försvaret av sverIge
FORSVARET AV SVERIGE
OSCAR JONSSON
© Oscar Jonsson 2024
Mondial, Stockholm
omslag: Miroslav Šokčić
inlaga: Gustav Schiring
författarfoto: © Thron Ullberg
Tryckt hos Livonia (Lettland) 2024
isbn: 978-91-8002-500-3
Till Benjamin
INNEHÅLL
Förord 9
Del 1 VÄGEN HIT
Del 2 FÖRSVARET AV
SVERIGE
Del 3 framtidens försvar
FÖRORD
Gud och soldaten hedrar vi, när ofreden råder och de står oss bi. Men när fred råder och fyllda är faten, glömma vi Gud och föraktar soldaten.
ALF HENRIKSSON
I skrivande stund står Sverige inför vad regeringen och oppositionen betecknar som det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Det innebär att alla ni under 79 års ålder som läser detta just nu är med om ert livs värsta säkerhetspolitiska läge.
Det förvärras av tre saker. För det första dras det militära och civila försvaret fortfarande med stora brister från de stora neddragningarnas tid mellan 1996 och 2016. Utgångsläget är ett minusläge. För det andra är ledtiderna långa för att bygga upp försvaret. De flesta militära system tar ett decennium att få på plats, och vi har knappt börjat. För det tredje bygger vi ett försvar som inte är utformat för det moderna kriget. Krigets grundläggande principer förändras, men målbilden för vårt försvar är gårdagens. Ju sämre vi tar oss an dessa tre problem, desto farligare plats befinner vi oss på. Vi står inför den grannlaga uppgiften att lotsa Sverige rätt i en osäker tid för att trygga det mest dyrbara ett land har: sin fred och frihet. Försvaret av Sverige är inte bara ett teoretiskt problem,
utan något som har en konkret påverkan på människors liv och välmående. Min farhåga är att vi gör för lite, för långsamt och i fel riktning. I den här boken försöker jag förklara varför och vad vi borde göra åt det.
De flesta hade nog inte funderat speciellt mycket på Sveriges fred eller frihet innan den ryska invasionen av Ukraina år 2022.
De första dagarna och veckorna var det många som hörde av sig till mig. Vuxna, ungdomar och barn ville fråga om kriget skulle komma till Sverige. Vissa undrade om de skulle fly landet, en ung man undrade om han skulle avboka kompisens svensexa i Odessa till sommaren. Kriget har varit en väckarklocka som påmint oss om behovet av både fred och frihet. Det finns en möjlighet för Ukraina att få fred, men då måste landet ge upp sin frihet. Just nu har de frihet, men inte fred.
För de flesta känns försvaret av Sverige som något avlägset och förlegat. Så har det aldrig varit för mig. Under hela mitt liv har jag själv, min familj och mina vänner jobbat inom Försvarsmakten. Vi har tjänstgjort både i Sverige och under insatser i Cypern, Libanon, Kongo, Kosovo, Afghanistan, Tchad och Mali. Det är uppdrag som kommer med stora risker, och var och en kan ibland fråga sig om det är värt det. Vad som ligger i andra vågskålen är inte alltid enkelt att se, men i slutändan handlar det om just vår rätt till fred och frihet.
De flesta känner mig som Rysslandsvetare. Det är inte fel: jag har ägnat tolv år åt att forska om Ryssland. Det är dock inte allt jag gjort. Jag blev intresserad av Ryssland eftersom jag insåg att
Ryssland kommer att vara det största hotet mot Sverige och den viktigaste faktorn att förhålla sig till för svenskt försvar. Lika mycket tid som jag ägnat åt Ryssland har jag lagt på att förstå den moderna krigföringen. Jag har jobbat på Försvarsmaktens högkvarter, utbildat morgondagens högre officerare på Försvarshögskolan och disputerat i krigsvetenskap. Allt detta för att förstå hur Sverige ska försvaras.
