9789177413608

Pernilla Unevik är förskollärare, specialpedagog och utbildad sensomotorisk tränare. Hon arbetar som central utvecklingsledare mot förskolor i Österåkers kommun samt fortbildar och föreläser.

ISBN 9789177413608

9 789177 413608

MOTORIK MED ALLA SINNEN

Åsa Hagdahl är utbildad sensomotorisk tränare som fortbildar, föreläser och tar emot barn och deras föräldrar för träningsupplägg. Hon har drivit ett flertal skolprojekt inom sensomotorik.

PERNILLA UNEVIK

Motorik är för många synonymt med rörelse, men det är så mycket mer.

Grundmotoriska förmågor, integrerade reflexer, sinnenas samspel och ålders­ typisk motorisk utveckling är grunden för barns utveckling och lärande – både här och nu och i framtiden.Väl utvecklad motorik i nära samarbete med sinnena gynnar barn på många sätt såväl fysiskt och kognitivt som psy­ kiskt och socialt.

Men vad gör man när ett barn behöver stöd i att utveckla sina motoriska färdigheter? Förskolan har i uppdrag att främja barns fysiska hälsa, motori­ ska utveckling och välbefinnande. Detta innebär att pedagoger behöver ha kunskap om barns motoriska utveckling och förmågor för att kunna planera och genomföra lämpliga aktiviteter.

Den här boken beskriver lättfattligt och tydligt varför motorisk och sensomotorisk utveckling är så viktigt och vilka svårigheter det kan leda till om barn inte har förmågorna. Den beskriver också hur man kan arbeta med detta på ett strukturerat och målinriktat sätt. Författarna ger många förslag på övningar och lekar som stödjer barns utveckling och som kan tjäna som inspiration i undervisningen.

Boken vänder sig främst till yrkesverksamma inom förskolan men kan också läsas med stor behållning av andra som arbetar med barn, till exempel inom barnhälsovården, samt av föräldrar och andra som är intresserade av att främja barns motoriska utveckling.

ÅSA HAGDAHL

En utmärkt vägledning i hur man kan stimulera barns sinnen och motorik på ett sätt som också gör det roligt för barnen.

Hugo Lagercrantz, professor emeritus i barnmedicin

ÅSA HAGDAHL PERNILLA UNEVIK

MED ALLA SINNEN – grund för barns lärande

INNEHÅLL

FÖRORD Om författarna

INLEDNING Begreppet och ordet sensomotorik

1. HJÄRNANS OCH NERVSYSTEMETS UTVECKLING

9 10 11 13

15

Nervsystemet

15

Hjärnan – vår sambandscentral

19

Lärandets pyramid

21

Summering

25

2. SINNEN

27

Balanssinnet (vestibulära)

28

Muskel- och ledsinnet (kinestetiska)

30

Känselsinnet (taktila)

32

Synsinnet (visuella)

34

Hörselsinnet (auditiva)

36

Smak- och luktsinnet (olfatoriska och gustatoriska)

40

Sinnenas samspel

41

Perception

42

Summering

45

3. REFLEXER

47

Primitiva reflexer

48

Hållningsreflexer

62

Summering

63

4. MOTORIK OCH MOTORISK UTVECKLING Automatisering

65 66

Reflexer och primära rörelser

67

Grovmotoriska grundrörelser

70

Finmotoriska grundrörelser

87

Motorik i motvind i dagens samhälle

90

Summering

93

5. ALLT HÄNGER IHOP En viktig del av helheten

95 96

Vad säger forskningen?

98

Summering

101

6. FÖRSKOLAN SOM FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE ARENA

103

WHO:s rekommendationer saknas i läroplanen

105

Tre kategorier av fysisk aktivitet

106

Våga observera, agera och låta barnen lyckas

109

Varierande lärmiljöer

110

Summering

111

7. LEKA, TRÄNA, ÖVA

113

Att tänka på innan

113

Grundrörelser

115

Sinnen och perception

146

Några reflexer

154

Finmotorik

158

Summering

159

8. STRESS

161

Olika saker stressar

162

Vad händer i kroppen vid stress?

