TetianaEriksson Magiskasagor
DessÜ sagoé skapade{ undeé m†sigÜ varmÜ kvällaé,dK e3 mammÜ
tilJ tvK smK nyfiknÜ tjejeé stannad¯ kvaéõ e3 lite3 barnkammar¯
oc õ rummet{ m†stiskÜ skymnin berääad¯ föé sinÜ älskad¯ bar3
allÜ d¯ fantasieé so> henne{ hjäétÜ viskad¯ t†s[.Henne{ r‚s[ lä[
lå oc ö> õ de[ lugnÜ rumme[,nästa3 so> e3 vindpus[.
Et[ stoé[ tacX tilJ AnastasiÜ föé allÜ vackrÜ bildeé.
En blåpippifågelfe
En gång förlängesedanlevde det en familj ienliten by somlåg iett främmandeland. Familjenhade ettlitet bageri, där mamman ochpappan bakade bröd,kakor ochtårtoroch deras lilla dotter Mariafickhjälpatill. En dag komdet en rikman till deras lilla bageri. Hanvillehaenstoroch fintårta försin dotters födelsedag. Mammanoch pappan togbeställningen ochomnågradagar skulle mannen kommatillbakaoch hämta tårtan. Menplötsligtblev mammanmycketsjuk. Honlåg isängen svagoch blek ochkunde inte göra något.Dåfickpappan gå iväg långt borthemifrånför att hämta en doktor.Och pengarna somdefickför tårtan från den rika mannen skulle pappan behövaför attbetaladoktorn.Såtårtan skullegöras,och eftersom pappan varborta ochmammanvar sjuk,fickderas lillaflicka attgöratårtanheltsjälv.
Mariavar mycketledsen förhon vissteintehur manbakar tårtor, menmammantröstade henne: ”Var inte ledsen mitt barn, jagska berätta allt fördig ochhjälpadig helatiden. Försttar du ägg och sockeroch blandar ordentligt ”.
Flickanlyssnadepåmammanoch började baka. Mennär hon var klar medäggenoch sockret,och komtillbakatill mammans säng, såghon attmammansov,hon varsåsvagatt honinteorkade att stannavaken ilängretid.Maria komtillbakatill köket. Flickan tycktesyndatt väcka sinmamma ochvissteintehur hon skulle fortsättamed tårtan, mannen skullejukomma redan på kvällen för atthämta den. Så vadskulle hon göra? Mariasatti köketoch kändetvå storasalta tårarrinna nerför hennes kinder.
Plötsligthördesdet knackande ljud ifönstret.Flickanrusade dit ochsåg en liten sötpippifågel somverkade vara mycket ivrigatt kommaini köket. Mariaöppnade fönstret ochden lilla fågelnflög in irummetdirekt. Honcirklade runt Marias huvud nästansom om hon ville berätta något
Flickanföljdefågelnmed ögonen ochdåförstod hon attblå fågeln ville hjälpa henne medtårtan. Förnuhoppade denlilla blåa fågeln på oljanoch Mariainsåg atthon måstehälla oljani tårtsmeten. Fågeln pekade på en matskedmed sinnäbb, ochnär flickan hälldeoljan ienmatsked, hoppade fågelnengång föratt berätta, attbaraenmatskedolja behövdes.Sedan flög fågelnmot mjölet ochpekade på ettglas, ochsåhoppade hon fyra gånger,dåvisste flickanatt detbehövdes fyra glas mjöl.Fågelnpekade också på
vaniljsockret,bakpulvret, russinet ochallt detta tillsatteMaria till smeten.Sedan pekadefågelnmed sinnäbb på ugnen, då visste flickanatt detvar dags attbaka.
Närflickantog tårtan ur ugnen så varden myckethög ochfluffig. Fågeln pekade på grädde ochjordgubbar medsin näbb ochflickan vispade ihop dem ochdekoreradetårtanmed fingräddig jordgubbskräm.
Bakelsen varklarvid solnedgången ochdirektkom mannen för atthämta den. Mycketgladoch nöjdblevhan, när han togemot tårtan somMaria ochfågelnhade bakat tillsammans.
