9789178231195 by Smakprov Media AB

Med sikte på skolnärvaro är en lösningsfokuserad handbok som tar upp faktorer som kan trigga och utlösa frånvaro, samt hur det är möjligt att minska dessa riskfaktorer och bädda för en fungerande återkomst – närvaro. Det finns inga enkla svar, men här kan ni hitta pusselbitar som ger er riktning och stöd. Innehållet i boken bygger på omvärldsbevakning samt en mängd intervjuer och samtal där olika perspektiv och infallsvinklar lyfts fram. Boken vänder sig till lärare och skolledare, men även till dig som arbetar med elevhälsa, studievägledning eller med andra viktiga roller nära eleverna. Innehållet i boken kan med fördel användas gemensamt i arbets- och lärarlaget för diskussioner som hjälper er starta arbetet med att vända frånvaro till närvaro.

MED SIKTE PÅ SKOLNÄRVARO ••• Anna Klockar & Mia Vestman

Det här är boken för dig som spanar efter strategier för att vända frånvaro till närvaro! I detta arbete finns inga färdiga mallar och modeller, utan varje skola måste utforma arbetet utifrån sina förutsättningar.

MED SIKTE PÅ SKOLNÄRVARO •••

Anna Klockar & Mia Vestman

ISBN 978-91-7823-119-5

9 789178 231195

omslag_skolnarvaro_305x210_4+4_W1.indd 1

2020-08-27 09:57

Om författarna …

ANNA KLOCKAR & MIA VESTMAN Anna Klockar och Mia Vestman är legitimerade lärare med lång erfarenhet av skolutveckling, organisation och ledarskap. I sitt företag arbetar de idag med föreläsningar och handledning med fokus på skolframgång, hälsa och motivation. De arbetar även med läromedel samt digitala och analoga utbildningar, och kurser för skolor och organisationer. Samtidigt har de en fot kvar i skolan, där de drivs av att skapa möjligheter och hållbara resultat genom samarbete, kommunikation och utveckling.

omslag_skolnarvaro_305x210_4+4_W1.indd 2

2020-08-27 09:59

MED SIKTE PÅ SKOLNÄRVARO Jag är ingen hemmasittare. Jag kan bara inte gå till skolan.

••• Anna Klockar & Mia Vestman

BONNIERFÖRLAGEN LÄRA

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 3

2020-08-27 10:32

INNEHÅLL INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 KAPITEL 1. BAKGRUND . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Eleven i centrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Frånvarande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 KAPITEL 2. SKOLA, POLITIK OCH PEDAGOGIK . . . . . . 17 Vill, kan, förstår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Pedagogernas behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Mognad, motivation och stimulans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Tydlighet, kraft och entusiasm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Stötta eleven i lärandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Gå i skolan – gå till skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Faktorer som kan öka frånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Inkludering, differentiering och exkludering . . . . . . . . . . . . . . . 29 KAPITEL 3. PÅ SPANING EFTER SKOLNÄRVARO . . . . 35 Olika typer av frånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Rutiner för frånvarorapportering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 KAPITEL 4. NÄRVARO I SIKTE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Kartläggning på skolnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Kartläggning på individnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Miljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Mjuka värden för att underlätta närvaro . . . . . . . . . . . . . . . . .49

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 4

2020-08-27 10:32

KAPITEL 5. KASAM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Trygga sammanhang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Övergångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 KAPITEL 6. ATT ARBETA SYSTEMATISKT . . . . . . . . . . . .61 Närvaroarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Men hur gör vi? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Elevhälsan är hela skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 KAPITEL 7. SMÅ STEG TILLBAKA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Tankar i spåren av coronakrisen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Digitala insteg till en relation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Att spela som ett lag – med elever och vårdnadshavare . . . . 74 Ut i verkligheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 APPENDIX . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 KÄLLOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 5

2020-08-27 10:32

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 6

LÃ&#x201E;RA-SERIEN

2020-08-27 10:32

INLEDNING

* * *

Har du, liksom vi, mött elever med problematisk skolfrånvaro? Har du, liksom vi, försökt utföra detektivarbete bakåt i tiden för att försöka förstå hur det blev så här? Har du, liksom vi, försökt hitta stöd och hjälp för att mota Olle i grind, eller för att få tillbaka eleven till skolan? Har du, liksom vi, sökt strategier för att samarbeta kring elever med problematisk skolfrånvaro? Har du, liksom vi, haft elever med så stor frånvaro att du inte har kunnat ge dem omdömen eller betyg? Har du i dessa fall funderat över din roll, och vad som förväntas av dig i denna situation? Har du också funderat över vem du kan få hjälp av, och vem du kan samarbeta med? Vi tror att du har det, eftersom statistiken (den lilla som finns) säger det. Vi tror att du har det, eftersom sociala medier svämmar över av inlägg på det här temat. Vi tror att du har det, eftersom du arbetar i skolan, kommer att göra det eller har barn i skolan – där finns nämligen det här problemet, i stort sett överallt.

