MelodieravLivet
Sofie Fonovich
©2024 SofieFonovich
Förlag:BoD ·BooksonDemand, Stockholm, Sverige
Tryck: LibriPlureos GmbH, Hamburg, Tyskland
ISBN: 978-91-8080-741-8
Sättningoch formgivning: Dennis Klarin Design, dennisklarin.se
En värld iNeon
Detvar 1984, ochvärlden skimradei neonrosaoch turkost. Radions tonerfylldevarje hörnavhemmen, där syntarna dansadei takt medtrummaskinernas monotona rytmer. Iett litetsamhällestrax utanförStockholmlevde 15-åriga MiaLindberg,entjejmed storadrömmar och ännu större lockar.Henneshår,permanentat till perfektion, studsadei takt medhennesstegnär hon gick nerför denlilla gågatansom ledde till hennesskola. Mia älskadeallt med80-talet, frånMadonna och ThePeach Mode till benvärmareoch oversize-kavajermed axelvaddar. Honvar tjejen somalltid hade ett kassettbandredoi sinWalkman ochdrömdeomatt en dagbli en delavden glamourösavärlden hon sågpå MTV. Mentrots denglittrande ytan hade hon sina bekymmer, precis somallaandra tonåringar.
Miavar inte särskilt populär iskolan.Hon varinteden tjejensom blev inbjudentill de störstafesterna, ochhon vardefinitivtinteden somstodlängstframi klassrummet. Menhon hade sinbästa vän, Lotta, och tillsammans kändesdet somatt de kunde ta sigigenom allt. De delade allt frånhemligheteromförälskelsertill drömmaromframtiden.JustnudrömdeMia om attta sigtill Stockholmoch gå på denstörsta discoklubbeni staden,"Neon Palace". Iskolan vardagarna fyllda med lektioner, menMia drömde alltid om något större.På
rasterna kunde hon ochLotta smita iväg till centrum och bläddrai tjejtidningarpåPressbyrån.Sidorna varfyllda medfärggladabilder av kändisar, ochvarje gång Mia sågdem väcktesnågot inom henne.Hon villeockså ståi rampljuset,intesom modell ellerskådespelerska, men kanske somsångerska?När hon satt hemmai sitt rumpå kvällarnabrukade hon sjunga medtill sina favoritlåtar, medhårborsten sommikrofonoch en imaginärpublik framför sig.
MenMiasverklighetvar mergrå än neon. Hennes föräldrarkämpade medpengaroch hennespappa hade precisförloratsitt jobb på fabriken.Hennesmamma jobbade långaskift på ettäldreboende ochhadesällantid övertillMia.Hemmetkändessom en platsdär luften var tung, ochMia längtade efteratt få andasfritt.
Neon Palace
Eftermånader av sparande,skolkoch smygrökning bakom skolan fick Miaoch Lotta äntligenihop tillräckligtmed pengarför en kväll på Neon Palace.Det varsom attklivaini en annanvärld.Ljuset, musiken, folket,allt varsåmycketstörre ochmer magisktänMia någonsin kunnatföreställasig.Hon stod imitten av dansgolvetoch kände basenpulsera genom kroppen, nästan somomhelauniversum rördesig itaktmed musiken. Dennattenblevenvändpunkt förMia.För första gångenkände hon atthon faktiskt varnågon, någon somhadepotential att blivad somhelst.Påväg heminattbussentillbakatillförorten, medhuvudena lutade motfönstret ochfötternaömmaefter timmarav dans,viskade MiatillLotta "Jag skatamig härifrån. Jag skabli någon."
Mednyfunnenmotivationbörjade Miajobba hårdarepå sina studier,men hennestankarsnurrade fortfarande kringdrömmarna om attbli något mer. Honbörjade skicka in demostill skivbolag,skrev låtarpåkvällarna ochtillbringade helgerna iStockholmmed Lotta, på jakt efternya äventyr. Vägentill framgångskulle inte bli enkel, menMia varredoatt kämpa. Våren1986 kom medförändringar. Lottafickenpojkvänoch började drömma om attskaffafamilj,medan Miabarasåg framtiden somenplats fördrömmarsom ännu inte blivit
verklighet. Vänskapenmellandem började saktaglida isär,men Miaförstod attdet varendel av livet. Hon kunde inte stanna kvar. Stockholm, musikenoch framtiden kallade på henne.När 80-talet började lida motsitt slut,hadeMia äntligen börjathitta sinplats i världen. Honfickett jobb somDJpåenlokal radiostation ocharbetadesamtidigt på sinmusik.Hon hade långt kvar attgå, menhon visste atthon varpårätt väg. Hennesglittrande neonkläder kanske byttesutmot något mersubtilt, mendrömmen om attlysastarktfanns kvar. Densista gångenMia ochLotta träffadesvar en varm sommardag 1989, på detlilla kaféet de brukade hänga på efterskolan.Desatttysta en stund, blickade ut övergatan ochmindesgamla tider. Mennär de restesig föratt säga hejdå, visste Miaatt detvar meränbaraen vänskapsom nu lågbakom henne.Det varheladen tidensslut.
Medensista blickpåstadenhon växt upp i, klev Miapå tågetmot Stockholm. Neonljusen må ha bleknat, men hennesdrömmarbrann klarareännågonsin.