164

Stressreaktioner

166

Undanröja stressorer

169

Summering

171

SLUTORD

172

LITTERATURFÖRTECKNING

173

I dag rör sig barn oftast för lite, särskilt innan de börjar i förskolan. De sitter i barnvagn eller åker bil i stället för att gå själva. Hemma tillbringar de stillasittande allt längre tid framför skärmar. Därför välkomnar jag boken Motorik med alla sinnen.

Den är en utmärkt vägledning i hur man kan stimulera barns sinnen och motorik på ett sätt som också gör det roligt för barnen. Boken innehåller också värdefull bakgrundsinformation om hjärnans och motorikens utveckling.

Boken rekommenderas varmt för läsning av förskollärare, special­ lärare, barnpsykologer, barnskötare, barnsjuksköterskor och intresserade föräldrar.

Hugo Lagercrantz, professor emeritus i barnmedicin

INLEDNING

Har du någonsin undrat hur barns motoriska utveckling och sinnen påverkar deras sociala, känslomässiga och kognitiva utveckling? Kan svårigheter med balans eller medrörelser i nacken göra det svårt för barn att cykla eller måla? Kan vissa ljud eller bestämda blickar göra att barn stänger av eller blir arga? Alla dessa frågor kan ha mer gemensamt än vad du tror. Balans, kroppsspråk, ljud och rörelser kan alla spela en viktig roll i vår sociala interaktion och vårt känslomässiga tillstånd.Vår motorik, eller förmåga att kontrollera våra rörelser, kan påverka allt från våra dagliga aktiviteter till förmågan att lära oss och utforska världen.

Vi har alla sett ett barn utforska världen genom att krypa runt på golvet, klättra upp på möbler, dra föremål framför sig, rulla runt bland kuddar, krypa, klättra, springa runt och balansera på ett ben med armarna rakt upp i luften.Vi ser ofta en inneboende nyfikenhet hos barn att utforska med kroppen. Detta är inte bara ett sätt för barn att leka, det är också nödvändigt för deras fortsatta utveckling. Genom att röra på sig och använda alla sina sinnen utvecklar barn sina färdigheter och sin förmåga att lära sig nya saker.

När barn rör sig på sig får de möjlighet att utforska sin omgivning och lära sig genom kroppen. Genom att leka, springa och hoppa kan de också uttrycka sina känslor och behov på ett mer fysiskt sätt, vilket underlättar kommunikationen med andra. Genom att röra sig tillsammans med andra barn kan de också känna delaktighet, lära sig att samarbeta och kommunicera på olika sätt.

11

Barns inneboende drivkraft att vara fysiskt aktiva kan dock variera.Vissa barn är naturligt mer rörliga och aktiva medan andra är mer stillsamma och föredrar att utforska och leka på ett lugnt sätt. Detta beror på olika faktorer såsom personlighet, temperament, intressen och tidigare erfarenheter. Men det beror också på om barnet har förmågan att känna rörelseglädje och om barnet har de motoriska och sensoriska förmågorna som krävs för att vara med i leken och vara aktivt.

Att vara motoriskt aktiv är inte samma sak som att ha bra motorik.

Bra motorik handlar om att ha god kontroll över kroppen och kunna utföra olika rörelser på ett effektivt och koordinerat sätt. Att ha bra motorik är en fördel för barn i vardagen. När de gungar, klättrar och ritar utvecklar de faktiskt samtidigt grunden för att enklare kunna lära sig läsa och skriva när de börjar skolan. Att ha ålderstypiskt utvecklade motori­ ska och sensoriska förmågor gör att barnet har förutsättningarna att vara aktivt tillsammans med andra på lika villkor i aktiviteter, samlingar och lekar. Det handlar om att kunna, få vara med och få känna känslan av att lyckas. Detta kan i sin tur öka barnets självkänsla och självförtroende.

Vad gör man när ett barn behöver stöd i att utveckla sina motoriska färdigheter? Det är här du som pedagog i förskolan spelar en viktig roll.

