El
Tayara
Illustrationer: Airi Hunt
och Lite Trasig Truls på äventyr
Truls och Lite Trasig på äventyr Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2025 www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se
© Text: Malin El Tayara | Illustrationer: Airi Hunt
Första upplagan
Tryckt i Riga, 2025
ISBN: 978-91-8117-177-8
Lite Trasig Truls på äventyr
och
Malin El Tayara
Illustrationer: Airi Hunt
Del 1
Nykomlingar på slottet
Ur tomma intet dyker de upp. Dessa bleka skrynkliga varelser. Truls och Lite Trasig. De är två nyblivna små spöken.
Plötsligt befinner de sig bara där. Mitt i hallen på Stensunds slott vid Östersjöns blågröna vatten. Hallen är mörk och det är så tyst omkring. Varken Truls eller Lite Trasig förstår hur det gått till. Igår hade de lagts i tvättkorgen, i form av ett litet lakan och en något medfaren snuttefilt.
Någon gång under natten måste drömmarnas fe ha kommit förbi och hittat dem där i tvättstugan.
För det är väl så det går till med spöken. Ena dagen ett vanligt tygföremål som någon tyckt mycket om, nästa dag en upphöjd plats bland hedervärda spöken på något av de gamla slotten i landet.
Livet som lakan och snuttefilt hade ju varit en ganska skön tillvaro, men det här kommer att bli något alldeles särskilt, det är de överens om.
Hallen där de står är lite mörk, fönstren som finns är täckta med fönsterluckor.
Lite Trasig blinkar till för att ögonen ska klarna. Då blir han varm i ögonen och Truls stirrar på honom. ”Det lyser ju om dina ögon”, säger hon andlöst.
”Oh, det gör det om dina också”, svarar Lite Trasig lika förvånat. ”Vi är verkligen spöken på riktigt, undrar vad mer vi kan göra.”
Truls vickar på tårna och svänger lite på lakansfållen. Vad skönt det är att få röra på sig.
Röra på sig! Hon kan röra på sig! Vilken lycka.
Slottet är dammigt och slitet, och det står packlådor lite var stans i hallen och salongen. Kanske är de inte de enda som är nyinflyttade när allt kommer omkring.
Härligt! Särskilt härligt vore det om det kom någon de kunde leka kurragömma med.
Egentligen leker spöken kurragömma med vem som helst. Men roligast är det med barn som ”nästan” kan se dem.
”Jaa!” ropar de båda i mun på varandra. ”Vi är spöken!”
Truls och Lite Trasig vandrar genom salarna. Vilket magnifikt slott de fått att bo i.
Stora köket, matsalen, salongen med sin stora öppna spis och dörrarna mot terrassen. De vandrar uppför stora trappan till övervåningen och finner många små rum att leka i, och biblioteket.
Åh, ett eget bibliotek! Det luktar alltid så gott och konstigt i bibliotek.
Om man lyssnar riktigt noga kan man ibland höra böckerna berätta hemligheter. Men då måste man lyssna noga, väldigt noga.
De går genom gången med det välvda taket och in i de tomma rummen. Det är lite tråkigt när det är så tomt, men det ändrar sig nog snart, med tanke på alla lådor på nedre våningen.
När de kommer till vindstrappan tvekar de lite. Vågar de gå upp? Tänk om det finns spöken på slottet. De slår sig på knäna och skrattar hysteriskt en stund.
”Vi är ju spökena på slottet nu!” säger Truls belåtet.
De glider upp för trappan och drar i vindsdörren. Den är låst! Det finns ingen nyckel i låset. Var kan den finnas? De letar i skåpet som står bredvid dörren och under den lilla mattan på golvet. Nä, ingen nyckel. Lite Trasig säger: ”Vi kanske ska gå och se i köket om nyckeln finns där.”
Halvvägs ner i trappan kommer
Truls på det uppenbara.
De behöver ju ingen nyckel.
De borde ju kunna glida rakt igenom dörren! Det hade hon ju hört i en sagobok i sitt förra liv. Det är ju lite nytt det här med att kunna röra sig fritt och vara spöke.
De svischar uppför trappan igen och rakt igenom den massiva dörren.
Wow, det funkade …
De åker rakt in i en stor kista som står invid en av de stora balkarna på andra sidan dörren. Lite omtumlade reser sig de båda upp och slätar ut skrynklor och veck. Vimmelkantiga tittar de närmare på kistan.
”Jag tror det är en sjörövarkista med en massa guld”, säger Truls högtidligt över fyndet.
”Det skulle vara bättre med filtar och kuddar”, säger Lite Trasig som börjar bli sömnig av allt det nya och av att ha krockat med den stora lådan.
PANG!
De fortsätter att se sig omkring på vinden, där finns mycket gammalt bråte och gamla möbler.
Det är lika spännande att strosa omkring däruppe och känna och klämma på allt, som det var att kika igenom rummen i resten av huset.
I ett skåp hittar Truls en gammal vinterkappa i päls.
”Pax för mittenfönstret”, säger hon. Kappan släpar hon med till den lite ljusare delen av vinden och lägger i fönsternischen. Hon klättrar upp och sätter sig tillrätta mot fönsterkarmen. Från sin plats i fönstret kan hon se rakt ner i den vackra trädgården med statyer som ser ut som små änglabarn.
Där finns lejon målade i guld och en stor labyrint i bortre änden av den stora gräsmattan.
Nu börjar Truls också bli sömnig. Hon kikar in över vindsvåningen och borta vid kistan skymtar hon Lite Trasig. Han har öppnat det stora kistlocket och hittat just vad han önskade. Massor av mjuka filtar och kuddar.
Sakta glider han över kanten och ner i det fluffiga, lägger sig tillrätta. Där ligger han nu och tittar upp i taket. Ögonen lyser inte lika mycket nu.
Snart sjunker han ihop till vad som ser ut just som en snuttefilt och verkar somna.
Truls slappnar av borta i fönstret med blicken mot labyrinten igen.
”Den ska jag undersöka! Ska bara vila lite”, säger hon och sjunker ihop som det lakan hon är.
”Nyckeln är borta”, säger Truls. Hon letar runtomkring och finner en lapp fastsatt på spegeln. Den säger att de ska söka upp Sarah i receptionen. Truls och de andra skyndar sig ut från rummet.
Truls och Lite Trasig är två nyblivna små spöken. Innan dess var de ett lakan och en snuttefilt och igår hamnade de i tvättkorgen. Någon gång under natten måste drömmarnas fe ha kommit förbi och hittat dem där.
För det är väl så det går till. Ena dagen ett tygföremål i en människas hem, nästa dag ett spöke på något gammalt slott. En sak är säker: man vet aldrig vad som kan ske!
Truls och Lite Trasig på äventyr är en äventyrsresa i ett slott i Sverige likväl som en resa till fjärran land. Boken är fylld av klurigheter och ordlekar som små och vuxna barn kan dela och glädjas åt.
