9789177413868 by Smakprov Media AB

ISBN 9789177413868

9 789177 413868

RTI- modellen i praktiken

CAMILLA NILVIUS är lektor i pedagogik på Institutionen för pedagogik och lärande vid Linnéuniversitet. Hon har över 25 års erfarenhet som klasslärare och speciallärare i årskurs F–3 och disputerade 2022 med en avhandling om RTI i svensk skolkontext.

CAMILLA NILVIUS

lltför många elever i lågstadiet når inte tillräckliga läs-, skriv- och räknekunskaper för att ta till sig undervisningen. För att förebygga att elever misslyckas behöver de upptäckas i tid och få tidiga insatser. Response to intervention, RTI, är en forskningsbaserad modell som erbjuder en tydlig stödstruktur. Elevers utveckling i årskurs F–3 följs noggrant och insatser sätts in tidigt, i helklass, i mindre grupp och enskilt. Med RTI kan skolan öka elevernas chanser till en framgångsrik skolgång och minska behovet av särskilt stöd i högre årskurser. Författaren ger konkreta råd och verktyg för hur klasslärare och speciallärare tillsammans kan planera och genomföra insatser på olika nivåer inom RTI. Fokus ligger på att fånga upp elever som är i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Boken vänder sig i första hand till lärare i årskurs F–6 och speciallärare, men berör även rektorsrollen och andra professioners funktion i arbetet med RTI.

CAMILLA NILVIUS

RTImodellen i praktiken Tidig upptäckt och tidiga insatser i läs-, skriv- och räkneundervisning

RTImodellen i praktiken

© 2024 Författaren och Gothia Kompetens AB ISBN 978-91-7741-386-8 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Lena Vestlin Omslag, grafisk form och illustrationer: Anna Hild Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2024

Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet. Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

CAMILLA NILVIUS

RTImodellen i praktiken

Tidig upptäckt och tidiga insatser i läs-, skriv- och räkneundervisning

INNEHÅLL

Förord Bokens upplägg Författarens tack

1. Grundläggande färdigheter och elever i behov av stöd Grundläggande färdigheter i våra styrdokument Grundläggande färdigheter i relation till specialpedagogiska insatser Vad säger styrdokumenten? Läsa-skriva-räkna-garantin Hur fungerar stöd till elever och läsa-skriva-räkna-garantin?

2. Vad är Response to intervention (RTI)? En historisk beskrivning Vad är RTI? Kritik mot RTI

7 11 12

13 14 18 23 25 26

29 29 31 38

3. Evidensbaserad läsundervisning inom RTI

Svenska interventionsstudier i läsning

4. Praktiskt arbete med RTI i lager 1–4

RTI på Solskensskolan – ett fiktivt exempel Rektor förbereder implementering – en plan skrivs

56 59

5. Monitorering – dynamisk bedömning inom RTI Obligatoriska bedömningsmaterial i läsa-skrivaräkna-garantin Progressionsmonitorering Hur genomför man denna monitorering i praktiken? Vem ska monitorera? Monitoreringens varför och dess fallgrop