V O

* * *

R P K A

M S

Upprinnelsen till den här boken är alltså vårt eget behov av kunskap om problematisk skolfrånvaro. Vi har skrivit den bok vi själva har saknat när vi stått i verkligheten och försökt skapa reda i en trasslig skolgång med hög frånvaro. Vi har satt olika perspektiv under lupp för att förstå och samla olika infallsvinklar kring ämnet. Vi vill att den här boken ska vara konkret och förankrad i verkligheten. Boken ska kunna användas som handbok av arbetslaget, elevhälsan, mentorn/klassläraren, familjen MED SIKTE PÅ SKOLNÄRVARO

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 7

2020-08-27 10:32

– eller för all del, alla som på något sätt kommer i kontakt med problematisk skolfrånvaro. Vi hoppas att boken ska ge hopp om att det är möjligt att hitta en väg tillbaka till klassrummet, och att den också kan vara en del av arbetet med att finna den vägen. Vi vill också att boken ska visa vikten av en allmän och bra skola, en skola som alla elever kan växa och trivas i. Vi har sökt, läst, besökt, intervjuat och lyssnat till mängder av modeller, tankar, forskning och empiriska studier för att hitta delar att bygga boken kring. En sak står klar och tydlig efter detta arbete. Det finns ingen färdig modell att använda. Många, och även vi, är dock överens om att det finns vissa strukturer som kan fungera, om man på varje skola anpassar dem till den egna verksamheten, och om man utgår från individens förutsättningar och behov. Om vi kan hitta sådana strukturer för att förebygga, främja och åtgärda problematiken har vi så klart kommit långt. Varje skola behöver ta tag i frågan, lyfta den och hitta lösningar som passar för den egna organisationen. När skolan sedan har hittat sitt sätt att arbeta på, behöver arbetet bli systematiskt och förutsägbart. När det finns en genomtänkt plan ökar möjligheten att lyckas, och man kan undvika att slänga in punktinsatser och mindre välgrundade åtgärder. En förberedd plan och en förståelse för problematiken skulle kanske kunna kallas för en modell, men det är det inte. Det är bara strukturerat arbete på olika nivåer, arbete som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

V O

* * *

R P K A

M S

Frågan om skolfrånvaro har på många sätt blivit till en individfråga. Där politiken och styrningen är oklar kastas ansvar runt, och på många håll har frågan om frånvaro lagts hos eleverna själva. Frånvaron har så att säga blivit deras eget problem. Om man har den synen på problematiken blir det också individens ansvar att finna vägar och åtgärder ur den. När det saknas kunskap, riktning och resurser är det enklare att lägga över problemet på eleven och familjen. Då kanske skolan hänvisar till andra instanser som ”inte har gjort sitt”, eller skyller på hemmet som ”inte tagit ansvar”. Det är en komplex fråga. Å ena sidan har vi skolplikt i Sverige. Å andra sidan kan problematiken vara så mångskiftande att det ofta blir svårt att leva upp till denna lag. Problematisk skolfrånvaro är sällan frivillig. Den uppstår 8

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 8

LÄRA-SERIEN

2020-08-27 10:32

i en situation där olika faktorer tillsammans triggar stress. Begreppet ”hemmasittare” indikerar att det är ett val eleven gjort. Att hen valt att sitta hemma istället för att gå till skolan. Det är därför olyckligt att använda denna formulering. Språket har makt i det här fallet. Vi kallar den här boken Med sikte på skolnärvaro eftersom vi söker bitar, delar och strukturer för att förebygga, motverka och bota frånvaron. För att vi vill inge hopp, och visa på möjligheter. I statens utredning om problematisk skolfrånvaro från 2016 presenteras flera förslag på vad som skulle kunna gynna skolnärvaro – alltså hur man kan motivera elever att vara i skolan och minska antalet elever som är frånvarande. En viktig del som nämns är kompetensutveckling för rektorer, lärare och annan skolpersonal, liksom stödmaterial för närvaroarbete. Material att hämta pusselbitar ur. Så som vi tänker oss den här boken. Det här ska inte vara en akademisk bok, utan en bok att använda direkt i verksamheten för att göra skillnad både på kort och lång sikt. En bok som kan göra skillnad för dessa barn och unga, så att de kommer tillbaka in i ett sammanhang. Det kan innebära stora vinster för såväl individen som för samhället både på kort och lång sikt.

