9789177414476

LIVSLÅNGT LÄRANDE

undervisning i den anpassade skolan

marie nilsson nordfors

LIVSLÅNGT LÄRANDE

Marie Nilsso N Nordfors

© 2024 Författaren och Gothia Kompetens AB

ISBN 978-91-7741-447-6

kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Annsofie Engborg/Susanne Bardell Carlbring

Omslag och grafisk form: Catharina Ekström

Fotograf: Mikael M Johansson, foto sid. 73 Marcus Gustafsson

Andra upplagan, första tryckningen

Tryck: Publikum, Serbien 2024

Gothia Kompetens

Box 22543, 104 22 Stockholm

Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se

Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

iNNehåll

12 uNdervisNiNgsgeMeNskap

13 kuNskapsuppdraget och det fostraNde uppdraget

De som lär sig mycket ”håller på” ...............................................

förord

Jag var nyexaminerad lärare och skulle bara vikariera två veckor på

Häggviks Gymnasium, en anpassad gymnasieskola norr om Stockholm, sedan skulle jag söka jobb på en ”vanlig” skola. Det var femton år sedan och idag är jag rektor här. Vad är det som gör arbetet med dessa elever så speciellt? Vad är det som gör att man har så svårt att lämna skolformen när man väl har börjat (för jag tror att många känner igen sig i min beskrivning)?

Lärande är ett väldigt komplext, intressant och utmanande område. Utmaningarna finns överallt och ser olika ut från skola till skola. Att vara lärare för elever med intellektuella funktionsnedsättningar innebär särskilda utmaningar. Det kräver ett stort arbete av att kartlägga, lära känna, bygga relation, hitta styrkor, anpassa, genomföra, reflektera, utvärdera och förfina. Ju större utmaningen är kring allt detta, desto större blir också belöningen efter ett väl utfört arbete. Belöningen, när man som lärare når fram och eleven tar det där steget i sin utveckling, kan vara glittrande ögon, ett leende eller en stolthet så sprakande att den nästan skiner upp ett rum. På vår skola (som har elever på väldigt skilda utvecklingsnivåer) kan det handla om allt från att själv ha uttryckt att man vill ha mjölk istället för vatten – till att ha haft alla rätt på ett prov i matematik.

Alla som arbetar inom skola har nog varit med om att man går på en inspirerande föreläsning, pratar med kollegor på fikapausen om att ”det där borde vi prata mer om någon gång” och sedan är det vardag och man fortsätter mer eller mindre som tidigare. En studiedag för ett antal år sedan var det just en sådan föreläsning på vår skola där dess budskap hade kunnat stanna vid det där ”fikapratet”. Men så blev det inte.

Det behövs en hel del för att införa nya tankesätt och arbetsmetoder i ett kollegium. Det behövs tydliga syften, en gedigen handlingsplan, ibland kompetensutveckling och framför allt tid. Eldsjälar kan vara väldigt bra att ha också, för att driva, inspirera, entusiasmera och utveckla. Marie Nilsson Nordfors är en sådan eldsjäl. Efter den ovan nämnda föreläsningen förvandlade hon sina nya tankar och idéer till metoder och verktyg som givit hennes elever fantastiska utvecklingsmöjligheter med många glittrande ögon, leenden och sprakande ”stoltheter” som följd.

Goda idéer förtjänar att komma utanför ett klassrums fyra väggar. Maries tankar, arbetssätt, metoder och verktyg finns och märks idag över hela vår skola. Eleverna ser den röda tråden och möts av ett gemensamt språk och tankesätt från varje lärare och i varje klassrum.

Goda idéer förtjänar att komma utanför en skolas fyra väggar. Jag är väldigt glad över att du nu håller dessa i din hand!

Johan Thorsell rektor, Häggviks Gymnasium

iNledNiNg

Jag får ofta höra fantastiska berättelser om mina elever och deras förmåga att samarbeta och ta ansvar. En biträdande rektor på skolan berättade att hon en morgon, när vi pedagoger i klassen inte var på plats av olika anledningar, gått ner till vårt klassrum för att ta emot eleverna. Det hon fick se gjorde henne mållös. Eleverna var i full gång med att förbereda för samlingen: En tog fram alla stolar och ställde dem i ordning framför vår Clevertouch, en annan elev plockade fram Ipads till alla och en tredje elev försökte lugna en kompis som var lite uppstressad på grund av något som hänt hemma. Alla eleverna la också upp sina bilder på vår ”hur mår du idag-tavla” utan att blinka. Elever som agerar självständigt, som tar ansvar och hjälper varandra och som dessutom känner motivation och lust till lärande – hur kommer vi dit?

