Lotta
Sjunnesson
Sjunnesson
JAG LIGGER PÅ SOFFAN
en bok om utmattning
Jag ligger på soffan : en bok om utmattning
Fler böcker av Lotta Sjunnesson utgivna av Idus förlag: Hitta tavlan! (2023)
Jag ligger på soffan : en bok om utmattning Utgiven av Idus förlag, Lerum, 2023 www.idusforlag.se | info@idusforlag.se
© Lotta Sjunnesson
Grafisk form: Mattias Norén, Idus förlag
Första upplagan
Tryckt i Riga, 2023
ISBN: 978-91-8092-056-8
JAG LIGGER PÅ SOFFAN
Lotta Sjunnesson en bok om utmattning
”Jag är trött och tom. Jag känner mig alldeles tom. Som en blåsa jag stuckit hål på.”
Ur Doktor Glas av Hjalmar Söderberg
7
– Har du sovit något i natt?
– Inte särskilt mycket.
– När ska du sluta vara doktor för dig själv och bli patient i stället?
9
Till slut ringde jag min vårdcentral.
Jag berättade att jag hade svårt att sova, att jag inte kunnat sova det senaste halvåret. Stress klarade jag inte längre av. Jobbet var övermäktigt. Var jag kanske utmattad?
Sköterskan var tyst en stund. Hon sa att jag kunde sjukskriva mig själv i en vecka, innan jag träffade en doktor. Sjukskriva mig själv? Skulle jag ringa och säga att jag inte kunde ha jour dagen efter för att jag var trött? När alla andra också var trötta.
Det skulle jag inte klara av. Det hade jag inte lyckats med under det senaste halvåret. Inte en enda gång.
Jag försökte förklara, men gråten tog över. Jag grät och sköterskan i luren lät mig gråta. Jag fick tid till vårdcentralen samma dag.
10
– Du får inte lov att gå till jobbet mer, sa doktorn framför mig.
Jag skickar remiss till psykolog. Vi ses igen om fem veckor. Och du, du kommer bli bra igen, men det kommer ta tid.
Jag satt i en trång läkarexpedition med sjukskrivningsblanketten i handen. ”Du kommer bli bra igen.” Jag som inte ens fattat att jag var dålig. Vad skulle jag göra nu?
11
Det var sommaravslutning i skolan den dagen. Barnen var glada. Maken och jag var lediga från jobbet. Det var tänkt att vara en mysig dag, men jag gick som i en bubbla. Oförstående. Utmattningssyndrom. Jag? Ringde min chef och berättade. Strax därefter fick jag ett massmejl till mobilen som gick ut till alla kollegor, inklusive mig själv: LOTTA SJUK, jourersättare till imorgon kväll behövs. Det dåliga samvetet kom. Inte ska väl jag. Sjukskriven, jag?
12
Vi firade skolavslutningen i grannens trädgård. Glass och jordgubbar. Som vi alltid gjorde. Två av grannarna var som jag läkare. Den ena berättade om hur hon var överöst av gråtande, utmattade kvinnor. Att det nästan var absurt.
Jag satt bredvid och lyssnade. Kände igen mig. Några timmar tidigare hade jag själv suttit mitt emot en doktor och gråtit.
Jag kunde inte förmå mig att berätta för dem. Orkade inte. Jag kände mig distanserad, lite som att jag såg oss utifrån där vi satt med kaffe och bär. Detta var nytt. Konstigt.
13
På eftermiddagen pratade maken och jag om vad jag skulle göra de kommande fem veckorna som sjukskriven. Jag tänkte jag kunde träna lite varje dag. Kanske göra något nyttigt i hushållet varje dag – städa ett köksskåp, tvätta en tvätt, rensa ogräs?
14
Nästa dag vaknade jag och var helt slut. Ett dygn hade gått sedan doktorn sjukskrivit mig och sagt att jag inte fick gå till jobbet. På ett dygn hade ballongen hunnit pysa ut. Jag hade inga krafter alls. Kunde först inte ta mig upp ur sängen. När jag väl hade kommit upp, sjönk jag ner i soffan. Bara låg. Trött, trött, men kunde ändå inte sova.
Träning blev det ingen och något hushållsarbete blev det inte på mycket länge. Min sjukskrivning hade börjat.
15
Måndag morgon. Första riktiga sjukskrivna dagen. Första sommarlovsdagen. Maken började tidigt.
Tre barn och jag hemma. Fyraåringen skulle till förskolan. Jag satt i soffan bredvid honom. Jag visste att jag skulle göra i ordning honom, men kunde inte. Hur gjorde man? Jag kunde inte förmå mig att ta fram kläder, frukost och komma iväg till förskolan. Initiativförmågan var försvunnen. Borta. Elvaåringen fick hjälpa till.
Jag ringde min pappa. Han har fyra timmars bilfärd hem till oss. Fem timmar senare rullade han upp vid huset. Väska packad för att stanna. Han tog över hushållet medan jag låg på soffan.
16
Inom min läkarspecialitet träffade jag inte så många utmattade patienter, men jag hade förstås läst om utmattningssyndrom. Hade haft personer i min bekantskapskrets som haft det. Men jag hade inte förstått. Hur kunde en person sluta fungera? Jag förstod fortfarande inte.
17
Att inte orka med mina barn, det var det värsta.
Plötsligt kunde jag inte längre läsa. Jag klarade inte av att laga mat och ha två kastruller samtidigt på spisen utan att få panik. Efter att i flera år kämpat med att vara både läkare och en närvarande mamma sa min kropp plötsligt stopp. Jag gick från att vara en trebarnsmor med järnkoll på allt, till en person som saknade förmåga att läsa och skriva och som inte klarade av att få i väg sin fyraåring till förskolan. Min hjärna blev överbelastad när två av mina barn pratade med mig samtidigt. Jag blev liggande på soffan.
Hur skulle jag komma tillbaka till en fungerande vardag och ett friskare liv?
Den här boken vänder sig till dig som är sjuk i utmattningssyndrom, till dig som kanske, utan att alltid förstå det, är på väg i full fart mot att bli sjuk och som behöver en väckarklocka för att stanna upp. Den är till dig som är anhörig, till dig som är arbetsgivare och till dig som vill veta mer om sjukdomen.
Jag ligger på soffan : en bok om utmattning är skriven av Lotta Sjunnesson. Hon har tidigare gett ut barnboken Hitta tavlan!. Till vardags arbetar Lotta som läkare.
Foto: Hanna Toresson