Förskolans uppdrag gällande rörelseundervisning är att främja barns fysiska hälsa, motoriska utveckling och välbefinnande. Detta innebär att pedagoger behöver ha kunskap om barns motoriska utveckling och förmågor för att kunna planera och genomföra lämpliga aktiviteter.

Häng med på denna resa och låt oss tillsammans upptäcka kraften i motorik och sinnenas samspel för barns utveckling. Ambitionen med boken är att den ska ge dig en tydlig bild av varför motorisk och sensomotorisk utveckling är så viktigt och vilka svårigheter det kan leda till om barnet inte har förmågorna. Genom att förstå varför hoppas vi att boken ska ge extra motivation, vilja och glädje till att arbeta med medveten motorik i förskolan.Vi vill också öka förståelsen hos dig som pedagog för att de vardagliga aktiviteter, omsorgsmoment, skapande aktiviteter,

12

lekar, sånger och ramsor ni gör – som på- och avklädning, ”tumme möter tumme”, ”Imse vimse spindel”, forma lera, gå på promenader och göra skogsutflykter – är mer betydelsefulla än vad du kanske tror.Varje sådan aktivitet är faktiskt viktig på riktigt. Du som pedagog är viktig på riktigt!

BEGREPPET OCH ORDET SENSOMOTORIK När majoriteten av människor hör ordet motorik blir tolkningen och bilden rörelser som görs som att gå, hoppa eller spela fotboll. Om någon är duktig på att hoppa långt tänker de flesta på att kroppens muskelrörelse gör att personen hoppar bra. Men bra och säker motorik är mycket mer komplext än så. Sinnen och motorik hänger ihop. Motorik kan inte göras utan nära samarbete med sinnena; sinnenas stimulans och input leder motoriken. För att förstå sinnenas och motorikens nära samspel använder vi oss av ordet sensomotorik. För en person som har utmaningar med balans, känselperception eller stabil syn kan träning av sinnena vara det bästa för att sedan kunna hoppa långt.

I boken använder vi båda orden – motorik och sensomotorik. Senso­ motorik när vi skriver mer tydliga exempel om sinnen och rörelser ihop och motororik när vi skriver mer om rörelser, exempelvis grundmotoriska förmågor.

13

Handreflexer

Bild 3.4

Här förenklar och förkortar vi igen och slår ihop två handreflexer (Babkinreflexen och gripreflexen). De här reflexerna är aktiva de första 3 månaderna respektive det första levnadsåret. De ska vara integrerade vid ungefär 4 månader respektive 1 år.

Vid en sensorisk känselsignal i mitten av handflatan gör Babkinreflexen att huvudet vrids åt sidan och lite nedåt, munnen öppnas och tungan kupas upp mot gommen – barnet gör sig redo att suga. Denna reflex är viktig för utvecklingen av tungans rörelser och påverkar tillsammans med ätreflexer förmågan att suga, svälja och tugga.

Vid gripreflexen gör en sensorisk signal med tryck i övre delen av handflatan att fingrarna sluts och griper tag. Gripreflexen är viktig för att lära sig att hantera, hålla och släppa saker. Genom att upprepa greppandet av föremål kan barnet öva på sin finmotorik och styrka i händerna.

För båda reflexerna gäller att de bidrar till att upptäcka världen genom munnen. En kloss i handen kommer åt de båda reflexutlösande punkterna i handen och barnet griper om klossen samtidigt som munnen öppnas och

56

tungan gör sig redo. Barnet tittar på klossen på nära och längre avstånd (öga–hand-koordination), drar den till munnen och smakar och känner på den (smak, känsel). Båda reflexerna förbereder också handens finmotorik.

Denna tabell visar vad aktiva reflexer kan försvåra under barnets utveckling.

Möjlig utmaning

Möjlig orsak

Medrörelser i mun och tunga

Ett tryck mot mitten av handen av exempelvis en leksak eller penna kan öppna munnen och även på­ verka tungan.

Uttal

Tryck mot handen kan påverka tungans form och göra det svårare att tala tydligt.

