Issuu

JENNY EDVARDSSON

ATT UNDERVISA PÅ HÖGSTADIET OCH GYMNASIET

EN HANDBOK

FÖR LÄRARE

Att undervisa på högstadiet och gymnasiet

Jenny Edvardsson

ISBN 978-91-7741-406-3

Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia

Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Pernilla Rönnlid

Omslag och grafisk form: Hanna S. Larsson

Första upplagan, första tryckningen

Tryck: ADverts, Lettland 2024

Gothia Kompetens

Box 22543, 104 22 Stockholm

Kundservice 08-462 26 70

info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se

Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

JENNY EDVARDSSON

ATT UNDERVISA PÅ HÖGSTADIET

OCH GYMNASIET

EN HANDBOK FÖR LÄRARE

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ETT DIDAKTISKT PERSPEKTIV PÅ UNDERVISNINGEN

Vad är didaktik?

De didaktiska frågorna

Den didaktiska triangeln

Det didaktiska kontraktet

Inkludering

Hur kan inkludering se ut i klassrummet?

Språklig sårbarhet, sårbar undervisning och hållbar undervisning 44

Inkludering, goda relationer och ett gott klassrumsklimat 50

innebär ett språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt?

FÖRORD

Hösten 1994 påbörjade jag min utbildning till gymnasielärare i ämnena svenska och historia och efter några års utbildning fick jag möjlighet att parallellt med studierna vikariera på en gymnasieskola. Där och då började mitt arbete i skolans värld, en värld som jag aldrig lämnat. Jag har under åren hunnit arbeta som lärare, skolutvecklare, förstelärare och skolledare. Sedan 2019 arbetar jag på lärarutbildningen parallellt med att jag är doktorand i pedagogiskt arbete.

Jag trivs i skolan och jag gillar att vara lärare. Jag brukar säga att jag är lärare, inte att jag arbetar som lärare. Att vara lärare är en del av min identitet. Lärar-Jenny finns med mig hela tiden. När jag läser böcker tänker jag undervisning och det gör jag också om jag besöker en utställning, ser på tv eller hör ett intressant radio- eller poddinslag. Hur skulle detta kunna ta plats i min undervisning? Med vilka delar i läroplanens första kapitel kan jag koppla samman boken jag läst? Vilka delar av det centrala innehållet berörs om jag väljer att lägga in radioinslaget i undervisningen eller tar med eleverna på utställningen?

Även när jag skriver denna bok finns lärar-Jenny närvarande. Vad kan blivande och verksamma lärare ha nytta av? Vad från mina erfarenheter och min undervisningspraktik kan andra ta del av? Jag vill dela med mig av det konkreta och det undervisningsnära men som med allt annat har också det sin utgångspunkt i tankar och teorier kring undervisning och lärande, något du kommer att märka under läsningen. Jag tar avstamp i

de teorier och modeller som har hjälpt mig att skapa och iscensätta undervisning för att sedan konkretisera med klassrumsexempel.

Att undervisa på högstadiet och gymnasiet – en handbok för lärare fokuserar på undervisningen, hur du som lärare kan tänka när du planerar, iscensätter och utvärderar din undervisning. Boken innehåller fem kapitel där det första tar avstamp i lärarrollen. Vad innebär det att vara lärare? Vilka kompetenser behöver man erövra och hur kan man bli en god ledare i klassrummet? Bokens följande fyra kapitel berör olika perspektiv på undervisningen. Först ger jag ett didaktiskt perspektiv. Här presenterar jag exempelvis de didaktiska frågorna och den didaktiska triangeln samt ger exempel på hur man utifrån dem kan tänka, planera och genomföra sin undervisning. Därefter presenterar jag undervisningspraktiken ur ett inkluderande perspektiv. Vad innebär egentligen inkludering och när är inkludering en hjälp respektive en stjälp? Sedan presenterar jag undervisning utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande perspektiv. Vad är det och vad händer i undervisningen om både språket och ämnesinnehållet hamnar i fokus? Bokens sista kapitel har fokus på skolans värdegrund. Vad innebär den och hur kan man som lärare arbeta med värdegrundsfrågorna i undervisningen?

I slutet av alla kapitel finns reflektionsfrågor om man vill läsa och arbeta med boken i ett lärarlag eller i ett kollegium. De kan även användas för egen reflektion.

Målgrupp för boken är ämneslärare, alltså lärare som undervisar på högstadiet och gymnasiet.

Jag hoppas att du ska finna boken intressant och att den ska ge upphov till både egna reflektioner och kollegiala samtal.

