9789180278386

Vallonblod Rune Hammargren

©Rune Hammargren 2023

Förlag:BoD –BooksonDemand, Stockholm, Sverige

Tryck: BoD– BooksonDemand, Norderstedt, Tyskland

ISBN:978-91-8027-838-6

Rune Hammargren

KartaöverBelgien medVallonien irött, undrebildenden Vallonskaflaggan.

VallonienärenavBelgienstre federala regioner,invånarna kallasvalloner. Den övervägandedelen av befolkningen är fransktalande,mindredel av befolkningen talarvallonska ellertyska.

Regionen harenyta på 16 800 kvadratkilometer(Sverige450 000). Invånarantalet är tremiljonersexhundra tusen(Sveriges cirkatio miljoner)och huvudstad iregionenärNamur.

Vallonien(dalarnas land)ärindelat ifem provinser, mentillhör landet Belgien.

Troligtvis hade staden redantidigten enormbetydelse förden dåtida handelsflottan.

AmsterdamärNederländernasstörsta stad ochliggeri Noord-Holland. Ijuli2022hade staden 883633 invånare,tittarvihistoriskt hur detsåg ut så är följande siffror hämtade från Wikipedia.

År 1500=12000 invånare

År 1600=60000 invånare

År 1650=140 000 invånare

Vi fårnog anta attsiffrorna skatas mellan tummen ochpekfingret.

Amsterdamgrundadespå1200-taletsom en fiskarby vidflodenAmstelsom gett staden dess namn,namnetAmsterdam nämnsförstagångenår1275i ett dokument av greveFlorisV,dåhan ger staden tullfrihet.Stadenficksina stadsrättigheter år 1300 eller1301.

Efterdet blomstrade Amsterdammycket tack vare handelnmed Hansan,eftersom staden lågi ettganskakärrigt ochblött område grävdesmånga kanalerför attleda bort vattnet, husenbyggdes på träpålar.

NärSpanien intogAntwerpen 1585 flyttade mångaköpmäntillAmsterdam ochtog då medsig sina handelskontakter.

Under1600-taletvar Amsterdamden rikastestadeni Europa ochhandelsmän från Amsterdamseglade till Nordamerika, Afrika ochdet somidagärBrasilien men även Indonesien.Detta skapadeett världsomspännandehandelsnätverk.

Amsterdams handelsmän ägde största delarnaavHolländska-Västindiska

kompanietoch Holländska-Ostindiska kompaniet. Amsterdamblevett av världens

viktigaste finansiella centra.

Vidslutetav1600-talethadestaden

200000 invånare,och lågdåpåfjärdeplats ivärlden efterLondon, Parisoch Neapel.

Källfakta:Wikipedia

~ Valloner

Valloner är en franskspråkigfolkgrupp bosatt främst isödra Belgien(Vallonien), menäveni norraFrankrike (grevskapet Valois). Vallonerna är en av treetniska grupperi Belgien, jämtedenederländsktalandeflamländarnai norr ochden tysktalandepopulationeni öster.

Vallonernasrykte ifråga om järnhantering blev vida känt vilket uppmärksammades även iSverige.Uppmuntrade av Gustav II

Adolfbörjade valloner utvandratill Sverige underbörjanav1600-talet. Till en början komdeflestavallonernatillFinspångoch Norrköping,där bergsmannenLouis De Geer kundearrendera land av iförstahand staten.Den första attvärva valloner till Sverigevar nederländarenWillem De Besche,men från 1600-taletsbörjantog De Geer helt över denverksamheten.

Underåren1643- 1650 nådde invandringen av valloner till Sverigesin kulmen.

Tillsammansmed smederna komäven andrayrkesgrupper, dettotalaantalet migrantersom anländeunder denhär tiden haruppskattats till mellan1000- 1200 familjeenheter.

Antaletvallonersom stannade iSverige var litet, enligt Nationalencyklopedin endast 900personer. Ungefär20procent av vallonerna återvändetillsitthemland redan efterenförstakontraktsperiod.

Vallonsmideärenäldre metodför

framställningavsmidbartjärnurråjärn, metodeninfördestillSverige på 1600-talet av valloner.Genom finans-och

industrimannenLouis De Geer (1587- 1652) komvallonsmidetatt introduceras på en radsvenska järnbruk (exempelvisLövsta, Forsmark ochÖsterby), vilkasedan komatt blivärldsledande underett antalår. Under 1800-talet ersattes vallonsmidet successivt av andrahärdfärskningsmetoder, exempelvis Lancashire processen. Densista tillverkningen enligt metodeni Sverige skedde iStrömbacka1947.

Från ettpar vallonhärdar fick manmed dennametod meräntio tonstångjärn i veckan,vallonsmidetbedrevs alltså med ganska höghastighet.Bland nackdelarna medsmidetvar en ganska högkolåtgång ochatt verksamheten var arbetskraftsintensiv.

Vallonsmidet tillämpadesi Sverige huvudsakligen viddesåkallade vallonbruken somficksin malm från Dannemoragruva.

IÖsterbybruk finnsförmodligen världens enda bevarade vallonsmedja.

