Till minne av Alla ”binnare”
Doften av långkok på gran
Det sjungande ljudet när basten dras
Känslan av mjukt trä i händerna
Handvärken
Känslan av sammanhang, människa - natur
- från gran till sillakass -
Kersti Ingeborn
Med stöd av Kungliga Patriotiska Sällskapet
2023 Kersti Ingeborn
Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige
Tryck: BoD – Books on Demand GmbH, Norderstedt, Tyskland
ISBN: 978-91-8007-940-2
Omslagsfoto: Torsten Gustavsson, 1970 Ödenäs hembygdsförening
Ruth Johansson, Boasvedjan får representera alla som haft binnet som en försörjning
Foton/bilder utan hänvisning: Kersti Ingeborn
Tidigare utgivna
Ödenäs torp och torpare. En bys historia ur ett torparperspektiv, Nomen 2018
Kulturlådan - till hjälp för dig som jobbar med aktiviteter i äldreomsorgen, Nomen 2019
2:a upplaga Mentex terapimaterial 2022
”ett ändamålsenligt livslevande forntidsarv”
kommer arvet att överleva vår tid?
sid
8 Förord
9 Definition av bastabinne
10 Ändamålsenligt, Livslevande , sockenstämmoprotokoll,
11 … Forntidsarv, John Granlund, Olaus Magnus, Carl von Linné, Anna Maja Nylén, Margrethe Hald, Ötzi, Anne Reichart, Hans Hildebrand, Agnes Geijer
16 Teknik: öglebindning
17 Om fiskeredskap, Olaus Magnus, Carl von Linné, Nils Månsson Mandelgren, Rääf, Zilliacus, Sigurd Erixon
20 Från ”katsa” till ”kass”
22 Sillfiske
23 Ordens betydelse
24 Dialektal ordlista
30 Material, lindbast - träbast, Allan T Nilsson, Ivar Modéer, John Granlund, Hans Krondahl
34 ”Att ta bast”
35 Hur gör man när man binner? Så här gjorde vi i Ödenäs
gammal västgötaslöjd, småbarnsslöjd”, Maria Nordenfelt
bastaträ
47 Skogen, bastflåning
49 Rättegångsprotokoll
50 Hemslöjd som försörjningskälla - Bastabinne i Ödenäs, Utterström
52 Hushållningssällskapets satsningar på husslöjd, Älvsborgs läns kalender
54 Repslageri, Wahlbeck, A T Nilsson, specialfrågor 1955 Gbg hist mus
56 När började det?, slöjdskola i Alingsås, BastaOlaus, VälAdel
59 De traditionella produkterna i Ödenäs, rep, flottlinor, mattor, kassar, mjärdar 63 Barnperspektiv, arbete och lek 66 Arbetsliv - arbetsfördelning - social organisation 70 Vilka var det som bann?, namn och ställen
84 Affärer, Skaftarn, Klara på Floda, MalkaTilda, JA Johansson, Fritz, Boens Axel, Greves
På 1940-talet gjorde Nordiska museet en inventering av slöjdande i Västra Götaland. John Granlund, sedermera professor i nordisk och jämförande folklivsforskning vid Stockholms universitet, var bl a i Ödenäs och skrev om Lindbast och träbast, Folkliv 1943 Det är han som om bastabinnet uttryckte ”ett ändamålsenligt livslevande forntidsarv” Redan 1929 gjorde
Tage Heimer och Nils Ivan Svensson, Nordiska museet, inventeringar både i Dalsland, Värmland och Västergötland om tillverkning av rep och mjärdar av träbast.
Från Nordiska museets Etnologiska undersökningar med bl a speciallista/fråga 83 om basttillverkning och bastarbeten har jag hämtat mycket information
Idag kan man söka informationer på museers digitala arkiv på nätet. Där har jag sökt efter fiskkassar, kassar, träbast, mjärdar, rep m fl uppslag. Konstaterar att ”träbast” är ett mycket dåligt känt material Skillnaden mellan träbast och lindbast är ytterst svagt känt
I Ödenäs sägs att ”Basta-Olaus var den som började med binnet”. Jag vill visa att så verkligen inte är fallet. Binnets utbredning och tekniken med ”halvknutar” är betydligt äldre och vida känt över hela världen
När jag gick på gymnasiet i Stockholm på 1960-talet hade mina klasskamrater bastkassar som skolväskor. Då sa min far: ”såna där kan jag göra, det gjorde vi i Ödenäs när jag var barn”, sillakassar. Där började mitt intresse för binnet. Jag hade ingen aning om detta.1969 skrev jag min filosofie kandidatuppsats i folklivsforskning vid Stockholms universitet ”Om bastabinne i Ödenäs” och har sedan dess flitigt samlat material om bastabinnet. Uppsatsen trycktes i Västergötlands fornminnesförenings årsskrift 1986.
