9789177413349

står inför sticker två av dem ut. Den ena är framtiden för den biolo­ giska mångfalden, den andra hur vi ska överleva i en värld som blir allt varmare. Trots att det finns en medvetenhet om att vi måste agera för att ta hand om planeten hinner vi sällan med undervisningen i hållbarhet.

I Undervisa för framtiden – med hållbar utveckling i fokus ger läraren och tidigare journalisten Jonas Pietrzak Edlund nycklarna till ett ökat engagemang för att tillsammans med eleverna ta dig an vår tids stör­ sta samhällsutmaning. I bokens två delar får du både en känslomässig och en faktabaserad grund att utgå från i undervisningen samt många praktiska lektionstips och metoder invävda i alla skolämnen.

jonas pietrzak edlund är lärare på högstadiet och har

engagerat sig i klimat- och miljöfrågor sedan tidigt 90-tal.

Han är utbildad biolog och journalist och arbetade under många år på Vetenskapsradion, Sveriges Radio. Undervisa för framtiden är Jonas Pietrzak Edlunds första bok.

ISBN 9789177413349

9 789177 413349

UNDERVISA FÖR FRAMT I DE N

Oavsett vilket stadium du jobbar med och vilket ämne du undervisar i är bokens innehåll användbart och angeläget – hållbarhetsfrågor ska genomsyra hela skolans undervisning.

J On as p i e trzak edlund

av alla utmaningar som människan och allt som lever på planeten

JOn as p ietr zak edlun d

UNDERVISA FÖR

FRAMTIDEN Med hållbar utveckling i fokus

UNDERVISA FÖR

FRAMTIDEN MED H ÅL L BA R UTVECKLING I FOK US

JON AS Pi etrzak EDLUND

© 2024 Författaren och Gothia Kompetens AB ISBN 978-91-7741-334-9 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Cecilia Lindvall Omslag och grafisk form: Hanna S. Larsson Illustrationer: Hanna S. Larsson Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2024

Övningarna på sidan 113 är hämtade från boken Aktivt hopp – Att möta vår tids utmaningar utan att bli galen. Publicerade med tillstånd av Vide förlag.

Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetens­ utveckling – för en bättre dag på jobbet.

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

INNEHÅLL 5 Förord 7 Författarens ord DEL 1 BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER

16 20 33 45 64

Kapitel 1 • Skiftet startar i vårt inre Kapitel 2 • Läraren som resurs Kapitel 3 • Undervisning är berättande – vi behöver historier Kapitel 4 • Förutsättningarna för mänskligt liv Kapitel 5 • Långa tidsperspektiv – att blicka framåt och bakåt DEL 2 HÅLLBAR UT VECKLING I UNDERVISNINGEN

70 77 87 101 103 113

Kapitel 6 • Kom igång på din skola Kapitel 7 • Sex olika riktningar för undervisningen Kapitel 8 • Lektionspass utifrån de planetära villkoren Kapitel 9 • Rättvisa mellan människor på jorden – ett exempel på arbetssätt Kapitel 10 • Cirkulär ekonomi – bygg växthus och plantera träd Kapitel 11 • Hoppfulla lektionsövningar

116 Slutord 117 Källor och lästips

FÖRORD En god utbildning är en av de viktigaste drivkrafterna när det kommer till att ställa om samhället i en hållbar riktning. Det är i skolan som framtidens medborgare och beslutsfattare får en stor del av sin kunskap och insikter som formar dem för livet.

Samtidigt finns det stora behov att utveckla lärandet för en hållbar framtid i skolans värld. Det slår bland annat FN:s utvecklingsorgan UNDP fast.

Lärarna som eleverna möter varje dag är centrala förändringsledare i omställningsarbetet. Och jag möter många lärare som vill fylla på sina kunskaper om mänsklighetens globala utmaningar och utveckla sin metodik för undervisning i hållbarhet för att kunna ge hopp och handlingskraft till de unga.