Snartvar pappan tillbakahemma meddoktorn.Doktorn undersöktemammanoch lämnade medicinför henne. Pengarna förtårtanräckteprecisför läkarbesöket.Allavar glada ochbåde pappan ochmammanvar så väldigtstoltaöversin dottersom hadeklaratsig så bra.
En dag öppnadesdörreni deras lilla bagerioch fleramän somvar kungens tjänare stod vidingången. Rykten om den lilla flickans läckerheter hade nåttsjälvaste kungen, ochnubefalldehan henne attkomma till slottetoch bakaför drottningens födelsedag. Maria varmycketskrämd, menhade inget valoch följdemed dem, eftersom kungen varlättirriteradoch kunde befalla attstraffa hela hennes familj.
Närflickanefter en lång resa hamnade ikunga slottets kök, skrattade allt folk där,när de sågvilket litetbarnsom skullebaka förkungens storakalas,och mest av alla skrattade mästerkocken, somville visst självbakaför kungen.
LillaMaria stod där ochvissteintevad honskulle börja med. Nu kommer kungensnartatt upptäcka atthon inte kannågonting, då blir hanarg ochkanske kastar henne ifängelsetoch mammaoch pappa kommer aldrig attsehenne igen. Då hördeflickanplötsligt ettknakandeljudi fönstret igen. Närhon sprang till fönstret så fannsden lilla blåpippifågelndär,precissom förra gången. Marie blev oerhörtglad! Honöppnade fönstret ochsläppteinsin trogna vän. Sedan sa hontill köksmästarenatt alla måstegåutifrån köketeftersom hon vill vara ilugn ochronär hon bakar för drottningen. Människornahöllpåatt skratta ut Marie, menvågade inte attsäga emot,eftersom honjuskulle bakaför självaste drottningen! Dennagång pekade fågelnigen medsin näbb på allt somMarie skulletai föratt bakatårtanoch arbetet gick mycket smidigtoch bra. Snartvar flickanklarmed en underbarbakelse
Nästamorgonfickhon höraatt kungens familj varmycketnöjd. Flickantänkte medstorlättnad på attnuhade hon uppfyllt kungens önskemåloch attingentingdåligtkommeratt hända med hennes familj. Marielängtade hem. Menplötsligt så fick hon höra hemska nyheter– kungen ville atthon skulle stanna kvari hans kökoch laga matvarje dag förhonom ochhans familj.
Lillaflickanskullebörja redan nästa morgon. Vadledsen hon blev igen, hon satt på bänkeni slottsträdgården ochgrätsådesperat
attfåglarnainteens vågade sätta sigpåträden bredvid,så småningom somnadeMaria.Plötsligtvar honintelängreensam.
En vackerlysande fågelflaxade medvingarna framförhenne, och mankundeävenseatt fågeln varinteenfågel nu, menenvacker liten flicka klädd iallt blått. Lillafågelflickanfrågade Maria: ”Varför gråter du så bittert?”Maria svarade atthon nu skullestanna i kungens köketför alltid ochhon vissteinteallshur manska laga alla olikarätter, då kommer något hemskt hända henne och hennes föräldrar, när kungen upptäckerdetta.
”Var inte ledsen ellerrädd,"sade fågelflickan, “jag ska vara där bredvid digoch hjälpa digmed allting!”
”Men de kommer attupptäcka dig!”– svarade Maria.
”Dekommerinteatt se mig”-skrattade fågelflickan.
”Duska inte se migheller, du ska barakunna höraenmyckettyst melodi,som du ska följa,och då ska du veta precis,hur du ska göra.”Och meddessa ordförsvann fågelflickanoch Maria vaknade.
Tidigt på morgonen nästa dag skulleMaria laga frukost. Flickan komtillköket ochjustdådet vardags attbörja,hörde hon bekanta knakande ljudeti fönstret igen. Mariasprang ditoch öppnade fönstret direkt,fastingen syntesdär.Hon kunde inte se sinvän, menhon kundehöraenvackermelodi,som om småringklockor lät. Melodinleddeflickantillolika ställendär honskulle ta grönsaker ochkryddor,frukt,mjöloch grädde ochlaga god mattill frukost. Kungen varmycketgladoch nöjd. Menköksmästarenblev argareoch argaredärföratt han ville attkungen skulle baratycka om hans mat. Köksmästarenobserverade flickani smyg under hennes arbete, ochdåoch då såghan någon konstigblå fjäder på golveti köket. Ochdetta gjorde honom mycketmisstänksam.