Svaret är såklart inte enkelt utan komplext och beror på flera olika faktorer. Några av dessa faktorer tar jag upp i den här reviderade upplagan av boken Livslångt lärande –undervisning i den anpassade skolan. Särskolan har bytt namn och heter numera anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola, den anpassade grundskolan har fått en ny läroplan och den anpassade gymnasieskolan kommer att få en ny läroplan 2025. Läroplanens inledande delar har fått nya formuleringar och kunskapskraven är ändrade. I den nya läroplanen betonas fakta och förståelse mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig, men det innebär inte att förmågor tas bort för då går det inte att lära sig något överhuvudtaget. Förmågorna i cirkeln är grundförmågor som alltid ingår i lärprocessen och är därför lika viktiga och aktuella att utveckla idag. Fakta och förmåga i kombination utgör ett vidgat lärande!

Vi vill att våra elever ska bli självständiga, engagerade och motiverade.

Men hur gör vi då, och vilka kunskaper och förmågor ska utvecklas utifrån innehåll i läroplan och kursplaner? För att ett lärande ska ske behöver vi erbjuda våra elever en fungerande kommunikation, trygga relationer och ett motiverande sammanhang. Rätten till kommunikation och stöd tas upp i många styrdokument. Alla elever har rätt till en tillgänglig lärmiljö. Det som kommuniceras i skolans lärmiljöer ska kunna delas av alla; det är en grundläggande rättighet. Kommunikation är grunden för allt lärande. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en nedsatt förmåga att tänka abstrakt. Vi som arbetar i de anpassade skolformerna behöver därför konkretisera och visualisera information i och utanför undervisningen så att det abstrakta blir konkret, samt erbjuda kognitivt stöd och anpassningar. Klassrummet är den viktigaste platsen för att bygga relationer och med struktur, tydlighet, värme och lekfullhet kan vi bygga in trygghet. Det är lika viktigt att bygga relationer elever sinsemellan. Att bygga upp en undervisningsgemenskap där eleverna känner sig trygga främjar lärandet. Vårt ansvar som lärare är att verka för goda relationer samtidigt som vi undervisar. Varje lärare bör sträva efter att skapa en känsla av sammanhang – KASAM – för varje enskild individ. Allt som eleven förväntas lära sig ska vara begripligt och hanterbart. Undervisningen ska också kännas användbar och meningsfull för eleven, då ökar också motivationen som är en stark drivkraft för lärande.

Vi måste också berätta för eleverna vilka mål de ska uppnå och ge dem möjlighet att visa vad de kan och förstår. Det är först när de förstår vad de förväntas lära sig som de blir motiverade, det är då ett lärande sker. Det innebär att vi har en skyldighet att anpassa vår undervisning så att eleverna förstår och känner lust och motivation. Vi lärare får inte enbart bli utförare som jagar bevis för vår bedömning med hjälp av listor och matriser som vi bockar av. Faktakunskaper blir då lätt ett mål i sig, vilket lätt leder till en ytlig form av undervisning. Våra elever behöver lära sig annat som är viktigt utöver faktakunskaper. Det som personer utan intellektuell funktionsnedsättning kan med automatik måste en person med intellektuell funktionsnedsättning lära sig. Vi

måste ge fakta och förmåga i kombination en möjlighet till fördjupat lärande. Den rikaste formen av lärande är den som leder till att eleverna förstår det material de lär sig.

Många adaptiva förmågor, de praktiska och det kognitiva, finns inbakade i kursplanerna och de sociala finns med i läroplanstexten om vi väljer att se det. Förmågecirkeln som är grunden till den här boken har med allt detta. Förmågor som utgår från kursplaner och kriterier för bedömning: kreativitet, kommunikation och reflektion och förmågor som utgår från den viktiga läroplanstexten: ansvar och samarbete. Förmågecirkeln är genial i sin enkelhet eftersom den sammanfattar styrdokument och praktik och därmed blir en helhetsbild som kopplar ihop både lärande och bedömning. Den visar på vad en lärsituation behöver innehålla. Förmågecirkeln går att använda i alla skolformer eftersom den sammanfattar och bygger på förmågor som ska utvecklas i samtliga läroplaner. Cirkelns olika färger kan vara tillräckligt konkreta att använda som de är med vissa elever medan andra elever behöver ytterligare tydliggörande. Jag har valt att göra ”förmågekort” som utgår från cirkelns färger med lämpliga illustrationer till. Huvudsyftet är att korten ska sätta igång tänkandet hos eleverna och hjälpa dem att få insikt i sitt eget lärande. Förmågorna tränas om och om igen i konkreta situationer och i meningsfulla sammanhang.