V O

* * *

R P K A

M S

Inspiration, fakta och verklighet Vår bok består av många olika infallsvinklar. Vi har utgått från egen erfarenhet och breddat vårt perspektiv med stöd av litteratur, intervjuer och studiebesök. Många är de som varit till stor nytta och hjälp för att boken skulle bli till. För oss var det viktigt att boken blev en praktisk handbok att ta hjälp av ute i verksamheten, att kunna bläddra i under möten, eller använda som kompetensutveckling på olika sätt. Men självklart ville vi ta del av både forskning och litteratur för att skapa en plattform att utgå från. Forskning och litteratur inom detta tema landar i stort sett i samma insikter och ställningstaganden. Detta gäller även de som är insatta i ämnet och som vi pratat med. De har, precis som vi själva, insett vikten av förebyggande och systematiskt arbete, som behöver genomsyra verksamheten. Våra erfarenheter, litteraturen, intervjuerna och forskningen är på många sätt eniga. Vem som har sagt vad först är ofta omöjligt att ange. Vem vet dessutom hur sådant man sett, hört, läst och upplevt har påverkat ens tankar på olika sätt? Därför finns inga referenser eller lit-

* * *

MED SIKTE PÅ SKOLNÄRVARO

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 9

2020-08-27 10:32

teraturhänvisningar i löpande text. Källhänvisningar finns längst bak i boken. Vi har träffat och inspirerats av kompetenta forskare, lärare, rektorer, kommunchefer, kuratorer, skolsköterskor, politiker och många andra som gett oss perspektiv och djup i vår kunskap. För att inte tala om alla elever och vårdnadshavare som generöst delat med sig av sina berättelser. Vi är oerhört tacksamma för den generositet och välvilja som vi har mött i vår spaning efter skolnärvaro. Att alla ni finns därute är fantastiskt.

V O

* * *

I boken finns ett appendix med konkreta tips, strukturer och diskussionsunderlag som kan starta upp ett fungerande och framgångsrikt närvaroarbete. Här finns också vissa delar av bokens innehåll i komprimerad form, när du snabbt behöver hitta svar eller repetera innehållet.

R P K A Tack!

M S

Anna Klockar & Mia Vestman

* * *

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 10

LÄRA-SERIEN

2020-08-27 10:32

KAPITEL 1. BAKGRUND Vi saknar den vanliga skolan. Den allmänna och likvärdiga skolan. Finns den idag? Skolan är ett samhälle i miniatyr där många individer med olika förutsättningar och förväntningar samlas. Där ska de samspela på en liten yta och ta sig igenom vardagen med de krav som ställs utifrån skolplikt och kursplaner. De ska också ta sig igenom dagens sociala utmaningar som relationer, avkodningar och gruppaktiviteter – kompetenser som är mycket energikrävande och komplexa. Kan det vara en anledning till att NPF-diagnoser ökar, och att fler elever tampas med svårigheter till en regelbunden skolgång?

V O

* * *

R P K A

I dagens skola möter lärare elever med många olika behov. En del (ganska många) har NPF-diagnoser eller lider av psykisk ohälsa. En del av dessa diagnoser visar sig tydligare än andra och är kanske lite lättare att hantera och anpassa undervisning och organisation efter, medan andra är mer svåra att upptäcka och därför svårare att bemöta. Det är tydligt att många lärare och andra som arbetar i skolan saknar kunskap om många av våra elevers diagnoser, och vilka anpassningar som är bäst för varje enskild elev. Många önskar en djupare kunskap om hur vissa diagnoser påverkar individens vardag, liv och skolgång. Vi ser att sådan kompetensutveckling skulle kunna ge positiv effekt på skolnärvaro.

* * *

M S

Skollagen Ansvaret för att skolplikten uppfylls är delat mellan flera parter . Barnets vårdnadshavare ansvarar för att barnet kommer till skolan . Huvudmannen för den skola som eleven går i ska se till att eleven fullgör sin skolgång, vilket först och främst innebär att eleven går till skolan och deltar i utbildningen . Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse eller motsvarande om det är en fristående skola . (SKOLVERKET.SE)

MED SIKTE PÅ SKOLNÄRVARO

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 11

2020-08-27 10:32

KAPITEL 3. PÅ SPANING EFTER SKOLNÄRVARO ”Är Saga hemma idag igen?” När du ställer den frågan till dig själv, och det samtidigt kryper lite av oro i kroppen så vet du troligen redan att du behöver agera. Som lärare har vi överblick över elevernas vardag, och små tecken som bildar mönster är viktiga att ta på allvar. Att gå till skolan är en trestegsraket. Först behöver man lämna hemmet. Bara det kan vara en stor tröskel att komma över för många elever. Steg två innebär att ingå i grupp när man väl är i skolan. Elever som av olika anledningar mår dåligt eller har svårt med det sociala samspelet känner ofta stress inför detta. Det tredje momentet handlar om prestation och bedömning. Att bli bedömd i situationer där man inte löst koden eller förstått uppgiften kan knäcka vem som helst. Elever måste idag ofta ta stort eget ansvar för sitt lärande, vilket kan öka motståndet mot att ens ta det första steget och komma iväg till skolan.

