Blöjfri
Din guide till en positiv, smidig och stressfri babypottning och potträning
Birgitta Klang
INNEHÅLL
KAP 1
Barnets utveckling
S. 15
KAP 2
Kulturella skillnader
S. 29
KAP 3
Babypottning eller EC-metoden
S. 39
KAP 4
När är mitt barn redo?
S. 49
KAP 5
Förberedelser för framgång
S. 61
KAP 6
Steg för steg mot blöjfrihet
S. 65
KAP 7
Utmaningar och bakslag, myter
S. 75 och missförstånd
KAP 8
Nattlig blöjfrihet
S. 83
KAP 9
Blöjfri på resande fot
S. 89
KAP 10
Förskolans roll vid blöjavvänjning
S. 97
KAP 11
När blöjavvänjningen blir en kamp
S. 105
KAP 12
Vanliga frågor och svar
S. 113
Förord
Idén till att skriva om blöjfrihet föddes ur mina många års erfarenhet och arbete som BVC-sköterska. Frågan om hur man bäst hjälper sitt barn att sluta med blöja är en av de vanligaste funderingarna jag mötte i mina samtal med föräldrar.
Genom åren har jag upplevt hur betydelsefullt det är att erbjuda tydliga och individuellt anpassade råd utifrån barnet och familjens förutsättningar. Forskning har också gett oss nya insikter som förstärker vikten av att börja blöjavvänjningen tidigt, men jag vill ändå förtydliga redan här att varje barn är unikt. Fastän blöjavvänjning tidigt kan förebygga problem som förstoppning och urinvägsinfektioner samt främja en djupare emotionell kontakt mellan förälder och barn, behöver man ta hänsyn till familjens situation och barnets utveckling och behov. För mig är just den känslomässiga närvaron och kontakten under denna tid det mest värdefulla och något som jag betonar i denna bok. Att bli blöjfri är en av de mest betydelsefulla milstolparna i ett barns tidiga liv. För många föräldrar kan denna resa vara fylld av både förväntan och osäkerhet: ”När är rätt tid att börja? Hur vet man om barnet är redo? Vad gör man när saker och ting inte går enligt plan?” Jag har därför försökt att skapa denna bok i syfte att ge svar på dessa frågor och fungera som en guide genom hela processen. Mitt fokus är att erbjuda vägledning som passar både föräldrar som vill börja med elimination communication
(EC) redan i spädbarnsåldern, och för dem som väljer att påbörja blöjavvänjningen senare.
Boken erbjuder även en omfattande och praktisk vägledning för föräldrar som vill hjälpa sitt barn att övergå från blöjor till pottan eller toaletten. Genom att kombinera aktuell forskning med handfasta tips och empatiska råd, strävar jag efter att avdramatisera blöjavvänjningen och göra den till en naturlig del av barnets utveckling. Min förhoppning är att ge föräldrar stöd och praktiska verktyg för att hjälpa sina barn bli blöjfria, samtidigt som jag vill ge en vetenskaplig förankring i vad som faktiskt händer i barnets utveckling under denna period.
Jag börjar med en genomgång av barns fysiska och emotionella utveckling, inklusive forskning om neurologiska och sensoriska faktorer som spelar en viktig roll när det gäller att avgöra rätt tidpunkt för barnet att bli blöjfri. Boken utforskar också kulturella skillnader i synen på blöjavvänjning, vilket ger en bredare förståelse för olika metoder och tillvägagångssätt så att ni kan avgöra vad som passar er familj bäst.
Föräldrars eventuella oro och frågor är en central del av innehållet. Här får du som läsare konkreta svar på vanliga problem, såsom vad man gör när barnet vägrar använda pottan, hur man hanterar bakslag och nattliga olyckor, samt hur man kan skapa en positiv, trygg och stödjande miljö. Med hjälp av en tydlig steg-för-steg-guide samt en checklista kan du navigera genom de olika stadierna av blöjavvänjning på ett strukturerat, tålmodigt och uppmuntrande sätt.
En särskild del av boken fokuserar på nattlig blöjavvänjning, ett ämne som ofta väcker många frågor hos föräldrar. Jag disku-
terar också praktiska strategier för att hantera blöjavvänjning på resande fot, vilket kan vara en utmaning. Dessutom tar jag upp förskolans viktiga roll i processen, och hur samarbetet med förskolans personal kan göra övergången enklare för barnet.
Det finns ingen ”perfekt” metod, utan boken syftar till att stödja dig att hitta en lösning som fungerar för just ditt barn.
Oavsett om du är en förstagångsförälder eller om du har gjort detta förut, hoppas jag att boken ger dig verktyg och självförtroende att hantera utmaningarna med tålamod och förståelse. Minns att varje barn är unikt, och att det viktigaste är att följa barnets utveckling, takt och behov.
Välkommen på resan mot blöjfrihet!
14 • KAP 1 : Förord
KAPITEL 1
Barnets utveckling
Att få sitt barn blöjfri kan kännas som en episk kamp mellan föräldrar och barn, en resa fylld av glädje, frustration, bakslag och oväntade olyckor. Låt oss dyka ner i detta färgstarka äventyr.
Att få sitt barn blöjfritt kan utifrån sett framstå som en ganska enkel sak: Du sätter förväntansfullt barnet på pottan eller toaletten, barnet gör sina behov, alla är glada. Men skrapar man lite på ytan, finner man ett fält fullt av vetenskapliga mysterier och emotionella berg- och dalbanor, där man som förälder desperat googlar ”hur man får barnet att sitta still” på pottan eller toaletten i mer än några sekunder.