En gång när flickankom in iköket ochskullelaga frukost, kom köksmästarenmed sinkatt, somvar likalistigoch elak somhans ägare.Som vanligt, öppnade flickanfönstret föratt släppa in den osynliga pippifågeln.Som vi alla vet, har katter ettjättebra luktsinne, köksmästarens katt kände lukten av det lilladjuretdirekt ochbörjade förfölja denosynligafågeln. Denstackars varelsen
fö sa fl denna dag agen oc dem at
Sammakväll kastadesflickani det mörkavåtafängelsetoch var rädd atttänka om vadsom väntade henne imorgon. NärMaria somnade,kom den blåa fågelflickantill henne igen.
”Imorgon, gör allt vadsom de säger åt dig”,safågelflickan, ”och varinterädd, jagska hjälpa dig”
Tidigt nästa morgon väcktes flickanavslottets soldater,hon fick kläsig ienmolnvit klänning ochfölja efterdem.Soldaterna tog flickanpåfängelsetsgård. Där, imittenpågården, stod en gigantiskgryta ochunder grytan eldades det en stor eld. Överallt satt riddareoch hovetsdamer på balkongerna ochtittade på vad somskulle ske.Påden störstaoch mest prydda balkongen satt självastekungen ochdrottningen. Vissa riddareoch damer var mycketnyfikna ochväntadeivrigtpåvad somskullehända, andra såglitebekymrade ut ochett fåtaldamer hade tårfylldaögon som de torkade ismygmed sina spetsade väldoftande näsdukar.
Självastekungen satt däri allsin praktmed ettstenhårtansikte ochiskalla ögon. Nu väntade han på attflickanska straffas föratt han fick magontavhennes mat. Flickanhörde hemska ordifrån en av kungens talmän:
”Duärenhäxasom försökte förgifta kungen ochdrottningen med förtrollad mat. Ochhans höghet kungen befalldeatt du ska kokasi en hetgryta!Nuska du lidaoch ta digi grytan genast!”
Flickankände atthennes händer ochfötterbleviskalla menhon mindesfågelns ordomhon inte skullevararädd ochutantveka gick honupp förstegen somledde henne rakt in ikokande vattnet Mariastängde ögonenoch kastade signer idet bubblande heta vattnet
Idennasekund kunde alla riddareoch vackradamer samt kungen ochdrottningenseatt en blåliten fågel plötsligtdök upp över vattnet, denflögi cirklaroch viftade snabbt medsinasmå vingar.Det fanns ingenånga ellerbubblor ivattnet längre, men vattnet glittrade somenliten skogssjömed en vackerblank spegelyta. Inästa stundkom en stor vågframoch på vågens topp satt denlilla flickangladoch oskadd. Honsåg ännu vackrareutnu, hennes blekakinderblevrosen rosa,hennes läppar blev hallonrödaoch hennes ögon gnistrademed glimmande gnistor
Kungen ochdrottningen kunde inte trosinaögon, denna flickan, somskulle vara död,återvände nu även vackrareoch hälsosammareänförut
“Nugår jagin!”– skrek kungen.
“Och jagmed!” –skyndade på sigdrottningen ochföljdeefter kungen somvar redan upp på sistatrappsteget.Dekastade sigi det välkomnande spegelblanktvattnet ochi sammaögonblick, somdesista ringarna försvann ovanför drottningens huvud, till allasförskräckelseblevvattnet kokande igen ochhur länge som alla väntadesåvisade sigkungen ellerdrottningen aldrig upp från vattnet igen
Magiskasagor,omenblåpippifågelfeochenförtrolladbok ärsagorfylldamedmagiochäventyr.Detardigtillen fantasifullvärldavpratandedjurochgnomer.Dufårresatill praktfullaslottochbekämpafarligavarelser.
Duskasevilkenstyrkaenrensjälochettsnällthjärtakanha ochhurviktigtdetäratttropåsigsjälvoavsettdittmål.
Sagorsominteliknarandra.
IllustratörAnastasiaEriksson.
