9789177414131 by Smakprov Media AB

Mentorskap i skolan EN HANDBOK

Carl-Johan Markstedt

Helena Wallberg

Mentorskap i skolan

EN HANDBOK

Carl-Johan Markstedt Helena Wallberg

ISBN 978-91-7741-413-1

Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Anna Grettve Omslag och grafisk form: Hanna S. Larsson

Första upplagan, första tryckningen

Tryck: Publikum, Serbien 2024

Gothia Kompetens

Box 22543, 104 22 Stockholm

Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se

Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem.Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

Inledning

ATT VARA MENTOR

Det här är en bok om mentorskap i skolan. Mentorn har en viktig roll men uppdraget innebär också uppgifter som inte alltid är tydligt definierade. Med denna bok vill vi ge användbara tips och verktyg som kan underlätta mentorsuppdraget i skolan.Vi lyfter alla de olika uppgifter som kan ingå i uppdraget – både schemalagda aktiviteter, såsom mentors träff ar och utvecklingssamtal, och alla de löpande uppgifter som brukar ingå i mentorns arbete. Vi hoppas att boken – förutom att vara en praktisk handbok som kan hjälpa dig som mentor att överblicka uppdraget och underlätta det vardagliga arbetet – ska stimulera till samtal på skolan om vad mentorskap i praktiken innebär, så att ni kan diskutera, prioritera och komma fram till goda lösningar för just er skola.Vi vill också utmana tankar, föreställningar och traditioner kring mentorskapet. I slutändan hoppas vi förstås att boken ska bidra till det långsiktiga arbetet med att ge eleverna de bästa möjliga förutsättningarna att utvecklas både socialt och kunskapsmässigt.

Förutom våra egna erfarenheter har vi samlat insikter och information från forskare, lärare, heltidsmentorer, rektorer, elever och elevhälsans olika professioner för att hitta relevanta fokusområden för boken.

Vi vänder oss i första hand till dig som är mentor i årskurs 7–9 och på gymnasiet, men även du som arbetar i vuxenutbildningen och på folkhögskolor kan ha glädje av boken.

BOKENS DISPOSITION

Vi har samlat våra bästa tips och verktyg i åtta kapitel. Det första kapitlet handlar om mentorsuppdraget mer generellt. Här presenterar vi ett läsårshjul för mentorer men också ett veckoschema som tydliggör uppdraget och hjälper dig som mentor att prioritera i sysslorna.

I bokens andra kapitel beskriver vi hur samtalet kan användas effektivt i olika situationer inom ramen för mentorsuppdraget. Här får du exempel på vad du kan säga för att motivera, hur konflikter kan avhjälpas med samtalsfrågor och hur språket kan vara ett verktyg för bemötande och relationsskapande. Det tredje kapitlet fokuserar på de veckovisa mentorsträffarna. Här ger vi förslag på mer övergripande teman för träffarna men också många handfasta aktiviteter att genomföra tillsammans med mentorseleverna. Det fjärde kapitlet handlar om att uppmärksamma stödbehov, något vi vet kan ta tid i anspråk och som kräver samarbete med andra kollegor på skolan. Här får du handfasta tips på hur du kan ta reda på mer om elevers stödbehov liksom hur du kan hantera att du får veta att en elev behöver stöd i skolan. Det femte kapitlet ägnas åt föräldramötet medan vi i det sjätte kapitlet ger förslag på hur du kan förbereda, genomföra och efterarbeta utvecklingssamtal. Klasskonferenser är därefter temat för det sjunde kapitlet. I det åttonde och avslutande kapitlet har vi slutligen samlat ett antal dilemman som du som mentor kan ställas inför och som ni på skolan kan använda som underlag för diskussioner.

Vår förhoppning är att boken du håller i din hand ska bidra till en diskussion om hur elevernas utveckling i skolan kan stärkas genom mentorsuppdraget.

FÖRFATTARNAS DILEMMAN

Vi vill skriva en bok som stärker och tydliggör mentorns uppdrag och uppgifter. Samtidigt är vi väl medvetna om att det vi skriver kan uppfattas som förväntningar på mentorer. Vår ambition med boken är inte att beskriva allt det som en mentor ska göra. Det är du och dina kollegor i samarbete med skolledningen som bestämmer vad som är prioriterat hos just er utifrån era förutsättningar och elevernas behov. Det innebär att det kan finnas uppgifter som du saknar i boken, på samma sätt som det kan finnas delar som inte är relevanta för just ditt mentorsuppdrag.

