JENNY LUNDIN
L ÄT
L
L Ä STN
I VÅ
Lix: 23 Lättlästnivå: Large
T
ARGE
På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.
Art.nr 44169 ISBN 978-91-7949-371-4 Upplaga 1:1 © Jenny Lundin och Vilja förlag 2022 Vilja förlag – en del av Studentlitteratur info@nyponochviljaforlag.se www.nyponochviljaforlag.se Studentlitteratur AB, Lund Titel: Hemkomst Författare: Jenny Lundin Boken är ursprungligen en novell skriven för Sveriges Radios serie Skymningsland. Omslag: Anders Timrén Omslagsfoton: Shutterstock, iStockphoto Tryckt av BESTinGraphics, Belgien 2022
Den här boken utspelar sig på 1990-talet vid tunnelbygget i Hallandsåsen. Bygget inleddes 1992, och det uppstod snart problem, då mängder av vatten läckte in i tunneln. För att förhindra det använde man ett tätningsmedel. Men efter en tid upptäcktes att medlet rann ut och förgiftade vattnet runt åsen. Hösten 1997 var giftskandalen ett faktum. Bygget stoppades och det dröjde till 2015 innan tunneln var klar.
1 Äntligen satt Fredrik vid middagsbordet. Han var hemma. Ingrid hade saknat sonen så, längtat efter honom varje dag han varit borta. Och nu var han här. Hon såg på Karl-Erik och Fredrik, hennes lilla familj som var samlad. – Varsågoda, sa hon. Fredrik, du kan väl börja? – Tack, sa Fredrik men gjorde ingen ansats att ta för sig. – Karl-Erik, hallå, sa hon. Räck honom fatet! 3
Ingrid såg på Fredrik när han lade upp mat. Han var vuxen, men ändå fortfarande hennes lille pojke. Hon såg barnet i honom. Han hade samma lätt böjda hållning över tallriken som när han var liten och det där barnsliga greppet om gaffeln som hon aldrig fått honom att sluta med. På hakan fanns det lilla ärret som han fick när han var tolv och ramlade av cykeln. Men något kändes annorlunda. Fredrik var blekare än när hon sett honom senast, och magrare. Håret var längre och verkade otvättat, flottigt. Det var inte att han såg sliten ut som Ingrid reagerade på. 4
Det var ju därför han var hemma igen, mycket tidigare än de förväntat sig. Nej, det var något annat, något främmande. Hon sneglade mot Karl-Erik, men han verkade inte lägga märke till något. Fredrik såg upp från maten och mötte hennes blick. Var det något där? Kunde hon se det främmande i hans ögon? Men blicken såg ut som förr. Blå och klar. – Ditt rum står som förut, sa Ingrid. Jag har inte gjort något med det. Ja, bäddat rent i sängen, förstås. Och dammsugit. Hon hade också ställt in blommor, en bukett nyplockade syrener. 5
Men det skulle bli en överraskning. – Jag vill gärna bo i gillestugan, sa Fredrik. – Där nere i mörkret? sa hon. Ja, det är klart att du kan göra det om du vill. Karl-Erik nickade och höll med. – Har ni sagt till någon att jag är hemma? undrade Fredrik. – Nej, du ville ju inte det. Bara till mormor och morfar. De vill träffa dig, så klart. – Inte nu. – Så vad tänker du göra nu då? frågade Karl-Erik. Du får jobba med mig i firman tills du hittar något. Vi börjar med badrummet hos Källströms i morgon. 6
Fredrik sa inget, och känslan av det främmande kom ännu starkare över Ingrid. Den var lika tydlig som en doft. Det var något unket, som luft som stått stilla i en källare. Hon lade ner gaffeln på tallriken, kunde inte äta mer. Äntligen var Fredrik hemma. Det här var middagen för att fira hans hemkomst. Hon borde vara glad. Det var bara det att det inte kändes som Fredrik som satt där. På kvällen när de gått och lagt sig pratade Ingrid om det med Karl-Erik. – Tycker du att det är något ... annorlunda med Fredrik? frågade hon. 7
– Nej, vadå? – Jag vet inte. Annorlunda, bara. – Sådant där sätter väl sina spår, sa Karl-Erik. Han är lite nere nu, men det går snart över. – Tror du? Han verkar så ... Vi kanske ska ta honom till en doktor? – Han är inte sju, han är tjugosju. Han bestämmer själv. Oroa dig inte, det kommer att bli bra. – Ja, kanske. – Vi lägger det bakom oss, Ingrid. Och vi nämner inte tunneln vid Hallandsåsen eller det som hände. Nu ser vi framåt i stället. Ingrid suckade och släckte lampan. Karl-Erik hade rätt. Tiden skulle göra allt bra. 8
För henne hade ju allt varit som vanligt: jobbet på skolan och alla sysslor i vardagen. Det var sommarhuset i Simrishamn och pysslet i trädgården. Men Fredrik hade varit borta, ensam och utsatt. Han hade säkert varit med om massor som hon inte visste något om. Kanske var det inte konstigt att hon tyckte han var olik sig. Han var ju som en främling för henne. De behövde tiden. De behövde lära känna varandra igen. Sedan skulle allt bli som förut.
9
Det är 1997 och Fredrik har just kommit hem till sina föräldrar igen. Han har inte varit där sedan olyckan i tunneln vid Hallandsåsen. Men föräldrarna märker snart att Fredrik är annorlunda. Väldigt annorlunda. Är han ens deras son längre eller är det något annat som finns i honom? Något han fått med sig från berget han jobbade i? Något som nu vill tillbaka till mörkret som det kommer ifrån ...