Boken är baserad på omfattande klinisk erfarenhet såväl som på forskning och utvecklingsarbete. Den utgör ett gott stöd i den kliniska vardagen för tandvårdspersonal och annan vårdpersonal – tandläkare, tandhygienister, tandsköterskor, receptionister, klinikchefer, verksamhetschefer, psykologer och psykoterapeuter – men kan även läsas av personer med tandvårdsrädsla eller anhöriga.
Tandvårdsrädsla ULL A W IDE M AGNUS H AK EBERG
ULL A WIDE
M AGNUS H AK EBERG
Författarna har lång erfarenhet av kliniskt arbete med patienter med tandvårdsrädsla. Ulla Wide är leg. psykolog, docent i psykologi och odontologisk psykologi samt professor i odontologisk psykologi. Magnus Hakeberg är övertandläkare, specialist i endodonti och professor i odontologisk folkhälsovetenskap. Båda är verksamma vid avdelningen för odontologisk psykologi och folkhälsa, institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt vid kliniken för sjukhustandvård/oral medicin, Göteborg, Folktandvården Västra Götalandsregionen.
Tandvårdsrädsla
Tandvårdsrädsla är ett folkhälsoproblem – mellan 5 och 15 procent av den vuxna befolkningen är drabbad. Inte sällan leder det till försämrad oral hälsa och i förlängningen sämre oral hälsorelaterad livskvalitet. Den här boken tar avstamp i tandvårdsrädslans natur och handlar om hur tandvården på bästa sätt kan förstå, möta, bemöta, behandla och hjälpa individen. Genom ett grundläggande gott empatiskt bemötande, god kommunikation och evidensbaserade åtgärder och interventioner kan tandvårdsrädslan effektivt behandlas.
ISBN 9789177412977
9 789177 412977
77412977.1.1_Omslag.HR.indd Alla sidor
2022-10-19 09:58
innehåll inledning
6
Om författarna
9
1. bakgrund
11
Generellt om rädsla och ångest Vad är en fobi?
12 15
2. historik
20
Tandvårdsprofessionens utveckling Forskning och litteratur om tandvårdsrädsla Behandling av tandvårdsrädsla
21 23 31
3. om tandvårdsrädsla – vem som drabbas, hur och varför
36
Terminologi Tandvårdsrädsla eller något annat? Olika nivåer av rädsla Rädslans betydelse för besök hos tandvården Hur rädslan tar sig uttryck på kliniken Vad är personen rädd för? Orsaker till tandvårdsrädsla Vem drabbas? Fler perspektiv på tandvårdsrädsla
39 41 42 44 47 49 58 62 65
4. tandvårdsrädslans epidemiologi
68
Att mäta tandvårdsrädsla Prevalens och hur den kan tolkas Minskad förekomst och majoriteten utan rädsla Koppling till demografi En av de vanligaste rädslorna
69 71 73 76 76
5. konsekvenser i ett biopsykosocialt perspektiv
78
Teoretisk förklaringsmodell Tandvårdsrädslans onda cirkel Tidsperspektivet
79 81 85
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 4
2022-11-09 09:09
6. generella och specifika behandlingsstrategier
87
Kontakt, kommunikation och empati Information, förutsägbarhet och kontroll Specifika strategier i mötet Sedering med läkemedel och behandling under generell anestesi
88 90 93 97
7. bemötande, utredning och behandling
104
Tandvård på lika villkor Förtroendet lägger grunden Evidensbaserad tandvård med Göteborgsmodellen Upplägg och genomförande av första besöket Anpassad tandvård
105 107 110 117 126
8. kognitiv beteendeterapi – en evidensbaserad behandling
129
Grundläggande principer Diagnostik, samsjuklighet och differentialdiagnostik KBT-behandling enligt Göteborgsmodellen
132 133 135
9. aktuella frågor och en framåtblick
150
Prevention Samverkan över flera professioner Utveckling eller avveckling? Slutligen och sammanfattningsvis
151 152 152 155
litteraturlista
158
bilagor
167
Bilaga 1. DAS – Dental Anxiety Scale Bilaga 2. MDAS – Modified Dental Anxiety Scale Bilaga 3. DFS – Dental Fear Survey Bilaga 4. DBS – Dental Beliefs Survey Bilaga 5. IDAF – Index of Dental Anxiety and Fear Bilaga 6. DVSS – Dental Visit Satisfaction Scale Bilaga 7. Regional medicinsk riktlinje: behandling av svår tandvårdsrädsla/fobi hos vuxna