Jonas Pietrzak Edlund har skrivit en lättläst, personlig och faktabaserad bok som ger båda djupa kunskaper och konkreta planeringsverktyg i lärarens arbete för en bättre framtid. Jag hoppas den ska sprida ringar på vattnet så att alla lärare i hela Sverige hittar sin väg in i den fascinerande och meningsfulla uppgift som lärande för hållbarhet är.

Lisen Schultz, forskare inom hållbarhet och vice chef Stockholm Resilience Centre (Stockholms universitet)

5

FÖRFATTARENS ORD ”Visar vädret den här sommaren att det skett en förändring i det globala klimatsystemet?” ”Ja, jag tror det.”

Klockan är 01.30 en av de varmaste sommarnätterna år 2018. Platsen är Norra Husby öster om Norasjön. Jag ska precis bege mig hemåt i sommarnatten när min vän Staffan plötsligt ställer frågan alla undrar över den här konstiga sommaren med skyfall och bränder utan dess like, från Kina till Nordamerika, från Indien till Tyskland och Belgien. Översvämningar som ingen någonsin har sett och bränder som enligt talespersoner från brandbekämpningen var omöjliga tio år tidigare.

Vännen är Staffan Lindberg, debattör och artist inom miljörörelsen sedan många år. Han brukar säga att det var jag som startade hans engagemang när jag under sent 1990-tal i min lilla studentetta i Uppsala bjöd på vegetarisk middag – av energiskäl – för att minska klimatbelastningen.

En aktivitet som verkade underlig då men som idag blivit allmängods.

Den andra personen i rummet är meteorologen och EU-parlamentarikern Pär Holmgren. Det är alltså inte vem som helst som spekulerar om klimatet sent en festkväll. Det är en kunnig person som uttalar sig evidensbaserat, som vi brukar kalla det. Ett uttryck du som jobbar som lärare känner väl igen från skolvärldens styrdokument.

Den korta dialogen mellan Staffan och Per kommer att följa mig i resten av mitt liv. Den var häpnadsväckande. Aldrig har jag varit med om ett sådant skifte i mitt sätt att se på världen. Efter att ha följt klimat- och miljöfrågor från sent 1980-tal insåg jag där och då att vi som mänsklighet på allvar hotar vår egen möjlighet att leva ett gott liv på planeten. Insikten

7

var inte intellektuell, den slog till långt nere i maggropen, så som insikter gör. Den var djupt känslomässig. Men med en massa fakta i bakhuvudet om läget för planeten.

Det är så jag vill att du ska läsa den här boken. Med fakta i bakhuvudet, både från min bok och från dina egna kunskaper, men med känslorna i fokus. Utan känslor blir det ingen förändring, utan fakta finns det ingen utgångspunkt att förändra från eller till.

Du kan arbeta med den här boken oavsett vilket stadium du jobbar med i grundskolan och oavsett vilket ämne eller vilka ämnen du har. Min rektor brukar beskriva lärande för hållbar utveckling som mest relevant inom natur- och samhällsorienterande ämnen och hemkunskap, men det är bredare än så. Hållbarhetsfrågorna ska genomsyra hela skolans undervisning. Det är nog så viktigt att frågan breddas och berörs även inom ämnen som språk och slöjd som att prata om och beskriva klimatkrisen och känslorna kring den i svenskämnet och att jobba med hållbara material i slöjdämnena. Bara för att nämna några exempel.

Dels behöver vi lärare en gemensam kunskaps- och värdegrund i den globala planetmiljöfrågan, dels går det att få in hållbarhetstanken i alla ämnen på något vis. Min förhoppning när du läst boken är att du direkt ska kunna börja planera för lärande i hållbarhetsfrågor och ha en känslomässig och faktabaserad utgångspunkt som du kan dela med dina kollegor.

