9789177414070 by Smakprov Media AB

Emma Söderholm och Gisela Appelgren Hansen är båda socionomer och har arbetat med familjer som socialsekreterare och familjebehandlare. Tillsammans håller de utbildningar för socialtjänsten rörande barn med problematisk skolfrånvaro.

Att utreda problematisk skolfrånvaro i socialtjänsten

flera aktörer samverka för att skapa en förändring. Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem och allt fler ärenden kommer till socialtjänsten. Det finns alltid flera orsaker till skolfrånvaron och det kan behövas stöd från skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. För att stödet ska bli effektivt krävs att alla drar åt samma håll. Här får du verktygen för att navigera i denna process med många konkreta fallexempel. Författarnas egen modell Arbetstrappan bygger på aktuell forskning och litteratur kopplad till problematisk skolfrånvaro och kan användas i det dagliga arbetsverktyget BBIC. Modellen visar steg för steg hur du som utreder kan göra för att skapa en trygg återgång till skolan för barnet. Boken skapar också en ökad förståelse för vilka familjer du möter och hur de kan bemötas i den situation de står i med ett barn som är hemma från skolan. Boken är främst skriven för utredande socialsekreterare i socialtjänsten med barn och unga, och även för familje behandlare inom socialtjänsten. Den kan med behållning läsas också av andra professioner och av föräldrar.

Appelgren Hansen • Söderholm

ÄR EN ELEV inte kommer till skolan behöver

Gisela Appelgren Hansen Emma Söderholm

Att utreda

problematisk skolfrånvaro i socialtjänsten

ISBN 9789177414070

9 789177 414070

77414070.1.1_Omslag.indd 2-3

2023-09-05 08:06:14

Innehåll Inledning

Några viktiga begrepp KAPITEL 1

Orsaker/förklaringsmodeller till problematisk skolfrånvaro

Individrelaterade faktorer

Sociala och familjerelaterade faktorer

Skolrelaterade orsaker

Flerdimensionella orsaker

Skolkare och hemmasittare

”Varför fanns det inga hemmasittare förr?”

KAPITEL 2

Att vara förälder till ett barn med problematisk skolfrånvaro

Svåra val för föräldrar

Att förebygga större problem

KAPITEL 3

Skolans skyldigheter Plan för en fungerande skolgång KAPITEL 4

SIP-möten Samarbete genom SIP-möten

77414070.1.1_Inlaga.indd 5

42 42

2023-09-05 09:57:18

KAPITEL 5

Arbetstrappan

Tre viktiga faktorer

Arbetstrappan ger riktning

Steg 1: Kartlägga

Steg 2: Skapa samsyn

Steg 3: Anpassa

Steg 4: Utmana

Steg 5: Vidmakthålla

KAPITEL 6

Vilka hinder kan vi stöta på?

Uppgivna föräldrar

Misstro mot socialtjänsten

Samarbetssvårigheter med samverkanspartners

Vi får inte kontakt med barnet

Skolan ser inget problem

Bristande rutiner för att hålla SIP- och nätverksmöten

KAPITEL 7

För barnets och familjernas bästa

Socialtjänst

Skola

100

Barn- och ungdomspsykiatri

103

Avslutningsvis

104

Litteratur

77414070.1.1_Inlaga.indd 6

105

2023-09-05 09:57:18

Inledning

I SOM SKRIVIT DENNA BOK är två socionomer som till-

sammans har arbetat 40 år inom socialtjänsten, både som socialsekreterare på barn- och ungdomsenhet och som familjebehandlare inom socialtjänstens öppenvård. Idag arbetar vi på uppdrag i olika kommuner med att utreda barn och unga, däribland barn med problematisk skolfrånvaro. Vi håller också utbildningar för socialtjänsten kring utredningar av problematisk skolfrånvaro samt träffar föräldrar både i grupp och enskilt. Boken är främst skriven för dig som arbetar som utredande socialsekreterare i socialtjänsten med barn och unga, men även för dig som är familjebehandlare inom socialtjänsten. Den kan också läsas av andra professioner och av föräldrar som vill ta del av hur en problematisk frånvaro från skolan kan förstås och utredas i socialtjänsten. Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem och allt fler anmälningar och ansökningar gällande dessa barn kommer till socialtjänsten. Att anmälningarna inkommer beror på att skolan har en anmälningsskyldighet då ett barn riskerar att fara illa. Men ärenden kan också inkomma genom en ansökan från föräldrar som vill ha stöd för sitt barn.