Vallonersförhållande till Flamländare

Trotsatt valloner ochflamländare bott i angränsanderegioneri drygt1 500årär exemplen förhållandevis få på familjer med både valloner ochflamländare.Däremot har grupperavvallonerunderhistorien flyttat till Flandern föratt hittaarbete, även att flamländareflyttat till Vallonienavsamma skäl.Under medeltiden blomstrade Flandernsekonomi ochmånga valloner söktesig dit.

Senare stärktes Valloniens ekonomi, och underindustrialiseringen orsakade dess tillgångar på koloch järnmalm en stor flyttvåg av flamländaretillVallonien.Under senare delenav1900-talethar dock den flamländskaekonominfåttett uppsving och därmed harflyttvågengåttåtandra hållet.

Valloner –Arvet till SVENSK STÅLINDUSTRI

Den17december2017öppnades utställningen”Valloner –arvet till svenska stålindustrin”, på Arbetets museum i Norrköping. Genomdokumentära foton från såvälSverige somVallonien,filmat material ochävennågra föremål, skildras vallonernasbetydelse förframväxtenav densvenska stålindustrin.

Underden industriella revolutionen och fram till 1908 varVallonien världens näst störstaekonomiskaregion. Kändaför sin tekniska kunskapatt hanterajärnetvar vallonskaföretag,devar väletableraderunt om ivärlden.

Derassärskildafärdigheter efterfrågades redanunder sextonhundratalet ochdet var då de vallonskasmedernakom till Sverige.

Denhögakvalitetenpåden svenska järnmalmen,i kombinationmed den kompetensdevallonska smederna hade medsig skapadeenstorframgångför den svenskametallindustrin.

Numera harnästanenmiljonsvenskar någonformavursprungi Vallonien, något somockså lyftsframi Sverige, mensom är mindre känt iBelgien.Samtidigt är den fortsattaframgångenmed denvallonska metallindustrin iBelgien mindre känd i Sverige.

Arbetets museum vill ”genom en konstnärligoch utbildningsmässig utställning”,berätta om vårgemensamma industrihistoria, dess upptäckt och framsteg.Den integreras isamtidenutifrån etthistorisktmaterialavdigitaliserade arkiv, porträtt ochindustriella fotografier från Sverigeoch Vallonien.

Utställningenbelyser vårgemensamma historia ochanslutertill våra respektive kulturarv. Denvillgeoss möjlighetatt reflektera kringeuropeisk identitet, invandringensbetydelse iett land och effekterna av en långsiktig integration.

Gustav denIIAdolf och legoknektarna

Gustav denIIAdolf varenminst sagt stridbar kung medett antalpågåendekrig samtidigt.

*Andra polska kriget mellanåren1600och 1629

*Ingermanländska kriget mellanåren1610 och1629

*Kalmarkrigetmellanåren1611och 1613

*Trettioårigakrigetmellanåren1618och 1648

Givetvis varkungeni stortbehov av stridandepersonalhelatiden,intealltid fannsdessa attfinna inom landetsgränser utan mansökte signer motvästradelen av Europa ochhär även Vallonien.

Detfinns säkerligen ettstort antalVallonättlingari Sverigesom harsläktforskatutan atthafunnitkopplingarmellanförfäderoch de svenskajärnbruken, menväl funnit kopplingartill Vallonien. Jagärenavdem.

Lyckan iatt få kontaktmed en gammal klasskompissom är en ytterstduktig

släktforskarevar givetvis obeskrivlig,Vivan lyckades kommatillbakatill1560-taletdär namnet Hane dökupp. LänsmanErik

PerssonHaneföddår1590, fadern Per JonssonHanefödd1560. LänsmanHane

skulle jagkunna skriva någrasidor om då dethände minstsagtenhel delruntden

mannen.

Mina förfäder iSverige hari stortvarit

Kronobergs läntrogna, ingenhar gjortnågra

längre utsvävningar rent geografisktfrån regionen,utökarjag de genetiska

utflykternatillSmåland så kanvinog stanna där. Däremothar ettflertal av förfäderna drivit gårdar på etteller annatsätt.

Mitt DNA är lika specifikt som ditt, alla bär vi på spår från en tid som ligger oerhört långt tillbaka itiden, de små trådarna kanberätta hur och om vi på något sätt är besläktade. Likasåvilkengeografisk resa våra förfäder har gjort, att vi alla (förmodligen) härstammar från någon del av Afrika är säkerligen ställt utom allt rimligt tvivel, men hur förfädernas resa gått därifrånoch upp till vårt nordiskaoch förhållandevis kalla klimat, det är en helt annan fråga.Det ärjustdetta som kittlar min nyfikenhet, hur har mitt DNA färdats från Afrika till Kronobergs län, för det är därmina genetiska trådar börjar.Detta gjorde att jagvalde ett företag medgott

rykte ifrågan, jag skickade mina välarbetade topsningar till Houston-Texas iUSA.Släktforskningen blevnästa steg, detta tillsammans gavmig

sammantaget informationen som resulterade idenna berättelse om hur Vallonerna ivårt släktled skulle ha färdats och hur derasliv möjligtvis gestaltat sig under resan.