9789178232505 by Smakprov Media AB

Vår förhoppning är att denna antologi ska kunna ge inspiration och handfasta tips till alla lärare, lärarutbildare, lärarstudenter, rektorer, utvecklingsledare och skolhuvudmän som är intresserade av att utveckla kvaliteten på den egna undervisningen eller skolans.

••• Sebastian Björnhammer & Markus Brunfelt

Du som läsare får även ta del av hur lärare, projektledare, handledare, rektor och huvudmannen resonerar kring den praktiknära undervisningsutvecklande forskningens möjligheter och utmaningar. Hur går det när alla lärare på en skola beforskar den egna praktiken samtidigt som de utför ett komplext läraruppdrag? Kan det vara så att undervisningsutveckling som är forskningsbaserad är det mest effektiva sättet för skolledare och lärare att höja kvaliteten på skolan utifrån uppdraget att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Sebastian Björnhammer & Markus Brunfelt

DIDAKTISKT DJUP

På Kunskapsskolan i Norrköping har vi en flerårig tradition av långsiktiga skolutvecklingsprojekt. Under åren 2018 till 2020 har vi genomfört projektet Didaktiskt djup. Syftet med projektet har varit att utveckla skolans ämnesundervisning utifrån vetenskaplig grund och med hjälp av vetenskapliga metoder. En del av syftet har också varit att dela med oss och pröva våra fynd även utanför vår egen skola. Med utgångspunkt i lärarnas egna problemformuleringar har skolans sju ämneslag beforskat den egna praktiken, omprövat idéer och analyserat data för att svara på didaktiska frågeställningar. Antologins kärna utgår från de sju ämneslagens egna redogörelser för den process och de ämnesdidaktiska fynd som de har kommit fram till under fem terminers studier.

DIDAKTISKT DJUP Att utveckla undervisning på vetenskaplig grund

ISBN 978-91-7823-250-5

9 789178

O_9789178232505_didaktisktdjup_305x210_4+4_W2.indd 1

232505

2021-11-23 16:45

Sebastian Björnhammer har arbetat som lärare i 15 år men är nu projekt- och utvecklingsledare vid Kunskapsskolans huvudkontor samt doktorerar i Naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Han arbetar också vid Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Markus Brunfelt har 20 års erfarenhet som rektor och lärare i såväl kommunal som fristående verksamhet. Han är leg. lärare i SO och matematik samt har genomfört Rektorsprogrammet vid Uppsala universitet. 2012–2021 var han rektor på Kunskapsskolan Norrköping och är sedan maj 2021 biträdande grundskolechef för Kunskapsskolan i Sverige.

O_9789178232505_didaktisktdjup_305x210_4+4_W2.indd 2

2021-11-23 16:46

DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 1

2021-11-24 11:37

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver det som regleras enligt BONUS-avtalet, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 2

2021-11-24 11:37

DIDAKTISKT DJUP

Att utveckla undervisning på vetenskaplig grund •••

Sebastian Björnhammer & Markus Brunfelt

BONNIERFÖRLAGEN LÄRA

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 3

2021-11-24 11:37

INNEHÅLL Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

DEL 1 PROJEKTET I SITT SAMMANHANG. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Projektbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Organisation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Struktur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Skolkontext. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Etik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Undervisning på vetenskaplig grund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

DEL 2 DIDAKTISKA FYND FRÅN OLIKA ÄMNESOMRÅDEN. . . 43 Think outside the box. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Figurernas omkrets, en geometrilektion inspirerad av lärandeverksamhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Textproduktion i moderna språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Elevers lärande om hävstångsprincipen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Det reflekterande skapandet: om att söka tecken på elevers reflektion när de filar, tillreder och dansar. . . . . . . . 93 Säker källa, hallå!. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Som man frågar får man svar, eller? En studie om frågors betydelse för lyckade boksamtal. . . . . . 131 Bilagor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 4

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:37

DEL 3 FÖRUTSÄTTNINGAR, UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER — OLIKA RÖSTER I PROJEKTET . . . . 147 Per Klofsten, lärare NO/Teknik, samtalsledare NO-laget . . . 149 Sofia Weimer, SO-lärare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Elin Holm, lärare i bild och slöjd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Joakim Holm, lärare i moderna språk och samtalsledare . . . 155 Jenny Frohagen, extern handledare i det praktisk-estetiska ämneslaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Mattias Björklund och Martin Nyman — externa handledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Markus Brunfelt, rektor och projektledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Petter Enlund, huvudman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175

DEL 4 DISKUSSION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 Den smala forskningsfrågan och eller det breda läraruppdraget?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 Ett gemensamt projekt eller kanske ett förhållningssätt?. . . 189 Individuell professionsutveckling eller utveckling av professionens kunskapsbas? . . . . . . . . . . . . . . . . 190 Vilka är delaktiga i utvecklingen av undervisningen?. . . . . . . . 191 Avslutande tackord!. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197

DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 5

2021-11-24 11:37

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 6

2021-11-24 11:37

FÖRORD

* * *

Projektet Didaktiskt djup (DD) som denna antologi handlar om bygger på en ambitiös målsättning att utveckla ett system eller en modell för hur en skola lokalt kan ta sig an forskningsmässiga ämnesdidaktiska undervisningsutvecklande projekt. Skolans ledning hade en vision om att låta alla ämneslagen ägna tid och kraft åt att systematiskt och med ett vetenskapligt angreppssätt utforska en identifierad undervisningsutmaning. Lärarna som medverkat i DD har haft ett praktiskt och visionärt stöd från skolledningen, vilket har visat sig vara avgörande för att lärare ska få förutsättningar för att utveckla sin undervisning (Brørup Dyssegaard m.fl. 2017). Förutom att varje ämnesdidaktiskt projekt fått stöd av en ämnes- och forskningsmässigt kvalificerad extern lärare (disputerad, licad eller doktorand) så har projektet även varit inramat i andra vetenskapliga aktiviteter som kan ses som kännetecknande för en forskningsmiljö (Andrée & Eriksson, 2019). Som exempel kan nämnas att projektdeltagarna har fått möjlighet att a) orientera sig i det aktuella forskningsläget via litteratursök och diskussion om vad som räknas som vetenskapliga källor b) diskutera urval av litteratur, forskningsetik och modeller för undervisningsutvecklande forskning c) delta i forskningskonferenser och där fått sina pågående studier utsatta för kritisk granskning och att som ett sista steg publicera sina resultat. Vidare kan konstateras att ledningen inte bara har startat DD-projektet och sedan ställt sig vid sidan om och inväntat resultat. Det framgår att ledningen har sett projektet som en del i skolans utvecklingsarbete, något som kanske allra tydligast framgår av att delar av ledningen står som redaktörer för denna antologi. Att projektet med sina 2,5 år fick ta tid kan också ses som en avgörande faktor för den skola som vill pröva ett seriöst FoU-arbete. Ytterligare en relevant aspekt i DD-projektet är att ledningen inte iscensatte projektet i fortbildningssyfte, lärarnas lärande, vilket är en dominerande diskurs över vad utvecklingsarbeten ska syfta till idag (Eriksson, 2018).