Undervisningen behöver utgå från känslor

Det finns ett par saker du som läsare kan behöva veta om mig för att förstå tanken med min bok. En tidigare journalistkollega till mig på Sveriges Radios Vetenskapsradion, Lena Nordlund, intervjuade sommaren 2022 klimatforskaren Kimberly Nicholas vid Lunds universitet (Nordlund, 2022).

Nicholas resonerade om hur känslan måste vara med oss när vi försöker greppa och åtgärda klimatutmaningen. Hon beskrev en strand med snäckor som hon minns från barndomen, men där snäckorna minskat i storlek som

8

en följd av miljöförändringarna och hur hon sörjer detta. Jag har liknande känslor för havet under mina barndoms somrar i Gryts skärgård utanför Söderköping. Under tidigt 1970-tal var havsviken där vi badade ren och klar med sandbottnar där vi snorklade efter små rödspätteyngel. Men viken växte igen och botten blev till gyttja. Det har präglat mig.

En annan sak är att jag måste få känna mening i mitt liv och känna att jag kan få göra skillnad. Det har påverkat mitt yrkesliv och liv i stort. Alla människor har ju det behovet, men kanske att jag har lite extra svårt att stå ut när den känslan inte finns på plats. Därför har jag bytt yrkesbana flera gånger, från biolog till journalist och nu senast till lärare i högstadiet, där jag varje dag känner stark mening. Det är en glädje att varje dag öppna ytterdörren till skolan och kliva in. Redo för en ny dag.

I mitt arbete som lärare i naturvetenskap och teknik märker jag att eleverna saknar den relation till naturen som är mig så given. Det gäller säkert också en del vuxna i skolan. Med Kimberly Nicholas resonemang blir det logiskt att det kan vara svårt för såväl unga som vuxna som undervisar dem att känna engagemang och handlingskraft inför vår tids stora samhällsutmaning. Det är därför jag tror att vi som jobbar i skolan dels måste känna för utmaningen själva, dels ha verktygen att kunna förmedla det till våra elever. Jag tror att det är det absolut viktigaste med den här boken. Och därför är den upplagd som den är. Med fokus på dig och hur du relaterar till det som finns i och omkring dig. Men det finns också tips och tricks till själva undervisningen.

När jag skriver det här tänker jag på var mitt eget engagemang kommer ifrån. Och det är inte så svårt att förstå. Jag är sedan unga år helt marinerad i natur, både hel och skövlad. Min pappa jobbade på ett stort skogsbolag i Norrland och visade mig båda naturtyperna när jag var liten. Den hela naturen på utflykter och fisketurer. Den skövlade i form av kalhyggen och uppdämda älvar.

Tanken är inte att grotta i min barndom, det jag vill säga är att relationen till min omgivning alltid har tagit sin början i en känsla. En känsla

9

för doften av sötvatten på försommaren, för hur en fjäril kan omvandlas från en larv genom metamorfos, för att bladen på träden alls slår ut på våren så att vi kan andas och äta.

Som Kimberly Nicholas beskriver det: Känslan är det viktiga – kunskaperna om vad planeten behöver för att vara frisk har vi redan.

Det jag känner att jag många gånger saknar i mitt eget arbete med de som växer upp och ska ta hand om det vi lämnar efter oss är just den djupa känslan för livet. Jag hoppas att jag i processen med den här boken kan hjälpa till att utveckla den – allt för vår gemensamma framtids skull. Och att du som läser texten kan ha samma nytta av den. Annars – lägg undan boken och läs en annan. Livet är kort. Tiden är knapp.

Inspirera till handling och hopp

Jag tror att vi människor kommer igång och agerar först när vissa bitar är på plats. Och för att få en hållbar värld måste vi agera snabbt. Ett nyckelbegrepp för arbetet med hållbar utveckling är just agens – att väcka förmågan att agera hos de unga vi undervisar. Och vi börjar agera när vissa bitar är på plats. Agens kan också beskrivas som handlingskompetens och är ett nyckelbegrepp när det kommer till att leda våra unga att ta hand om planeten. Ordet kan likställas med ett värdeskapande lärande (Nelson, 2020). Allt handlar till slut om att visa unga hur de kan bli handlingskraftiga medborgare som förstår tidens utmaningar och kan agera i dem. Som med klimatutmaningen.