168 169 170 172 175 177
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 5
178
2022-11-09 09:09
inledning
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 6
2022-11-09 09:09
inledning
Nästan en av fem vuxna i Sverige har tandvårdsrädsla. Andelen har minskat över tid men problemen är fortsatt stora för många och utgör ett folkhälsoproblem. Hela tio procent av Sveriges vuxna befolkning lider av svår tandvårdsrädsla inklusive specifik fobi för tandvård. Hos barn och unga är siffran ännu högre. Det innebär att man hyser en stark rädsla för att besöka tandvården. Rädslan gäller olika behandlingssituationer, instrument, bemötande och framför allt att känna smärta. Fobin gör naturligtvis att man i det längsta undviker att besöka tandvården eller uthärdar under svår stress, vilket i slutändan leder till sämre oral hälsa, livskvalitet och risk för mycket höga tandvårdskostnader. Här spelar tandvården en mycket viktig roll. Genom ett grundläggande gott empatiskt bemötande, god kommunikation och evidensbaserade åtgärder och interventioner kan tandvårdsrädslan effektivt behandlas, så att patienten kan klara regelbunden konventionell tandvård utan förväntansångest och ångest under undersökning och behandling och få den förbättrade livskvalitet som följer på en sådan positiv förändring. Den här boken handlar om hur tandvården på bästa sätt kan förstå, möta, bemöta, behandla och hjälpa individen. Ambitionen är att den ska vara praktisk och lättillgänglig för tandvårdspersonal i mötet med den stora grupp av människor som lider av tandvårdsrädsla. Den vänder sig därför i första hand till tandvårdspersonal och annan vårdpersonal – tandläkare, tandhygienister, tandsköterskor, receptionister, klinikchefer, verksamhetschefer, psykologer och psykoterapeuter. Men boken vänder sig även till intresserad allmänhet och kan läsas
7
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 7
2022-11-09 09:09
tandvårdsrädsl a
med behållning av personer med tandvårdsrädsla eller anhöriga till någon som har tandvårdsrädsla. Boken inleds med en generell beskrivning av rädsla och ångest och av diagnosen specifik fobi. Därefter följer en historisk exposé över framväxten av beteendevetenskaplig forskning inom tandvården i ett internationellt perspektiv, med fokus på tandvårdsrädsla. Nästa kapitel handlar om tandvårdsrädslans olika nivåer: hur den tar sig uttryck, vem som drabbas och tandvårdsrädslans orsaker. Hur man mäter tandvårdsrädsla och hur vanlig den är i befolkningen avhandlas därefter, och sedan beskrivs de olika konsekvenser som tandvårdsrädslan kan medföra för individer i form av en ond cirkel. Kommande tre kapitel presenterar strategier för utredning och behandling utifrån det vetenskapliga kunskapsläget. Boken avslutas med aktuella frågor och en framåtblick. I boken har vi valt att huvudsakligen använda termen ”tandvårdsrädsla”. I denna term inkluderar vi både svår tandvårdsrädsla och specifik fobi för tandvård, ibland benämnt odontofobi. Innehållet är baserat på omfattande klinisk erfarenhet såväl som på forskning och utvecklingsarbete. Vi som skrivit boken är båda verksamma vid avdelningen för odontologisk psykologi och folkhälsa, institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt vid kliniken för sjukhustandvård/oral medicin, Göteborg, Folktandvården Västra Götalandsregionen. Sammanlagt har vi över 55 års erfarenhet av kliniskt arbete inom tandvården med patienter med tandvårdsrädsla och har författat över 200 vetenskapliga publikationer och ett antal bokkapitel. Vår ambition och för-
8
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 8
2022-11-09 09:09
inledning
