världens dramatiska historia
Muhammed Klas Grinell
HISTORISKA MEDIA
Historiska Media Bantorget 3 222 29 Lund historiskamedia.se info@historiskamedia.se
© Historiska Media och Klas Grinell 2024 Sättning: Typ & Design Omslag: Lönegård & Co Omslagsbilder: Muhammeds himmelsfärd, målning av Sultan Muhammed, cirka 1539–1543, Wikimedia Commons Kalligrafi av Muhammeds namn, Wikimedia Commons Tryck: Latgales Druka, Lettland 2024 Tryckning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ISBN: 978-91-8050-438-6
Innehåll Guds utvalde 7 Uppväxten 23 Den trovärdige 39 Den första gemenskapen 49 Till himlen, och Medina 65 Den politiske ledaren 82 Krigaren 100 Förebilden 117 Gemenskapen växer 136 Erövringen av Mecka 153 Avskedsvallfärden 167 Litteratur 180
Guds utvalde
Muhammed klättrade som han brukade upp till grot tan på berget Hira i norra änden av Mecka. I grottans ensamhet sökte han ro att reflektera över livet och världen. Han var 40 år gammal och levde sedan 15 år tillbaka ett stilla familjeliv i den lilla staden i den kar ga och heta arabiska öknen på 21:a breddgraden i pro vinsen Hijaz, knappt åtta mil väster om Röda havet. Där uppe på berget Hira hände en måndag i slutet av månaden ramadan år 611 något världsomvälvande. En röst talade till Muhammed. Rösten omslöt hon om och uppmanade honom att läsa. ”Jag vet inte hur man läser”, svarade Muhammed. Det var som om en ängel kramade livet ur honom, eller nästan. Så släppte taget om Muhammeds bröst, och rösten upprepade uppmaningen. 7
muhammed
”Jag vet inte hur man läser”, svarade Muhammed igen. Ängeln tog på nytt tag i honom och klämde åt en andra gång, lika hårt. Ängeln släppte honom igen och upprepade sin upp maning. ”Läs!” ”Jag vet inte hur man läser”, svarade Muhammed igen. Eller kanske ska det han sa hellre översättas till ”jag vet inte vad jag ska recitera”. Ängeln tog tag i honom en tredje gång. När han släppt taget sa han: Läs i din Herres namn, Han som har skapat – skapat människan av en grodd som sätter sig fast! Läs! Din Herre är den Främste Givaren, som har lärt med pennans hjälp, lärt människan vad hon inte visste! (Koranen 96:1–5) Muhammed var en tillbakadragen och blyg man. Han var känd för att aldrig recitera dikter. I hans arabiska miljö ansågs den poetiska oviljan märklig och rent av omanlig. Muhammed ska inte heller ha kunnat läsa el ler skriva. Ordet iqra som ängeln använde, och som enligt tra ditionen var det allra första ordet som uppenbarades för Muhammed, betyder både att läsa innantill och utantill. Det är samma ordstam som återfinns i ordet 8
guds utvalde
Qur’an som alltså ordagrant betyder Recitationen, eller al-Qur’an al-Karim, den Heliga recitationen. Att det första ordet som Gud förmedlade till Mu hammed var ”läs” är enligt islamisk teologi ett tecken på att Koranen var ett mirakel som Muhammed fick motta. Varje profet har tilldelats mirakel som deras samhälle förstod att uppskatta. I faraos Egypten var trolldom och magi det högst aktade. Profeten Moses fick en stav som förvandlades till en orm, och det finns flera liknande magiska mirakel. I Jesus grekisk-romers ka omvärld hade läkekonst hög status, varför många av Jesus Kristus mirakel handlar om helande och livgivan de. I Muhammeds kultur var poesin och förmågan att uttrycka sig det högsta. Muhammed fick därför motta den heliga recitationen. De uppenbarade orden ska läsas högt. Koranens kraft kommer inte bara ur ordens mening. Uppenba relsens ord var överväldigande också i hur de lät. Att höra recitationen är att omslutas av Guds ord. Det är svårt för oss som inte behärskar arabiska att få den ful la upplevelsen. Men om vi ändå försöker se på och höra dessa första meningar som Muhammed uppmanades att läsa kan vi även i den transkriberade arabiskan upp fatta hur rytm och rim spelar en viktig roll.