Varför fokuserar en bok som heter Försvaret av Sverige så mycket på Ryssland? Det direkta svaret, som vår nationella säkerhetsstrategi understryker, är att Ryssland är det mest allvarliga hotet, och det hot som är dimensionerande för totalförsvaret. Det innebär att hotet från Ryssland är det som svenskt försvar utformas för att möta. Kina och Iran är också två stora hot, men de hoten ryms inom vad Ryssland kan göra. Ryssland använder samma metoder, men ofta med mer destruktivt uppsåt.
Hotet från Ryssland är i min mening långsiktigt och allvarligt. Det är dropparna som urholkar stenen snarare än något plötsligt och övermäktigt. Det direkta hotet mot Sverige existerar genom icke-militära medel, men det militära medlet finns alltid i bakgrunden i form av våldskapital. Den ryska ledningen upplever sig i krig med omvärlden, något som manifesteras fysiskt i Ukraina. Men det som håller Ukraina vid liv finns i väst – och vi i väst är därmed måltavlor. Den ryska verktygslådan består av en blandning av nya och gamla teknologier såväl som öppna och dolda medel. Det viktigaste är att komma ihåg att Ryssland har en extrem riskaptit och är villigt att prova en mängd olika slags operationer.
Den här boken knyter ihop de båda benen i min karriär. Det är en fristående uppföljare till Hotet från Ryssland, som gavs ut i februari 2023. I den diskuterar jag hur Ryssland fungerar, den ryska
regimens strategi och varför och på vilket sätt Ryssland är ett hot mot Sverige. I den här boken försöker jag hitta svaren på vad vi ska göra för att försvara oss mot de militära och icke-militära hoten. Jag kan inte ta hela äran för de originella poängerna. De bästa insikterna har kommit i diskussion med kollegor. Det ni läser är dock min syntes av hur jag ser på försvaret av Sverige. Längst bak i boken hittar ni läsrekommendationer. Där tipsar jag om de verk som varit viktigast för respektive kapitel.
Några ord om terminologi är på sin plats. När jag skriver »försvaret« avses totalförsvaret, det vill säga det militära och civila försvaret. Försvarsmakten är myndigheten som är ansvarig för militärt försvar, även om den i folkmun kallas Försvaret. Boken försöker undvika facktermer och namnen på alla vapensystem. Även om det kan göra de insatta besvikna, hjälper det förhoppningsvis flertalet.
En obemannad flygfarkost benämns drönare, även om det inte är ett bi som avses.
Medan Hotet från Ryssland beskriver själva hotet försöker jag i Försvaret av Sverige göra något svårare: att beskriva hur vi ska möta det. Det är nämligen enklare att enas om hur ett hot ser ut, än om vad man ska göra åt det. Vi kan ta ett exempel från pandemin. Förutom under de första veckorna, då covid-19 var något nytt, fanns det en bred enighet kring hur själva viruset fungerade.
Detta till trots fanns det påtagliga oenigheter rakt igenom hela pandemin kring vad som skulle göras åt det. Skulle restaurangerna och skolorna hållas öppna? Skulle maskerna vara av eller på? Vem skulle få vaccin först?
Därför är jag medveten om att den här boken kommer att möta många läsare som inte håller med mig, och har andra lösningar. För en arméofficer är ofta svaret fler brigader, för en diplomat
är svaret mer diplomati, för en underrättelseofficer är det bättre underrättelsetjänst. Medveten om detta skriver jag den här boken utifrån mina erfarenheter som ett inlägg i en pågående diskussion, snarare än som en slutpunkt.
Oscar Jonsson, september 2024
DEL I VÄGEN HIT
Det svenska försvaret av idag är en produkt av tidsandan under kalla kriget och de val vi gjort de senaste decennierna. Det går inte att förstå tillståndet i dagens svenska försvar utan att också förstå dess historiska rötter. Denna boks första del gör en tillbakablick över försvarets utveckling, men försöker också svara på den mest grundläggande frågan: Varför behöver vi ett försvar överhuvudtaget?
Del I avslutas i Ukraina där vår dimensionerande motståndare Ryssland utkämpar sitt största krig sedan andra världskriget. Lärdomarna därifrån är avgörande för utformningen av försvaret av Sverige.