Det finns såklart fler som har tänkt på vad vi människor behöver för att få drivet att uträtta saker. En personlig favorit är motivationsforskaren Dan Pink och hans animerade film om de inre motivationskrafterna (RSA, 2010). Han menar att det är först när vi känner tillhörighet, får vara självständiga, vet varför vi ska göra saker och kan bemästra uppgiften som vi börjar agera. Det kan handla om allt från en skoluppgift till att stiga upp på morgonen. Det ska inte förväxlas med de yttre motivationskrafterna såsom betyg och anmälan om sen ankomst till vårdnadshavare, om vi tar

10

exempel från skolans värld. De inre motivationskrafterna handlar om det som också kallas självreglering eller inre driv.

Jag pratar ofta om drivkrafter med mina elever och när jag skriver det här ser jag två av dem framför mig. Den ena är vad som kan kallas för lustdriven. Hen behöver de ovan beskrivna motivationskrafterna för att sätta igång en arbetsuppgift. Den andra är vad som kan beskrivas som pliktdriven. Hen drivs av betyg och att komma in på gymnasiet.

Jag brukar ha de där två personerna, Lust och Plikt, i bakhuvudet när jag planerar min undervisning. Jag brukar säga att jag struntar i deras betyg men vill att de ska lära sig så mycket som möjligt. Att det ska kännas meningsfullt, annars får de gärna protestera så kan jag förklara syftet bättre eller planera om undervisningen så att de känner mer mening. De pliktstyrda eleverna kan alltid hänga med på en sådan omsvängning medan de luststyrda, de inre motivationsdrivna, erbjuds en ny möjlighet att hoppa på tåget och ta sig an skolarbetet.

När det här skrivs är jag 54 år. Jag tänker att du kan tro att drivkrafterna som jag beskriver bara gäller barn och unga, men jag tror att de gäller oss alla för att skapa verklig förändring. Jag misstänker dock att många av oss vuxna av olika skäl har drivits in i ett pliktbeteende och gör saker av andra anledningar än de som skänker djup mening. Ett pliktbeteende försvårar riktigt engagemang. Vi måste hitta tillbaka till känslan av mening för att på så sätt hitta förmågan att agera.

För att lyckas med att skruva tillbaka planetens mående till vad det tidigare var innan vi började meka med systemet måste vi veta två saker till.

Det första är vilka fakta som gäller för att planeten ska leva – den ekologiska utgångspunkten. Det andra är hur vi samarbetar. Människor som går åt samma håll kan uträtta storverk. Och storverk behövs nu.

Så kan du läsa boken

Boken består av två delar. Första delen handlar om helheten och förståelsen. Andra delen är mer handfast med konkreta tips för planering och

11

undervisningsinnehåll. Är du mer filosofisk och behöver helhet – läs del ett. Är du mer en hands-on-komma igång – läs del två. Eller läs båda om du är lite av varje, som de flesta av oss är.

Första delen handlar om dig som lärare och vilken resurs du är i klassrummet. Hur du mår och värderar saker formar din undervisning. Den handlar om behovet av en ny stor berättelse för oss människor och vilka planetära villkor vi lever under, vilka gränser som finns för våra samhällen. Vilka utmaningar vi har, vilka tidsperspektiv som vi måste förhålla oss till och vad det finns i vår gemensamma framtid som ger oss hopp. För hopp är något av de viktigaste verktygen vi har för att forma framtiden.