77414070.1.1_Inlaga.indd 7

2023-09-05 09:57:18

Det finns idag inga gemensamma riktlinjer för hur socialtjänsten ska ta sig an dessa ärenden. Och i många kommuner är det oklart kring var ansvaret för dessa barn ligger. Ibland hänvisas familjerna därför tillbaka till skolan, eller till föräldrarnas ansvar då föräldrarna anses vara för kompetenta för att socialtjänsten ska ha något stöd att erbjuda. Vi vet att ärenden som berör problematisk skolfrånvaro kräver ett något annorlunda synsätt än vad socialtjänsten är vana att ha. Även om en familj förefaller vara funktionell är en situation med ett hemmavarande barn från skolan ofta en mycket tung börda att bära. Livssituationen med att ha ett barn utan en fun gerande skolgång påverkar ofta hela familjen på ett omfattande sätt. Arbetet kräver också översiktlig kunskap om exempelvis neuropsykiatri och annan psykiatrisk problematik. Med det sagt menar vi inte att göra anspråk på psykiatrins kompetensområde utan endast att ha insyn i det. Ärenden kräver också kunskap om de omfattande konsekvenser som problematisk skolfrånvaro medför för familjer och för individer. Då det inte finns några gemensamma riktlinjer för ärenden där problematisk skolfrånvaro föreligger blir dessa ärenden svåra för socialtjänsten. Detta medför i sin tur en osäkerhet kring vilken roll socialtjänsten ska ha. Att utreda familjesituationer kopplat till barns välmående i hemmet är något som socialtjänsten är vana vid. Men hur utreds barnen som har en icke fungerande skolsituation och därigenom utvecklar ett dåligt mående? Vilken roll ska socialtjänsten ta om föräldrarna redan gjort allt de kan? Socialtjänstens uppdrag är att i varje kommun verka för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. Ärenden som hanteras inom socialtjänsten är exempelvis barn och unga med kriminell livsstil, narkotikabruk eller ett problematiskt soci8

77414070.1.1_Inlaga.indd 8

2023-09-05 09:57:18

alt sammanhang. Dessa ärenden tar socialtjänsten sig an, även om de bedömer att föräldrarna på ett adekvat sätt gjort allt de kan för att bryta barnets negativa utveckling – ofta kan det till och med vara ytterligare skäl för socialtjänsten att agera. Vi tänker att detta förhållningssätt även ska gälla barn som utvecklat problematisk skolfrånvaro. Med detta avser vi att socialtjänsten bör agera även om föräldrar till synes gjort allt de förmår för att barnet ska få en fungerande skolgång och därmed även vardag, eftersom vi som myndighet har en viktig roll och professionell kompetens att avlasta föräldrar med. Exempelvis att samverka med andra myndigheter, skola och psykiatri. Vi vet att de två största skyddsfaktorerna kopplade till att barn ska utvecklas väl är en stabil och trygg hemsituation och en fungerande skolgång. Ju tidigare vi kan bryta en skolfrånvaro, desto större problem förebygger vi i framtiden. De satsningar som har gjorts inom socialtjänsten kopplade till barn med problematisk skolfrånvaro tenderar att vara insatser som inriktat sig direkt på själva lösningen, och flera närvaroteam har skapats med uppdrag att få barnen att komma tillbaka till skolan. För att familjen ska få ta del av insatser krävs dock som regel en utredning och familjen kommer därför att slussas från mottagningsgrupp till utredare för att till slut eventuellt komma vidare till en insats. Vi anser att ett stort arbete måste göras redan under utredningstiden. Detta genom att utredningen får en central roll för förändringsarbetet och även för det fortsatta stöd som kommer att ges till den familj vi möter. Men vi har sett och fått beskrivet för oss att flera av de utredande socialsekreterarna är rådvilla kring hur de ska utreda barn med problematisk skolfrånvaro. Utredningen tappar då den viktiga funktion som den har i dessa fall. Det vill vi förändra med den här boken och låta 9