Ett annat dilemma handlar om att vi skriver en bok om ett uppdrag som är så lite reglerat och beforskat. För att hantera det dilemmat har vi utgått från den teoretiska grund som ändå finns i styrdokumenten, förarbeten och utredningar samt den forskning som finns om olika uppgifter som ingår i uppdraget. Främst har vi dock valt att fokusera på det praktiska arbetet.

Mentorskapsuppdraget

Som mentor fyller du en viktig funktion i skolan. I det här kapitlet går vi igenom mentorsuppdraget enligt styrdokumenten och tar upp vad det innebär i praktiken.

MENTORSKAPET I SKOLAN

På gymnasiet är elevens rätt till en mentor lagstadgad. ”Varje elev ska ha en mentor som ska följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet”, står det i skollagen. Bakgrunden till att mentorskapet skrevs in i skollagen var att många elever inte nådde målen och att vissa elever avbröt sina studier. En förklaring till det ansågs vara att skolorna saknade en funktion som kunde ha ett helhetsperspektiv på elevernas studiesituation. Mentorsbegreppet var redan etablerat i gymnasieskolan, men det saknades struktur och tydlighet kring uppdraget. En lösning på problemet blev därför att i skollagen säkerställa alla elevers rätt till en mentor (SOU 2016:77).

På grundskolan finns inga bestämmelser i styrdokumenten som rör mentorskap. Samtidigt är det mycket vanligt att även elever på högstadiet har en mentor. I en undersökning av lärares arbetstid uppgav 93 procent av de knappt 1 700 medverkande lärarna i grundskolan att de är mentorer (Sveriges Lärare, 2023).Våra erfarenheter är att mentorns roll och arbetsuppgifter på högstadiet i stort påminner om hur mentorsuppdraget ser ut på gymnasiet. Även syftet med att eleverna ska ha en mentor är i grunden detsamma, och det är inte ovanligt att grundskolor uppger att mentorsrollen är central för elevernas lärande och måluppfyllelse.

Även om det oftast är undervisande lärare som är mentorer krävs det rent formellt ingen lärarutbildning för att vara mentor på gymnasiet. Det är rektorn som avgör vem som har relevant kompetens för att utföra uppdraget. Eftersom mentorskapet inte är reglerat i de obligatoriska skolformerna finns inget skrivet om vem som ska vara mentor i grundskolan. Däremot anger skollagen att det är lärare som genomför utvecklingssamtal och därför är det vanligt att lärare är mentorer.

MENTOR

I grekisk mytologi var Mentor en vän och rådgivare till hjälten Odysseus. När

det trojanska kriget bröt ut och Odysseus gav sig av lämnade han sin son i Mentors vård. Idag används ordet oftast för att beteckna någon som delar med sig av kunskap och erfarenhet till den som inte har lika mycket av det.

DET VIKTIGA HELHETSPERSPEKTIVET

Varje elev i grundskolan och gymnasiet läser flera olika ämnen eller kurser och träffar många olika lärare under studietiden. Det som kännetecknar mentorns roll är just helhetsperspektivet, det vill säga att du har ett övergripande ansvar för att följa dina mentorselevers kunskapsutveckling och studiesituation.Att du har ett helhetsperspektiv gör att du kan överblicka elevernas skolsituation, upptäcka och lyfta behov av mer genomgående stöd, förbereda och genomföra utvecklingssamtal och vara en länk mellan skolan och hemmet.

Mentorns ansvar handlar alltså om att uppmärksamma, samordna och följa upp, men däremot inte om att på egen hand hantera alla de frågor som kan uppstå runt elever. I utredningen som låg till grund för beslutet om mentorskap i skollagen konstaterades att mentorn bör ha en samordnande funktion för att se till att insatser av andra kompetenser på skolan sätts in snabbt när det behövs. ”Mentorns roll är alltså i första hand att ha en nära kontakt med den enskilde eleven och säkerställa att informationen kring eleven samordnas och förmedlas till rätt kompetens på skolan”, skriver utredarna (SOU 2016:77, s. 690). Som mentor behöver du med andra ord ha god kännedom om dina elevers studiesituation och ett nära samarbete med övrig personal på skolan för att se till att skolan på bästa sätt stödjer elevernas lärande och utveckling.