V O

* * *

R P K A

M S

Att en elev plötsligt börjar känna motstånd mot skolan kan bero på många olika saker. Men frånvaro är förstås ett tecken på att något inte stämmer. Oavsett vad som ligger bakom behöver vi som arbetar med eleven ringa in och försöka reda ut vad eleven upplever. Genom att se och bekräfta kan vi bygga en relation som underlättar vidare arbete. Det kan vara enkelt att uppmärksamma frånvaron. Ett sms eller meddelande: ”Jag saknade dig i skolan idag, ses vi imorgon?” Även om det inte leder till att eleven kommer till skolan nästa dag så har en process satts igång, som kan leda vidare och så småningom få eleven tillbaka till skolan.

* * *

»Hör av dig till den frånvarande eleven – det kan betyda allt!« De elever som brottas med hög frånvaro har många gånger fastnat i tankemönster som sätter käppar i hjulet för att tänka realistiskt och konkret. Dessa elever underskattar ofta sig själva, de övergeneraliserar och sätter upp hinder som egentligen kanske inte existerar. Här behövs mycket MED SIKTE PÅ SKOLNÄRVARO

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 35

2020-08-27 10:32

stöttning för att eleverna ska förstå sina egna styrkor och förmågor och våga tro att de ska klara en skolvardag. Det är viktigt att förstå att det upplevda är deras sanning. Inte förrän vi når fram till en förståelse kan vi skapa en plan för att komma tillbaka till skolnärvaro och till en fungerande vardag. Här behöver vi som arbetar i skolan vara medvetna om de sårbarheter som finns hos dessa elever, och hur de tar sig uttryck i deras vardag.

OLIKA TYPER AV FRÅNVARO

V O

* * *

Det finns olika typer av frånvaro, och all frånvaro behöver inte vara oroväckande. Det finns förstås också en mängd anledningar till att en elev är frånvarande. Alla är sjuka ibland. Men om frånvaron börjar upprepa sig, kanske inte alltid i långa sjok utan mer som ströfrånvaro här och där och kanske ofta på samma dagar eller på vissa specifika lektioner eller ämnen, då är det bra att vara på sin vakt. Även om frekvent frånvaro anmäls av hemmet är det viktigt att fånga in eleven. Det som i slutändan resulterar i problematisk skolfrånvaro börjar sällan som skolk, utan som giltig frånvaro som inte hemlighålls för hemmet. Det är ofta så att det är först när frånvaron stiger som vi agerar. Kanske står vi där efter lovet och försöker förstå hur man hanterar en elev som inte kommit till skolan. Vems ansvar är det? Ska jag göra något? Hög anmäld frånvaro i lägre åldrar övergår ofta i hög oanmäld på högstadiet. Generellt ökar frånvaron med elevernas ålder. Detta har ofta att göra med att övergångar från ett stadium till ett annat kan vara svåra att hantera och förstå, samtidigt som kraven på individen ökar och samtidigt upplevs som mer och mer abstrakta. Den stress som kommer av ökade krav kan trigga igång frånvaro.

* * *

R P K A

M S

Skolk Skolk är helt enkelt ogiltig frånvaro, och den hemlighålls ganska ofta för hemmet. Skolk kan ske strövis eller mer återkommande och en elev som skolkar mår sällan bra, utan ser skolket som en utväg för att slippa må dåligt av olika skäl. Här gäller det att fånga upp eleven så snabbt som möjligt för att tillsammans komma överens om vad som behövs för att få eleven att bryta ett negativt mönster. 36

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 36

LÄRA-SERIEN

2020-08-27 10:32

Skolnärvaro, men ändå ogiltig frånvaro Det finns ett antal elever som har en grundtrygghet inom skolans väggar och som har ett socialt sammanhang där – och kanske också en social status som är viktig. Detta drar dem till skolan, men meningen med lektionerna är inte lika tydlig. Dessa elever kommer alltså till skolan, finner sin trygghet och gemenskap där, men drar runt i korridorer och uppehållsrum snarare än att gå på lektionerna.

