9789180379588

En bok för dig som gillar att tänka!

Knäck IQ-koden! bjuder på över 300 noggrant konstruerade uppgifter som testar din förmåga till logiskt tänkande. Ser du mönstren? Tänker du rumsligt, i ord eller bilder? Vilken typ av uppgifter blir din favorit? Inga förkunskaper krävs. Allt förklaras och nivån ökar från väldigt enkelt till hyfsat svårt i vart och ett av de olika deltesterna. Facit med förklaringar finns i slutet.

Boken inleds med fakta om intelligens och hur den mäts. Varje kapitel bygger på en viss typ av problem, som alla kräver lite olika angreppssätt. Genom exempel och förklaringar får du lära dig principerna och hur man kommer igång. Men klurigt kan det bli även när man vet vad man Knäck IQ-koden! innehåller: letar efter …

Knäck IQ-koden! är full med tips om hur du gör ditt bästa på ett IQ-test.

Låt din hjärna visa vad den kan!

• över 300 varierade uppgifter • IQ-skola med intelligens­fakta • facit och förklaringar • avslutande IQ-test

Camilla Liljeqvist har alltid haft en passion för logik och kluriga gåtor.

Till vardags är hon rådgivare inom dataskydd och informationssäkerhet.

Björn Liljeqvist föreläser om inlärning och problemlösning och har skrivit storsäljaren Hjälp ditt barn att plugga smart. Båda är aktiva medlemmar i föreningen Mensa, i vilken Björn är internationell ordförande sedan 2019. Knäck IQ-koden! är uppföljaren till Knäck koden! från 2022.

ISBN 978-91-8037958-8

9 789180

379588

www.tukanforlag.se

Test och träning som utmanar din intelligens

INNEHÅLL FÖRORD. . ............................................................................... 5 LILLA IQ-SKOLAN . . .................................................................. 7 KAPITEL 1 GEMENSAMMA NÄMNAREN...................................... 19 KAPITEL 2 SMART I KVADRAT................................................. 37 KAPITEL 3 JÄMFÖRELSEVIS . . .................................................. 55 KAPITEL 4 EXERCIS I MATRIS . . ................................................ 63 KAPITEL 5 VANDRANDE PRICKAR............................................ 81 KAPITEL 6 LOGIK I KUBIK.. ..................................................... 91 KAPITEL 7 VÄL ABSTRAKT.................................................... 103 KAPITEL 8 PRICK STILLA . . .....................................................127 KAPITEL 9 AVIGA ORD.......................................................... 137 KAPITEL 10 DEN DOLDA DIMENSIONEN.................................. 145 KAPITEL 11 TESTA DIG SJÄLV................................................. 157 FACIT OCH FÖRKLARINGAR. . ..................................................179 TACK.................................................................................. 191

?

LILLA IQ-SKOLAN

L I L L A I Q - S KO L A N

INTELLIGENS OCH IQ Intelligens är något djupt mänskligt. Den lever i oss alla, och alla har en åsikt om den. Intelligensbegreppet som sådant är komplext och mångfacetterat och har varit föremål för intensiv forskning och debatt i över hundra år.

Intelligens beskrivs i vetenskapliga sammanhang som förmågan att förstå, att anpassa sig till och hantera nya situationer, att lösa problem och att generera kunskap. Denna generella kognitiva förmåga, ofta kallad ”g” eller generell begåvning, går emellertid inte att mäta direkt – som när man mäter vikt och skostorlek. I stället mäter vi den indirekt genom att jämföra människors förmåga att lösa en viss typ av problem, och resultatet kallar vi IQ. IQ, eller intelligence quotient, är resultatet på ett intelligenstest.

Ursprungligen var det verkligen en kvot; man delade en persons ”intelligens­ålder” med hennes faktiska ålder så att en åttaåring som presterade som en tolvåring fick en intelligenskvot på 12/8 * 100 = 150.

Så räknar man inte längre, men ordet lever kvar och olika sätt att räkna och jämföra skapar fortfarande förvirring kring vad som avses.

En persons resultat på ett intelligenstest – IQ – är en indikation på hennes generella kognitiva förmåga, det vill säga förmågan att ta till sig och bearbeta information, jämfört med andra i samma åldersgrupp. IQ-tester har använts sedan början av 1900-talet och har visat sig vara robusta och tillförlitliga verktyg för att mäta kognitiva förmågor.