Delar av mitt material visas i Centrum för bastabinne 2004 beviljades Ödenäs hembygdsförening 400 tkr av stiftelsen framtidens kultur för att skapa ett ”museum” över bastabinnet. Sparbanken Alingsås bidrog med 50 tkr. Där jobbade jag som projektledare hela år 2005. Ingrid Andreasson, väverska med inriktning och kunskap om det praktiska utförandet genom den lokala närheten till binnet och dess produkter och förmåga att utveckla bastabinnet deltog i arbetet med museiuppbyggnaden.
Ledsamt om ingen kommer att fortsätta att hålla liv i hantverket. De som växt upp med binnet börjar bli till åren och det är inte många som vill fortsätta med ”den där skiten”. Det största problemet för presumtiva utövare är materialanskaffning och handvärk Med mitt arbete vill jag visa på bastabinnets ålder, bredd, omfattning och dess betydelse för en specifik socken.
”Ett ändamålsenligt livs levande forntidsarv”
Definition: öglebindning med träbast.
Teknik:
Öglebindning
Knotless knitting Simple loop Knotteloses Stricken String netting
Material: Träbast
Spruce. Pine straw. Fichtespäne
en textil teknik som utförs i trä
Människan är en finurlig varelse. Man tillverkar de föremål man behöver av det material som finns tillgängligt och man vet vilka egenskaper som just det materialet har. Träbast av gran eller fur är lämpligt att använda till föremål med anknytning till vatten. Det ruttnar inte. Till skillnad från andra träslag av lövträ
I första hand tillverkades bruksföremål
Ett rep har man alltid användning för och är det ursprungliga. Utan rep inga andra produkter. Notrep till fisket och flottlinor till flottning.
En kass för att fånga fisk med används tills den inte längre håller. Sen slängs den, jämför våra kassar idag
En mjärde gjord av furubast håller länge i vatten. Finns nästan inga bevarade. Bastabinnets koppling till fiske och vatten är stark.
En matta hade man i köksfarstun, den slets ut och smulades sänder. Finns inga gamla kvar.
….
….
I Ödenäs finns ett påstående att Basta-Olaus var den som ”uppfann” bastabinnet. En meddelare säger att Olaus bann aldrig själv, men hans fru och pojkar Frun kom från ett ställe
i Ödenäs där man bundit.
Men detta stämmer inte. I protokollet från socken/kyrkstämman från 1824 står i §8 om förbud att hämta bast på skogen. Tre år innan Olaus föddes!
Sockenstämma protokoll 9 maj 1824 § 8
Som det är tid att tänka på hushållning med den hittills så mycket vanvårdade skogen funno socknemännen nödigt inskränka den skadliga basttagningen hvarigenom unga trän fällas och skogens tillväxt hindras Till hwilken ända socknemännen stannade i följande beslut: Alla hemmansegare förbinda sig under en tid av fem år att icke sielve hämta bast på skogen eller sälja träd för detta ändamål wid ett åtaget wite af 3 Rdr 16 s Banco. Samma wite ålägges även torparne om de beträdes att på Ödenäs sockenmarks skog hämta bast till Cassor. De förklarades skyldige på förfrågan uppgiva hvar de erhållit det bast som hos dem kan finnas och om de ej lagligen kunna styrka att de icke tagit veden på Ödenäs skog miste de basten och plikte dertill 3 Rd 16 sh angivarens ensak.
Den med denna förordning är missnöjd äge inom 21 dygn sådant hos landshövdingeämbetet anmäla Uppläst från predikstolen 23 maj 1824, A Skårman
I det följande visas teknikens forntida ålder genom forskning från flera olika forskare. I Ödenäs kunde ”alla” binna! Med alla menas de som kunde och utövade hantverket för husbehov och de som bann för sitt uppehälle Det vill säga, de allra flesta Hantverket har levt kvar här sen ”urminnes tider” utan uppehåll ända tills nu när det fortfarande är många som kan men inga som gör. År 2023. Minnet är starkt levande!