* * *

»Ali har under en längre tid varit trött. Han ser ingen mening med att vara på lektionerna, men han går ändå till skolan. Hänger utanför klassrummet, softar och pratar med andra. Stör faktiskt till viss del, men han är ändå i skolan. Ibland går någon lärare förbi och försöker få in honom på lektionen, men han drar därifrån. Han orkar liksom inte. Orkar inte misslyckas, sitta där och låtsas fatta. Han är så otroligt trött. Mentor: Ja, han är ju i alla fall här, det får man vara glad för. Jag brukar skriva in att han inte deltar, men det händer ju inget ändå. Han kommer att bli utan betyg, så är det ju.«

V O

* * *

M S

R P K A (MENTOR TILL ALI, ÅK 8)

Så här sas det: Du var borta på spanskan nu igen. Det är dags att ta lite ansvar nu. Hoppas du förstår det. Nu ligger du efter tre kapitel, så du måste bita ihop och jobba ikapp på egen hand. Att vara lat är ingen ursäkt. Nu måste du komma igång.

MED SIKTE PÅ SKOLNÄRVARO

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 37

Pröva att säga så här istället: Jag kan se att du var borta på spanskan. Vi kan väl sätta oss tillsammans och prata om vad det är som ska göras? Vi prioriterar helt enkelt. Det här kommer att ordna sig, vi hjälps åt! Vi kanske kan titta tillsammans på vad du har missat? Då kan vi göra upp en plan för hur vi ska hjälpas åt att ta igen det som är viktigt. Vi stressar inte, utan tar en sak i taget. Är det något särskilt som känns svårt? Vad är det som tar emot mest? Är det just mitt ämne som är tungt, eller är det något annat som är jobbigt? 37

2020-08-27 10:32

Skolvägran Frånvaro i form av skolvägran handlar om elever som känner sådant obehag kopplat till skolan att de helt enkelt känner sig otrygga med att vara borta från hemmet. Obehaget kan grunda sig i många olika orsaker och leder ofta till ångest och depression. Elever i denna grupp saknar inte motivation att gå till skolan, utan brottas snarare med någon form av (psykisk) ohälsa. Denna form av frånvaro leder ganska snabbt till svårigheter och problem för eleven. Att tidigt uppmärksamma de signaler och mönster som eleven utvecklar, för att kunna kartlägga och anpassa så att eleven kan komma tillbaka är här mycket viktigt. Vårdnadshavare till elever med denna typ av frånvaro arbetar ofta hårt med att få barnet tillbaka till skolan, och väl där brukar det fungera bra när man tillsammans kan kommunicera kring problematiken. Social ångest och skolvägran förstärker varandra.

V O

* * *

R P K A

»Det tog all min kraft att söka hjälp och stöd, och förstås att stötta Jimmy som mådde så extremt dåligt. Hela familjen tassade på tå, vi var livrädda att råka utlösa något som skulle göra honom mer stressad, mer isolerad. När det var som värst så åt han alla sina måltider ensam i sitt rum. Samtidigt ringde skolan en gång i veckan för att informera om allt han missat. Det var helt abstrakt att de ringde mig för att berätta om olika prov och uppgifter som han skulle försöka göra – när han inte varit där på ett år! Jag mådde mycket dåligt, och kände mig ensam i min kamp.

* * *

M S

Jag önskar att någon hade lyssnat på mig och Jimmy, då från början innan det gick så där långt. Kanske hade vi kunnat hindra och stoppa frånvaron då.« (FÖRÄLDER TILL POJKE, HÖGSTADIET)

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 38

LÄRA-SERIEN

2020-08-27 10:32

KAPITEL 6. ATT ARBETA SYSTEMATISKT »Talk the talk – walk the walk.«

* * *

Systematiskt innebär att arbetet är strukturerat och långsiktigt . Utgångspunkten i arbetet är att identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen .

V O

SKOLVERKET

Under arbetet med denna bok har vi fått omvärdera vår egen syn på skolfrånvaro. Vi har fått en ny syn på elever med denna problematik, samt på skolans och lärarens roll för att skapa förutsättningar för skolnärvaro. Den spaning vi inledde sökte efter hållpunkter och riktningar. Något att förhålla sig till, servera som en modell och åtgärd. Så enkelt det vore om det fanns en sådan modell, en quick fix. Vi sökte efter svar som vi skulle kunna erbjuda er på ett silverfat. Det här är vad vi fann: Det finns ingen modell – bara systematik.