9
muhammed
Iqra bi-ism Rabbika alladhi khalaq khalaqa al-insan min alaq Iqra, wa Rabbuka al-akram alladhi allama bi al-qalam allama al-insan ma lam yalam Mötet med ängeln skrämde Muhammed. Han rusade hem till sin fru Khadija. Där i deras lilla hus av grå brunt lertegel gömde han sig under en filt. Khadija var den som tröstade honom och lät honom berätta. ”Jag var rädd för att något dåligt skulle drabba mig”, sa Muhammed, och berättade vad som hänt. ”Nej”, tröstade Khadija. ”Ta emot det goda budska pet! Vid Gud; Gud skulle aldrig vanhedra dig. Inte be höver du vara rädd. Du som gör gott, talar sant, hjälper de fattiga och de som drabbas av olyckor. Du har inget att oroa dig över.” Khadija gick till en av sina kusiner för att få hjälp att förstå vad som hänt. Kusinen var enligt källorna en av de araber som trodde på patriarken Abrahams enda Gud. Men han var varken kristen eller jude. Han för stod ändå vad som hänt, och kunde förklara för Mu hammed att han blivit tilltalad av den ängel som även besökt judarnas profet Moses. Det vill säga ärkeängeln Gabriel. Muhammed visste mycket väl vem Moses var. Att möta övernaturliga väsen var heller inget konstigt.
10
guds utvalde
Öknen var full av andar och krafter bortom människ ans dimensioner. Enligt vissa berättelser tog det upp till en vecka inn an Muhammed kom ur sin chock och sina tvivel; inn an han för sig själv accepterade det uppdrag han fått av Gud. Hans fru Khadija blev hans första följeslagare. Även adoptivsonen Zaid och Muhammeds unga kusin Ali som bodde med familjen anslöt sig till Gud. Mu hammeds och Khadijas döttrar blev också delar av den första lilla församlingen. Ärkeängeln Gabriel tog inte kontakt igen förrän efter någonstans mellan 40 dagar och tre år. Så pass osäkert är källäget. 40 dagar är lika länge som Jesus till bringade i öknen frestad av djävulen. Tre år är väldigt länge att leva i ovisshet om vad den korta uppmaning en att recitera några verser från Gud skulle innebära. Det finns berättelser om att Muhammed mådde väl digt dåligt. Att han tvivlade. Enligt vissa övervägde han till och med att ta sitt eget liv för att slippa bli tokig. Khadija och hennes kusin lyckades övertyga honom om att det inte var galenskap. Han var kallad att bli Guds sista och slutgiltiga profet. De mest källkritiska forskarna misstänker att mycket av det som framstår som biografiska detaljer om Mu hammeds liv snarare har utvecklats i förklaringar av svårtolkade koranverser. Det som anses vara nästa upp11
muhammed
enbarelse vänder sig till: ”Du som sveper in dig. Stå upp och varna!” Det är första versen i sura 74. ”Du som sveper in dig” måste väl hänvisa till Mu hammed? Vad menas med att han sveper in sig? Käll kritikerna tänker sig att någon tidig uttolkare broderat ut förklaringarna till den första uppenbarelsen och kopplat ihop det med denna vers. ”När han för första gången mött Gud blev Muham med så rädd att han svepte in sig. Det är det som ver sen hänvisar till.” Det som sägs vara den andra uppenbarelsen betona de att Muhammed även skulle behöva förändra sitt liv för att tjäna Gud. Du som sveper in dig. Stå upp och varna. Och prisa din Herre. Och rena din klädnad. Och undvik orenhet. (Kor 74:1–5) Berättelserna om Muhammeds rädsla och tvivel inför uppenbarelsen ger hans fru Khadija en alldeles avgö rande roll. Syftet har ändå inte varit att visa hur stark och viktig hon var för att ge Muhammed kraft att anta profetrollen. Huvudpoängen är att förklara att Mu hammed inte själv kan ha komponerat dessa verser. Han var ingen poet. De kraftfulla verserna kom från Gud. För dem som inte kan se Koranen som ett mirakel är den snarare ett mysterium. Kan det verkligen vara 12
guds utvalde
denne mans verk? Innehållet är en sak: men den intri kata formen, rytmen och rimmen? Det finns alltså detaljerade biografier över Muham meds liv. Det finns även samlingar i många volymer av hans uttalanden, vanor och göranden – det som kallas hadither. Men alla tillgängliga källor är skriv na av människor som verkat minst några generatio ner efter Muhammeds död. De flesta av de klassiska källorna tillkom under perioden mellan år 750 och 900. Den som strikt tillämpar källkritikens kriterier kommer som ovan antytts tyvärr inte kunna använda några uppgifter om Muhammed. De få externa käl lor som finns kommer från grupper som drabbats av muslimernas erövringar. Dessa källor är därmed allt annat än tendensfria. De uppgifter om Muhammed som finns i dem består dessutom endast av vaga och mycket kortfattade hänvisningar till en religiös ledare i Arabien som låg bakom erövringar av romerska eller persiska områden på 630-talet. Vid sidan av källkritiken har historieforskningen undersökt muntligt traderade berättelsers trovärdig het. Det har lett till att muntliga traditioner redan på 1990-talet erkändes i juridiska processer kring landrät tigheter i Kanada. I den arabiska kulturen var en människa bestämd av sin härstamning och sina släktband. Muhammeds samtida kunde räkna upp sina förfäder i minst tio led 13