Del två handlar om hur du gör praktik av det du läst i första delen. Hur du jobbar med lärande för att ta hand om planeten på lång sikt, och hur du är omsorgsfull om de unga som ska lära sig. Det är ingen fullkomlig manual – det är egna erfarenheter om möjligheter, utmaningar och fallgropar i undervisningen om en långsiktigt levande planet.

Målet med boken är att du som undervisar i grundskolan ska bli berörd och få ökad handlingskompetens för att jobba med förståelse för framtiden – våra barn – så att de får en chans att på djupet känna för mänsklighetens framtid och kunna agera på den, samtidigt som de har kul och känner hopp.

Bra att veta när du läser vidare är att boken bygger på ett antal villkor som har fastslagits av FN och etablerade forskningsinstitutioner. Utgångspunkterna kommer främst från de här fyra källorna.

• Lester Browns och Brundtlandsrapportens definition om hållbar utveckling • FN:s 17 globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 • Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor • Johan Rockströms och Stockholm Resilience Centers planetära gränser

12

Planetomvårdnad handlar om tre av FN fastslagna områden. Det är miljö, människor och ekonomi. En del vill lägga till kultur som ett fjärde område eller till och med ange det som utgångspunkten för de tre andra områdena. Jag skulle kunna hålla med om detta. Jag skriver mer om det resonemanget i kapitel 3.

Det finns redan en läsvärd bok för lärare om de globala målen i Agenda 2030. Lärarnas Agenda 2030 heter den, skriven av Charlotta Granath och Parul Sharma. Jag rekommenderar den verkligen som metodhandbok i din undervisning kring de globala målen. Den här boken har delvis en annan tonalitet och utgångspunkt. Den blickar mer inåt mot vilka vi är som människor, vad som driver oss och hur vi förhåller oss till vår omgivning relationellt och kulturellt.

Det finns en mängd andra böcker om att rädda oss på planeten. Jag har läst en del av dem. Att jag ändå valde att tacka ja till att bidra till att det nu finns ännu en bok om lärande för hållbar utveckling är att jag vill fokusera på att vi är människor med behov som behöver samarbeta och hitta ett förhållningssätt till oss själva, till varandra och till vår planet. Jag tror inte att vi når handlingskompetens bland våra unga om vi inte i större uträckning börjar prata om hur vi mår. För vi är många på den här planeten som av olika skäl inte mår bra. Här i vårt land handlar det till stor del om psykisk ohälsa. Jag tror att vi tillsammans kan må bättre om vi hittar mål och mening i våra liv. Och vad kan vara mer meningsfullt än att ta hand om oss själva, varandra och alla andra som lever på planeten?

Du ska när du har läst den här boken kunna börja använda delar av det du tagit till dig i din undervisning inom en timme. Ibland räcker det med att lägga till ett litet tunt lager av planetomtanke. Kanske får du bara genom att läsa texten ett annat perspektiv som påverkar dig och därmed dina elever i en annan riktning. Min förhoppning är att du bär med dig innehållet över tid och återkommer till det.

13

Jag hoppas också att du finner boken underhållande. Underhållande så att du känner glädje och mening i att läsa ut den för att sedan testa dina nya tankar, känslor och metoder i din undervisning.

14

DEL 1

BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER

15

KAPITEL 1 SKIFTET STARTAR I VÅRT INRE Tänk dig att du står mitt i en fyrvägskorsning. Men det är inte en korsning som du kan se på landsbygden där två dammiga grusvägar korsar varandra. Det är en annan slags korsning. Pilarna pekar åt fyra olika håll.

Den första pilen pekar inåt, in i din kropp. Till hjärnan, hjärtat, magen och alla andra ställen som du känner med. Den handlar om dig som människa och vad som får dig att göra de val du gör och vad som får dig att agera som du gör.

Pil nummer två pekar utåt, mot din omgivning. Dina medmänniskor och allt annat som finns runt omkring dig. Allt som påverkar ditt liv, från din närmaste familj till vattnet du dricker och luften du andas. En del av detta lever, som det som blir vår mat, medan en del av det inte lever, som vattnet och luften.