* * *

R P K A

M S

NÄRVAROARBETE

I och med att arbetet kring problematisk skolfrånvaro länge har saknat tydlig riktning har det funnits en ganska oreglerad och fri marknad för att informera om, och erbjuda hjälp med skolnärvaro. Det finns idag en uppsjö av modeller, aktörer och friskolor som satsat på denna fråga. Positivt är att dessa aktörer har banat väg för den samsyn som nu verkar vara på väg. Ändå är det till viss del problematiskt att flera av aktörerna presenterar färdiga modeller, särskilda grupper eller skolor, eller ett ”korrekt” tillvägagångssätt för hur man ska arbeta med frånvarofrågan. Vi, och flera av de personer vi har intervjuat, menar att det är omöjligt och inte heller särskilt effektivt att köpa en modell rakt av. Varje enskild skola behöver skapa en egen systematik. Hos de flesta aktörer finns dock många goda råd och tips som man kan plocka som russin ur kakan och applicera på lämpligt sätt i sin egen verksamhet. Men att varje huvudman, rektor, MED SIKTE PÅ SKOLNÄRVARO

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 61

2020-08-27 10:32

lärare och skola ska skanna igenom denna marknad är inte rättssäkert och inte heller särskilt effektivt. Hur ska man veta vad man ska välja? En viktig del av det systematiska arbetet med skolnärvaro handlar om att skapa ett fungerande elevhälsoarbete. När en tydlighet kring det främjande, förebyggande och stöttande arbetet genomsyrar verksamheten så kan också samverkan ske på ett fungerande sätt. När det gäller elevhälsoarbete och samverkan så är också ledarskapet centralt. Vi väljer att kalla det för elevhälsoarbete, inte för elevhälsa. Vi ser nämligen att det finns en skillnad i värderingen av dessa ord. Elevhälsoarbete är något som gäller alla på skolan, något som genomsyrar rutiner, möten och roller. Ordet elevhälsa kan upplevas som en enhet som står vid sidan om, där den verkar utifrån en egen agenda, och där skolan som helhet inte riktigt samverkar. En skolledning som ser vinster med ett fungerande elevhälsoarbete där rutiner och ansvarsområden är tydligt uttalade har större möjligheter att få till ett fungerande samarbete inom skolan där olika kompetenser är involverade. Då är det också lättare att samverka med resurser utanför skolans väggar, på socialtjänsten, BUP och BUH till exempel.

V O

BUP

* * *

R P K A

M S

På BUP finns behandlare med olika kompetenser. Psykologer, socionomer, läkare, skötare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och specialpedagoger arbetar där. BUP tar emot barn och unga med allvarligare psykiska besvär, till exempel de som är deprimerade, har mycket ångest eller skadar sig själva. Oftast har problemen blivit så stora att man inte längre får vardagen att fungera – hemma, i skolan och med kompisar. BUH

BUH är habilitering för den som har en bestående funktionsnedsättning. Den ger stöd och träning för att klara av vardagen så bra som möjligt. BUH ger stöd till barn och unga med till exempel NPF-diagnoser. Socialtjänsten

Socialtjänsten kan stötta på olika sätt. Den hanterar social problematik och kan ge stöd i form av bland annat familjehandledning, stödsamtal, stödgrupper, kontaktpersoner och olika typer av boendestöd. 62

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 62

LÄRA-SERIEN

2020-08-27 10:32

MEN HUR GÖR VI? Arbetet med skolfrånvaro behöver brytas ner och anpassas till den egna verksamheten. Skolinspektionen rapporterade redan 2016 att många rektorer är medvetna om hur viktigt det är med tidiga insatser och åtgärder när det gäller skolfrånvaro. Men, som vi redan konstaterat, är orsakerna till problematisk frånvaro ofta komplexa, och en given lösning finns sällan att ta till. Det Skolinspektionen lyfte fram i sin undersökning från 2016 och som verkar gälla för många skolor, var att de insatser som sattes in inte alltid var relevanta i just det specifika fallet. Vi kommer inte undan att vi i varje enskilt fall behöver reda ut vilka behov och vilket stöd som behövs för just den eleven. De som är en del av arbetet behöver dessutom ha kunskap om verksamheten – både om vad deras eget ansvar innebär, men också hur man tar frågan vidare, vem man samarbetar/samverkar med i vilken fas, samt hur ansvarsfördelningen ser ut. Men ett systematiskt arbete kan förebygga olika problem och behöver därför utföras kontinuerligt. I detta arbete måste potentiella svårigheter lyftas och åtgärder förberedas. I skollagen finns tydliga krav på systematiskt kvalitetsarbete, och Skolverket poängterar att systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för elevernas möjlighet att utvecklas i skolan. Men vad innebär det i praktiken? Illustrationen på nästa sida visar hur kvalitetsarbete som bedrivs systematiskt, ständigt pågår i en cyklisk process. Vi måste hela tiden se framåt, analysera de behov som finns och planera för hur arbetet ska bedrivas på bästa sätt för att möta behoven. I en organisation som ständigt kämpar med att hinna med allt mer är det tyvärr lätt att lägga lite mindre tid vid utvärderingen. Men det säger sig självt att om vi inte utvärderar det vi faktiskt gjort är det omöjligt att se resultat och ta lärdom av dem.