V O

* * *

R P K A

M S

DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 7

2021-11-24 11:37

Jag ska inte föregå läsningen av de sju projekten som presenterar både process och resultat men jag vill lyfta några tankar jag fått vid läsningen av kapitlen. En fråga jag hade med mig vid läsningen var: Vad är det för studier som har genomförts och vilken potentiellt ny kunskap har de bidragit med? 1. Malin Eringstad, Stina Linder och Mats Seiterö arbetade med uppgiftsdesign i engelskundervisningen. Uppgiftsdesign är en spännande undervisningsutvecklande forskningsmetod som tar sig an en utveckling av det som kanske är lärares främsta redskap – uppgifter. I designen av uppgiften ”un-boxing” stimulerades eleverna att bygga vidare på den engelska de kunde från tidigare men som inte är representativ för skolengelskan och som därmed vanligen inte värderas i språkundervisningen. Lärarna noterade att hur uppgiften ramades in och presenterades gav helt skilda förutsättningar för vad eleverna kom att fokusera på i sina dialoger. Att lärare systematiskt utvecklar och prövar en uppgiftsdesign kan som i detta fall leda fram till en kunskapsprodukt – en idé till en uppgift och några principer för uppgiftens behandling – som andra lärare kan pröva och vidareutveckla. 2. Lars Danielsson, Agnes Holmberg, Karin Nielsen, Anders Nilsson och Lisa Svensson tog sig an en välkänd matematisk utmaning: elevers förståelse av begreppen omkrets och area och hur dessa två begrepp kan ha eller inte ha en relation till varandra. Begreppsinlärning är i flera av skolans ämnen ett stort och återkommande problem. Det förefaller som att det alltid finns en rätt stor grupp elever som inte utvecklar en adekvat begreppslig förtrogenhet, vilket kan bidra till svårigheter i ämnet längre fram. I detta projekt låg fokus på lektionsdesign (i vilket uppgiftsdesign är centralt) där eleverna skulle utveckla en förmåga att skilja på de två begreppens funktion och beräkningsgrund. I denna studie fick lärarna erfara det som många som ägnar sig åt undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning brottas med: att den andra försökslektionen inte alls med säkerhet blir bättre och att det kan behövas både en tredje och en fjärde forskningslektion. Den iterativa forskningsprocess som är vanlig förutsätter både djup ämneskunskap och ett tålmodigt systematiskt justerande av det som framstår som kritiska aspekter.

V O

* * *

R P K A

M S

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 8

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:37

3. Sandra Lönn, Tiziana Thornell och Joakim Holm intresserade sig för elevernas förmåga att skapa text i moderna språk och ställde sig frågan om digital teknik kan främja kvaliteten på elevers textproduktion. I takt med digitaliseringen ställs idag höga förväntningar på att digitala resurser ska främja elevers lärande. När det gäller textproduktion i främmande språk var lärarna inledningsvis rätt övertygade om att analogt producerade texter var kvalitetsmässigt överlägsna digitalt producerade. Studien de genomförde gav dock inga belägg för detta. Projektet ledde med andra ord inte fram till kunskaper om huruvida digitala redskap kan eller inte kan främja elevers textproduktion. De erfarenheter projektet bidrar med visar snarare att eleverna behöver få lära sig att bygga ut meningar och texter i flera led och att detta kan realiseras i en digital miljö om eleverna får tillägna sig de olika möjligheter redskapen erbjuder. I detta projekt blev det även tydligt hur ”skolföljsamma” elever tycks vara – elever noterar också de underförstådda feedback-signalerna om till exempel vad som är god text som finns inbyggda i undervisningskulturen (skolkulturen). 4. Åza Sergander, Cecilia Ulm, Sonny Larsson och Per Klofsten undersöker vad i NO-undervisningen ger kraft åt elevernas begreppsförståelse av hävstångsprincipen. Också denna studie genomfördes genom att tre olika lektionsupplägg prövades. Under de tre experimentlektionerna fick eleverna tillgång till olika redskap och lärarnas syfte var att försöka avgöra vilka redskap som skapade bäst grund för begreppsutveckling. För att kunna avgöra redskapens betydelse för förståelse av hävstångsprincipen analyserades elevernas prestationer i ett för- och eftertest kopplat till respektive experimentlektion. Att utforma test och lektioner innebär att många aspekter måste beaktas samtidigt. I detta projekt kom lärarna fram till att eleverna erfarit hävstångsprincipen i sin vardag (att öppna en kapsyl på en flaska utan flasköppnare) men att den förståelsen inte nödvändigtvis är konceptuell. Detta projekt har ännu flera utvecklingsmöjligheter där bland annat valet av testuppgift behöver beaktas – lösningen borde kanske inte ligga direkt i elevernas empiriska erfarenhetsvärld – nästan alla elever vet att det exempelvis går att öppna en kapsyl med en kniv.