I denna reviderade upplaga av boken har jag lagt till en ny del som framförallt handlar om hur arbetet med förmågorna bidragit till en undervisningsgemenskap och en klassrumskultur som verkligen utvecklar elevernas sociala kompetens och självständighet. Jag beskriver också hur vi jobbar med värdeskapande lärande kopplat till förmågorna. Efter att ha arbetet med förmågeutveckling i min klass på det individuella programmet i den anpassade gymnasieskolan under många, många år kan jag bara konstatera att det gör skillnad! Det är verkligen en undervisning utan omvägar som får eleverna att växa, bli mer självständiga och känna lust och motivation i sitt lärande. Det dagliga arbetet med förmågorna kan ses som ett hälsofrämjande vaccin för framtiden och det livslånga lärandet!

BAKGRUND DEL 1

” Kunskap är en process, inte ett tillstånd”

göraN troell

FÖRMÅGORNA DEL 2

”Vad ett barn kan göra med hjälp idag, kommer hon att klara på egen hand imorgon”

lev s. vygotskij

Kopplingen mellan styrdokument och praktik

År 1994 skedde ett paradigmskifte i svensk skola gällande styrdokumentens riktlinjer för lärande och bedömning. Faktakunskaper kopplas ihop med det entreprenöriella lärandet och elevens utveckling av förmågor. Detta blev en problematisk och utmanande tanke för många lärare. Utvecklandet av elevens förmågor hamnade många gånger i ett motsatsförhållande till faktakunskaper. Läroplanen skrevs om 2011 och blev sedan reviderad 2017. Tanken om ett motsatsförhållande lever kvar med den påföljd att bedömning och betygssättning upplevs som svårt. Elevens förmåga ska bedömas i relation till ämneskunskaper och en förmåga kan bara mätas om vi kopplar på värdeord som utvecklad eller välutvecklad. Men en förmåga kan inte utvecklas utan att den dockas på ämnesstoff eller lärsituation så det är just kombinationen som styrdokumentens syfte och kravnivåer handlar om. Läroplanen uttrycker kunskap som ett samspel mellan fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.

För att konkretisera detta behövdes en bild över de förmågor som läroplanen uttrycker och som gemensamt kan kopplas till varje ämne. Bilden ska göra både eleverna och lärarna medvetna om hur fakta och förmågeutveckling hänger samman. Förmågecirkeln är just den bilden där varje förmåga har sin speciella färg och som också visar hur olika förmågor hänger samman. Förmågecirkeln samlar ihop och sorterar de olika begrepp som beskriver vad eleven ska utveckla. Jag har utvecklat bilden för att både förenkla, förtydliga och stötta både lärare och elever i att se sambandet mellan fakta och förmåga.

när våra elever i den anpassade skolan upplever undervisningen som begriplig, hanterbar och meningsfull blir de motiverade. Ett sätt att visualisera och konkretisera det lärandet som ska ske är att medvetandegöra de fem förmågorna samarbete, ansvar, kreativitet, re ektion och kommunikation. Det dagliga arbetet med förmågorna ökar elevernas lust och motivation att lära, samt ger en känsla av sammanhang och delaktighet.

Förmågorna är ett verktyg som hjälper eleverna att få syn på vad lärandet egentligen handlar om – för skolan och för livet

Livslångt lärande (tidigare titeln Lära för livet) bygger på grundläggande forskning samt pedagogisk praktik i en klass på det individuella programmet i den anpassade gymnasieskolan.

Denna nya upplaga är uppdaterad med skolformens nya namn. Boken har även utökats med en ny del där vikten av undervisningsgemenskap och delaktighet betonas för att främja elevers lärande och sociala utveckling. Genom konkreta exempel visas hur strukturerade aktiviteter och kooperativt lärande bidrar till att skapa en trygg och motiverande miljö där varje elev känner sig sedd och behövd.

Livslångt lärande vänder sig i första hand till pedagogisk personal i den anpassade grundskolan och i den anpassade gymnasieskolan. Bokens innehåll kan även appliceras och användas i andra skolformer och verksamheter som förskola, fritidshem, komvux som anpassad utbildning, daglig verksamhet och särskilt boende.

marie nilsson nordfors arbetar som specialpedagog och förstelärare på Häggviks gymnasium i Sollentuna utanför Stockholm. Hon har en l.mag. i specialpedagogik och jobbar även som fortbildare för Lärarfortbildning AB.