Intelligensforskningen är en av de mest välgrundade delarna av den moderna psykologin, med en omfattande empirisk bas. Intelligens är inte ett påhitt, och IQ-tester fungerar. Ingen påstår att de säger allt om en person – människor är komplexa – men de säger åtminstone någonting som kan användas i en mängd sammanhang, framför allt inom rekrytering eller vid bedömning av stödbehov och insatser.

8

L I L L A I Q - S KO L A N

NÄR ANVÄNDS IQ-TESTER? IQ-tester har en bred tillämpning och används inom många olika områden för att bedöma och förstå människors kognitiva förmågor.

Här är några exempel:

• • • •

Utbildning. Inom utbildningssektorn används tester för att identifiera elever som kan behöva extra stöd eller som kan dra nytta av mer utmanande material. Genom att förstå en elevs kognitiva styrkor och svagheter kan lärare och skolor skräddarsy undervisningen för att möta varje individs behov.

Rekrytering. Arbetsgivare vill kunna bedöma potentiella anställdas problemlösningsförmåga och lärandepotential. IQ-tester kan också användas för karriärplanering och personalutveckling.

Forskning. IQ-tester används i vetenskapliga studier av allt från genetik till utbildningsmetoder, där forskare undersöker hur kognitiv förmåga och andra variabler samvarierar.

Kliniska sammanhang. Intelligenstester kan användas för att bedöma kognitiva förmågor hos individer efter en skada eller sjukdom, som en hjärnskada eller demens.

Tester behövs för att talang inte alltid är uppenbar, långt ifrån alla begåvade människor vet om att de bär på en talang som borde utvecklas och tillåtas blomstra.

Det omvända är också sant. Ett diagnostiserat begåvningshinder kan vara precis den pusselbit som saknas för att kunna sätta in rätt stödåtgärder. På ett personligt plan kan ett resultat på ett IQ-test leda till fördjupad självinsikt och ibland förklara varför någon känt att de inte de passat in på en arbetsplats eller i skolan.

9

L I L L A I Q - S KO L A N

100 ÅR AV IQ Intelligensforskningens historia sträcker sig över mer än ett sekel, med rötterna i det tidiga 1900-talet. Den franske psykologen Alfred Binet utvecklade det första intelligenstestet år 1905, i syfte att hjälpa den franska skolan att identifiera elever som behövde extra stöd.

Sedan dess har intelligensforskningen utvecklats och gett oss många intressanta insikter. Här är några höjdpunkter:

• • • • •

Flynn-effekten. Forskaren James Flynn upptäckte en stadig förbättring av resultaten på intelligenstester under 1900-talet. Det har lett till mycket spekulation kring om människor blir mer och mer intelligenta med tiden, eller bara mer vana vid IQ-uppgifter. På senare år har emellertid denna effekt avtagit eller rentav vänts, så att resultaten i stället sjunker.

Arv och miljö. Det är en komplex samverkan mellan gener och miljö som formar vår intelligens. De viktigaste miljöfaktorerna återfinns i tidig barndom och handlar främst om hälsa och näring.

Hälsa. Högre IQ i barndomen har kopplats till bättre hälsa och längre livslängd i vuxen ålder.

Arbetsprestation. IQ kan med viss säkerhet förutsäga någons arbetsprestation inom många yrken, vilket gör det till ett populärt verktyg vid rekryteringar.

Inkomst. Korrelationen mellan IQ och inkomst är stark, men intressant nog inte inom gruppen högbegåvade, det vill säga förbi en viss punkt följer inte inkomst och IQ över lag jämna steg.

Det är lätt att glömma att många samband som har med intelligens att göra inte främst gäller personer med hög IQ. Ett exempel är risk­en att dö i förtid, där skillnaden mellan normal- och högbegåvade är liten, medan skillnaden mellan normal- och lågbegåvade är mycket stor.

10

L I L L A I Q - S KO L A N

HUR RÄKNAR MAN UT IQ? Om man låter en stor grupp människor göra ett test med uppgifter som i denna bok, så brukar resultat bli normalfördelat, vilket kan illustreras med en klockformad kurva. De flesta får ett genomsnittligt antal rätta svar och en minoritet får väldigt många respektive väldigt få rätta svar.