6. Implementering av RTI – rektors roll

73 74 77 79 81 81

En strategisk plan för implementering av RTI

7. Professioner, roller och kompetenser inom RTI

Klassläraren Speciallärare Andra professioner på skolan i relation till RTI

91 95 97

8. Kollaborativa möten inom RTI Samtalsstruktur för lärare och speciallärares kollaborativa möte Lesson study och RTI

9. Elevers och vårdnadshavares delaktighet i RTI Återkoppling – formativ bedömning Vårdnadshavares delaktighet i RTI

101 101 105

107 109 110

Checklista för implementering av RTI på en skola

113

Referenser

116

FÖRORD

De första skolåren är mycket viktiga och det är få som skulle argumentera emot det. Det är under de första skolåren som grunderna läggs. Elever lär sig att läsa, skriva och räkna. Dessa grundläggande färdigheter utgör sedan en stabil bas som underlättar för allt annat vidgat och fördjupat lärande under skolåren och genom livet. I alla fall borde det vara så, för vi vet sedan länge att om grunderna befästs de första skolåren så förebygger det skolsvårigheter. Men vi är många lärare, speciallärare/specialpedagoger, rektorer, politiker, lärarutbildare och andra som har erfarenheter av att detta inte alltid fungerar. Vi vet det för att vi möter elever som inte kan läsa, skriva och räkna, trots att de har gått många år i svensk skola. Som doktorand skrev jag en avhandling som relaterar till detta, den hette Response to intervention – en specialdidaktisk modell för att förebygga lässvårigheter. Där undersökte jag hur en specifik modell, RTI-modellen, fungerade i svensk skola när det gällde att förebygga lässvårigheter de första skolåren. Den fungerade bra. När modellen användes var det färre elever som hade svårigheter med att läsa efter årskurs 2 och 3 (Nilvius, 2022). Efter att jag hade skrivit färdigt avhandlingen var det många verksamma lärare, spe7

ciallärare, rektorer och andra som hörde av sig till mig med frågan: ”Men hur gör man då rent praktiskt när man implementerar RTI-modellen i praktiken?” Det gav mig inspiration att skriva den här boken, som också blir ett försök att överbrygga klyftan mellan forskning och praktik. Boken är tänkt som en handbok för hur implementering av RTI-modellen kan gå till i praktiken och den lyfter olika aspekter som kan behöva beaktas. När jag har studerat RTI i svensk skolkontext så har de grundläggande färdigheterna läsa, skriva och räkna varit i fokus. I avhandlingen undersöktes enbart elevers läsinlärning och hur läs svårigheter kan förebyggas i relation till RTI. Det har inneburit att mina studier i avhandlingen särskilt har fokuserat insatser som hjälper eleverna att knäcka läskoden och komma i gång med att läsa, men i en balanserad läsundervisning som också fungerar språkutvecklande. Därför är det främst RTI i relation till läsinlärning under de första skolåren som jag tar upp i denna bok. Men eftersom läsande och skrivande kan ses som två sidor av samma mynt, är det också relativt enkelt att även omsätta RTI till elevers skrivinlärning. Eftersom jag har studerat RTI i relation till grundläggande aritmetiska färdigheter i matematik utanför mitt avhandlingsarbete, finns även detta ämne med på några ställen i boken. Ibland kallar jag däremot matematiken för räkna i relation till läsa-skriva-räkna-garantin. RTI är enligt min mening lämplig för att säkra alla elevers grundläggande färdigheter i att både läsa, skriva och räkna under de första skolåren och min förhoppning är att du kommer att kunna läsa och använda bokens innehåll inom dessa tre områden. RTI-modellen är egentligen ett sätt att organisera en skolas verksamhet med fokus på tidig upptäckt och tidiga insatser. Modellen 8

har i tidigare internationell forskning visat sig vara särskilt effektiv när det handlar om grundläggande färdigheter (Arias-Gundín & García Llamazares, 2021; Bryant m.fl., 2008). Man kan ställa sig frågan varför RTI kan behöva implementeras i svenska skolor och svaret på det är att vi i Sverige har elever som lämnar lågstadiet utan att kunna läsa, skriva och räkna. Att det då finns en modell som skolan kan använda för att motverka det är hoppingivande. Det finns internationell forskning som visar att antalet elever i behov av stöd kan minska avsevärt om RTI-modellen implementeras. Ett exempel är Michael Grosche och Robert J. Volpe (2013) som har forskat om hur effektivt RTI är för elever i risk för lässvårigheter. De hävdar att antalet elever i behov av stöd kan minska från 9 till 1,5 procent när RTI används. Det är mycket lovande. Om du däremot arbetar på en skola där alla elevers utveckling av grundläggande färdigheter redan fungerar väl – där elever identifieras tidigt, snabbt får stöd om de uppvisar svårigheter och där de insatser som görs är så effektiva att det inte finns behov av stöd och anpassningar i läs-, skriv- och räkneundervisningen efter några år i skolan – ja, då behöver inte du eller din skola fundera på att implementera någon RTI-modell. Då har ni redan ett fungerande system på plats. Men om det är så att ni har elever som efter några år i skolan fortfarande kämpar med att läsa, skriva eller räkna och att organisationen av tidig identifiering och insatser för dessa elever i viss mån saknar systematik, då kan RTI-modellen göra stor skillnad – framför allt för eleverna. Ett potentiellt hinder för att implementera RTI är de eko nomiska aspekterna. Det kostar att satsa på tidig upptäckt och tidiga insatser, exempelvis att ha kompetenta lärare som inte har större klasser än att de hinner med sina elever. Dessutom behövs 9