V O

* * *

R P K A

M S

DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 9

2021-11-24 11:37

5. Ludvig Widén, Elin Holm, Emily Klofsten, Olle Sivertsson Lundqvist och My Ericsson rapporterar om ett projekt som egentligen består av flera delstudier samlade under en övergripande fråga som berör elevers förmåga att reflektera över sitt handlande i tre praktisk-estetiska ämnen: slöjd, hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa. Denna studie, som inte uttryckligen handlar om att designa en undervisning eller pröva effekten av en viss insats, intresserar sig för hur elevers reflektionsprocesser kan komma till uttryck i deras handlingar och hur lärare kan identifiera en sådan reflektionsprocess. Intresset riktar sig således mot vad i handling som kan utgöra tecken på reflektion. Kunskaper som kan vara värdefulla både vid planeringen av undervisning och vid bedömning av ett kunnande. Teoretiskt bygger studien på ett antagande om att elevers kunnande inte till alla delar kan uttryckas i verbalspråkliga handlingar. En indikator som framstår som speciellt intressant är elevers korrigerande handlingar. Att se elevers korrektion som en indikator på ett reflektivt handlande och ett framväxande kunnande innebär att fokus läggs på annat än bara slutprodukten. 6. Johan Nicander, Sofia Weimer och Anna-Karin Åkerlind ger exempel på hur ett projekt som tar sig an källkritik som en aspekt av undervisningen i ämnet samhällskunskap kan leda fram till delvis andra typer av kunskaper än de förväntade. Den kanske viktigaste kunskapen detta projekt bidrog med var att eleverna använde sig av det lärarna kategoriserade som ospecifika argument – vilket signalerar att elevernas bemästrande av källkritik ytterligare behöver utvecklas. Studien visar också på vikten av att inte behandla källkritik som ett undervisningsinnehåll som kan prickas av. Vidare konstateras att eleverna behöver beredas återkommande tillfällen till kritisk granskning av vad som rapporteras och/eller sprids i de kanaler eleverna använder sig av. Detta förutsätter i sin tur att lärarna känner till de kommunikativa miljöer eleverna rör sig i. 7. Liselott Blennö, Erika Pelo, Helena Andersson och Christian Falk prövade i sin studie hur olika frågor kan bidra till kvalitativt bättre samtal. Som några av de andra studierna är det inte självklart att de utvecklingsinsatser som prövas, och har en viss förhoppning om att ska ge positiva resultat, faktiskt fungerar som det var tänkt. I detta

V O

* * *

R P K A

M S

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 10

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:37

projekt konstaterar lärarna exempelvis att de frågor de tänkt skulle leda till vissa typer av diskussioner under ett pågående boksamtal inte entydigt ledde till önskad kvalitet på diskussionerna. Projektet ger dock goda argument för att hur undervisningen kan organiseras för att främja kvaliteten på elevernas boksamtal behöver studeras vidare.

* * *

I en satsning som DD-projektet där alla lärare bereds möjlighet att utforska ett undervisningsområde leder kanske inte i alla lägen fram till ny ämnesdidaktisk kunskap. Men inte heller i reguljär undervisningsutvecklande forskning är det alltid unika kunskapsbidrag som identifieras. Vid läsning av denna antologi finns dokumenterade erfarenheter som i flera fall kan vara värdefulla för andra lärare att ta del av oavsett om projekten kan presentera ny kunskap i vetenskaplig mening. DD-projektets upplägg visar även på möjligheter hur ett tydligt fokus på undervisningsutveckling kan organiseras och ramas in. Tills den dag då det hör till vanligheterna att det på varje skola (eller mindre skolor i samverkan) finns forskarutbildade lärare och lärarutbildningen satsar på att utveckla lärares FoU-kompetens, behöver den skolledning som vill driva utvecklingen av professionens kunskapsbas hitta modeller för att stödja lärarnas möjligheter. Projektet DD, så som det planerades, leddes och genomfördes är ett gott sådant exempel. I detta projekt hade man genom Sebastian Björnhammers engagemang i Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, dels kunskaper om och erfarenheter av vad som krävs för att småskaliga undervisningsutvecklande forskningsprojekt ska kunna realiseras och dels ett nätverk av forskarutbildade (eller doktorander) lärare som kunde fungera som det externa vetenskapliga stöd som ännu under flera år kommer att behövas. Undervisningsutvecklande projekt som tar sikte på att kunna bidra till lärares vetenskapligt utvecklade kunskapsbas förutsätter att lärarna har möjlighet till och strategier för att bedöma den aktuella forskningsfronten. De projekt som ska bedrivas borde för att utnyttja resurserna optimalt inte rikta in sig på områden som redan är tämligen välbeforskade. Här hade lärarna i DD-projektet en fördel av det vetenskapliga stöd de erbjöds. Men för skolan som helhet är tillgången till bibliotek och databaser alltjämt en utmaning som inte ser ut att ha en enkel lösning om skolorna önskar

V O

* * *

R P K A

M S

DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 11

2021-11-24 11:37

bedriva undervisningsutvecklande forskning utan att ha en upparbetad kontakt till något lärosäte. Som jag skrev inledningsvis har skolan i och med detta projekt arbetat fram en modell för hur lärare, med stöd och struktur, kan beredas möjlighet att utforska och utveckla sin undervisning och därmed bidra till ett (ämnes)didaktiskt djup till nytta inte bara för den lokala skolan utan för professionen i en vidare mening. Men också en modell som denna behöver anpassas till lokala förutsättningar.

V O

* * *

Mariehamn, den 13 maj 2021 Inger Eriksson, professor i pedagogik

* * *

R P K A

M S

Referenser

Andrée, M., & Eriksson, I. (2019). A research environment for teacher-driven research–some demands and possibilities. International Journal of Lesson and Learning Studies, 9(1), s. 67–77. https://doi.org/10.1108/IJLLS-02-2019-0015 Brørup Dyssegaard, C., Egelund, N. & Bjørnøy Sommersel, H. (2017). What enables or hinders the use of research-based knowledge in primary and lower secondary school – a systematic review and state of the field analysis. Danish Clearinghouse for Educational Research. Eriksson, I. (2018). Lärares medverkan i praktiknära forskning – Förutsättningar och hinder. Utbildning och lärande, 12(1), 27–40.