Normalfördelningskurva IQ (sd 15)

(frekvens)

34,1 %

34,1 %

13,6 %

13,6 %

2,1 %

0,1 % 55

2,1 % 70

85

100 (IQ)

115

130

0,1 % 145

Ungefär lika många får över genomsnittet som under genomsnittet; kurvan är i princip symmetrisk. Den så kallade standardavvikelsen, sd, visar hur mycket individuella IQ-resultat varierar runt medel­ värdet, eller hur ”utdragen” eller ”tillplattad” klockkurvan är kring mitten. I en perfekt normalfördelning får 68 % av alla personer ett resultat som är max en standardavvikelse (sd) från genomsnittet på varje sida.

IQ-skalan är en praktisk konvention som låter oss jämföra resultat från olika intelligenstester, oavsett vad genomsnittet och standard­

11

L I L L A I Q - S KO L A N

avvikelsen är på dem, eller vad för uppgifter som används. I grunden finns ett antagande om att den faktiska intelligensen, g-faktorn, verkligen är normalfördelad och att detta är förklaringen till att resul­ taten på testerna också uppvisar samma fördelning. Då kan en poängsumma från ett visst test konverteras till en generell IQ med hjälp av en formel. z = (Din poäng – genomsnittlig poäng) / sd för det aktuella testet IQ = 100 + z * 15 Först tittar man på hur många rätt över eller under genomsnittet ett visst resultat är. Skillnaden delas med standardavvikelsen (sd) för hela gruppen, det vill säga det antal poäng på det aktuella testet som resultaten varierar från snittet, för 68 % av personerna.

Då vet man hur bra ett visst resultat är på det aktuella testet, men detta tal säger tyvärr inte så mycket om man inte vet vilket test det gäller. För att översätta det resultatet till IQ låter man genomsnittet motsvara IQ 100, och standardavvikelse (sd) sätts till ett lagom stort tal, oftast 15 men 16 och 24 förekommer också. Det faktum att olika skalor används på olika tester gör det svårt att jämföra IQ-värden rakt av, innan man kontrollerat vilken skala, eller standardav­vikelse (sd), som använts.

Exempel: Låt säga att genomsnittet på ett test är 22 rätt av 32. Vid beräkning visar sig standardavvikelsen (sd) vara 6 rätt, eftersom 68 % av alla som skrev testet hade fått mellan 16 och 28 rätt. Sofia skrev 28 rätt, vilket är exakt en sd över snittet. Då beräknas hennes IQ till 100 + 1 x 15 = IQ 115, med en sd på 15. På det aktuella testet motsvarar alltså en IQ-skillnad på 15 en poängskillnad på 6 poäng. Men på ett annat test med fler och lättare uppgifter kan samma skillnad i IQ motsvara en annan skillnad i poäng, kanske 10 eller 20.

12

L I L L A I Q - S KO L A N

Att göra denna uträkning är i sig inte svårt. Utmaningen är i stället tudelad: 1. Att skapa en samling uppgifter som faktiskt testar intelligens. Andra egenskaper som till exempel är mer kulturellt betingade eller kräver special­kunskaper ska helst inte påverka.

2. Att hitta en stor grupp människor som utgör ett tvärsnitt av befolkningen. Man vill kunna jämföra en individ mot hela befolkningen, men att testa alla människor är inte praktiskt möjligt. Ju större grupp och ju mer representativ den är, desto mer tillförlitligt är testet.

Först skapas alltså en uppsättning uppgifter. Dessa måste utvärderas kors och tvärs för att eliminera fel och tvetydigheter. I nästa steg ska testet normeras på en referensgrupp, så att man kan beräkna genomsnittlig poäng och standardavvikelse. Så här långt är det alltså människor som testar testet. Först härefter kan testet användas för att testa människor.

ÄR IQ 200 MÖJLIG? Hur högt kan ett IQ-test mäta? En person på tusen har, i teorin, en IQ på 147 eller mer. Lika många har enligt samma teori en IQ på 100 - 47 = 53. Men sedan blir det krångligt.

IQ 160 skulle alltså uppnås av en person på 30 000, men för att normera ett test som kan mäta på den nivån skulle det krävas en referensgrupp som är ännu större, vilket är orimligt och inte heller något som efterfrågas i någon utsträckning. Att samla in jämförelsedata från miljontals personer vore dyrt i förhållande till nyttan. Inga etablerade tester mäter alltså så högt.