Den tredje pilen pekar neråt, till det som finns under dina fötter. Under dem finns ett tunt lager på jorden – jordskorpan. Den går fyra mil ner i jorden (National Geographic, u.å.). Sedan kommer nästa lager, manteln.

Där upphör definitivt allt liv.

I de här fyra milen, en procent av jordens massa, samlas det mesta av livet som vi känner det (tittar du upp i luften är det rätt så tomt på liv).

På de flesta platser är lagret av liv däremot betydligt tunnare. Testa själv och gräv ner en bit i marken – det blir ont om levande ting ganska fort. I jordskorpan finns också stora delar av vårt viktiga vatten, i åar, älvar, sjöar och hav. Här finns basen för det vi äter, växterna, och inte minst – något stadigt att sätta fötterna på.

16

Den fjärde pilen pekar uppåt, mot atmosfären. Den handlar om förutsättningarna för vårt liv som människor – de gaser och det klimat som har gjort att vi har kunnat bygga civilisationer och hoppas fortsätta kunna göra.

Atmosfären består av olika lager och det är troposfärens cirka milstjocka skikt som innehåller det mesta av syret som vi andas.

Jorden är den enda planeten i solsystemet som innehåller den livgivande syrgasen som gör att levande varelser kan just leva. Längre ut mot rymden finns också ozonskiktet som skyddar oss mot farlig strålning från rymden och håller oss lagom varma.

Det finns två pilar till. Den som pekar bakåt – till historien. Och den som pekar framåt – mot vår framtid.

De här sex pilarna, som tillsammans bildar en asterisk med sex uddar, kan du ha nytta av när du undervisar om hur vi ska skapa vår framtid. De blir som ett slags skelett att hålla sig till. När alla pilarna finns med upplever jag att det bidrar till en helare undervisning som leder mot de globala målen (UNDP, u.å.). Gå gärna igenom dem på egen hand och se om det stämmer (läs mer i kapitel 7).

När jag arbetar systematiskt med de sex pilarna märker jag också att mitt perspektiv förskjuts. Jag börjar se på min omgivning på ett annat sätt. Jag känner annorlunda, och jag börjar agera på ett annat sätt.

Sommaren 2023 tillbringade jag och min familj en stor del av semestern på Gotland. Här hyrde vi ett hus, som låg alldeles intill ett annat. Vårt hus var stort men relativt enkelt utrustat, det andra var lyxigt. De två husen ”andades” två olika sätt att förhålla sig till världen. Vårt hade lappar som bad oss snåla med vattnet då det är ständig brist på grundvatten på Gotland. Det andra hade en pool med utedusch. En av kvällarna reflekterade jag kring skillnaden tillsammans med min fru. Att fylla en pool på Gotland måste ändå kräva en hel del vatten. Och att duscha av sig efter varje dopp. Dessutom var det cykelavstånd till havet.

17

Vi bär alla på tankemönster som vi för vidare till våra unga. En förändring av dessa mönster kan medföra en stark förändringskraft mot en mer hållbar framtid. För oss människor är utmaningen till stor del kulturell.

Och den måste börja med var och en av oss. Därför har den här boken också ett stort fokus på den första och andra pilen. De som handlar om mitt och ditt inre och hur vi gör med vårt inre gentemot vår omgivning.

Mitt mål är att du ska få ett helhetsperspektiv och få möjlighet att reflektera lite kring din plats i livet, på jorden och i världsalltet för att sedan kunna kommunicera med dina unga anhängare i skolans värld.

VI HAR LÄNGE VETAT ATT VI STÅR INFÖR PROBLEM

Historien om människans väg till insikt om att vi stör planetens system med vårt sätt att leva är lång. En milstolpe är när forskaren och Sveriges första nobelpristagare Svante Arrhenius slog fast att vi påverkar planeten genom att elda kol och olja. Redan 1896 slog han fast sambandet mellan halten koldioxid i atmosfären och jordens medeltemperatur. En kunskap som idag börjar bli allmänt vedertagen, drygt 100 år senare.