utbildade speciallärare som kan stötta lärarna både i klassrummet och med de elever som behöver perioder av extra träning. För en rektor med en budget på årsbasis kan det på kort sikt framstå som kostsamt att rikta mycket resurser mot de första årskurserna. Det finns dock viktiga aspekter att beakta på längre sikt. Det är billigare i det långa loppet att satsa på förebyggande och främjade insatser än på åtgärdande. Barn som slås ut ur skolsystemet för att de inte kan tillgodogöra sig utbildningen riskerar att bli mycket kostsamma för både skola och samhälle. Dessutom vet vi att elevers mående är nära kopplat till deras självbild och tilltro till sin förmåga (Swalander & Taube, 2007). Om elever får lyckas i tidiga skolår och utrustas med färdigheter som behövs för fortsatt lärande så motverkas personliga misslyckanden. Därför behöver de specialpedagogiska resurser som finns i svensk skola omfördelas så att de riktas mer aktivt mot de första skolåren (Nilvius, 2022). Jag vill understryka att bokens fokus på grundläggande färdigheter inte på något sätt speglar hela elevens lärande eller utgör det enskilt viktigaste i skolan. Alla de värden och förmågor som eleverna ska utveckla i vår nuvarande läroplan är centrala för att de ska kunna fungera som aktiva samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle. I ett livslångt lärande räcker det inte med grundläggande färdigheter som att kunna läsa, skriva och räkna. Eleverna behöver vara bildade, reflekterande, analyserande, kritiska och kompetenta samhällsmedborgare. Men när eleverna behärskar grundläggande färdigheter får de långt bättre möjligheter att ta till sig fördjupade och vidgade kunskaper och förmågor under skoltiden – och genom livet.

Under de drygt 20 år jag var verksam som lärare och special lärare på lågstadiet upptäckte jag att det går alldeles utmärkt att jobba systematiskt och intensivt med grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna parallellt med en tematisk ämnesövergripande, motiverande och stimulerande undervisning, som har fokus på att utveckla elevernas förmågor och kunskaper. Att det går att kombinera en sådan undervisning i grundläggande färdigheter med en stimulerande undervisning, där alla elever är motiverade och lär tillsammans, kanske framstår som en utopi, men det är möjligt. Med min egen erfarenhet från skolan och med rådande forskningsläge i ryggen känner jag mig helt trygg med att lyfta fram de fördelar som RTI kan ge i ett svenskt skolsystem.

Bokens upplägg I bokens två första kapitel beskrivs den svenska skolans system för stöd till elever i relation till grundläggande färdigheter och hur RTI kan komplettera detta system. I det tredje kapitlet fokuserar jag på vad evidensbaserad läsundervisning inom RTI kan vara. I det fjärde kapitlet får du ta del av ett fiktivt exempel på hur RTI kan fungera rent praktiskt. De olika aspekterna av RTI beskrivs då bara översiktligt. I de följande kapitlen fördjupas olika centrala aspekter av RTI. Avslutningsvis finner du en bilaga med en checklista som kan stödja dig och din skola när ni implementerar RTI. Samma funktion fyller de diskussionsfrågor som avslutar varje kapitel.

Författarens tack Jag vill rikta ett stort tack till alla de personer runt omkring mig som har stöttat mig under skrivandets gång. Tack till min familj, som ännu en sommar stod ut med mig skrivandes på datorn. Tack till min vän och kollega Helen Egerhag, som tog sig tid att läsa hela boken och sedan gav konstruktiv kritik samt förslag på språkliga förbättringar. Många tack för allt. Med förhoppning om givande läsning! Camilla Nilvius Värnamo, oktober 2023

återkommande följer upp elevernas utveckling med hjälp av uppmätta värden. Kanske kan du som läsare känna igen det som beskrivs här ovan, där barn går många år i skolan utan att få det stöd de behöver och utreds först långt upp i skolåren. Så kan det vara även i Sverige. Eller så har du tänkt på att det ofta talas om betydelse av tidig upptäckt och tidiga insatser i skolan. Kanske minns du också trenden med DBDM och summativ och formativ bedömning som underlag för undervisning? RTI är relaterade till alla dessa frågor och aspekter.