John Granlund handskriven kladd på Nordiska museet: ”I det föregående har jag inte kunnat underlåta att ge några antydningar om de behandlade föremålens utbredning ur ev förekomst under förhistorisk tid Då emellertid med tillgänglig det inte varit möjligt att få någon upplysning var föremålens inte ej heller vad slags bast som använts är det nästan omöjligt att av en mängd spridda notiser dra bindande etnologiska slutsatser då basttillverkning i och för sig har en världsvid spridning.
Den textila teknik i vilken föremålen med nätvägg, i första hand mjärdarna äro utförda avslöjar den konservatism, som endast vår äldsta näringsform förmår bevara. De som redan under stenåldern nått sin fulländning. I två stenåldersfynd ett från —— (Antrea) i Finland och ett från (Ordrup) i Danmark har man funnit så betydliga rester av bastnätburar, en ternika (?) är igenkännlig även på m - avbildningar. De visar samma bindning i ögleteknik som de ”
John Granlund skriver om Lindbast och träbast 1943
Mjärdarna bundna med löpöglor - inte knut. ”Få saker bevara så troget en gammal teknik som fiskeredskapen och den textila konsten Av förhistoriska nät, bundna av bast överensstämmer det från Ordrup Mose i Danmark, daterat till stenåldern, fullständigt med tekniken på våra träbastmjärdar.”
”Denna urgamla teknik har även överflyttas till andra föremålsgrupper. Speciellt i Ödenäs och kringliggande socknar ha tillverkats ett slags kassar och halvrunda dörrmattor av träbast. Arbetet kallas att ”binda” och den som binder kallas ”bindaren”.
Olaus Magnus 20 cap 14 rad 36
”alla nordbor använder lindbast, säf, hampa och lin till att knyta sina fisknät, vilka de sedan bestryka med flytande tjära Framförallt laxnät ”
Carl von Linné Västgötaresa 1746
”Var och en häst hade en påssa af grovt bastnät bunden om mulen”
Anna Maja Nylén i Hemslöjden 1969
Lindbastberedning är av förhistoriskt ursprung. I Danmark har nät av bast bundna med löpöglor påträffats på stenåldersboplatser. Tekniken överenskommer helt med den som brukades ännu på 1900-talet i våra träbastmjärdar. På 1500-talet nämns mjärdar och nät bundna av bast Ännu används kassar och mattor bundna med löpöglor av träbast De tillverkas bla i Ödenäs och Sandhult i Västergötland. Göteborg har varit och är den viktigaste avsättningsorten, men export har också från 1850-talet skett till Danmark. Bastarbetena är med avseende på material och teknik gengångare från tiden före de odlade textilfibrerna.
Tekstilfragmenterne fra den undersøiske Ertebølleboplads ved Tybrind Vig mellem Assens og Middelfart på Vestfyn, er dateret til ca. 4200 f.Kr. De er de ældste tekstiler, vi kender fra Danmark. Bopladsen befinder sig i dag to meter under havets overflade og er indsamlet af dykkere under en marinarkæologisk udgravning. Tekstilerne er udelukkende bevaret, fordi de lå indlejret på havets bund Tekstilerne lader til at være fremstillet i en variation af nålebinding, og de tolkes som dele af lastnet. På Tybrind Vig bopladsen er der også fundet adskillige fragmenter af snore og reb, nogle spundne, andre tvundne eller flettede. Der er anvendt både pil- og poppelbast samt græs.
Margrethe Hald visar i sin avhandling Olddanske textiler från 1950 släktskapen mellan langettstygn, stygn utan underlag som bildar öglor eller maskor som kan kombineras och varieras på olika sätt och nålbindning.
Bastabinnet i Ödenäs är ytterligare en släkting, enkel ögla, jfr sid 43
Ötzi - ismannens skor
Mannen i isen av Konrad Spindler. Ötzi - mannen som upptäcktes i glaciärisen 1991 Han levde 3300 år före Kristus
I kapitlet om Upptäckt, bärgning och efterundersökning sid 93 står: ”Man samlar också in ett antal läder- och skinnrester från kläderna, liksom delar av ett grovmaskat nät av grässnören.”
sidan 181 Varje sko består av en oval sula av läder och sidorna har surrats med läderremmar … Ett inre nät av tvinnat gräs var också fäst vid läderremmarna. Detta nät låg an mot ovansidan och sidorna av foten, och skulle hålla det hö på plats, som stoppats in i skon som isolering.
Museo Archeologico dell´Alto Adige, Bolzano
Här bevaras och finns utställning om Ötzi - ismannen.