muhammed
bakåt. Även om den sortens historiekunskap inte var nedtecknad var den utbredd och delad. Till skillnad från den traditionella källkritiska skolan menar många samtida historiker att man inte ska avfärda muntligt traderad historia. Samtidigt behöver man hålla i min net att människor genom historien oftast berättat av andra skäl än att exakt återge vad som faktiskt inträf fat. Att berätta om det förflutna handlade snarare om att förklara vem man var, varifrån man kom och varför det blivit som det blivit. Gränsen mellan faktauppgif ter och legender är inte tydlig. Det är inte heller själv klart att den har ansetts vara så viktig. Många uppgifter om vad Muhammed sagt och gjort nedtecknades för att ge svar på senare generationers moraliska och juridiska frågor. I början på 800-talet började allt fler utgå från att Muhammed var ofelbar. Varje detalj från hans liv blev därmed ett viktigt rätte snöre för vad som var gott och riktigt. För att finna vägledning i en given situation sökte de lärda först i Koranen. Om det inte gav svar gick de vi dare till Profetens exempel (det som består av hadither och sammantaget kallas för sunna). Men alla visste att allt som berättades om Muhammed inte nödvändigtvis var sant. Därför behövde man sortera ut de trovärdiga uppgifterna från legender, osäkerheter och rena falsa rier. Resultatet av detta arbete återfinns i de viktigaste samlingarna av hadither. De allra flesta uppgifter om 14
guds utvalde
Muhammed hade traderats som enskilda händelser, utan att de sattes i ett tydligt sammanhang eller i en kronologi. De klassiska hadithsamlingarna är tematisk ordnade och återger före själva sakuppgifterna varje person i kedjan av förmedlare mellan Profeten och den som skrivit ner hadithen. Många sakuppgifter åter kommer flera gånger i närmast identiska versioner, men med olika kedjor av återberättare. Genom att stu dera vilka återberättarna är och hur många olika väg ar berättelserna tagit kan man klassificera haditherna som trovärdiga, starka, svaga, fabricerade eller med fel aktig förmedlingskedja. En handfull samlingar har kanoniserats och anses innehålla bara trovärdiga och säkra hadither. Vissa samlingar har högre status bland sunniter, andra bland shiiter. Några av dem används bara av en av de mus limska huvudinriktningarna sunni eller shia. Majoriteten av världens muslimer är sunniter idag. Shiiterna utgör en femtedel av samtidens muslimer. Sunniter och shiiter har olika uppfattning om vem som borde fått makten när Muhammed dött. Det gör att deras tolkningar av Muhammeds liv skiljer sig kring vissa detaljer. Shiiterna lägger större vikt vid att Muhammeds familj var ättlingar till profeten Abra ham som alltid haft Guds ledning. Sunniterna men ar istället att de följer Profetens exempel (sunna) och samförståndet inom trosgemenskapen, snarare än 15
muhammed
Muhammeds släkt. Även om uppdelningen i sunni och shia går tillbaka till åren efter Muhammeds död var det först på 800-talet som det utvecklades tydligt avgrän sade riktningar. Vid sidan av de tematiskt organiserade hadithsam lingarna finns också ett antal kronologiska berättelser om Muhammeds liv som härstammar från ungefär samma tid. Förutom att ge moralisk och juridisk väg ledning var dessa rapporter och berättelser viktiga för att tolka Koranen. De användes för att förstå enskil da koranverser utifrån sammanhangen där de först uppenbarades för Muhammed. Det är i det närmaste omöjligt att med källkritiska metoder avgöra vad som verkligen hänt. En del histori ker drar slutsatsen att det inte går att skriva en biografi över islams profet. Andra har under de senaste decen nierna utvecklat metoder för att granska sambanden mellan förmedlingskedjorna och innehållet i hadither. Genom att närstudera ordval och andra språkliga egenheter menar de sig kunna spåra vad i hadithsam lingarnas olika versioner av samma historia som går tillbaka till den första förmedlaren och därmed till Muhammeds tid. Det är ett tidskrävande arbete som ännu inte samlats till någon sammanhållen beskriv ning av Muhammeds liv. För många muslimskt troende är det naturligt att utgå från att de källor som i över 1 200 år har format 16