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 12

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:37

INLEDNING

* * *

På Kunskapsskolan Norrköping har projektet Didaktiskt djup (DD) fortlöpt under fem terminer, från höstterminen 2018 till och med höstterminen 2020. Projektet har inneburit att alla lärare, utifrån ämneslagen i svenska, matematik, naturorienterande ämnen, engelska, moderna språk, samhällsorienterande ämnen och praktisk-estetiska ämnen, systematiskt har utvecklat didaktiken i sina respektive ämnen. Varje ämneslag har tagit fram något problemområde från den egna undervisningen som behöver utvecklas, för att sedan söka tidigare forskning, planera och samla data, samt analysera och sammanställa resultat. Det övergripande syftet med DD-projektet har varit att utveckla undervisningen utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Detta övergripande syfte har inneburit ontologiska utmaningar. Distinktionen av projektets objekt och subjekt har varit en utmaning. Även om vi under detta projekt fokuserat utveckling av undervisning som objekt där lärarna varit subjekt har vi i granskningen och utvärderingen av den egna processen även berört möjligheten för lärare att engagera sig i forskningsprocesser och därmed behandlat lärarnas förutsättningar som objekt. Vi problematiserar förutsättningar för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom att synliggöra dessas innebörd i arbetet på vår skola. Undervisningsutveckling kan förstås utifrån såväl lokal nivå (skolan) som global nivå (den gemensamma kunskapsbasen). På vår skola har en ambition med detta projekt kanske ännu mer än i tidigare projekt varit att sträcka oss utanför vår skolas och även Kunskapsskolans gränser. Det har dels handlat om att ta in kunskap och nya perspektiv, dels om att sprida och pröva våra fynd. Antologin är uppbyggd av fyra delar. I första delen beskriver vi strukturen för projektet: arbetsmoment och mål samt organisation och deltagare. Därefter beskrivs etiska överväganden följt av en beskrivning av

V O

* * *

R P K A

M S

DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 13

2021-11-24 11:37

skolkontexten. Del 1 avslutas med en diskussion om vad forskningsbaserad didaktisk undervisningsutveckling innebär. I del 2 presenteras varje ämneslags studier med hopp om att dessa kan bli värdefulla bidrag till den gemensamma kunskapsbasen om undervisning. Bidragen har karaktären av att exemplifiera undervisning, diskutera innebörder av elevers kunnande/förmågor samt utveckla och utvärdera design av undervisning. I del 3 presenterar vi fynd i relation till arbetsprocessen och ambitionen att göra alla lärare delaktiga i att utveckla undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I denna del görs olika röster hörda om förutsättningar, utmaningar och möjligheter med projektet, i syfte att bidra med vägledning till andra som vill genomföra liknande projekt, stora som små. Som vi beskriver i del 3 har projektet inneburit både utmaningar och möjligheter. Vi har arbetat med specifika och ganska snäva ämnesdidaktiska frågeställningar samtidigt som vi fått möjligheten att diskutera och ta oss an mer generella frågor om undervisning. Det finns ett stort behov av att bättre förstå vad det innebär att utveckla undervisning på vetenskaplig grund och hur det kan göras på skolnivå, där lärare som undervisar blir delaktiga i processen och inte bara reproducerar en tidigare kunskapsbas. Den fjärde och sista delen knyter samman projektet och blickar framåt, utifrån en visionär reflektion om betydelsen av att vi ger möjligheter för lärare att beforska sin egen praktik. I denna del synliggör vi den förhandlingsprocess och de diskussioner som varit centrala under hela projektet.

V O

* * *

R P K A

M S

Trevlig läsning! Sebastian Björnhammer och Markus Brunfelt (antologiredaktörer)

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 14

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:37

V O

* * *

R P K A

M S

DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 15

2021-11-24 11:37

V O

* * *

R P K A

M S

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 16

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:37

* * *

DEL 1 PROJEKTET I SITT SAMMANHANG

V O

* * *

R P K A

M S

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 17

2021-11-24 11:37

V O

* * *

R P K A

M S

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 18

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:37

PROJEKTBESKRIVNING

* * *

Höstterminen 2018 introducerades Didaktiskt djup (DD) på Kunskapsskolan i Norrköping som ett långsiktigt projekt, likt de tidigare utvecklingsprojekt vi haft på skolan. Det som dock särskilde DD från tidigare projekt var intentionen att sätta undervisningsutveckling i fokus snarare än lärares kompetensutveckling. Med stöd i vetenskapliga metoder ville vi utveckla undervisning på vetenskaplig grund och vara medskapare av den gemensamma kunskapsbas kring undervisning som sträcker sig utanför en skolas gränser. Vi hade en ambition att dokumentera eventuella fynd i en delbar form för att sprida, pröva och utmana våra perspektiv. Samtidigt som DD introducerades på skolan så introducerades även ett annat projekt: ”Specialpedagogisk grundkompetens”.

V O

M S

Organisation

* * *

R P K A

I DD arbetade vi i ämneslag utifrån: matematik, svenska, moderna språk, engelska, NO, SO samt praktisk-estetiska ämnen. Ämneslagen bestod av tre till fem lärare. En av lärarna hade rollen som samtalsledare vars främsta uppgift var att organisera möten och fokusera på att driva studien framåt. Under de fem terminer vi arbetat med projektet har några lärare slutat och nya lärare börjat. Det kan vara svårt att komma in sent i en pågående process men de lärare som börjat efter projektets start har bidragit stort i projektets utveckling. De som står med som författare för respektive studie är de som varit med och skrivit och arbetat under sista terminen. Varje ämneslag har fått extern handledning av doktorander/disputerade inom respektive ämnesdidaktiskt fält. Den externa handledaren har träffat gruppen vid minst tre tillfällen per termin för att stötta gruppen under forskningsprocessen. 54 timmars gemensam arbetstid per läsår har prioriterats till projektet DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 19