77414070.1.1_Inlaga.indd 9

2023-09-05 09:57:18

utredningen bli det verktyg som krävs för att skapa förändring för det barn vi möter. Utredningen kommer att ligga som fundament till det fortsatta arbetet. Vi kommer att ge exempel på vad problematisk skolfrånvaro kan bero på och vad den här typen av problem kan leda till för svårigheter för de familjer som socialtjänsten möter samt vad socialsekreteraren därför behöver ta hänsyn till. Vår ambition är att ta med både det som forskningen framhållit som framgångsfaktorer och det som familjerna har beskrivit som önskvärt – och att helheten ska vara genomförbar och realistisk inom ramen för socialsekreterarens roll.

Några viktiga begrepp Problematisk skolfrånvaro Den statliga utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera definierar problematisk frånvaro som ”Frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål. Det här innefattar all frånvaro, det vill säga både giltig och ogiltig frånvaro samt sammanhängande och upprepad frånvaro.” Det finns ingen samlad statistik för hur frånvaron ser ut i svenska skolor och inte heller något gemensamt beslut för skolan om när en frånvaro ska anses så hög så att en orosanmälan ska göras till socialtjänsten.

Systemteori När vi arbetar med barn som är hemma från skolan är det systemteoretiska synsättet en förutsättning för att förstå situationen och skapa förändring. Detta innebär att vi inte enbart fokuserar på bar10

77414070.1.1_Inlaga.indd 10

2023-09-05 09:57:18

net och hens svårigheter, utan att vi måste se till helheten och vad som orsakat problematiken. Systemteori bygger på förståelsen att individer är en del av ett sammanhang och att en individ inte kan förstås som en isolerad ö. När vi arbetar systemiskt betraktar vi därför alltid individen i sitt sammanhang, med relationer och mönster. De olika delarna i systemet påverkar varandra i ett ständigt flöde. Vi kan inte förstå en situation utifrån den enskilde personens egenskaper. Att ett barn exempelvis har en neuropsykiatrisk sårbarhet, menar vi, skapar inte en linjär modell av orsak-verkan. En sådan sårbarhet kan inte ensam ligga till grund för den grad av problematik och lidande som en eventuell skolfrånvaro innebär. Istället behöver vi se till helheten – var barnet befinner sig – och i samråd mellan de olika sammanhangen finna orsaker till själva problematiken. Ur systemteorin uppkom socialekologisk systemteori. Urie Bronfenbrenner var en rysk-amerikansk psykolog som visade på hur egenskaper hos både människa och miljö spelar roll för utvecklingen. Inom hans socialekologiska systemteori betraktas barnets hela tillvaro genom att se till alla de system som barnet direkt och indirekt påverkas av i sitt liv samt hur dessa påverkar varandra. Exempel på system är skola, hem, föräldrars arbetssituation och vidare lagar och regler som styr samhället. Dessa system delas upp i mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem. I mikrosystem fokuseras på de relationer som finns inom det system som individen är en direkt del av. Ett exempel på detta kan vara familjen eller skolan. Mesosystem berör hur de olika mikrosystemen relaterar eller interagerar med varandra, det vill säga det som sker mellan mikro 11

77414070.1.1_Inlaga.indd 11

2023-09-05 09:57:18

systemen. Om det inte harmonierar mellan systemen kan det komma att påverka en person mycket. Exempelvis om det finns olika värderingar i hem och i skola. Exosystem är de system som barnet inte själv ingår i men som påverkar hens tillvaro. I vårt exempel kan detta röra sig om skolledningen och hur den inverkar på skolans personal. Eller en förälders arbetsplats, som kan komma att påverka föräldern även efter att hen kommit hem. Makrosystem är de system som beskriver och definierar värderingar i samhället. Dessa påverkar i sin tur alla de andra systemen och därmed individen. Makrosystem är svåra att påverka. Men de får en betydelse i vårt arbete, exempelvis gäller det den starka normen kring att ett barn ska gå i skolan, oavsett vilka hinder som kan uppstå för barnet att vara där. När vi arbetar med barn som är hemma från skolan är detta systemteoretiska synsätt en förutsättning för att förstå en familj och skapa förändring.