En annan milstolpe som brukar finnas med i människans miljöhistoria är författaren och marinbiologen Rachel Carsons bok Tyst vår från 1962.

Boken beskriver fiktivt hur dödens gift passerar en småstad i USA. Fåglarna tystnar. ”There was a strange stillness. The birds, for example – where had they gone?”

Boken blev startskottet för en debatt om bekämpningsmedlet DDT, som senare förbjöds. Det här brukar beskrivas som starten på den moderna miljörörelsen. Miljövetaren och författaren Lester Brown kom många år senare att samla miljöfrågan och bredda den med begreppet hållbar utveckling, ett begrepp som står sig än idag. FN-rapporten Vår gemensamma framtid från 1987, även kallad Brundtlandrapporten, kom sedan att utgöra

18

världens gemensamma utgångspunkt i en strävan att, som rapporten beskriver det, ”tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.

Några år senare vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 fastslog de deltagande länderna ett gemensamt handlingsprogram för en uthållig värld, Agenda 21, och 2015 antog FN:s medlemsländer det gemensamma programmet Agenda 2030 med 17 hållbarhetsmål, de som ofta kallas de globala målen (se globalamalen.se).

Jag kan inte låta bli att reflektera en del här. Jag är som sagt 54 år när det här skrivs. När jag föddes var halten av klimatpåverkande koldioxid i atmosfären drygt 330 ppm (miljondelar). När Lester Browns formuleringar om hållbar utveckling skrevs in i Brundtlandrapporten 1987 var halterna omkring 350 ppm. Idag är de 420 ppm och ökar. Före industrialiseringen låg halterna stabilt på 280 ppm i närmare 10 000 år. Ungefär lika länge som vi människor har byggt moderna civilisationer. En slump? Knappast.

Stabila civilisationer kräver stabilt klimat. Instabilt klimat leder till, ja, troligtvis instabila civilisationer.

Forskaren Johan Rockström (2020), chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, beskriver i sin forskning vilka gränser vi människor måste hålla oss inom för att kunna fortsätta ha ett gott liv som mänsklighet. Han säger att decenniet mellan 2020 och 2030 är avgörande för vilken riktning mänskligheten ska ta de kommande århundradena. Och att vi har ett val.

För mig handlar det om ett val att göra av övertygelse i själ och hjärta utifrån kunskaper om läget för planeten och vår mänsklighet. Utöver natur och miljö handlar det lika mycket om oss människor, vilka vi är med oss själva och med varandra och vilka val vi gör i våra liv, för egen del och tillsammans.

19

KAPITEL 6 KOM IGÅNG PÅ DIN SKOLA Vi har kunskaperna, hur får vi då kraften att skapa framtiden? Hur visar vi vägen för de unga som vi är med på dagarna? Ta ett kliv åt sidan från skolböckerna. Ta del av den senaste forskningen och nyheterna och låt den genomsyra undervisningen i korta berättelser, anekdoter från ditt eget liv, beskrivningar om hur du försöker leva mer hållbart, vad du gör för att påverka beslutsfattare att ta en annan riktning eller hur du organiserar dig med andra i samhället för att skapa en liten förändring. En kan inte göra allt, men en kan alltid göra något.

Vi kommer att behöva styra om vår livsstil. Frivilligt nu eller ofrivilligt senare. Och du och jag har den här underbara förmånen i våra jobb – vi kan börja jobba med samhällsförändringen imorgon. Du kan låta de saker du lärt dig och insett i den här boken eller på andra håll påverka hur du undervisar. Och du kan börja när som helst. Du avgör.

