9789178874941

helena lyth

Vardagsvackert & festfyrverkeri Kreativitet och smaker för hela året

16

Enligt den kristna traditionen tog det tretton dagar för de tre vise männen Kasper, Melker och Baltsar (ej att förväxlas med de tre rövarna från Kamomilla stad) att hitta till det nyfödda Jesusbarnet. De kom med gåvor som varje nyfödd bebis önskar sig – guld, rökelse och myrra. Denna givmildhet har gjort att det i vissa kristna länder är på trettondagen, den 6 januari, julklapparna ges och inte på julafton.

För mig är trettondagen förknippad med släktfest. Men med åren har dessa släktträffar flyttats till före jul. Trettondagen har blivit lite tom och inga tydliga traditioner, maträtter eller förväntningar ramar in denna högtid. När vi alla är lite matta efter jul och nyår så har trettondagen svårt att ta för sig. Kanske är det dags att återta denna högtid? Utan tydliga traditioner är den din att forma.

En vecka senare, den 13 januari, har julgranen enligt seden sitt bästföredatum och ska slängas ut. Det är då alltså tjugo dagar efter jul och stackars Knut får leva med att få sin namnsdag kidnappad av tjugondag Knut, dagen då granen ska plundras.

När jag var liten var julgransplundring en självklarhet.

Både dans runt granen och lekar med kompisarna i området fyllde dagen. Och så var det ett rejält tabberas på allt som fanns kvar av julens godsaker – pepparkakshuset fick äntligen krossas.

Ordet plundring har jag alltid tyckt varit spännande. Förr var granen klädd med äpplen, karameller och fyllda strutar, så jag ser framför mig hur granen på riktigt plundrades av sötsugna julpirater. Kvar stod en naken gran redo att slängas ut. Även om granen ofta inte är pyntad på det här sättet längre går det ju att hänga upp lite godis, polkastänger och annat gott till tjugondag Knut för att kunna slå till med en rejäl julgransplundring.

TRETTONHELG

22

Varm & kryddig ciderdrink På en träff utomhus eller efter en frisk vinterpromenad är det ljuvligt att värma sig med en härligt frisk ciderdrink.

Denna drink är fint kryddad vilket gör den än mer värmande.

3 DRINKAR

33 cl torr äppelcider 1 kanelstång 1 muskotnöt 1 tsk flytande honung 1 apelsin 12 cl konjak

VINTER

1. Häll cidern i en kastrull.

2. Tillsätt kanelstång, muskotnöt, honung och zest från apelsinen.

3. Rör försiktigt så att honungen löser sig.

4. Värm upp drycken men se till att den inte börjar koka.

5. Skär 3 tunna skivor av apelsinen.

6. Ställ fram 3 glas eller muggar och häll 4 cl konjak i varje samt lägg i en apelsinskiva.

7. Sila ner den varma äppeldrinken i glasen. Servera.

23

pärlade Snöflingor En vit vinter är det många av oss som drömmer om. Himlen får gärna täckas av mil­joner snöflingor. Och även inom­­ hus kan snön få falla, men här är snö­ flingornas sexarmade stjärnor i modell större. Vintriga snö­stjärnor av snövita pärlor blir underlägg till kondenserande glas och varma koppar. Eller häng upp snö­stjärnorna på rad i fönstret och skapa ditt eget snöfall.

VINTER

DU BEHÖVER → → → →

vita rörpärlor sexkantig pärlplatta bakplåtspapper strykjärn

1. Starta vid pärlplattans mitt och pärla en sexarmad form av vita pärlor.

Följ mönstren på bilderna för tre olika snöflingor. Men som man säger är ingen snöflinga den andra lik, så skapa gärna även dina egna.

2. Värm ett strykjärn till medel­ temperatur och se till att eventuell ånga är avstängd.

3. Lägg pärlplattan på ett stadigt och tåligt underlag och lägg över bakplåtspapper.

4. Stryk med ständig rörelse över pärl­ plattan med ett lätt tryck. Fortsätt tills pärlorna har smält och de små hålen nästan eller helt och hållet har gått ihop.

5. Lyft försiktigt bort pappret och vänta i 30–40 sekunder för att sedan varsamt lyfta loss snöflingan från plattan.

6. Vänd på snöflingan och lägg återigen pappret på pärlorna och stryk ännu en gång tills de små hålen nästan eller helt har gått ihop.

7. Lägg plant och låt svalna och stelna.

32

hjärtgirlang Detta är helt klart ett av mina favorit­ pyssel, främst av den anledning att det är som trolleri. Ett vanligt kopierings­ papper kan snabbt och väldigt enkelt bli till något helt annat. Papper av något slag finns nästan alltid nära till hands och hjärt­formen förstår alla på jorden vad den står för – ett mycket demo­ kratiskt och kärleksfullt pyssel för alla att skapa.