Grepp – hårt, löst, hålla, släppa, kontrollera

Tryck mot övre delen av handflatan utlöser grip­ reflexen och ger ett mycket hårt grepp. Alternativt om reflexen inte är utvecklad som den ska kan grep­ pet vara löst och barnet har svårt att hålla kvar.

Aktiviteter såsom att krypa, stå på händer, rulla deg

Tryck mot övre delen av handflatan gör att barnets fingrar vill slutas i ett gripläge. Det kan vara svårt att kontrollera handen och därmed göra saker där handflatan blir berörd.

Finmotorik

Tryck mot handflatan utlöser reflexmotoriken och barnet får lägga kraft på att motverka det för att kunna kontrollera och styra de rörelser hen hellre vill göra. Aktiviteter som kräver finmotorik såsom att skriva, pärla och klippa kan därför vara svårt.

Rester av Babkinreflexen kan finnas om du märker att barnet har medrörelser i munnen när hen håller saker i handen, exempelvis en penna när hen ritar. Rester av gripreflexen kan finnas, alternativt att gripreflexen inte utvecklats ordentligt, om du märker att barnet håller krampaktigt eller mycket löst i en leksak eller penna. Lekar med händerna i golvet såsom att dra sig fram på kudde, klämma på en stressboll, knåda lera,

57

94

5

ALLT HÄNGER IHOP

Nu har vi beskrivit hjärnans utveckling, sinnena och deras samspel, reflexer och motorisk utveckling och förhoppningsvis har bilden klarnat över hur allt hänger ihop: • Om ett barn gör en nackvridning åt sidan och det ger en medrörelse med en arm som dras ut kan det vara svårt att lära sig cykla.

• Om ett barns ögonmotorik inte är väl utvecklad kan det ge utmaningar med balans, motorik, läsning och lekar.

• Om ett barn undviker att klättra kan det bero på svårigheter med öga–hand-koordination, balans, handreflexer, känsel, ögonmotorik, muskelstyrka och koordination.

• Om ett barn har svårigheter med balans kan det bero på brist på träning men också på att ögonmotoriken inte är väl utvecklad, utmaningar med känseln eller aktiva reflexer i exempelvis nacken.

Detta får konsekvenser i lekar och för förmågan att sitta, springa, leka i skogen, gunga, klättra med mera.

• Om ett barn har svårigheter med koncentration och att sitta stilla kan det bero på svårigheter med sinnena känsel, muskel och led och balans. Eller så kan barnet vara ljud- eller ljuskänsligt, ha

95

svårt att höra och förstå vad som sägs eller att fokusera och följa med synen.

• Om ett barn har svårigheter med finmotorik och att rita och skriva kan det bero på aktiva handreflexer, svårigheter att korsa mittlinjen och öga–hand-koordination.

• Om ett barn har svårigheter med uttal och att styra munnens motorik kan det bero på aktiva handreflexer.

Dessa exempel visar att utmaningar längre ner i lärandets pyramid innebär att både omedveten och medveten energi går åt till saker som ”borde” vara enkla och automatiserade vilket kan göra det svårt för barnet att komma högt upp i pyramiden. Om däremot färdigheterna längre ner i pyramiden är väl utvecklade, automatiserade och enkla att göra blir aktiviteter längre upp lättare att göra. Barnet kan då rikta kroppens motoriska, sensomotoriska och mentala energi och koncentration mot att utveckla förmågorna i toppen.

EN VIKTIG DEL AV HELHETEN Motorik är för många synonymt med rörelse, men det är så mycket mer.

Det är inte ett isolerat utvecklingsområde utan en del i en större helhet.

Grundmotoriska förmågor, rätt utvecklade reflexer, sinnenas samspel och motorisk ålderstypisk utveckling är grundpelare för inlärning, mer komplexa rörelser, lekar och socialt samspel. Brister i grundpelarna kan göra inlärning och aktiviteter svårare och påverka barnet på flera andra sätt.