Det är lätt att dagarna under ett skolår bara rusar iväg och så är det sommarlov igen. Utan att du än en gång lyckats föra in något mer i undervisningen än det som är ett absolut måste. Du kan därför behöva arbeta systematiskt och strukturerat för att få igång ett uthålligt lärande för hållbar utveckling. Och det kan du läsa om här.

FÅ IN HÅLLBAR UTVECKLING PÅ SKOLNIVÅ

Skolan behöver hitta en struktur för lärande i planetomtanke. Arbetet behöver byggas in i skolans grundstruktur såsom årshjul, läsårsplanering

70

och systematiskt kvalitetsarbete. Det måste även förankras i skolledningen och bland kollegor. Allt detta är rektors ansvar. Som lärare kan du stöta på i frågan. Men stånga inte ditt huvud blodigt för att sedan bli utbränd och bitter för att ingen lyssnade. En rektor har en mängd aktiviteter som ska genomföras varje år och en massa viljor och idéer från lärarkåren och elevhälsan. Hen har också krav uppifrån på att hålla budget. Det är helt enkelt svårt att hinna med planetvården också. Såklart att det är möjligt, jag menar bara att du behöver tänka strategiskt och ta ett steg i taget.

• Börja med att skapa förståelse inför rektor och skolledningen. Läs den här boken tillsammans som en studiecirkel i ledningsgruppen eller gå igenom styrdokumenten om lärande för hållbar utveckling i Skolverkets styrdokument. Läs skollagen och leta reda på vad er huvudman föreskriver att ni ska arbeta med kring lärande för hållbar utveckling.

• Se över alla aktiviteter som sker varje år och vad som ska göras.

Fundera sedan över vad som går att byta ut eller ta bort. Kanske har ni infört mål och aktiviteter som är mindre angelägna eller har mindre stöd i lagar och styrdokument. Ta bort dom.

• Skapa utrymme för att systematiskt jobba in ett planetvårdande arbetssätt i skolan. Som en lärande institution för de unga men också en institution som själva arbetar mer hållbart med de egna resurserna. Se över hur ni förbrukar plast och papper. Hur mycket kött ni äter. Hur mycket mat ni slänger.

PLANERA UTIFRÅN KURS- OCH LÄROPLANERNA Årskurs nio hade ekologi och det var dags för innehåll som hade med planetens villkor att göra. Det var ont om tid. Andra kurser hade dragit ut på tiden, så vi hade bara fyra lektionstillfällen.

71

står inför sticker två av dem ut. Den ena är framtiden för den biolo­ giska mångfalden, den andra hur vi ska överleva i en värld som blir allt varmare. Trots att det finns en medvetenhet om att vi måste agera för att ta hand om planeten hinner vi sällan med undervisningen i hållbarhet.

I Undervisa för framtiden – med hållbar utveckling i fokus ger läraren och tidigare journalisten Jonas Pietrzak Edlund nycklarna till ett ökat engagemang för att tillsammans med eleverna ta dig an vår tids stör­ sta samhällsutmaning. I bokens två delar får du både en känslomässig och en faktabaserad grund att utgå från i undervisningen samt många praktiska lektionstips och metoder invävda i alla skolämnen.

jonas pietrzak edlund är lärare på högstadiet och har

engagerat sig i klimat- och miljöfrågor sedan tidigt 90-tal.

Han är utbildad biolog och journalist och arbetade under många år på Vetenskapsradion, Sveriges Radio. Undervisa för framtiden är Jonas Pietrzak Edlunds första bok.

ISBN 9789177413349

9 789177 413349

UNDERVISA FÖR FRAMT I DE N

Oavsett vilket stadium du jobbar med och vilket ämne du undervisar i är bokens innehåll användbart och angeläget – hållbarhetsfrågor ska genomsyra hela skolans undervisning.

J On as p i e trzak edlund

av alla utmaningar som människan och allt som lever på planeten

JOn as p ietr zak edlun d

UNDERVISA FÖR

FRAMTIDEN Med hållbar utveckling i fokus