ALLA HJÄRTANS DAG

DU BEHÖVER → → → → → →

A4-papper mattallrik blyertspenna sax lim nål och tråd

1. Lägg en tallrik uppochned mitt på ett papper. Se till att tallriken sticker ut över papprets långsidor. Rita runt tallrikens kanter och klipp ut.

2. Vik pappret i dragspelsvikning från ena långsidan i cirka 1 cm breda veck. Dra med falsben eller en nagel så att vecken blir vassa.

3. Vik dragspelsremsan på mitten så att det blir jämnt. Knip till i vecket.

4. Limma på en av innerflikarna och pressa ihop så att sidorna fästes mot varann. Sära på vecken så att ett hjärta skapas.

5. Trä nål och tråd genom mittenviket i överkant på hjärthalvorna.

33

ALLA HJÄRTANS DAG

72

blomstrande Morotskaka En saftig morotskaka med ett rejält lager frosting på – det är svårt att inte tycka om.

Oftast serveras kakan i bitar, men här vill jag uppmuntra till att göra hela kakan till ett litet mästerverk genom att dekorera den till serveringen. Tidigt på våren blommar de små söta och blyga violerna och eftersom de är ätbara är de perfekta som dekoration.

12–14 BITAR

200 g smör 4 ägg 4 dl strösocker 2 tsk kardemummakärnor 4 dl vetemjöl 1/4 tsk salt 1 msk bakpulver 2 tsk malen kanel 450 g morötter ätbara blommor till dekoration

FROSTING

200 g cream cheese 150 g rumsvarmt smör 5 dl florsocker 3 tsk vaniljsocker 1/2 lime

VÅR

1. Sätt ugnen på 175 grader och klä en ugnsform, cirka 30 × 40 cm, med bakplåtspapper.

2. Smält smöret i en kastrull.

3. Knäck äggen i en bunke, häll i socker och vispa rejält fluffigt med elvisp.

Vänd ner det smälta smöret.

4. Stöt kardemummakärnorna fint i mortel. Blanda ner dem och alla andra torra ingredienser i en bunke för att sedan blanda ner det i bunken med äggsmeten. Vispa till en jämn smet.

5. Skala och riv morötterna. Riv hälften fint och hälften grovt. Vänd ner morötterna i smeten och blanda tills den är jämn och fin.

6. Häll över smeten i långpannan och grädda mitt i ugnen i 25–30 minuter.

Låt svalna helt.

7. Gör nu frostingen. Vispa ihop cream cheese, smör i bitar, florsocker och vaniljsocker med elvisp till en jämn smet. Avsluta med att vispa ner saften från en halv lime.

8. Bred frostingen på morotskakan med slickepott. Dekorera med ät­bara blommor och örter, till exem­pel violer, mynta och citron­ meliss (se också sidan 93 för ätbara blommor).

73

VÅR

104

svalkande sommardessert Ofta avslutas midsommarlunchen med en redig jordgubbstårta och då kan en (till både arbetsbörda och intag) lite lättare dessert passa till midsommarkvällen, som kanske har bjudit på en grillmiddag.

MIDSOMMAR

DU BEHÖVER

→ sorbet → mousserande vin/champagne

1. Servera en kula av önskad sorbet i en champagnekupa, eller en liten vid dessertskål.

2. Toppa omedelbart med mousse­ rande vin.

Detta är också en mycket trevlig liten rensa-munnen-rätt att ha som mellanrätt på exempelvis en nyårsmiddag.

105

Midsommarkrans på blomsterstjälk Det viktigaste pysslet för mid­sommar är ändå den blomstrande kransen.

Denna variant på kransbindning gör du med olika sorters blommor där blomstjälkarna blir basen i kransen och bindtråden skapar stadga.

MIDSOMMAR

DU BEHÖVER → → → →

blommor bindtråd sax avbitartång

1. Starta med att vira tråden runt stjälkarna på några blommor.

2. Lägg till blommor löpande i en girlang, så att de nya blommorna täcker stjälkarna från föregående

blommor. Vira tråden runt allt­ eftersom blommorna läggs på.

3. Måtta runt huvudet för att få rätt storlek på kransen. Avsluta med att binda tråden i ett överlapp från slutet mot början. Om du vill kan du knyta en rosett av ett tygband för att dekorera kransen.