Processen innebär att lära barnet att känna igen sina kroppsliga signaler och att använda potta eller toalett istället för blöja. Hur lång tid det tar varierar från barn till barn vilket vi kommer närmare in på lite senare i boken. Det är därför viktigt att man som föräldrar är tålmodiga och lyhörda för barnets individuella utveckling. Forskning kring att göra sitt barn blöjfritt är relativt begränsad. Dock finns det flera studier och observationer som ger insikter i hur olika metoder påverkar barns utveckling, hälsa och relation till sina föräldrar.
Att förstå ditt barns hjärn- och kroppsutveckling är nyckeln till att stödja deras tillväxt, lärande och välmående. Barn utvecklas i en otrolig takt under de första åren, både mentalt och fysiskt, och varje fas i deras utveckling har sina unika utmaningar och möjligheter. För kunna hjälpa sitt barn till att kunna bli blöjfri är det viktigt att förstå denna utveckling. Daniel J. Siegel och Tina Payne Bryson beskriver i sin bok ”Förstå ditt barns hjärna” hur den högra hjärnhalvan med sina känslor tenderar att ta kommandot över små barns logiska vänstra hjärnhalva, vilket kan förklara de känslostormar som barnen går igenom under sin uppväxt. Känslostormar som definitivt kan komma att visa sig under resan mot blöjfrihet. Men genom att ha vetskap om detta kan du enligt författarna omvandla utbrott, gräl eller rädsla till en möjlighet att förstå vad som händer i ditt barns hjärna och främja en positiv utveckling. Att erövra mer kunskap om barnets utvecklingsstadier kan öka förståelsen för varför barn reagerar som de gör i olika situationer och hjälpa dig som förälder att välja den metod som passar er bäst när ni väljer att påbörja processen att få barnet att sluta med blöja.
Varje barn är unikt och det finns flera metoder som man kan använda sig av för att träna barnet i att bli blöjfri. I kapitel 3 kommer jag att beskriva elimination communication, (EC), där föräldrar lär sig att tolka sitt barns signaler för att veta när de behöver gå på toaletten, utan att använda blöjor som ett mellanled. Det finns ingen bestämd tidpunkt eller ålder att börja med potträning men forskning visar att börja tidigt är bra ur flera aspekter.
Blöjor som vi känner dem idag är en relativt modern uppfinning. Historiskt sett har många kulturer runt om i världen använt olika former och metoder för att få barn blöjfria eller haft traditioner där
barn tidigt lär sig att kontrollera sina kroppsfunktioner. Än idag är det vanligt i vissa delar av Afrika, Asien och Latinamerika att föräldrar inte använder blöjor utan istället är uppmärksamma på barnets kroppsspråk och signaler.
Ett barn fullkomligt ÄLSKAR rutiner, hur tråkigt det än kan vara för er som föräldrar och det är också ett jättebra redskap att kunna använda sig av. Ett spädbarn som första veckorna skriker varje gång du lägger barnet på skötbordet kommer efter några veckor att älska det eftersom det har blivit en rutin som barnet känner igen.
På samma sätt kan du hjälpa ditt barn att bli blöjfri, genom rutiner och kontinuitet.
Hjärnans utveckling
Barns hjärnor genomgår dramatiska förändringar från födseln och genom barndomen. Hjärnan är som mest formbar fram tills vi är fem till sju år gamla och det är under barnaåren som vi har lättast att lära oss nya saker. Forskning om hjärnans plasticitet visar att de flesta av de synaptiska kopplingarna i hjärnan bildas under denna period, men det är också en tid då hjärnan anpassar sig snabbast till inlärning och nya upplevelser. Denna formbarhet är vad som gör tidiga erfarenheter så avgörande.
En känd forskare inom detta område är professor Lise Eliot, som beskriver denna kritiska period i sin bok ”What’s Going on in There? How the Brain and Mind Develop in the First Five Years of Life”. Hon understryker hur tidig barndom är avgörande för hjärnans långsiktiga utveckling
Nyfödd till 18 mån: Grunden läggs
Under de första 18 månaderna växer barnets hjärna snabbt och skapar miljontals nya kopplingar (synapser) mellan nervceller.
Detta är en tid då barnet suger upp all slags information från sin omgivning, och anknytningen till föräldrar spelar en avgörande roll i hjärnans utveckling. Det nyfödda barnet kommunicerar med sin omgivning från sin allra första dag genom skriket. Skriket är barnets bästa kommunikationsmedel för att uttrycka sina behov, för att kommunicera när det är dags att äta, sova eller byta blöja.
När din baby föds är den ganska närsynt eftersom synen inte är fullt utvecklad. Barnet förlitar sig därför mer på sina andra sinnen som lukt och hörsel för att utforska den nya världen utanför livmodern.
Vid 4 veckors ålder brukar barnet följa dig med blicken och börjar ge små svarsleenden. Den binokulära synen, som innebär att båda ögonen arbetar tillsammans för att synfältet från de båda ögonen ska smälta samman, börjar vid denna tid att utvecklas.
I detta utvecklingsstadium lär sig barn även att förstå världen genom sina sinnen – att se, höra, smaka, lukta och känna. Rörelser som att greppa, rulla, krypa och gå stimulerar hjärnans motoriska områden och hjälper till att utveckla kroppens koordination.
Vid 2–3 månaders ålder börjar hjärnbarken att automatisera till exempel andningen. Kommunikationsuttryck håller även på att utvecklas för fullt och därför börjar barnet att ge svarsljud genom gurglingar och vokalliknande ljud.