Det finns för all del entusiaster som på olika sätt försöker mäta även extrema nivåer. Man försöker då kringgå behovet av en gigantisk referensgrupp genom att prova ut tester enbart på personer med dokumenterat hög IQ. Utifrån deras resultat kan man försöka att

13

L I L L A I Q - S KO L A N

förutsäga värden för tre eller fyra standardavvikelser över snittet. Den vetenskapliga validiteten i sådana ansatser kan ifrågasättas, vilket inte utesluter att det går att skönja skillnader i problemlösnings­ förmåga också inom en grupp där alla tillhör den översta procenten.

Samtidigt är det svårt att tolka vad ett extremt resultat skulle betyda i praktiken. IQ i det ”normala” området inom två standardavvikelser från snittet hänger starkt ihop med hög prestation i andra mer mätbara områden av livet, så det finns fog för att hävda att förmågan att lösa omsorgsfullt konstruerade klurigheter på tid faktiskt mäter den ”äkta” intelligensen. På nivåer bortom detta är det svårare att säga om sambandet är lika starkt.

Man bör vara skeptisk till påstådda IQ-nivåer över 150. IQ 170 är knappast ett meningsfullt resultat på ett IQ-test, än mindre IQ 200.

Sådana värden bygger i princip alltid på det förlegade sättet att räkna, där ett barns intelligensålder delas med deras fysiska ålder. Det är bra att komma ihåg när extrema värden omnämns i media. Listor över kändisars IQ kan man ignorera, där skalor blandas huller om buller. Jämför med Fahrenheit och Celsius. 100 grader betyder olika saker i Sverige (kokhett) och i USA (kroppstemperatur).

Gränsen för medlemskap i Mensa går vid den 98:e percentilen, i teorin en person av femtio i snitt. Med en standardavvikelse på 15 motsvarar det IQ 131, men exakt samma resultat blir IQ 149 med en standardavvikelse på 24.

INTELLIGENSENS INGREDIENSER Intelligensen kommer till uttryck i flera olika komponenter och det är dessa man vill testa. För att bättre förstå vad som utgör intelligens kan vi titta några av dessa delar som brukar testas.

• 14

Arbetsminne är en fundamental del av intelligensen och involverar förmågan att hålla och manipulera information i medvetandet. Det är som en mental skrivtavla där vi temporärt lagrar och bearbetar information.

L I L L A I Q - S KO L A N

• • • • •

Koncentrationsförmåga är annan central komponent som möjliggör fokusering och uthållighet i uppgifter. Det handlar om att kunna undvika distraktioner och behålla uppmärksamheten.

Kreativitet är förmågan att tänka utanför boxen, se nya lösningar och skapa något unikt. Det involverar att kombinera idéer på ett originellt sätt och att vara öppen för nya perspektiv.

Logisk förmåga innebär att kunna resonera, dra slutsatser och se samband mellan olika idéer och fakta. Det handlar om att se mönster och att kunna använda regler och principer för att lösa problem.

Abstraktionsförmåga är förmågan att tänka i abstrakta termer. Det innebär att kunna dra slutsatser baserat på övergripande mönster medan man bortser från andra egenskaper som i sammanhanget inte är relevanta.

Snabbhet är också en faktor, varför det normalt är en tidsbegränsning på intelligenstester.

Knäck IQ-koden! innehåller flera olika typer av uppgifter, och i verkliga IQ-tester förkommer långt fler än dessa. Det kan mycket väl vara så att en person presterar bättre på en viss typ än på andra. En person som på ett rent språkbaserat test (som i kapitel tre) får sin IQ uppskattad till ett visst värde kan få ett annat resultat på ett test med matriser (som i kapitel fyra) eller rumsliga problem (som i kapitel sex). För högsta tillförlitlighet bör en sammanvägd bedömning göras utifrån flera olika deltester.

KAN MAN HÖJA SIN INTELLIGENS? Generellt sett anses den grundläggande kognitiva förmågan – g-faktorn – vara relativt stabil hos vuxna individer. Det betyder att även om du kan förbättra din prestation på specifika uppgifter genom träning, är det osannolikt att du kommer att kunna göra betydande förändringar i din övergripande intelligensnivå.

Att förbättra sin prestation på IQ-tester är emellertid en annan sak.

15

KAPITEL 1

GEMENSAMMA NÄMNAREN

19

K APITEL 1

LIKHETER OCH RELATIONER 2 deltester Kapitlet testar vår förmåga att abstrahera bort det oväsentliga och hitta den eller de egenskaper som olika figurer har gemensamt. I deltest A, En ska bort, ska vi endast identifiera det avvikande alternativet.