142

Ulliga gulliga ekollon På hösten brukar jag plocka jackfickorna fulla av ekollon och ha dem som någon sorts meditativ stressboll. Det är väldigt lugnande att hålla om de där små lena ekollonen, det är samma sak med kastanjer. Och ekollonens små hattar får mig alltid på glatt humör. Sätt en ekollonhatt på ett ägg som får sig två prickar som ögon och vips blir ägget en farbror i basker. Här är det inte ägg, utan underbara små ulliga bollar, som får ekollonhatt. Har du inte testat att våttova är det dags nu.

DU BEHÖVER → → → → → →

tovningsull tesil/tekula såpa hett vatten ekollonhattar limpistol

1. Dra av en lagom stor bit ull och fyll en tekula.

2. Häll upp riktigt hett vatten från kranen i en kastrull eller bunke och doppa ner den fyllda tesilen. Rör runt så att ullen blir genomblöt.

HÖST

3. Ta upp silen, öppna den och se till att all ull är inuti silen. Droppa några droppar såpa på ullen och sänk ner silen i det varma vattnet igen.

4. Skaka silen kraftigt i vattnet och ta sedan upp och fortsätt skaka den, gärna i en diskho då det kommer att skvätta. Vänd ullen i tesilen då och då.

5. Öppna silen och se hur ullen har bildat en liten boll. Upprepa med lite såpa, vatten och skakningar tills önskad storlek och densitet på ullkulan har uppnåtts.

6. För att få en hård ullkula kan du doppa den i det varma vattnet, rulla den väldigt lätt mellan fingrarna och sedan successivt öka trycket.

7. Rulla den färdiga ullkulan mellan händerna så att den blir lite oval.

Lägg åt sidan för att torka.

8. Klicka lite lim inuti en ekollonhatt och fäst på den tovade ovala ullkulan.

9. Ekollonet är nu redo att bindas upp, sys fast eller att dekorera höstbordet med.

143

HÖST

190

Jag får ofta frågan om varför jag gillar julen så mycket. Det svar jag landar i är att alla sinnen får sig en fest under denna ljuvliga tid på året. Julmusik sprider stämning överallt, även i en kö i matbutiken, ljusslingor lyser upp den mörkaste tiden på året, ljusstakar och pappstjärnor glimrar fint i alla fönster.

Nostalgiska smaker som man längtat efter hela året ger minnen vid första sippen av bubblig kall julmust. Varma kläder och mycket textilier i hemmet sveper in oss i julstämning.

Det som på en millisekund får mig att färdas bakåt i tiden, att hamna i föräldrahemmets funkiskök på 80-talet och som får hela mig att känna att »nu är det julafton« är doften av puttrande varm rödkål på spisen. Skalad clementin, söt glögg och nybakade pepparkakor i all ära men inget slår röd­kålen, för det är bara på julafton den fyller hela köket med väl­doft.

För mig är julen en magisk fest i två akter. Vi har december med en nedräkning och uppladdning där jag försöker att låta varje dag innehålla något extra. Pynta hemmet i glitter och ljus, pepparkaksbak på en tisdag efter skolan, adventsmys med vänner och kollegor, paketinslagning ensam i köket – allt detta är en del av den fest som julen bjuder på.

Akt två är själva julafton. Det viktigaste då är att vara tillsammans, få träffa nära och kära som det kanske har gått månader sedan jag såg sist. Som barn var det mina utflyttade äldre bröder som kom hem och fyllde huset. Då spelade det ingen roll hur mycket mat som stod på bordet eller hur pyntat det var – vi var tillsammans.

Julens magi, vad är det egentligen? Det finns det nog lika många svar på som det finns julgranskulor. Men det fina är att magin inte går att köpa eller ta på, det är en ovärderlig känsla som kan spridas av oss alla. En stund att ge. Oavsett om man är religiös eller ej är det en högtidlig tid att dela med andra.

JUL

bild

192

Historien om misteln Så här i juletid kan det hända att du får en liten puss av någon under misteln. Denna tradition kan te sig väldigt konstig då misteln i sig är en halvparasitisk växt som tar fäste bland grenarna och frodas på ett värdträd. En snyltgäst, alltså.

Men eftersom den länge har uppfattats som lite mystisk har misteln ansetts vara magisk och satts upp vid dörrposter för att hålla onda andar borta. Sedan växte mystiken då man trodde att misteln kunde öka fruktbarheten, så par passade på att pussas under den när de passerade dörren.

Under den mycket strikta viktorianska eran i det gamla England ville man kontrollera ungas offentliga närkontakt och förpassade dem till dörrposterna under misteln för lite pussande. Någon måtta på närkontakt skulle det alltså vara och det tilläts endast då under den korta julperioden.

Här i den lite mer tillåtande Helenska eran så drämmer jag till med ett rejält pusskalas över bordet till jul minsann. Inte enbart en liten kvist utan en hel mistel får hänga i taklampan.