During excavations, Ötzi’s right shoe was found on his foot. This was removed for restoration. Only the netting of the left shoe survived. The shoes are made up of several layers. The inner shoe consists of string netting made from lime tree bast. Dry grass was stuffed under the netting for insulation. The outer shoe was made from deer hide and was stitched onto the sole like the netting. The sole was worn with the fur on the inside. The shoe was tied onto the foot with bast string. Experiments with reconstructed shoes have shown that they are warm and comfortable even on long treks. Although they are very warm they provide little protection from the wet, so presumably the wet grass was simply replaced.
Här står att nätet är tillverkat av lindbast och att det fästes vid foten med bast trådar/strängar
Arkeologisk rekonstruktion av Anne Reichert
Bast, Binsen, Brennnessel Textiles material der Steinzeit
Albersdorf Museums für Archäeologie und Ökologie Dithmarschen
Granbast: Fichtenbaststreifen lassen sich in feuchtem Zustand verzwirnen oder zu Matten verflechten. Granbast kan vridas eller flätas till mattor i vått tillstånd.
Lindbast: Ulmenbast braucht nicht gerottet zu werden Vor dem Verarbeiten wird er nur kurz in Wasser gelegt, damit sich die Baststreifen zerteilen lassen. Nach dem Rotten im Wasser lösen sich die einzelnen Bastschichten fast von selbst. Vid förarbetet kan lindbasten bara ligga en kort stund i vatten. När det rötar i vatten frigörs de enskilda basten av sig självt.
Zwischen Rinde und Holz: Bast – textiles Material der Steinzeit, år 2007.
Mellan bark och trä: bast - textilt material under stenåldern
Ann Reichert
Hennes arbete med experimentell arkeologi inkluderar försök att återskapa arkeologiska fynd. Från stenålder, bronsålder och istid. Utvinning och bearbetning av textila material som träbast, bark (björk, bok, ek , gran, lind, poppel), gräs, träfibrer såsom brännässla, lin och hampa. Bl a har hon återskapat ismannen Ötzis skor
Granbast känns i fuktigt tillstånd segt. Av basten kan man fläta mattor eller tvinna snören, som efter torkning krymper mycket. Av färska granbast kan väskor och ”platta skålar” tillverkas Medan alla andra träslag efter en månad i vatten stinker mer eller mindre så är vattnet med några mjuka granbast fortfarande efter några månader klart och luktade inte oangenämnt, varför de lämpar sig väl för väskor att användas i vatten.
Öglebundna nätverk bildas genom att en basttråd läggs i en maskbåge i föregående varv och en eller fler olika maskor av basttrådar görs kring sig självt.
Kassen och tekniken är lik våra kassar men här har Reichert använt bast från alm och öglorna är inte som våra ”enkla öglor”.
Hans Hildebrand skriver i sin Sveriges medeltid, 1879, I sid 689 - 692 om Utförselvaror från Sverige. ”Jag har i det föregående omtalat de svenska varor, som skickades eller hämtades från Danzig, enligt handlingar som ännu förvaras i stadens arkiv - denna förteckning, icke tillkommen på något systematiskt sätt, innehåller stora luckor. Fullständigare äro de listor på svenska varor, lämpande sig för export till Holland, som kung Gustaf och biskop Brask sände omkring i landet. I dem finna vi omtalade koppar och järn, hudar och pälsverk, säd, feta varor, timmer och diverse andra skogsprodukter ”
Skogprodukter: till utförsel rekommenderar kung Gustaf icke blott sågbräder, ekebräder, furubräder och bottenbräder, utan äfven master, de största, längsta och tjockaste man kan finna. …..
”I detta sammanhang få vi ock nämna Kalmaretråden, af bast, hvilken något senare på 1500-talet kallas tåt”. I Ödenäs är benämningen av tråden man snor av träbast - ”tått”
På sid 582 skriver han: I Kalmar synes man hafva i stor myckenhet tillverkat en slags garn, som i utlandet användes till förfärdigande av grövre rep. Kung Kristian I begärde år 1457, att Lybeck skulle återlämna till hans tjenare ett parti Kalmartråd (Kalmers draet), som denne hade genom köp kommit i besittning av. I skrået för Lybecks repslagare förbjudes det dem att blanda preussisk tråd med Kalmartråd.
I en fotnot anger Hildebrand: Enligt Wehrman betyder drat (tråd) garn, i synnerhet av bast, som fiskare använde till infattning för näten. Styffes antagande att Kalmartråden var jerntråd, saknar stöd.