I deltest B, Analogier, är vår uppgift i stället att identifiera hur två figurer förhåller sig till varandra och sedan hitta samma relation mellan en annan figur och något av svarsalternativen.

DELTEST A. EN SKA BORT 18 uppgifter Följande uppgifter går ut på att identifiera vad fem olika figurer har gemensamt. Alltså en egenskap, karaktär eller ett element som den sjätte figuren saknar.

Ibland är det uppenbart. Andra gånger behöver man tänka ordentligt och testa sig fram, pröva olika hypoteser tills man hittar någon princip som fungerar. Det finns bara ett rätt svar.

exempel 1:

20

A

B

C

D

E

F

GEMENSAMMA NÄMNAREN

Samtliga alternativ består av en kombination av cirkel och streck.

Strecket har olika lutning i varje figur, men ingen lutning är mer rätt eller fel än någon annan. Alternativ F däremot har två streck, vilket gör att det skiljer sig på ett mer distinkt sätt från samtliga övriga alternativ. svar: f.

exempel 2: A

B

C

D

E

F

Samtliga alternativ består av en svart kvadrat och en grå cirkel. Cirkeln och kvadraten har olika placering i varje figur, det är dock bara i ett alternativ som cirkeln är placerad bakom kvadraten. svar: a.

21

K APITEL 1

1

2

3

22

A

B

C

D

E

F

A

B

C

D

E

F

A

B

C

D

E

F

GEMENSAMMA NÄMNAREN

4

5

6

A

B

C

D

E

F

A

B

C

D

E

F

A

B

C

D

E

F

23

K APITEL 1

7

8

9

24

A

B

C

D

E

F

A

B

C

D

E

F

A

B

C

D

E

F

GEMENSAMMA NÄMNAREN

10

11

12

A

B

C

D

E

F

A

B

C

D

E

F

A

B

C

D

E

F

25

K APITEL 1

13

14

15

26

A

B

C

D

E

F

A

B

C

D

E

F

A

B

C

D

E

F

GEMENSAMMA NÄMNAREN

16

17

18

A

B

C

D

E

F

A

B

C

D

E

F

A

B

C

D

E

F

27

K APITEL 1

DELTEST B. ANALOGIER 18 uppgifter Utifrån två figurer ska vi hitta ett samband, en princip, som vi sedan ska tillämpa för att hitta det sökta svaret. De två figurerna förhåller sig till varandra som den tredje figuren förhåller sig till – ja, vad då?

Svaret finns bland alternativen A till F.

exempel 1:

: :

A

B

C

D

E

F

Båda figurerna på första raden består av två avlånga vita former och en grå, som har snarlika positioner i förhållande till varandra. Där formerna är runda till vänster, är de rätvinkliga till höger. Den högra figuren är dessutom vriden 90˚ medurs i relation till den vänstra. En ungefärlig princip för sambandet kan då vara: Ersätt runda former med rätvinkliga och behåll färger, antal och relativa positioner samt vrid figuren 90˚ medurs. Tillämpar vi principen får vi tre kvadrater, där den mittersta är grå och något förskjuten åt höger, på grund av vridningen. svar: c.

28

KAPITEL 2

SMART I KVADRAT

37

K APITEL 2

ATT PUSSLA MED FYRKANTER 3 deltester

Temat för det här kapitlet är rumslig intelligens. Varje uppgift går ut på att vrida på platta figurer och sätta ihop dem mentalt på olika sätt. I en serie tester kommer vi att pröva denna förmåga till max.

Följande två regler gäller för samtliga uppgifter i kapitlet.

regel 1: Inget överlapp. Två kvadrater får aldrig ligga ovanpå varandra.

+

+

regel 2: Ingen spegling. Figurerna kan vridas hur som helst, men inte spegelvändas.

+

38

+

S M A R T I K VA D R AT

DELTEST A. VÄLJ RÄTT KOMBINATION 9 uppgifter Följande nio uppgifter går ut på att hitta en kombination av två figurer bland alternativen till vänster, vilka tillsammans kan bilda figuren till höger.

exempel 1: 1

1+2 A

2

1+3 B

3

1+4 C

2+3 D

4

3+4 F

2+4 E

Figurerna 3 och 4 kan tillsammans bilda figuren till höger. Inga andra alternativ är möjliga. svar: f.

exempel 2: 1

1+2 A

2

1+3 B

3

1+4 C

2+3 D

4

2+4 E

3+4 F

Figurerna 1 och 2 kan tillsammans bilda figuren till höger. Inga andra alternativ är möjliga. svar: a.