hoppning är att boken ska vara till praktisk nytta i vårdarbetet och ett gott stöd i mötet med personer med tandvårdsrädsla. För att få största utbyte av denna bok rekommenderar vi dig som läsare att, innan du går vidare, plocka fram papper och penna och reflektera över följande frågor: Vad kännetecknar en person med tandvårdsrädsla? Vad specifikt är personen rädd för? om f örfat tarn a
Ulla Wide är leg. psykolog, docent i psykologi och odontologisk psykologi och professor i odontologisk psykologi. Hon genomgick utbildning till psykolog vid Göteborgs universitet och examinerades 1991. Efter en forskarutbildning och doktorsexamen vid psykologiska institutionen med avhandlingen Turners syndrome – psychological and social aspects of a sex-chromosome disorder år 2000 har hon arbetat som klinisk psykolog inom sjukhustandvården, Folktandvården Göteborg, i huvudsak med vuxna patienter med tandvårdsrädsla. Hennes huvudsakliga forskning har inbegripit tandvårdsrädsla ur både ett kliniskt och epidemiologiskt perspektiv, andra psykologiska och sociala faktorers betydelse för oral hälsa samt livskvalitet vid Turners syndrom. Magnus Hakeberg är övertandläkare, specialist i endodonti och professor i odontologisk folkhälsovetenskap. Han genomgick grundutbildning till tandläkare vid Göteborgs universitet och examinerades 1980. Efter viss allmäntjänstgöring inom tandvården erhölls en tjänst vid Sjukhustandvården, Folktandvården Göteborg. En forskarutbildning inom odontologi möjliggjorde för honom att avlägga en doktorsexamen 1992 med avhandlingen Dental anxiety
9
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 9
2022-11-09 09:09
tandvårdsrädsl a
and health – a prevalence study and assessment of treatment outcomes. Under mer än 35 år har Magnus Hakeberg arbetat med patienter med tandvårdsrädsla tillsammans med psykologer. Den huvudsakliga forskningen har varit tandvårdsrädsla i ett kliniskt perspektiv men också epidemiologiska undersökningar i ett folkhälsovetenskapligt perspektiv.
10
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 10
2022-11-09 09:09
1.
b akgrund
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 11
2022-11-09 09:10
tandvårdsrädsl a
Som grund för att förstå tandvårdsrädsla följer här som bakgrund en beskrivning av begreppen rädsla, ångest och fobier generellt. Rädsla betraktas inom psykologin som en av våra grundemotioner som fyller en viktig funktion genom att vi, när vi blir rädda, uppmärksammar och gör oss redo att hantera hot. Ångest kan beskrivas som en kraftig rädsla där förväntningar om kommande hot ofta är centralt. Begreppet fobi används inom medicinsk diagnostik för en form av ångeststörning inför avgränsade situationer eller objekt. generellt om rädsl a och ånge s t
Rädsla är ett naturligt inslag i livet, särskilt under barndom och ungdomsår men även i vuxenlivet. Inom psykologin betraktas rädsla som en funktionell reaktion på hot och fara. Vårt liv kan hänga på att vi uppmärksammar och reagerar på hot. Begreppen rädsla och ångest används ofta synonymt, men rädsla förklaras främst som en reaktion på ett närvarande eller omedelbart förestående hot medan ångest är en förväntan på ett kommande hot. Både rädsla och ångest innebär fysiologiska reaktioner i det sympatiska nervsystemet (ökad puls, svettningar, spända muskler) och kan ses som ett alarm. Vid dessa tillfällen mobiliserar individen strategier för att hantera och undkomma hotet. Responsen utgörs ofta av ”fight or flight”, det vill säga strid eller flykt, men vid särskilt utsatta lägen kan det i stället vara ”freeze” där individen blir passiv. Panikångest är termen för en mycket hastigt stegrad ångestreaktion som når sin kulmen inom några minuter, med starka skrämmande ångestsymtom som kan upplevas som livshotande.