Kristianstad juni 2024

Jenny Edvardsson

1 ATT VARA LÄRARE

Vi tittar på vilka kompetenser du behöver erövra som lärare samt hur du genom ditt ledarskap kan skapa ett gott klimat i klassrummet.

Lärarens olika kompetenser

Vad innebär det att vara lärare? Det är en fråga som jag ofta ställer till mig själv men också till mina lärarstudenter. Frågan är inte helt enkel att besvara. Att vara lärare innefattar så många olika aspekter och svaret kan bli olika beroende på vilken lärarkategori du frågar, vilket stadium du undervisar i, vilket eller vilka ämnen du undervisar i och undervisningens kontext. Genomför du all din undervisning på distans kan läraryrket se ut på ett sätt. Arbetar du på övningsfältet, där eleverna får lära sig köra grävare, ser det kanske ut på ett annat sätt och undervisar du i ämnet svenska, där undervisningen till största del genomförs i ett vanligt klassrum, kan det se ut på ett tredje sätt.

Det finns dock en sak som förenar alla lärare – vi måste inneha olika kompetenser. En modell som ofta förs fram för att visa på kompetenserna är den som kallas TPACK, se figur 1 på nästa sida.

TPACK står för Technological Pedagogical Content Knowledge och innehåller tre kompetenser som i figuren är inlagda i varsin cirkel. Här finns ämneskompetens (Content Knowledge, CK ) som handlar om ämneskunskaper. Alla som undervisar i ett ämne behöver ha ämneskunskaper i just det ämnet. Nästa cirkel är pedagogisk kompetens (Pedagogical Knowledge, PK ), alltså en pedagogisk kunskap som gör att man kan översätta ämneskunskaperna i en undervisning. Sist men inte minst finns teknologisk kompetens (Technological Knowledge, TK ) – teknisk kunskap. Att vara lärare i dag innebär att du behöver behärska olika digitala system, program och tjänster för att kunna sköta din undervisning och ditt läraruppdrag.

Som du ser i figuren går cirklarna in i varandra och i dagens svenska skola måste vi ofta ha alla tre kompetenserna med oss i en undervisningssituation. Vi måste med andra ord hamna i cirkelns mitt och ha det som kallas för Technological Pedagogical Content Knowledge eller TPACK som det oftast förkortas.

Tekniskpedagogisk kompetens (TPK)

Teknisk-pedagogisk ämneskompetens (TPCK)

Teknologisk kompetens (TK)

Pedagogisk kompetens (PK)

Teknisk ämneskompetens (TCK)

Ämneskompetens (CK)

Pedagogisk ämneskompetens (PCK)

Kontexter

Figur 1. TPACK-modellen i svensk översättning. Källa: Boström m.fl., 2018, s. 22.

Som du också kan se är de tre kompetenserna inlagda i en stor cirkel. Den ska symbolisera kontexten, alltså det sammanhang där undervisningen bedrivs. Kontexten kan alltså se olika ut beroende på var du genomför din undervisning men också på vilket ämne du undervisar i eller vilken ålder det är på dina elever. Våra olika skolformer styrs exempelvis av olika läroplaner och de utgör en del av kontexten.

I de följande kapitlen, där undervisningen hamnar i fokus ur fyra olika perspektiv, kommer du att se att de olika kompetenserna som skrivs fram i TPACK finns med som en röd tråd. De behövs på olika sätt för att kunna iscensätta en undervisning som gynnar eleverna i din klass. Samtidigt kanske du upplever att det saknas kompetenser i TPACK-modellen och så är det – modellen är inte heltäckande. Det finns områden som inte täcks upp. Jag tänker exempelvis på den relationella kompetensen, alltså att kunna skapa goda relationer med eleverna. Genom en relationell kompetens har du också förmågan att skapa ett gott klassrumsklimat och det är viktigt för att eleverna ska vilja och våga utvecklas och lära sig. I denna bok kommer du att få läsa om det relationella i kapitel 3, Ett inkluderande perspektiv på undervisningen, men också under avsnittet Lärarens ledarskap här nedan. En annan kompetens som du kanske upplever saknas är den som rör ledarskap. Därför kan vi stanna upp lite vid lärarens ledarskap och fördjupa oss i hur du som lärare kan utveckla det.

Lärarens ledarskap

Förutom att du som lärare behöver erövra de kompetenser som jag beskrivit ovan är det viktigt att du också utvecklar en form av ledarskap i klassrummet. Jag skriver en form av då ledarskapet kan ta sig olika uttryck, inte minst beroende på vem du är och hur din klass ser ut. Det är något som jag kommer att återkomma till.