En ny början
Året var1990, ochennyera hade börjat. Kalla kriget var över, gränsernaöppnades, ochvärlden kändesplötsligt större,men ändå närmare. Miahadetillbringatsina första månaderavdet nya decenniet medatt försöka hitta sinplats ienvärld somförändrades runt henne. Neonljusenhadebleknat ochblivitersatta av en mer dämpad palett, grunge-stilenbörjade svepaöver världen, ochsyntpopenhon älskat blev sakta utkonkurreradavråare toner. Mia, somnufyllde21, hade fortfarande sitt jobb på denlokalaradiostationen, menhon kände sigrastlös.Livet iStockholmvar inte riktigtdet äventyrhon hade förväntatsig,och trotsatt hon hade fått in någraavsinaegnalåtar istationens rotation, hade hennesmusikaliska karriär stannatupp.
Musikbranschenvar tuffare än hon trott, ochhon insåg attbaravilja blinågon inte alltidräckte.
Menendag fick hon ettoväntat telefonsamtalfrån
Lotta.Dehadeintepratatpåflera år,och Miakände en viss oronär hon svarade. Lottas röst varlikavarmsom förr, mendet varnågot annorlunda medhenne.Hon berättade atthon hade gift sigoch fått sitt första barn, mennufunderadehon på attlämna förorten ochflytta till Stockholm. Livetsom mammahadeinteblivit som hon tänkt sig, ochLotta drömde om attfåjobba som frisöri huvudstaden.
"Jag saknardig,Mia", sa Lotta tyst."Jagsaknaross."
Miainsåg hur mycket hon ocksåsaknade Lotta. Det fanns etttomrumi hennesliv somingenannankunde fylla.Debestämdesig föratt sespåsitt gamlakafé, och närdeåterförenadeskändesdet somomingentid alls hade gått. De satt itimmar ochpratade om livet, kärlek ochförlorade drömmar. Menmestavallt pratadedeom framtiden.Efter mötetmed Lottabörjade Miatänka på sitt eget liv på ettnyttsätt. Honhadealltidtrott atthon behövde blienstorstjärnaför attbli lycklig,men kanske fanns detandra sätt attnåsinadrömmar.Hon började engagera sigmer isitt jobb på radiostationenoch skapadeett eget program därhon intervjuade uppkommande artister frånStockholms undergroundscen.Det varinteden glitterfyllda världhon en gång drömtom, mendet varnågot äkta.Något sombetydde något.Underenavsinaintervjuerträffade hon Johan, en gitarrist iett lokalt grungeband. Hans musikstil varså långt frånMiassyntpop somman kunde komma,men detvar något medhonom somfångade hennes uppmärksamhet. De började sesutanför jobbet, ochsnart vardemer än bara kollegor.Johanvar inte bara någon somförstod hennespassion förmusik,utanhan utmanade ocksåhennessättatt se på världen.
"Dubehöverintelysastarkastför attgöraskillnad,Mia", sa hanenkväll närdesattpåenparkbänk i
Vitabergsparken. "Det är viktigareatt göranågot du verkligen älskar."
Miainsåg atthan hade rätt.Kanskehandladelivet inte om attjagaberömmelse, utan om atthittasin egen väg. Ochför första gångenpålänge kände hon sigfri från pressenatt bli"någon". Honvar redannågon.
Vänskapens återkomst
Lotta flyttade in ienlitenlägenhetpåSödermalmoch började arbeta på en frisörsalong inärheten. Trotsatt derasliv sågväldigt olikaut, fann Miaoch Lotta tillbaka till varandrapåett sätt de aldrig hade gjorttidigare. De varäldre nu, hade gått igenom sina egna sorger och förluster, mendet band somknöt demsammanvar starkare än någonsin.Enkväll närdesatthemma hos Mia ochdrack vin, kom de in på gamlaminnen. Lotta skrattade ochberättade om denförstagångendesmögin på Neon Palace,och hurdedåtrodde atthelavärlden låg framför derasfötter. De pratadeomdrömmarna de haft somunga,och hur livet hade tagitdem på andravägar än de trott.
"Vikanskeinteblevdedär superstjärnorna vi drömde om", sa Mia ochskrattade."Menvihar varandra, ochdet räcker långt." Lottalog ochhöllupp sitt glas."Föross", sa hon, ochdeskålade förvänskapen,för drömmarna ochför denframtid de fortfarandehadeframför sig.
Tidengick, ochMia började känna sigmer hemmai sig självännågonsin tidigare. Hennesradioprogram växtei popularitet, ochhon blev känd somenavStockholms mest inflytelserika musikjournalister.Hon fick möjlighetenatt intervjuanågra av de störstaartisternai världen, mendet varfortfarande de lokala,okända musikernahon älskademestatt lyftafram. Johanoch
MELODIER AV LIVET
Manfår följa huvudpersonenMia genom hennesungdom från hur hon drömmeromatt bliupptäckt inom musiken ochkomma ifrånsin hemort utanförStockholm.
Miadrömdeomnågotstörremen vardagenvar mergrå än glamourös förhenne.Mia fårendottersom inte bara blir hennesdotterutanockså hennesframtida arbetspartner inom musikbranschen.
Manfår följa medpåmusikfestivaler, spelningar utomlandsmen ocksåmotgångar ochframgångar.