JUL

193

genvägen till pepparkakshuset Pepparkakshus hör verkligen julen till och att bygga ett är en av de där mysiga aktiviteterna vi kan samlas runt och göra en helkväll av. På sociala medier visas de mest enastående byggena upp, som antagligen inte bara tagit december i anspråk utan säkerligen förutsätter byggstart redan i november.

Men nu är jag lite av den där genvägaren igen, så jag satsar på de färdiga byggsatserna. Syftet är ju faktiskt att pepparkakshuset ska krossas och sedan ätas upp. Så det ska inte bara vara ett skådebröd, så att säga.

Det är alltså viktigt att pepparkakshusen är goda. Och vad är godare än godis? Med ett pepparkakshus överöst av kristyr och godis kommer man så nära det går häxans hus i sagan om Hans och Greta. Pepparkaka smakar dessutom jättebra ihop med mandel och med de nästintill vita mandelspånen blir det som vackert snötäckta takpannor.

JUL

Att sätta ihop husdelarna är det verkligt svåra. Egentligen är det inte svårt i sig, men det är väldigt varmt och kräver kvickhet och koncentreration.

Här kommer två förslag på pepparkakshus där energin läggs på att pynta. Och att äta!

DU BEHÖVER → → → →

pepparkakshus i byggsats 3 dl strösocker bakplåtspapper kristyr, se sidan 194

DEKORATIONSFÖRSLAG

→ godis i alla färger → mandelspån

1. Smält sockret i en riktigt het stek­ panna. När allt socker har smält och fått en svagt gyllene färg sänker du temperaturen på plattan, för att sockret ska svalna men inte stelna.

2. Förbered en plåt bredvid spisen där du kan bygga huset.

3. Doppa ändarna på pepparkaks­ delarna i sockret och montera ihop huset på plåten. Var aktsam – sockret är riktigt brännhett.

4. Låt stelna och svalna.

5. Blanda samman kristyren.

6. Gör små strutar av bakplåtspapper som häftas ihop. Fyll med kristyr.

7. Montera godis eller mandel över hela huset med kristyren som »murbruk«.

8. Pudra gärna florsocker genom en finmaskad sil över taket som ett snötäcke.

224

NYÅR

225

festliga nyårssnittar Nyårsmiddag, årets sista måltid, en kvällsmeny som gärna ska innehålla många rätter och med ingredienser som man längtat efter och vill lyxa till det med. Vi ska slå oss ner vid ett bord och sitta länge i väntan på tolvslaget. Men innan det är det perfekt att bjuda på ett bubbligt mingel med snittar – små rätter som kan serveras stående i köket där ni lagar middagen tillsammans.

Här kommer förslag med olika smaker, konsistenser och serveringssätt. Servera gärna ihop med den lyxigaste champagnen du har, redan under kvällens första akt.

Senare, närmare midnatt, är det ju så mycket annat som slåss om uppmärksamheten.

Recepten är beräknade för 8–10 personer.

Jordärtskockssoppa 600 g jordärtskockor 1 gul lök 3 vitlöksklyftor ½ dl skalade hasselnötter olivolja 1 tsk torkad timjan salt och svartpeppar 150 g potatis 7 1/2 dl vatten 3 buljongtärningar (kycklingeller grönsaks-) 1 ½ dl vispgrädde 1 msk pressad citron

NYÅR

GARNERING

ev hackad persilja ev bacon ev rostade hasselnötter

1. Sätt ugnen på 225 grader.

2. Skala och dela jordärtskockor, lök och vitlöksklyftor.

3. Lägg i en ugnsform tillsammans med hasselnötterna och ringla över ordentligt med olivolja. Krydda med timjan, salt och peppar.

4. Rosta mitt i ugnen i 20–30 minuter.

Allt ska bli mjukt och få färg.

5. Skala och dela potatisen. Koka den färdig i en kastrull med vatten och buljongtärningar.

6. Häll ner det rostade i kastrullen med den kokade potatisen och låt allt koka i 5 minuter.

7. Mixa med stavmixer till en slät puré.

8. Häll i grädden och späd eventuellt med ytterligare vatten till önskad konsistens.

9. Smaka av med salt, peppar och pressad citron.

10. Servera soppan varm och toppa den gärna med hackad persilja, knaperstekt bacon och/eller hackade rostade hasselnötter.

www.bonnierfakta.se Copyright text & foto © Helena Lyth 2023 Foto sidan 10 & baksida omslag Ulrika Pousette Grafisk form Annika Lyth Redaktör Susanna Huldt Lundqvist Repro Italgraf Media, Stockholm Tryck Livonia Print, Lettland 2023 ISBN 978-91-7887-494-1