2021-11-24 11:37

samt en uppmaning att varje lärare ägnar en femtedel av den ”icke reglerade arbetstiden” (40 timmar/läsår) till självstudier. Projektledare för DD har varit Sebastian Björnhammer som därmed har ansvarat för planering av innehåll och struktur. Arbetet har genomförts i samarbete med Eva Vikström som var projektledare för det parallella projektet Specialpedagogisk grundkompetens, vilket kunde möjliggöra ett gemensamt fokus på skolans breda uppdrag (jfr Nilholm, 2019). Inledningsvis diskuterades möjligheten att dessa projekt skulle sammanflätas och att alla skulle ha ett specialpedagogiskt perspektiv på sina frågeställningar. Men då ambitionen var att ämneslagen skulle äga sina frågeställningar ville vi inte styra dessa och projekten fick i stället löpa parallellt. Under projektet har Sebastian haft kontinuerliga träffar (cirka 2 gånger per termin) med samtalsledarna och detsamma med de externa handledarna. Dessa träffar har syftat till att få alla delaktiga i projektet och att samla och dela erfarenheter. Planeringen av projektet har även förankrats hos Markus Brunfelt (rektor) och Lotta Petrén Eriksson (biträdande rektor) som under projektets gång har ansvarat för projektets utveckling i förhållande till skolans resultatuppföljning och ekonomi, samt individuella målsättningar genom medarbetarsamtal. Markus har under hela projektet haft en tydlig dialog med skolans ledningsgrupp för att anpassa projektets struktur utifrån skolans förutsättningar. Författare till kapitlet om praktisk-estetiska ämnen är My Ericson, Elin Holm, Emily Klofsten, Olle Sivertsson Lundqvist och Ludvig Widén. I denna grupp har Ludvig varit samtalsledare. De har haft extern handledning av Jenny Frohagen, adjunkt vid institutionen för bild- och slöjdpedagogik på Konstfack. Kapitlet om matematik har skrivits av Lars Danielsson, Agnes Holmberg, Karin Nielsen, Lisa Svensson och samtalsledare Anders Nilsson. De har fått stöd av Martin Nyman, fil.lic. i matematikämnets didaktik och lektor vid Stockholms stad. Om SO har Sofia Weimer, Anna-Karin Åkerlind och samtalsledare Johan Nicander skrivit. Extern handledare har varit Mattias Björklund, doktorand i samhällsvetenskapernas didaktik vid Karlstads universitet. Kapitlet om NO har skrivits av Sonny Larsson, Åza Sergander, Cecilia Ulm och samtalsledare Per Klofsten. Inledningsvis handleddes gruppen

V O

* * *

R P K A

M S

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 20

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:37

av Malin Lavett Lagerström, fil.lic. i naturvetenskapens didaktik och sedermera undervisningsråd på Skolverket. Från och med höstterminen 2019 tog Maria Weiland, fil.lic. i Naturvetenskapens didaktik och doktorand vid Stockholms universitet, över rollen som extern handledare. Författare till kapitlet om engelska är Malin Eringstad, Mats Seiterö och samtalsledare Stina Linder. Kapitlet om moderna språk har skrivits av Sandra Lönn, Tiziana Thornell och samtalsledare Joakim Holm. Anette Resare Jansson, doktorand i engelska och moderna språk, har varit extern handledare för både moderna språk och engelska. Under slutet av skrivprocessen har grupperna fått stöd av Jessica Berggren, lektor vid Stockholms stad och disputerad i engelska och moderna språk. Om svenska har Helena Andersson, Liselott Blennö, Erika Pelo och samtalsledare Christian Falk skrivit. Ämneslaget i svenska har fått stöttning och extern handledning av Björn Kindenberg, fil.lic. i språkdidaktik och lektor vid Stockholms stad.

V O

* * *

R P K A

Struktur

Projektet har organiserats i linje med en idealiserad förenkling av strukturen för en forskningsprocess. Detta med vetskapen om att processen ofta har mer av en växelverkande karaktär där exempelvis forskningsfrågan utvecklas och förändras även efter det att resultaten tagit form. Strukturen som presenteras i tabellen nedan, tabell 1, ska endast ses som gemensamma ramar för att hålla projektet i kurs och fart. I linje med syftet att utveckla undervisning på vetenskaplig grund har det gemensamma målet för projektet varit att varje ämneslag ska kunna bidra med en text i en antologi om undervisningsutveckling. Slutmålet var dock inledningsvis att alla skulle publicera en artikel i en vetenskaplig didaktisk tidskrift men det ändrades i takt med att idén om att samla texterna i en antologi växte fram.

* * *

M S

DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 21

2021-11-24 11:37

V O

* * *

R P K A

M S

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 42

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:37

DEL 2 DIDAKTISKA FYND FRÅN OLIKA ÄMNESOMRÅDEN

V O

* * *

R P K A

M S

DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 43

2021-11-24 11:37

V O

* * *

R P K A

M S

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 44

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:37

THINK OUTSIDE THE BOX av Malin Eringstad, Stina Linder och Mats Seiterö Introduktion

V O

* * *

Det finns en klyfta mellan skolengelskan, det vill säga engelskan som lärs ut i skolan, och extramural engelska. Extramural engelska (E.E.) kan definieras som fritidsengelska, det vill säga engelska som ungdomar möter och använder utanför skolan. Mötet kan vara planerat eller oplanerat, men det sker generellt frivilligt (Sundqvist, 2009). Den klyftan kan leda till att vissa elever har svårt att motivera sig att använda engelska i klassrummet (Sundqvist & Olin-Scheller, 2013). Genom svar på olika enkätundersökningar har Skolverket sett att elever använder sig flitigt av engelska utanför skolan i olika autentiska miljöer. Eleverna svarar att de kan kommunicera fritt på engelska eller se engelska filmer utan svenska undertexter. Men i klassrumssituationer känner de sig inte lika säkra på engelska, och det är där E.E. får stort fokus för vår studie. Vi vill få in den engelska som eleverna använder utanför skolan. Som Skolinspektionen skriver ”att överbrygga dessa två kulturer och få det engelska språket lika naturligt i som utanför skolan är ytterst angeläget” (Skolinspektionen, 2011). Pia Sundqvist (2009) har studerat användandet av och påverkan av E.E. och undersökt effekterna av E.E. i elevers muntliga färdigheter och ordförråd för att kunna spåra vilken påverkan E.E. har för deras språkutveckling. I undersökningen fann hon att ju mer E.E. ungdomarna använde sig av, desto bättre provresultat fick de i skolan. Ett liknande exempel är en studie genomförd av Eva Olsson (2012) där hon fokuserar på effekterna av skriftliga färdigheter kopplade till E.E. genom att analysera brev och nyheter skrivna av elever i årskurs 9. Hon fann att användandet av E.E. korrelerade med längden på breven, variationsrikedomen i språkbruket samt användandet av ett mer akademiskt språk.