Vad är RTI? RTI, eller Response to intervention, är en modell eller ett ramverk som används för att tidigt identifiera och ge stöd till elever som riskerar att få svårigheter att nå målen i sin lärande (Nilvius, 2022). Modellen är alltså proaktiv och förebyggande, den fokuserar inte på elever som har gått många år i skolan eller som har konstaterade inlärningssvårigheter. Eftersom RTI är en modell för tidig upptäckt och tidiga insatser får elever som riskerar att utveckla svårigheter successivt alltmer intensiva, evidensbaserade och individanpassade insatser om de är i behov av det. Dessa insatser och ”monitoreringen” av elevens utveckling är centrala aspekter för att så långt det är möjligt motverka att elever hamnar i svårigheter (Fuchs & Fuchs, 2006). Response to intervention sätter ljus på begreppet intervention. En intervention är egentligen ett samlingsbegrepp för åtgärder, behandlingar, metoder och systematiska insatser (Sundell, 2012). Systematiska insatser kanske känns mer naturligt att använda på svenska än intervention när det handlar om undervisningsinsatser. Jag brukar kort och gott använda begreppet insatser när jag 31

beskriver RTI-modellen. Ett kännetecken för insatserna är dock att det handlar om medvetna och evidensbaserade åtgärder som görs för att åstadkomma en förändring. Det är det som är grundtanken i RTI, att åstadkomma positiva förändringar av elevers utveckling med hjälp av interventioner/insatser. Eleverna ska respondera eller ”svara på” interventionerna/insatserna och utvecklas av dem. Om eleverna inte utvecklas av åtgärderna kan dessa behöva justeras (Nilvius, 2022). I USA har RTI-modellen som sagt mest använts inom läs- och matematikundervisning, men också för elever med problematiskt beteende eller bristande skolnärvaro. Jag har här valt att beskriva RTI som främst kopplat till läsundervisning, men det är relativt enkelt att omsätta till skrivundervisning eller undervisning i grundläggande aritmetik inom matematik. Modellen är prövad på lågstadiet i matematik i Sverige med goda resultat, där antalet elever i behov av stöd minskade signifikant när RTI användes (Roos m.fl., 2023). När RTI tillämpas för att utveckla elevers läsande, skrivande eller matematiska förmåga utmärks modellen oftast av tre lager (tiers på engelska) av insatser (Nilvius, 2022). Elevernas respons på undervisningen är som sagt central. För elever som inte utvecklas av den inledande undervisningen ges intensivare insatser inom ramen för RTI-modellen (se figur 1, s. 33). RTI-modellen börjar med evidensbaserad och differentierad undervisning i det ordinarie klassrummet – lager 1. Evidensbaserad undervisning innebär att läraren använder metoder och arbetssätt som har bevisats vara effektiva i forskningsstudier. Evidensbaserad undervisning grundar sig inte på en enstaka studie utan på systematiskt sammanställd forskning – ofta från systematiska översikter och metaanalyser. En sådan systematisk översikt om läs- och 32

Lager 3 Elever som inte utvecklas av lager 1 och 2 En till en undervisning Monitorering Lager 2 Elever som inte utvecklas av lager 1 Extra undervisning i små grupper Proaktiv, differentierad och evidensbaserad undervisning Monitorering

Lager 1 Proaktiv, differentierad och evidensbaserad undervisning Monitorering

FIGUR 1. RTI-modellen med de tre lagren. (Fritt återgiven från Impact of

Special Needs, u.å.)

skrivundervisning i tidiga skolår som har direkta rekommenda tioner till lärare om hur de kan evidensbasera sin undervisning är: Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Den har genomförts av forskargruppen Karin Taube, Åke Olofsson och Ulf Fredriksson (Taube m.fl., 2015) på uppdrag av Vetenskapsrådet. Denna beskrivs ytterligare i kapitel 3. Det finns även motsvarande rekommendationer i matematik (Fuchs m.fl., 2021). Differentiering innebär att undervisningen anpassas efter elevernas behov och förutsättningar.

ISBN 9789177413868

9 789177 413868

RTI- modellen i praktiken

CAMILLA NILVIUS

RTImodellen i praktiken Tidig upptäckt och tidiga insatser i läs-, skriv- och räkneundervisning