Utredare Vi kommer i boken att benämna dig utredare. Det har vi valt att göra då vi anser att socialsekreterare är en alltför vid benämning av yrkesgrupp. När du arbetar med familjer inom barn och ungdom i socialtjänsten inleder du också i juridisk mening en utredning. Dessutom blir det tydligt att den som utreder behöver ha en aktiv och drivande roll för att skapa önskad förändring.

Utredning vid socialtjänsten Utredning vid socialtjänsten regleras i socialtjänstlagen 11 kap. 1–2 §§. Det är inom denna lag som socialsekreterare bedriver sitt arbete. 12

77414070.1.1_Inlaga.indd 12

2023-09-05 09:57:18

Neuropsykiatriska diagnoser Att vi väljer att definiera neuropsykiatriska diagnoser inledningsvis beror på att många av de barn som har en problematisk skolgång också har en neuropsykiatrisk sårbarhet. Vi vill betona att dessa svårigheter inte per automatik leder till en problematisk skolfrånvaro, utan att det snarare är brist på anpassningar utifrån behovet som har lett till utmaningarna i skolan. Adhd/ADD

Adhd (attention deficit hyperactivity disorder) innebär bland annat att en person kan ha svårt att koncentrera sig, hantera impulser, styra uppmärksamheten och styra aktivitetsnivån. Diagnosen adhd kan utmärka sig mer åt det hyperaktiva, impulsstyrda hållet alternativt vara en variant av adhd men utan överaktivitet och impulsivitet, vilken benämns ADD. Flickor med adhd. Ofta blir flickor och kvinnor förbisedda med sina svårigheter även om de egentligen uppfyller kriterierna för adhd. Det här beror på att de generellt inte passar in i den stereotypa bilden av en person med adhd, såsom den hyperaktiva pojken som många ser framför sig då de talar om adhd. Flickor har en större förmåga att kamouflera sina svårigheter och kämpar med att passa in. Det gör att flickor får adekvat hjälp senare, då svårigheterna missas i till exempel skolmiljön. Det har också visat sig att ju mer begåvade flickorna är, desto större är risken för att deras svårigheter missas. Föräldrar signalerar ofta tidigt kring sina döttrar, men det är en längre väg för flickor att få stöd, hjälp och adekvat utredning. Beteenden som utåtagerande beteende, impulsiva beteenden och problem i sko-

77414070.1.1_Inlaga.indd 13

2023-09-05 09:57:18

lan brukar inte vara det som utmärker sig vid flickor med adhd. Då det kommer till flickor behöver vi vara uppmärksamma på andra problem. Flickor som kämpat sig igenom en skoldag kanske enbart visar upp sina svårigheter, såsom extrem trötthet eller utåtagerande beteende, hemma för sina föräldrar eftersom de där befinner sig på en trygg plats. Autism

Denna diagnos ställs med diagnosmanualen DSM-5. Autism utmärker sig genom att personen kan vara oflexibel i förhållande till sin omgivning och därför är beroende av förutsägbarhet och rutiner. Personer med autism har ofta svårigheter med social ömsesidighet och bristande förmåga att förstå situationer ur andra personers perspektiv. Det kan också vara svårt att hantera intryck då perceptionen skiljer sig från andra. Utifrån kommande intryck som ljud och ljus kan upplevas starkare av personer med autism än av andra. Flickor med autism. Liksom hos flickor med adhd får flickor med autism ofta stöd senare än pojkar. Detta tros bero på att flickor missas eftersom de inte uppvisar samma symtom som pojkar. Ofta kommer flickors problematik till uttryck främst i hemmet och inte i förskola och skola. Det leder till att professionella lägger förklaringar till flickors svårigheter i hemmet istället för på en diagnos. Att diagnosen missas leder ofta till sekundär problematik med psykisk ohälsa, såsom ångest och självskadebeteende. Ofta är det först då som dessa flickor uppmärksammas.