Om man kort ska sammanfatta vad som ingår i lärarens ledarskap kan det göras i form av en cirkel med tre tårtbitar i, se figur 2 på nästa sida.

Didaktisk kompetens

Ledarskapskompetens

Relationskompetens

Figur 2. I lärarens ledarskap ingår olika kompetenser.

En tårtbit handlar om den didaktiska kompetensen, en om ledarskapskompetens och en om relationskompetens. Den didaktiska kompetensen kan sammanfattas med att ha goda ämneskunskaper och en förmåga att förmedla dem till eleverna. Det skulle alltså i TPACK-modellen vara detsamma som ämneskompetens tillsammans med pedagogisk kompetens. Ledarskapskompetensen kan sammanfattas med att ha en förmåga att planera, organisera och genomföra undervisningen och få eleverna att göra just det som det är tänkt att de ska göra. I TPACK-modellen ligger detta inom pedagogisk kompetens. Den tredje tårtbiten är relationskompetens och precis som beskrivits ovan handlar det om att kunna skapa goda relationer med sina elever samt att se till att det skapas ett gott klassrumsklimat. Det har visat sig att lärarens ledarskap kan påverka studieron och klassrumsklimatet, något vi nu ska fördjupa oss i.

Reflektionsfrågor

• Vad anser du är viktigt i en lärares ledarskap?

• Kan TPACK-modellen hjälpa dig när du ska utvärdera ditt eget ledarskap?

• Vilken av de tre kompetenserna – den didaktiska, den relationella eller ledarskapskompetensen – upplever du är din starkaste? Vilken av de tre kompetenserna behöver du utveckla?

• Hur arbetar du för att utveckla ett gott klassrumsklimat och studiero?

Ta hjälp av figur 3 på sidan 16 och resonera kring de olika delarna.

• Hur gör du när du går från en aktivitet till en annan under en lektion? Upplever du att det kan bli stökigt eller oroligt i klassen vid övergångar? Vad kan du i så fall göra för att underlätta övergångarna för dina elever?

EFTERORD

Läraryrket är komplext och det kan ses ur många olika perspektiv och synvinklar. I denna bok har jag valt att fokusera på vissa avgränsade aspekter av läraryrket och då främst på dem som rör den direkta undervisningen – vårt huvuduppdrag. Det är här vi kan göra stor skillnad. Genom att fundera över hur vi planerar vår undervisning (det didaktiska perspektivet), hur vi kan få fokus på både språk och ämnesinnehåll (det språk- och kunskapsutvecklande perspektivet) i undervisningen, hur vi kan arbeta inkluderande (det inkluderande perspektivet) och hur vi kan låta värdegrundsuppdraget (värdegrundsperspektivet) bli en del av den ordinarie undervisningen kan vi utvecklas som lärare samtidigt som vi utvecklar vår egen undervisningspraktik. Att vara lärare handlar med andra ord också om att utvecklas. Vi kommer att möta olika klasser, undervisa i olika ämnen, få arbeta utifrån olika läroplaner – allt det gör att vi behöver utvecklas. Min förhoppning är att boken både ska tjäna som inspirationskälla till verksamma och blivande ämneslärare och som utgångspunkt för kollegiala diskussioner med fokus på undervisningen. Jag hoppas vidare att boken både skapar igenkänning och utmanar i frågor som rör lärarrollen och lärares undervisning.

Hur kan du som lärare påverka elevernas lärande genom ditt ledarskap och undervisningssätt? Vilka kompetenser behöver du och hur skapar du ett hållbart lärande där värdegrunden tar plats i samtliga ämnen och där alla elever kan delta och utveckla både språk- och ämneskunskaper?

Denna bok fokuserar på undervisning. Författaren tar avstamp i lärarrollen och lyfter fram olika perspektiv på undervisningen –det didaktiska, det inkluderande samt ett språk- och kunskapsutvecklande perspektiv. Dessutom visar hon hur värdegrundsuppdraget kan vävas in i undervisningen, till exempel genom skönlitteratur.

Boken vänder sig till ämneslärare på högstadiet och gymnasiet och kan användas som underlag i kollegialt lärande. Författaren varvar teori med konkreta exempel och varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor för ett kollegialt lärande eller egen reflektion.

Jenny Edvardsson är lärare i svenska och historia för högstadiet och gymnasiet samt i svenska som andraspråk. Hon är i dag doktorand inom pedagogiskt arbete och lärarutbildare vid Högskolan Kristianstad. Hennes forskning handlar om hur skönlitteratur kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Jenny har gett ut flera böcker.