96

ed

nsla vkä Själ

ion ntrat

Vara m

va ch skri Läsa o

Fotbo ll

Konc e

je Rörels

egläd

Självkänsla

Vara med

Koncentration

Läsa och skriva

Fotboll

Rörelseglädje

Grundrörelser Sinnenas samspel Reflexer Primära rörelser

Grundrörelser Sinnenas samspel Reflexer Primära rörelser

Bild 5.1

Fysiskt

Vi är gjorda för rörelse och fysisk aktivitet. Rörelse är bra för hjärta, muskler, syresättning, immunförsvar, bildandet av signalämnen, koncentration, stressreducering och mycket mer.Vi behöver röra på oss för att må bra. Men för att röra på oss och samtidigt känna glädje, lust och trygghet behöver våra motoriska förmågor vara utvecklade till den nivå eller i alla fall nära det som aktiviteten kräver. Om förmågorna inte är utvecklade i den grad som krävs kan rörelse i stället öka stressnivåerna.

Kognitivt

Bra utvecklad motorik påverkar kognition redan från mycket tidig ålder.

Forskning har visat att 18 månader gamla barn med bra motorik också hade bättre slutledningsförmåga och var bättre på att lösa kognitiva uppgifter (Gottwald m.fl., 2016).

97

Socialt

För att vilja och kunna vara delaktigt i lek och aktiviteter med kompisar vill barnet känna att hen kan och har förutsättningar att vara med. Har ett barn inte de motoriska förmågorna vill eller vågar hen kanske inte delta. Eller kanske får inte barnet vara med eller riskerar att bli skrattad åt om hen är med.

Psykiskt

Att uppleva sig kunna något ger självförtroende, självkänsla och motivation. Motsatsen – det vill säga att inte kunna något som andra kan – ger sämre självförtroende, osäkerhet, låg självkänsla och låg motivation att vara med. Så att inte kunna utföra motoriska färdigheter som de flesta i samma ålder kan samt att kanske inte få, inte kunna och därför inte vilja vara med kan påverka psyket och den mentala hälsan negativt.

Självuppfattning

När barnet rör sig får hen möjlighet att utforska, undersöka och interagera med sin omgivning och får därmed erfarenheter som leder till inlärning. På så sätt upptäcker barnet världen och får en bild av hur hen kan göra och reagera i olika situationer. Genom att behärska motoriken kan barnet uppnå framgångar och känna sig stolt över vad hen kan åstadkomma, vilket kan förbättra självuppfattningen.

VAD SÄGER FORSKNINGEN? Vi vet att motorik, sinnen och reflexer hänger ihop och påverkar inlärning och att det kan bli bättre om vi tränar på rätt sätt. Följande påståenden styrks av forskning: • Väl utvecklad motorik kan redan vid 18 månaders ålder kopplas till bättre kognitiva förmågor som arbetsminne och bearbetningshastighet (Gottwald m.fl., 2016).

98

• Automatiserande övningar, själva grundrörelsen och övningar för att befästa rörelsemönster och vara säker i rörelsen. Upprepa och öva tills barnet känner att ”det här kan jag verkligen”.

• Utmanande övningar när barnet behärskar och har automatiserat rörelsen.

GRUNDRÖRELSER Här kommer nu ett antal grundrörelser. Se framför dig en av dem, vilken som helst, och tänk dig hur många av våra sinnen som är med för att göra rörelsen. Alla rörelser samarbetar och behöver snabbt och säkert informationsutbyte via nervsystemet med sinnena balans, muskel och led, känsel och syn. Alla grundrörelser kräver viss grundstyrka och koordination. Klarar ett barn inte en grundrörelse, fundera på om det kan bero på själva rörelsens svårighet, samarbetande sinnen, kvarvarande reflexer, svårigheter med korsrörelser eller brist på grundstyrka. Öva, träna och lek på det du tror ger mest effekt. Återigen vill vi påminna om att åldersangivelserna endast är ett riktmärke.

• 0–3 år: Träna grundrörelserna rulla, flyga, åla, krypa, balansera, hoppa, gå, springa, hänga och klättra. Lek, snurra och gunga.

• 4–5 år: Fortsätt träna grundrörelser och automatisera dem.

• 5–6 år: Fortsätt träna, automatisera grundrörelser och börja med svårare kombinationer av rörelser, exempelvis simma, cykla och enklare dans. Gör svårare balansövningar.