V O

* * *

R P K A

M S

MED SIKTE PÅ SKOLNÄRVARO

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 63

2020-08-27 10:32

Hur blev det?

Hur gör vi?

* * *

Var är vi?

V O

* * *

Vart ska vi?

R P K A

M S

Ringa in behoven! Ta hjälp av frågorna: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det?

Målet för skolans verksamhet är skolframgång (och skolnärvaro!) för alla elever. Med ett systematiskt kvalitetsarbete skapar vi fungerande rutiner som kan hjälpa oss att möta de behov som finns i vår organisation. Gör arbetet till ert, och anpassa strategier och åtgärder till er skola. Ledare behöver vara närvarande och villiga att satsa. Ett mellanting mellan kontroll och stöd kopplat till insyn i verksamheten är effektivt för att varje medarbetare ska ha möjlighet att prestera på rätt sätt – göra det som är överenskommet och verka för elevens bästa. Detta kan till exempel ske genom att chefer verkligen arbetar ute i verksamheten och inte blir sittande vid sitt skrivbord. Och för att kunna driva en verksamhet med god kvalitet behöver man förstå den på djupet och som en helhet. 64

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 64

LÄRA-SERIEN

2020-08-27 10:32

Att arbeta tillsammans:

• Titta in i varandras klassrum och ha öppna dörrar för ökad samsyn och kvalitet. • Sök olika lyft och bidrag som kollegium och utvecklas tillsammans. • Skapa samarbeten där ni planerar och genomför lektioner tillsammans. • Learning study och lesson study – planera, förutspå och utvärdera arbetet tillsammans. • Utse goda ledare som leder möten. • Undvik affektsmittor. • Stå ut i perioder av stillhet och väntan. • Använd styrda samtalsmodeller. • Se till att möten alltid är strukturerade med tydligt syfte. • Gruppera för olika syften. • Rensa bort blanketter! • Organisera så att rätt personer är med på alla möten. • Ledare bör ha en del av sin tjänst ute i klassrummen, med eleverna.

V O

* * *

R P K A

M S

Beredskap och flexibilitet En del av oss som arbetar i skolan sporras av mentorsuppdraget och får eleverna att växa mot oanade höjder. Andra av oss är inte lika bekväma i den rollen och träffar kanske inte alla elever med det engagemang som uppdraget kräver. Vore det klokt att anpassa även lärarnas uppgifter här? Hur skulle det fungera om personalen fick utrymme att fokusera på det som den är bäst på? ”Om jag gör lite mer av detta, kan du satsa mer på det där andra.” Finns det praktiska möjligheter att organisera verksamheten så att individen står i fokus både när det gäller elever och pedagoger? Tänk om man kan minska antalet stressade och frånvarande elever bara genom att tänka efter före. En del av det systematiska arbetet handlar därför om tjänstefördelningen. Det är bra att redan i förväg ha beredskap för olika eventualiteter, däribland skolfrånvaro. Att vara förberedd för att driva en liten grupp kan bli mindre kostsamt än att i stunden försöka finna vägar och sätt att möta elever som behöver ett mindre sammanhang och mer stöttning på olika sätt. En förberedd insats blir också ofta mer genomtänkt. Rätt personer är på plats för att stötta, en passande lokal finns, ett system

* * *

MED SIKTE PÅ SKOLNÄRVARO

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 65

2020-08-27 10:32

för samverkan med större grupp är förberett osv. Att vara förberedd kan också innebära att man har olika backup-planer – att det inte endast finns en väg att gå. Fungerar inte plan a tar man till plan b eller c. Att vara flexibel skapar möjligheter. Då utgår man på riktigt från individen och elevens behov.

* * *

»Önskar att det hade funnits mer resurser för mindre grupper. Vi har svårt att skapa en trygg punkt och tillit hos eleverna när vi hela tiden ska vara flexibla i aktiviteter och barngrupper. Vi får ingen riktig kontinuitet vare sig i personalgruppen eller i elevgrupperna och det skapar stor oro både hos oss som arbetar på fritids och hos eleverna som går här.«

V O

R P K A (FRITIDSPEDAGOG, ÅK 3)

M S

Små grupper har under några år varit styvmoderligt behandlade, då man missriktat det som kallats för inkludering och likriktat eller tagit bort anpassningar och stöd. Inkludering handlar inte om att alla ska göra likadant i alla situationer. Målet med inkludering är att skapa mesta möjliga utveckling och ge en känsla av gemenskap och KASAM. För elever som hamnat i problematisk skolfrånvaro tar det oerhört mycket kraft att vara en hel dag i skolan med allt vad det innebär av kontaktytor, förflyttningar och eget ansvar. Då många av dessa elever också har NPF-diagnoser tillkommer ofta ytterligare svårigheter med att sortera och hantera information. En liten grupp, ett mindre sammanhang kan då vara räddningen som hjälper dem att spara energi och håller dem ovanför vattenytan.