* * *

R P K A

M S

DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 45

2021-11-24 11:37

Vidare såg Olsson att användandet av engelska på fritiden medförde att eleverna var mer öppna för den engelska som används i skolan, samt att det påverkade elevernas skolengelska positivt (Olsson, 2012). I vår studie har vi varit intresserade av att överbrygga klyftan mellan skolengelskan och E.E., då vi har upplevt att eleverna hellre väljer att använda modersmålet än att försöka formulera sig på målspråket. Vår uppfattning är att eleverna gärna byter till sitt modersmål när en uppgift har skapats enbart för klassrummet och inte känns användbar i ”den verkliga världen”. Vår studie har då som syfte att undersöka möjligheterna att motivera elever att prata engelska med varandra under lektionspass. I kursplanen i engelska står det att eleverna ”ska ges möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga genom att kunna samspela med andra i tal i olika situationer” (Skolverket 2017, s. 30). Vi ville skapa en uppgift som efterliknade en E.E.-situation som eleverna var bekanta med för att göra undervisningen mer personlig och verklighetsnära. Detta lyfter Dörnyei och Csizérs (1998) som viktigt för att motivera eleverna i engelskundervisning. Vår studie syftar till att föra in E.E. i klassrummet genom att designa en uppgift som utgår från en aktivitet elever är bekanta med på sin fritid. Uppgiftsdesignen baseras på Ellis teoretiska ramverk (2003) som i sin tur är en del av task-based learning and teaching (TBLT). Inom TBLT lyfts att uppgifter ska ha ett kommunikativt syfte som innebär att språk används på ett funktionellt sätt. Elevernas mål ska vara att genomföra en uppgift genom att använda språket, snarare än att ”visa upp” sina språkkunskaper (Ellis, 2003). Tidigare forskning har visat att de aktiviteter eleverna gör när de använder sig av engelska på sin fritid är att spela digitala spel, lyssna på engelskspråkig musik, kolla på engelskspråkig film/tv-serier och besöka hemsidor på engelska (Sundqvist & Sylvén, 2011). Mot den här bakgrunden formulerade vi vår forskningsfråga: Kan vi designa en uppgift som på ett effektivt sätt använder elevernas extramurala engelskkunskaper?

V O

* * *

R P K A

M S

Metod

Denna studie är en designbaserad studie som genomfördes som en intervention i två cykler. Designbaserad forskning (DBR) är en metod för att studera undervisning och lärande (Brown, 1992; Collins, 1992; The 46

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 46

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:37

Design-Based Research Collective, 2003). Metoden liknar sättet lärare vanligtvis jobbar, det vill säga planera, genomföra, utvärdera och anpassa, men med tydligare struktur och en mer gedigen analys. Dessutom har det som utgångspunkt i teori och tidigare forskning inom DBR (Anderson & Shattuck 2012). För att kunna konstruera en relevant och kommunikativ uppgift som byggde på elevernas fritidsengelska genomförde vi en förstudie i form av en enkät. Syftet var att undersöka specifikt vad eleverna gör när de använder engelska på fritiden. Henry (2013) har identifierat tre olika aspekter när det kommer till att ta in E.E. i undervisningen för att öka elevers motivation. Dessa tre aspekter ligger sedan som grund för att kunna designa undervisningen på ett sätt som är anpassat till elevernas vardag, utanför skolan, där de använder sig av E.E. För att öka elevernas motivation så menar Henry att man måste undersöka vad elever faktiskt gör på sin fritid där de använder sig av engelska. Lärare vet oftast vad eleverna gör, t.ex. spelar datorspel, kollar på YouTube, men inte vad det involverar, alltså specifikt vilka spel de spelar och vilka klipp de tittar på (Henry, 2013). Enkäten genomfördes med elever i årskurs 9. Det var inte samma elever som svarade på enkäten som genomförde interventionen. Vi gjorde på det sättet för vi ville att de elever som deltog i interventionen skulle vara ofärgade, och inte dra koppling mellan enkät och undervisningsuppgiften. Enkäten innehöll både öppna frågor och flervalsfrågor. Vi valde att genomföra en enkät för att det är ett enkelt sätt att snabbt få in data. I och med enkäten kunde vi enkelt sammanställa vad som var gemensamt för alla. Av elevernas enkätsvar kunde vi utläsa att de tittade på YouTube i allmänhet, och unboxing i synnerhet. Unboxing är ett fenomen där personer, främst influencers, får nya produkter skickade till sig (främst high tech) som de öppnar upp, plockar ur en kartong och som de sedan testar medan de spelar in, för att därefter ge en recension.

V O

* * *

R P K A

M S

Design av uppgiften Unboxing Uppgiften skapades enligt designprinciper som vi hade satt upp som riktlinjer. De principer vi valde att basera uppgiften på är följande, som också låg till grund för vår analys: DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 47

2021-11-24 11:37

V O

* * *

R P K A

M S

146

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 146

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:38

* * *

DEL 3 FÖRUTSÄTTNINGAR, UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER — OLIKA RÖSTER I PROJEKTET

V O

R P K A

M S

I projektet Didaktiskt djup har många deltagit, däribland alla lärare på skolan, externa handledare och skolledning. I denna del presenterar några av deltagarna sina perspektiv på projektet och synliggör därmed både utmaningar och möjligheter. En central röst som inte, direkt, finns med i denna del är elevernas. Kunskapsskolans pedagogiska modell bygger på kontinuerliga samtal mellan lärare och elever, såväl enskilt som i grupp, vilket fungerar som en kanal för input från eleverna i allt vi gör på skolan. Genom detta och genom resultaten av studierna hörs elevernas röst indirekt men vår ambition var större än så. Som vi beskriver mer i del 4 fick vi anpassa vår ambition och inslag som att presentera de olika studierna och diskutera dessa med eleverna genomfördes inte i en organiserad form. De röster som presenteras i denna del representerar deltagande lärare, samtalsledare, externa handledare, rektor/projektledare och huvudman. Urvalet inom dessa områden har gjort utifrån en ambition att skapa bredd och utifrån deltagarnas intresse att skriva och dela med sig.