• 7–9 år: Gör mer avancerade olika kombinationer av rörelser och kroppsdelar, exempelvis fotboll och dans.

I det följande beskrivs de olika grundrörelserna. För att förstå hur rörelsen utförs, se automatiserad övning under respektive grundrörelse.

115

Rulla

Reflexkommentar: Genom att utföra grundrörelsen rulla kan asymmetriska toniska nackreflexen (ATNR) och ryggradsreflexer få hjälp att integreras.

Bild 7.1

Förberedande och introducerande lekar och övningar

Springa efter vatten (ramsa) Barnet ligger på rygg. Spring efter vatten genom att hålla runt barnets vrister och vinkla upp benen. Sträck ut det ena benet och låt det andra vara böjt växelvis. Spring med benen. Ös i genom att vippa benen åt ena sidan. Spring med benen igen och avsluta med att ösa ur och tippa över det böjda benet mot det motsatta benet. Se till att rörelsen kommer från höften. Rulla runt.

Spring efter vatten, spring efter vatten (”spring” med benen). Ös i, ös i (”ös” med benen åt ena hållet).

Spring hem, spring hem, spring hem (”spring” med benen). Ös ur, ös ur (”ös” med benen åt andra hållet).

Kompisrullning Ett barn ligger med armarna uppsträckta över huvudet nära kortsidan på en filt eller i en kryptunnel. Ett annat barn sätter sin ena hand på det lig­ gande barnets axel och den andra handen på höften och puttar igång en rullarörelse på golvet.

116

Fram och tillbaka-rullning Barnet rullar från rygg- till magläge och från mag- till ryggläge (1–2 år).

Barnet ska försöka ha armarna raka ovanför huvudet.

Backrullning Barnet rullar nedför en backe utomhus eller nedför en matta med kuddar under ena sidan. Armarna ska vara uppsträckta över huvudet.

Tunnelrullning Barnet ligger i en kryptunnel och rullar självt med armarna uppsträckta över huvudet.

Hej på dig-rullning Två barn rullar från var sin ände på ett rullvänligt underlag, till exempel en gymnastikmatta. När de möts hälsar de på varandra och rullar sedan tillbaka till sin ände.

Om ett barn inte kan vända från rygg- till magläge, hjälp till genom att fy­ siskt guida och visa kroppen hur rörelsen utförs: vrida huvudet och få med axeln, höften och benen där det översta är lätt vinklat och rulla runt.

Passiv guidning

Rulla stock Barnet rullar som en stock på en långmatta med armarna upp­ sträckta över huvudet – från ena änden till den andra, fram och tillba­ ka (3–4 år).

Automatiserande övningar

Observera Rullar barnet rytmiskt? Rullar hen rakt åt båda hållen? Rullar hen med samma takt i armar och ben?

Rulla stock

• •

Barnet blundar, rullar som en stock och försöker hålla riktningen.

Barnet rullar som en stock och sjunger en sång samtidigt.

117

Utmanande övningar

Flyga

Reflexkommentar: Genom att utföra grundrörelsen flyga kan symmetriska toniska nackreflexen (STNR), ryggradsreflexer och Landaureflexen (som vi inte har beskrivit i boken) få hjälp att integreras.

Bild 7.2

Förberedande och introducerande lekar och övningar

Ballongblåsning Barnet ligger på mage, blåser en ballong framför sig och drar sig fram med händerna efter ballongen.

Kobran Barnet ligger på mage med händerna i golvet. Hen lyfter upp överkrop­ pen, tittar rakt framåt och väser som en kobra ”sss”, vrider huvudet åt väns­ter och väser, vrider huvudet åt höger och väser och ligger sedan platt igen.

Smattra med benen Barnet ligger på mage, lyfter upp ett ben rakt och släpper sedan ner be­ net i golvet. Sedan upprepar hen samma rörelse med andra benet. Barnet gör fortare upp och ner och hör smatterljudet när benen går i golvet.

