.
789188 099877
2022-07-07 15:10