39

K APITEL 2

Vilken kombination av 1-4 kan bygga figuren till höger?

1 1

1+2 A

2

1+3 B

3

1+4 C

2+3 D

4

2+4 E

3+4 F

2 1

1+2 A

2

1+3 B

3

1+4 C

2+3 D

4

2+4 E

3+4 F

3 1

1+2 A

40

2

1+3 B

3

1+4 C

2+3 D

4

2+4 E

3+4 F

S M A R T I K VA D R AT

Vilken kombination av 1-4 kan bygga figuren till höger?

4 1

1+2 A

2

1+3 B

3

1+4 C

2+3 D

4

2+4 E

3+4 F

5 1

1+2 A

2

1+3 B

3

1+4 C

2+3 D

4

2+4 E

3+4 F

6 1

1+2 A

2

1+3 B

3

1+4 C

2+3 D

4

2+4 E

3+4 F

41

K APITEL 2

Vilken kombination av 1-4 kan bygga figuren till höger?

7 1

1+2 A

2

1+3 B

3

1+4 C

2+3 D

4

2+4 E

3+4 F

8 1

1+2 A

2

1+3 B

3

1+4 C

2+3 D

4

2+4 E

3+4 F

9 1

1+2 A

42

2

1+3 B

3

1+4 C

2+3 D

4

2+4 E

3+4 F

S M A R T I K VA D R AT

DELTEST B. EN SKA BORT 12 uppgifter I varje uppgift är det ett alternativ som ska bort av sex möjliga. De fem övriga alternativen har alla en sak gemensam, nämligen att de kan bildas genom att två mindre byggblock pusslas ihop, varje gång på ett unikt sätt. Det sjätte alternativet däremot kan inte bildas genom någon kombination av de två byggblocken, och utmaningen är alltså att hitta vilket det är.

Hur byggblocken ser ut är inte angivet, utan det får man lista ut för att kunna lösa uppgiften. I exempel 1 och 2 har byggblocken olika färg för att illustrera principen. Uppgifterna i testet är enfärgade som i exempel 3.

exempel 1: A

B

C

D

E

F

Byggblocken ser ut så här:

+ svar: a.

exempel 2: A

B

C

D

E

F

Byggblocken ser ut så här:

+ svar: a.

exempel 3: A

B

C

D

E

F

Byggblocken ser ut så här:

+ svar: e.

43

K APITEL 2

1

Två identiska byggblock har använts i alla figurer utom en – vilken?

A

B

C

D

E

F

A

B

C

D

E

F

2

44

En bok för dig som gillar att tänka!

Knäck IQ-koden! bjuder på över 300 noggrant konstruerade uppgifter som testar din förmåga till logiskt tänkande. Ser du mönstren? Tänker du rumsligt, i ord eller bilder? Vilken typ av uppgifter blir din favorit? Inga förkunskaper krävs. Allt förklaras och nivån ökar från väldigt enkelt till hyfsat svårt i vart och ett av de olika deltesterna. Facit med förklaringar finns i slutet.

Boken inleds med fakta om intelligens och hur den mäts. Varje kapitel bygger på en viss typ av problem, som alla kräver lite olika angreppssätt. Genom exempel och förklaringar får du lära dig principerna och hur man kommer igång. Men klurigt kan det bli även när man vet vad man Knäck IQ-koden! innehåller: letar efter …

Knäck IQ-koden! är full med tips om hur du gör ditt bästa på ett IQ-test.

Låt din hjärna visa vad den kan!

• över 300 varierade uppgifter • IQ-skola med intelligens­fakta • facit och förklaringar • avslutande IQ-test

Camilla Liljeqvist har alltid haft en passion för logik och kluriga gåtor.

Till vardags är hon rådgivare inom dataskydd och informationssäkerhet.

Björn Liljeqvist föreläser om inlärning och problemlösning och har skrivit storsäljaren Hjälp ditt barn att plugga smart. Båda är aktiva medlemmar i föreningen Mensa, i vilken Björn är internationell ordförande sedan 2019. Knäck IQ-koden! är uppföljaren till Knäck koden! från 2022.

ISBN 978-91-8037958-8

9 789180

379588

www.tukanforlag.se

Test och träning som utmanar din intelligens