Rulla fram på rullbräda (se bild) Barnet ligger på mage på en rullbrä­ da och drar sig fram med händerna i golvet, rullar fram till olika bilder uppsatta på väggen en bit upp så att huvudet, nacken och blicken måste hållas uppe. Ett förslag är att ha bilder på djur och uppmana barnet att rulla till hunden eller katten.

118

Bild 7.3

Superhjälten Lek att barnet är en superhjälte som ska flyga och fånga en skurk. Barnet ligger på mage, lyfter armar och ben rakt fram och upp och flyger.

Om ett barn inte kan lyfta upp huvudet och ryggen när hen ligger på mage, visa då passivt genom att böja upp barnets överkropp och huvud.

För barnet till rätt position fram och tillbaka några gånger och be sedan barnet hålla kvar positionen. Ett tips är att klappa på och ”väcka” muskler som ska användas i rörelsen. Denna sensoriska stimulering gör det lättare för barnet att hitta rätt rörelse, muskelgrupper och position.

Passiv guidning

Om ett barn inte kan lyfta benen upp mot taket, gör på samma sätt med benen. Visa passivt genom att föra upp benen fram och tillbaka några gånger och be barnet sedan att hålla kvar. Stimulera ytterligare genom att klappa på muskler som ska användas.

Flygplanet Barnet ligger på mage på golvet, lyfter huvud, överkropp, armar och ben och ”flyger” i 20–30 sekunder (3–4 år).

Automatiserande övningar

Observera Håller barnet upp huvud och ben? Är hen uthållig? Kan hen hitta jämvik­ ten med sträckta armar och ben?

Flygplanet Barnet gör på samma sätt som i övningen ovan men ligger tvärs över en pallplint eller bänk. Samtidigt som hen flyger och håller positionen försö­ ker hen sjunga eller räkna, alternativt lyfta höger arm och vänster ben och därefter vänster arm och höger ben.

119

Utmanande övningar

Pernilla Unevik är förskollärare, specialpedagog och utbildad sensomotorisk tränare. Hon arbetar som central utvecklingsledare mot förskolor i Österåkers kommun samt fortbildar och föreläser.

ISBN 9789177413608

9 789177 413608

MOTORIK MED ALLA SINNEN

Åsa Hagdahl är utbildad sensomotorisk tränare som fortbildar, föreläser och tar emot barn och deras föräldrar för träningsupplägg. Hon har drivit ett flertal skolprojekt inom sensomotorik.

PERNILLA UNEVIK

Motorik är för många synonymt med rörelse, men det är så mycket mer.

Grundmotoriska förmågor, integrerade reflexer, sinnenas samspel och ålders­ typisk motorisk utveckling är grunden för barns utveckling och lärande – både här och nu och i framtiden.Väl utvecklad motorik i nära samarbete med sinnena gynnar barn på många sätt såväl fysiskt och kognitivt som psy­ kiskt och socialt.

Men vad gör man när ett barn behöver stöd i att utveckla sina motoriska färdigheter? Förskolan har i uppdrag att främja barns fysiska hälsa, motori­ ska utveckling och välbefinnande. Detta innebär att pedagoger behöver ha kunskap om barns motoriska utveckling och förmågor för att kunna planera och genomföra lämpliga aktiviteter.

Den här boken beskriver lättfattligt och tydligt varför motorisk och sensomotorisk utveckling är så viktigt och vilka svårigheter det kan leda till om barn inte har förmågorna. Den beskriver också hur man kan arbeta med detta på ett strukturerat och målinriktat sätt. Författarna ger många förslag på övningar och lekar som stödjer barns utveckling och som kan tjäna som inspiration i undervisningen.

Boken vänder sig främst till yrkesverksamma inom förskolan men kan också läsas med stor behållning av andra som arbetar med barn, till exempel inom barnhälsovården, samt av föräldrar och andra som är intresserade av att främja barns motoriska utveckling.

ÅSA HAGDAHL

En utmärkt vägledning i hur man kan stimulera barns sinnen och motorik på ett sätt som också gör det roligt för barnen.

Hugo Lagercrantz, professor emeritus i barnmedicin

ÅSA HAGDAHL PERNILLA UNEVIK

MED ALLA SINNEN – grund för barns lärande