guds utvalde
muslimska uppfattningar om Muhammed är tillförlit liga. För den som vill lära känna islams profet är det lika självklart att vända sig till dessa traditionella käl lor. Alla de berättelser och detaljuppgifter om Muham med som finns i de klassiska källorna ger liv åt islams profet. Muslimer har i har genom hela islams historia haft Muhammed som sitt föredöme – den Muhammed de mött i traditionerna. I vilken mån traditionernas Muhammed exakt återspeglar en historisk Muham med är ur det perspektivet inte särskilt viktigt. Det som här ska berättas är i stora drag den his toria om Muhammed som återfinns i dessa tidiga muslimska källor. De fick alltså sin form redan på 800-talet, ungefär 200 år efter hans död. Det låter oss möta islams Muhammed. Samtidigt ger som vi redan sett även dessa källor en fragmentarisk bild av hans liv. Det påminner lite om framställningen av Jesus i de fyra evangelierna i Nya testamentet. Flera berättelser står sida vid sida utan kommentar. De går inte alltid ihop. Traditionens författare verkar ha tänkt sig att läsaren själv skulle få avgöra vilken version hen ville tro på. Den här boken handlar alltså främst om de mus limska källornas Muhammed. Här möter vi den profet som inspirerat alla de muslimer som påverkat världs historien. Samtidigt kommer de religiösa och historio grafiska perspektiven att balanseras och få komma till tals sida vid sida. 17
muhammed
Vi återkommer till Koranen. Men nu tillbaka till Mu hammed. De äldsta källorna berättar att Muhammed föddes samma år som en abessinsk armé anföll Mecka med en stridselefant. Hans far dog redan innan hans födelse. Det ska därför ha varit hans farfar som gav honom det ovanliga namnet Muhammed. Det brukliga var annars att barn fick namn efter någon förfader. Muhammed betyder ”den berömvärda”. En del hävdar att det var ett hedersnamn och att han nog hette något annat som barn. Men som med det mesta som skett för snart 1500 år sedan är det svårt att veta något bestämt om det. Muhammed var son till Abdullah. Ofta omtalades han också som son till sin berömda farfar Abd al-Mut talib. När han själv blivit far kallades han ofta Abu al-Qasim. Vilket helt enkelt betyder al-Qasims pappa. Trots att hans son al-Qasim dog redan i sexårsåldern fortsatte folk använda namnet hela Muhammeds liv. Hans fullständiga namn var alltså Abu al-Qasim Mu hammed ibn Abdullah ibn Abd al-Muttalib, av klanen Hashim i stammen Quraysh i stammen Kinana, bördi ga från Adnan, son till Ishmael, son till Abraham, ätt ling till Noa, ättling till Adam, skapad av Gud. Här kommer vi för enkelhets skull kalla honom för Muhammed. Den här boken ska låta läsaren lära kän na islams profet Muhammed och hans värld, snarare 18
guds utvalde
än att uppteckna alla som han mötte med namn. En ligt västerländsk tideräkning brukar hans livstid räk nas från år 570 till 632. Abdullah hade gift sig med Amina. Bara en vecka efter giftermålet reste han med den årliga karavanen till de romerska handelsplatserna i Syrien. Abdullah var en ung och vacker man av nobel börd. Många kvinnor i Mecka ville ha honom. Han sägs ha haft ett särskilt ljus över sig som de såg och ville få del av. Så snart han hade gift sig med Amina var ljuset borta, och med det kvin nornas intresse. De hade förstått vilken välsignelse det skulle vara att få bära hans avkomma. Det ska ha varit det muhammadiska ljuset. Ett ljus som islamiska mys tiker menar funnits sedan innan Adam skapades. Nu växte det i Amina. På vägen tillbaka från Syrien blev Abdullah sjuk och stannade hos sin mormor och morfar i oasen Medina. Där dog han och den unga och havande Amina blev änka. Muhammeds födelseår fick alltså namn från den stridselefant som abessinska trupper hade med sig i sitt försök att förstöra helgedomen Kaba i Mecka. De kristna abessinierna hade erövrat delar av Jemen och där byggt en stor katedral. De ville att den skulle bli Arabiens viktigaste helgedom. Många arabiska stam
19