* * *

DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 147

147

2021-11-24 11:38

V O

* * *

R P K A

M S

148

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 148

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:38

LÄRARE

* * *

Nedan följer beskrivningar från lärare som deltagit. De beskriver projektets utmaningar och möjligheter. Lärarna som ger sina perspektiv här representerar en variation av ämneslärare, ansvar i projektet samt arbetserfarenhet inom Kunskapsskolan. Alla lärare som fick frågan om att skriva och berätta om processen valde att göra det. Lärarna har blivit ombedda att synliggöra såväl möjligheter som hinder och utmaningar med projektet.

V O

R P K A

Per Klofsten, lärare NO/Teknik, samtalsledare NO-laget

Forskning är viktigt eftersom den gör att vi kan gå djupare in i de frågor vi ställer oss i vår vardag. Vi kan ha en känsla av att undervisningen borde vara på ett visst sätt när vi arbetar i skolan. Det kan exempelvis handla om att vi tycker att eleverna lär sig mer om naturvetenskapliga begrepp då de laborerar jämfört med när de läser en text. Genom forskningen kan vi få reda på om känslan vi har verkligen stämmer. Vi kan känna oss mer övertygade om att den undervisning vi bedriver är givande och att vi möter eleverna på rätt sätt i deras skolvardag. Min syn på forskning har ändrats på så vis att jag ser mer syftet med den nu än innan jag började med detta projekt. Jag tror att det beror på att vi själva fick besluta om vilken forskningsfråga som vi skulle besvara i projektet. Detta betyder inte att jag tyckte att forskning var onödig innan detta projekt, snarare att just vår forskning utformades av oss i NO-laget tillsammans med handledarna, och på detta sätt anpassades forskningen efter våra behov på ett sätt som annars inte hade skett. I vår undersökning har vi kommit fram till att vi ser en viss utveckling av begreppsförståelse hos eleverna när vi varierar undervisningen genom att vi låter eleverna arbeta mer laborativt och att målet med arbetet synliggörs för eleverna. Detta bekräftar den känsla vi hade innan

* * *

M S

DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 149

149

2021-11-24 11:38

vi påbörjade vår forskning. Vi kan se att undervisningens utformande betyder mycket för hur eleverna lär sig. Detta har mynnat ut i att jag har blivit mer tydlig med att förtydliga syftet när jag går igenom nya uppdrag med mina elever. Jag kommer också försöka att få in mer små experiment i undervisningen för att variera lärsituationerna och stimulera elevernas lärande mer. Vi har funnit att om vi varierar undervisningen mer, fångar vi upp fler elever då de lär sig på olika vis. Fler elever lär sig mer om vi varierar undervisningen med praktiska inslag. Under tiden som projektet fortgick ändrades vår forskningsfråga, inte helt oväntat, från att vara bred till att successivt smalna av. Detta eftersom vi skulle kunna sätta huvudet på spiken i den forskning som vi bedrev. Vi i NO-laget upplevde nog alla att nyttan med forskningen minskade i takt med att forskningsfrågan smalnade av. Detta eftersom vi från början ville se hur NO-undervisningen påverkas av att eleverna använder fler sinnen i undervisningen. Vi ville testa hur syn, lukt, smak, känsel och hörsel påverkade elevernas inlärning. Detta mynnade ut i frågan ”Hur påverkar den förberedelse som eleverna får inför ett laborativt moment vad eleverna lär sig om hävstångsprincipen?” Denna smala fråga har dock gjort det möjligt för oss att komma fram till resultat och slutsats i projektet. De samtal som vi har haft i NO-laget har till stor del handlat om hur vi kan utforma uppgifterna för att de ska leda till en större förståelse för naturvetenskapliga begrepp. Det tydliggjordes när vi analyserade lektionerna. Under lektionen skulle eleverna genomföra en laboration där de fick uppgiften att öppna en flaska med kapsyl. Vi kunde se att de elever som inte hade fått någon input innan de började laborationen inte alls använde sig av begreppet hävstång, utan bara pratade om hur de skulle öppna flaskan rent praktiskt. Vi har därför fört diskussioner i NO-laget just kring vikten av att klarlägga syftet och att handleda eleverna för att få dem att ”prata NO”. Balansen mellan DD-arbetet och mina ordinarie uppdrag fungerade inte så bra under det första året eftersom det ofta tog tid från ämneslagsmöten. Detta ändrades under det andra året. Då varierades DD-arbetstiden, så att det påverkade mer allmänna delar av mitt arbete, exempelvis under studiedagar, och/eller eftermiddagar där det fanns tid avsatt för att arbeta med DD.

V O

* * *

R P K A

M S

150

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 150

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:38

Mitt hetaste tips till lärare och skolor som vill jobba med forskning är att vara tydliga med syftet med forskningen och sätta in den externa handledaren i projektet redan från början, så ämneslagen kan få mer hjälp att hitta rätt från början. Utmaningen är ofta yttre faktorer såsom disponibel tid, intressekonflikter inom ämneslaget och det faktum att ämneslagen kan ändra uppsättning av personer under tidens gång. Det är viktigt att förstå att forskning tar mycket tid och kan innebära såväl glädje som frustration. Jag har växlat i min inställning till detta projekt, men kommit fram till att det har varit utvecklande på ett unikt sätt eftersom det krävs forskning för att fördjupa sig ordentligt inom ett område för att på riktigt bena ut om det man tror stämmer överens med verkligheten. Sofia Weimer, SO-lärare