Agnes Geijer, Birka III, textilfunde aus den gräbern, Uppsala 1938, grav 581 Silvertrådshängen i form av plommon. Ziemlich starker Draht in Schlingenstich gearbeitet Ganska kraftig tråd arbetad i öglestygn. Arbetet påbörjades från botten med en krans och fortsatte sedan uppåt i en spiral och bildade en skål.
De av Granlund behandlade löpöglorna och öglorna med omtag är grundläggande för en hel rad mera utvecklade fisknäts- och textila tekniker. I Europa synes denna enkla teknik vara alltför lite studerad Man vet att den förekommit i Egypten och Afrika och numera ha amerikanska etnologer visat, att den är en av de grundläggande nätteknikerna både bland Amerikas indianer, i Australien och i Polynesien. Så länge konsten att binda nät funnits, har öglebindningen levat kvar genom årtusenden.
I öglebindning binder man öglor löpande, runt eller rakt, med en tått som skarvas allteftersom arbetet fortsätter Närbesläktade tekniker är nålbindning och langettstygn Kanske också makramé. Jfr orden nål bindning - bast bindning. Bindning med hjälp av nål kontra bindning utan verktyg, direkt med materialet.
Australien Knotless netting, a half-hitching technique, commonly called “coiling without a foundation,” is found in Australia in three varieties, (A) The Simple Loop, (B) The Loop and Twist, and (C) The Double Loop or Hourglass pattern. Hitch - häkta fast, coiling - ringlande, foundation - grund, loop - ögla
Enkel ögla Simple Loop The simple loop, as the term implies, is the most simple of the three in appearance as well as in the procedure of its construction. It consists of a continuous series of loose half-hitches taken at definite intervals on a basal string for the first row, the subsequent rows being added in the same fashion by a half-hitch in each pendant loop of the preceding row (see fig 2)
The simple loop is found in a number of places in New Guinea, and there can be no doubt that the Australian and Papuan appearances are historically related.The Loop and Twist.
Slightly more complicated than the simple loop is the loop and twist, which is made by taking a turn in the ascending strand with its continuation, the descending strand. Jfr rotkassar i Norrbotten sid 156.
E-mail från hemslöjdskonsulent i Västra Götaland, Ingrid Strömvall: 23 april 2004.
”Igårkväll såg jag på ett program från Australien där dom gjorde kassar med samma teknik som i Ödenäs och med trämaterial, men utan att koka det.”
”Boken presenterar historik, etymologi, materialanvändning, teknik, produkter och inte minst, slöjdarna, kunskapsbärarna. Ett mycket intressant exempel på hur människor med djup materialförståelse, kunskap om alla olika moment i beredning och bindning skapat hållbara redskap med ett brett användningsområde. 2014 publicerades förteckningen av Bastabinne i Ödenäs som en av de allra första på den svenska Unescolistan över immateriella kulturarv.”
Friedrike Roedenbeck, Kanslichef Nämnden för hemslöjdsfrågor
”Tänk att man kan tvinna trä, binda, fläta och tillverka kassar, korgar, mattor och andra användbara saker. Att denna kunskap utvecklats och förts vidare i generationer på en plats omgiven av skog och människor lärt sig att använda speciella utvalda granar till detta är fascinerande och ett viktigt kulturarv. Kersti har samlat allt som finns att veta om bastabinne. Mycket läsvärt.”
Torbjörn Lindström, Enhetschef Konst och Slöjd, Förvaltningen för kulturutveckling, Västra Götalandsregionen
”Kersti Ingeborn har gjort en värdefull sammanställning av många fakta om ämnet. Det vill jag gratulera till och det är väldigt positivt att Nordiska museets material kommer ut och sprids i den här formen. "
Fredrik Svanberg, chef för Kulturhistoriska avdelningen på Nordiska museet
”Kersti Ingeborn har rötter i Ödenäs, en bygd där bastabinnet har en stark tradition. Hon har följt inte bara sin släkts arbete med detta hantverk utan också andra utövare i bygden. Kersti har forskat i bastabinnets historia och funnit, att dess traditioner kan härledas långt bak i tiden. Bastabinnet har också utövats i andra delar av Sverige samt i utlandet"
Knut Östgård, Senior hemslöjdskonsulent i Västra Götaland
”Tack vare Kersti har vi Centrum för bastabinne, vårt arbetslivsmuseum i byn.”
Lennart Johnsson, ordförande i Ödenäs hembygdsförening
Boken är utgiven med stöd av Kungliga Patriotiska Sällskapet
9 079402 789180