FLER TIPS FÖR ATT UNDERLÄTTA

PLANERING OCH HANTERA TIDSBRIST

Att använda olika planeringsverktyg, som de vi beskriver ovan, är ett sätt att strukturera arbetet och prioritera tiden. Här är ytterligare ett antal tips på hur du kan planera och effektivisera mentorsarbetet:

• Sätt av tid i början av varje termin för att planera mentorsarbetet – gärna tillsammans med din medmentor som vi föreslår tidigare i kapitlet. Då kan ni till exempel grovplanera mentorstider eller gå igenom årshjulet.

• Titta igenom ditt schema och identifiera ett tillf älle under veckan när du kan ägna tid åt mentorskapet utöver mentorstiden. På denna tid kan du exempelvis göra veckoschemat för kommande eller nästa vecka, gå igenom frånvaro eller kontakta vårdnadshavare. Att ha en eller ett par inplanerade stunder under veckan för mentorsarbete kan minska stress och undvika att arbetet blir splittrat.

• Titta även igenom dina mentorselevers schema och jämför med ditt eget. Försök att hitta en tid då varken du eller eleverna har lektioner eller andra schemalagda aktiviteter, där du skulle kunna ha enskilda samtal med elever vid behov. Det kan vara bra att ha en eller ett par sådana tider i beredskap när du behöver boka in samtal med elever eller vårdnadshavare. Då kan du också enkelt hänvisa till en sådan tid när elever söker upp dig under dagen.

• Uppdatera dig då och då om innehållet i skolans olika dokument som rör mentorskapet, till exempel uppdragsbeskrivning och förslag på aktiviteter att genomföra på mentorstid.

• Uppdatera dig även då och då om skolans handlingsplaner, till exempel likabehandlingsplan, handlingsplan vid kränkande behandling, handlingsplan vid frånvaro och vid sjukdoms- eller olycksfall.

• Tänk igenom hur du ska dokumentera och spara minnesanteckningar från samtal och möten. En del mentorer använder fysiska loggböcker, andra använder digitala system.

REFLEKTERA OCH DISKUTERA

• Vad fastnade du för i det här första kapitlet?

• Vad är roligast och mest givande med att vara mentor?

• Hur gör ni på skolan för att överblicka och planera mentorsarbetet? Vilka planeringsverktyg använder ni?

• Vad vill du utveckla i ditt mentorsuppdrag?

• Samtal med mentor selever är något som många mentorer upplever tar mycket tid. Nästa kapitel handlar om samtal, men fundera gärna redan nu på hur du hanterar de olika samtal som du har i rollen som mentor.

Mentorskapet inom skolan är i grunden positivt som med rätt förutsättningar kan göra stor skillnad för eleven och vara givande för mentorn. Samtidigt är det ett uppdrag som väcker många olika känslor och åsikter. För många lärare är det en värdefull och nödvändig del av skolans arbete för alla elevers lärande, medan andra ser det som ett arbete som konkurrerar med lärarrollen. De flesta är ändå överens om att intentionen med mentorskap är bra men att det kan vara svårt att sätta gränser och prioritera uppgifter eftersom det är ett uppdrag som inte är tydligt reglerat i praktiken.

Mentorskap i praktiken – handbok för lärare erbjuder praktiska verktyg och tips för att underlätta mentorsuppdraget och lyfter alla de olika uppgifter som kan ingå i uppdraget – både schemalagda aktiviteter såsom mentorsträffar och utvecklingssamtal, och alla de löpande uppgifter som vanligtvis ingår i mentors arbete. Boken lyfter även vanliga dilemman som en mentor kan ställas inför, exempelvis utmaningen att kombinera mentorsrollen med undervisningsuppdraget och att hantera samtal om svåra ämnen med vårdnadshavare och elever.

Carl-Johan Markstedt är leg. gymnasielärare i svenska och historia, journalist och läromedelsförfattare av några av de mest spridda läromedlen i svenska på högstadiet och gymnasiet. Han har bland annat skrivit Novelläsning i praktiken och tillsammans med Martin Sandberg Romanläsning i praktiken.

Helena Wallberg är leg. gymnasielärare i engelska och franska och har en fil. mag. i specialpedagogik. Hon är bland annat författare till de uppmärksammade böckerna Lektionsdesign – en handbok, Lektionsdesign i praktiken och Återkoppling

Tillsammans är de skribenter av Pedagogik i praktiken, en del av Grundskoletidningen.

ISBN 9789177414131 9 78917 74 14131