V O

* * *

R P K A

När jag började arbeta på Kunskapsskolan i Norrköping hösten 2019 var det som SO- och mattelärare. Jag fick möjligheten att delta i SO-lagets projekt som påbörjats ett år tidigare. Ett år senare arbetar jag enbart som mattelärare men har, i samråd med projektledarna, valt att slutföra projektet tillsammans med mina kollegor i SO-laget. När jag först blev bekant med projektet var inriktningen att undersöka källkritik eftersom det fanns en förmodan från mina kollegor att eleverna visste hur man var källkritisk, åtminstone när de gjorde uppgifter som bedömdes. Däremot fanns en misstanke om att eleverna inte använde den kunskapen i sin vardag. Kollegorna hade redan planerat en lektion och genomfört den men vi insåg snabbt att lektionen inte svarade på det vi ville. Som nyutexaminerad lärare hade jag nyligen skrivit ett par examensarbeten och min roll blev ganska snabbt att ha någon form av ansvar i textens utformning. Jag kunde också hjälpa till med en mer vetenskaplig vinkel eftersom jag skrivit vetenskapligt bara några månader tidigare. Vi kunde tillsammans avgränsa vår undersökning till källkritik inom samhällskunskap och därmed tydliggöra både för oss själva och andra vad vi faktiskt höll på med. I skrivande stund är vi i slutet av projektet och det senaste halvåret har mestadels bestått av skrivande. Här har jag kunnat bidra med referenshantering och vetenskapligt skrivande, medan mina kollegor med sin långa erfarenhet har bidragit till det gedigna analys arbete som genomförts. Under projektets gång har flera intressanta diskussioner uppkommit

* * *

M S

DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 151

151

2021-11-24 11:38

V O

* * *

R P K A

M S

184

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 184

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:38

DEL 4 DISKUSSION

V O

* * *

R P K A

M S

DD-projektet har handlat mycket om att öppna dörrar. Vi har genomfört ett stort och systematiskt arbete, vilket vi vill dela med er. Det finns mycket bra som görs inom skolor som alltför ofta stannar inom den egna skolan, kanske även det egna klassrummet. Det ligger i allas intresse att utveckla den gemensamma kunskapsbasen kring undervisning. Under projektet har vi hela tiden haft ambitionen att dela, pröva och utveckla vårt arbete. Vi har öppnat skolans dörrar för kritiska vänner och genom att du läser detta räknar vi även dig till en av dessa kritiska vännerna. DD som projekt har präglats av en förhandlingsprocess, kanske mer än i tidigare projekt och kanske just för att vi öppnat dörrar. Nedan lyfter vi fyra frågor som vi tampats med och som symboliserar förhandlingsprocessen under projektet.

* * *

DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 185

185

2021-11-24 11:38

V O

* * *

R P K A

M S

186

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 186

LÄRA-SERIEN

2021-11-24 11:38

DEN SMALA FORSKNINGSFRÅGAN OCH/ELLER DET BREDA LÄRARUPPDRAGET?

* * *

Som vi tidigare har beskrivit ämnade detta projekt att utveckla en om än viktig del av det breda läraruppdraget (jfr Nilholm, 2019). Parallellt med DD fortlöpte projektet Specialpedagogisk grundkompetens, vilket leddes av Eva Vikström. Specialpedagogisk grundkompetens bidrog till att motverka den trend som ofta florerar i debatten om skola där det hävdas att lärares uppdrag endast är att undervisa eller kanske till och med förmedla kunskap. Vi vet att uppdraget innebär så mycket mer än att som lärare bara predika och menar på att undervisning genomsyras av fler perspektiv som exempelvis demokratiuppdraget och uppdraget att främja gemenskap. Vi såg många möjligheter i att sammanfläta projekten ännu mer än vad vi gjorde men vi var rädda för att specialpedagogik som paraply skulle påverka lärarnas möjlighet att undersöka något som de som ämneslag verkligen ville undersöka. Vi valde därför att inte ha ett gemensamt paraply för frågeställningarna. Per Klofsten, se del 3, belyser i sin reflekterande text hur möjligheten att undersöka något område som de i ämneslaget själva identifierat bidrog till en fördjupad insikt i värdet av forskning. Per beskriver hur syftet med forskningen blev tydligare då den utvecklades i relation till något som de själva identifierat. Sedan problematiserar Per hur det de identifierat som ett utvecklingsområde smalnades av till en forskningsfråga. Det gjorde att intresset svajade då avsmalningen i alla fall till en början innebar att delar av det som de ville undersöka inte fokuserades. Tiden som vi fokuserade smala frågeställningar i relation till alla andra uppdrag lärare har är något som samtliga lärares texter, i del 3, belyser som ett hinder. Samtidigt beskriver Per hur avsmalningen blev en förutsättning för att kunna utveckla ett resultat. Per ingick i NO-laget som utforskade möjligheten att utveckla kunskaper om hävstångsprincipen genom laborativa moment och hur

V O

* * *

R P K A

M S

DIDAKTISKT DJUP

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 187

187

2021-11-24 11:38

Fotona med elever publiceras med elevs och vårdnadshavares medgivande. De är tagna i illustrationssyfte efter projektets slutförande, och eleverna på bilderna är alltså inte samma elever som medverkade i projektet.

DIDAKTISKT DJUP Att utveckla undervisning på vetenskaplig grund isbn: 9789178232505 © 2021 Sebastian Björnhammer, Markus Brunfelt och Bonnierförlagen Lära redaktion: Marie Carlsson, Anna Granlund, Eva Skarp form omslag och inlaga: Jenny Skogvoll / Makeable STHLM AB omslagsfoto: Getty Images, Jutta Klee. foto inlaga: Stefan Tell. produktionsledare: Merete Lind Första upplagan 1 tryck: BALTOprint, Litauen 2021

I_9789178232505_didaktisktdjup_A5_W3.indd 208

2021-11-24 11:38

O_9789178232505_didaktisktdjup_305x210_4+4_W2.indd 2

2021-11-23 16:46

••• Sebastian Björnhammer & Markus Brunfelt

Sebastian Björnhammer & Markus Brunfelt

DIDAKTISKT DJUP

DIDAKTISKT DJUP Att utveckla undervisning på vetenskaplig grund

ISBN 978-91-7823-250-5

9 789178

O_9789178232505_didaktisktdjup_305x210_4+4_W2.indd 1

232505

2021-11-23 16:45