* * *

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 66

LÄRA-SERIEN

2020-08-27 10:32

V O

Lika villkor är inte alltid rättvist.

* * *

R P K A

M S

Anpassningar och stöd ger jämlikhet och ökar rättvisa.

Rättvist utgångsläge – anpassningar och stöd behövs inte.

MED SIKTE PÅ SKOLNÄRVARO

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 67

2020-08-27 10:32

Att ha beredskap för en liten grupp innebär inte att skolan kommer att behöva använda sig av den. Inte heller ska syftet vara att gruppen statiskt ska se likadan ut och förvara elever som inte kan vara i sin ”vanliga” klass. Målet för små grupper bör istället vara återintegrering – att i små steg återgå till ett större sammanhang. Eleven bör tillhöra en större grupp och genom det mindre sammanhanget ha möjlighet att interagera med den när det fungerar.

V O

* * *

»Om alla hela tiden anpassar för oss, då lär vi oss ju inte att leva i den verkliga världen. Jo, men … vi förbereder er, så att ni ska veta hur ni kan göra i ett större sammanhang. Ja, men det är viktigt att vi inte blir FÖR skyddade. Så här ser ju världen ut och vi ska leva i den.«

R P K A (ELEV, ÅK 9)

M S

Organisera liten grupp:

* * *

• Elevhälsan utser vilka elever som ska vara i gruppen. • Alla har individuella scheman. • Struktur och tydlighet. • Goda relationer. • Resursperson som alltid är på plats. • Övergångar förbereds noga. • Nära samverkan med vårdnadshavare. • Tillhörighet i en ordinarie klass/grupp. • Tydliga roller – till exempel vem som ansvarar för frånvarorapportering och kontakt med hemmet.

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 68

LÄRA-SERIEN

2020-08-27 10:32

APPENDIX INNEHÅLLSFÖRTECKNING

* * *

Juridik skolfrånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Främja närvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

V O

Barnkonventionen är lag i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Kartläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

R P K A

Individuell kartläggning (kopieringsunderlag) . . . . . . . . . . . . 84 Dokumentation kartläggning (kopieringsunderlag) . . . . . . . 86 Lärmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Anpassningar och särskilt stöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

M S

Undantagsbestämmelsen/Pysparagrafen . . . . . . . . . . . . . . 92

* * *

Inkludering och differentiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Det är hur vi säger det . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Diskussionsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Utvecklingsplan för kollegialt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Utvecklingsplan (kopieringsunderlag) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Hälsning till vårdnadshavare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 78

LÄRA-SERIEN

2020-08-27 10:32

Utvecklingsplan Mål Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 Delmål 4

V O

* * *

R P K A

Varför är målet viktigt?

Identiﬁera hinder och hitta lösningar

M S

Vilka ska delta?

* * *

Avstämning datum: Övergripande mål:

Avstämning av delmål: Vem ansvarar? Vad ska vara klart? Var ses vi?

Den här sidan finns som ett utskrivbart kopieringsunderlag. Du når det via QR koden. 100

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 100

LÄRA-SERIEN

2020-08-27 10:32

MED SIKTE PÅ SKOLNÄRVARO Jag är ingen hemmasittare. Jag kan bara inte gå till skolan. isbn: 9789178231195 © 2020 Anna Klockar, Mia Vestman och Bonnierförlagen Lära redaktör: Malin Wedsberg form omslag och inlaga: Jenny Skogvoll / Makeable STHLM AB illustrationer: Pia Olmås produktionsledare: Merete Lind Första upplagan 1 tryck: BALTOprint, Litauen 2020

inlaga_siktepaskolnarvaroA5_W1.indd 104

2020-08-27 10:32

Om författarna …

omslag_skolnarvaro_305x210_4+4_W1.indd 2

2020-08-27 09:59

MED SIKTE PÅ SKOLNÄRVARO ••• Anna Klockar & Mia Vestman

MED SIKTE PÅ SKOLNÄRVARO •••

Anna Klockar & Mia Vestman

ISBN 978-91-7823-119-5

9 789178 231195

omslag_skolnarvaro_305x210_4+4_W1.indd 1

2020-08-27 09:57