77414070.1.1_Inlaga.indd 14

2023-09-05 09:57:18

Skolkare och hemmasittare Förutom uppdelningen mellan individuella, sociala och familjerelaterade faktorer är det också av vikt att du kan skilja mellan så kallade ”skolkare” och ”hemmasittare”. Skolkare – kännetecknas av att de har utvecklat ett normbrytande beteende som drogbruk eller kriminalitet. Hemmasittare – lider snarare ofta av någon form av diagnos eller flera diagnoser, där depression, ångest, separationsångest hör till de vanligast förekommande. Har ofta någon eller flera olika neuro psykiatriska diagnoser.

När det kommer till hemmasittare är barnets frånvaro från skolan oftast en situation som föräldrar känner till. Skolk sker däremot i högre omfattning utan föräldrarnas vetskap. Uppdelningen är viktig såtillvida att de personer som vi närmast refererar till i den här boken är hemmasittarna. Kategoriseringen kan dock problematiseras eftersom dessa två grupper kan gå in i varandra. En skolkare kan lika väl som en hemmasittare lida av oro, ångest eller någon form av diagnos som gör att skolan blir för svår. Människor har olika sätt att hantera utmaningar i livet beroende på flera olika faktorer och det bör vi ha med oss. När vi arbetar med skolfrånvaro ställer vi oss inledningsvis alltid frågan: ”Hur mår det här barnet?” snarare än ”Hur beter sig det här barnet?” Vi har också fokus på hur barnet har presterat i skolan och vilka kunskaper barnet har. I forskningsvärlden görs en skillnad mellan skolkare och hemmasittare vad gäller orsaker och beteenden men också hur dessa bör bemötas för att få dem tillbaka till skolan. 21

77414070.1.1_Inlaga.indd 21

2023-09-05 09:57:18

”Varför fanns det inga hemmasittare förr?” En vanlig fråga som återkommer i debatten kring barn som inte går i skolan är varför dessa barn finns nu, men inte ”på min tid”? Detta kan delvis förklaras med de reformer som skett i skolvärlden de senaste tio åren. År 2011 kom en ny skollag som kom att innebära stora utmaningar för vissa barn. Bland annat fanns en inkluderingstanke som byggde på att alla barn skulle inkluderas med sina jämnåriga kamrater i skolan. Man tog då bort de små undervisningsgrupperna där barn med extra behov tidigare erbjudits extra stöd. Stödet skulle nu istället ges i den stora gruppen tillsammans med övrig klass. Omkring tio år senare har det visat sig att denna inkluderingstanke inte var praktiskt genomförbar, och förlorarna har blivit de elever som inte klarar att ta in kunskap i helklass. Upptäckten har lett till att skolorna runt om i Sverige sedan en tid åter har börjat bygga upp små grupper. Men det är långt ifrån etablerat och fortfarande har alltför många elever det för svårt att uppnå målen. Parallellt med inkluderingstanken ändrades också betygssystemen och kraven för att uppnå godkända betyg höjdes. Skolan har även fokuserat mer på projektarbete där elever förväntas söka kunskap på egen hand samt arbeta mer i grupparbeten. Det ställer också höga krav på barn väldigt tidigt i skolan.

77414070.1.1_Inlaga.indd 22

2023-09-05 09:57:18

Att utreda problematisk skolfrånvaro i socialtjänsten

Appelgren Hansen • Söderholm

ÄR EN ELEV inte kommer till skolan behöver

Gisela Appelgren Hansen Emma Söderholm

Att utreda

problematisk skolfrånvaro i socialtjänsten

ISBN 9789177414070

9 789177 414070

77414070.1.1_Omslag.indd 2-3

2023-09-05 08:06:14