12
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 12
2022-11-09 09:10
1. bakgrund
Det vanliga som vi alla upplevt är att känna en stor lättnad om vi undkommer ett hot, till exempel lyckas fly från en farlig situation. Lättnaden infinner sig omedelbart. Något vi alla också kan känna igen är då vi försöker stanna kvar i en obehaglig skrämmande situation, trots en mycket stark vilja att ta sig därifrån, för att vi själva vill eller upplever att vi måste. Det är – åtminstone initialt – mycket krävande och förknippat med starkt obehag, rentav ångest. I vår utveckling genom barndom och ungdom ingår starka rädslor som en naturlig och för de flesta övergående del. Inom utvecklingspsykologin har man visat att barn och ungdomar vanligen går igenom perioder med olika rädslor, så kallade normativa rädslor. De kan vara starka under en period och klingar sedan vanligen av. Det kan handla om rädsla för främlingar, separation, döden, åska, vatten, mörker, mardrömmar, djur och fantasivarelser, smitta, sjukdom, naturkatastrofer, att prestera (särskilt i skolmiljön), att bli kritiserad eller avvisad av jämnåriga. En rädsla betraktas alltså inom psykologin som en reaktion på ett hot och inleds därför med att man uppfattar en situation som hotfull. Bedömningen, värderingen eller tolkningen av en viss situation som ett hot behöver inte vara medveten utan kan ske oerhört snabbt där intryck processas via delar av hjärnan som inte når medvetandet. I emotioner som rädsla ingår enligt aktuell psykologisk vetenskap flera komponenter: en subjektiv upplevelse (känslor och tankar), kroppsliga reaktioner inklusive ansiktsuttryck och handlingsberedskap för viljestyrda beteenden. Emotionens komponenter beskrivs i figur 1 (se nästa sida). Figuren visar också att vi genom det som kallas
13
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 13
2022-11-09 09:10
tandvårdsrädsl a
emotionell reglering kan reglera, till exempel försöka dölja en emotionell reaktion som en rädsla, och även försöka avstå från att agera. Av personliga erfarenheter lär vi oss vilka känslor som är accepterat att visa och i vilka sammanhang. Det kan också finnas skillnader mellan olika kulturer i hur känslor visas och kommuniceras.
Situation
1. Bedömning
2. Subjektiv upplevelse 3. Handlingstendenser 4. Somatiska reaktioner 5. Ansiktsreaktioner
6. Emotionell reglering
Figur 1. Emotionens komponenter. Källa: Fredriksson och Furmark, 2012.
Centralt i denna bok är just rädsla och ångest, men även andra emotionella reaktioner ingår vanligen i vad vuxna personer med tandvårdsrädsla upplever och detta kommer att belysas med olika exempel i denna bok. Redan nu vill vi därför lyfta fram emotionerna skuld, skam, ilska, sorg och äckel men även glädje och intresse eftersom de sista två emotionerna är påtagliga reaktioner hos en person med tandvårdsrädsla som får hjälp med sina svårigheter och blir av med sin svåra tandvårdsrelaterade ångest. Alla dessa emotioner ingår också i människans grundemotioner, är reaktioner på situationer och medför en handlingsförberedelse (figur 1). I grunden ses alltså rädsla och ångest som funktionella reaktioner på hot. Men rädsla och ångest kan bli ett bekymmer om reaktionerna
14
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 14
2022-11-09 09:10
1. bakgrund
inte är proportionerliga till hotet eller faran, om de leder till lidande för personen och hindrar personen från att fungera i livet. Med andra ord innebär det att rädslan eller ångesten då är så stark att individen inte kan kontrollera sina reaktioner. Exempel kan vara en person med svår ångest och problem att tala inför en grupp människor och som därför väljer bort en utbildning där dessa situationer ingår eller en person som inte kan gå ut i skogen på grund av ormrädsla. vad är en f obi?
En fobi definieras som stark ångest eller rädsla som är avgränsad till vissa fenomen eller situationer, som är varaktig över tid och medför att individen undviker det ångestväckande momentet eller situationen eller uthärdar under lidande. En fobi innebär därmed ett påtagligt lidande och/eller en påtagligt nedsatt funktion inom viktiga livsområden. Ofta ingår katastroftankar kopplade till rädslan, tankar om negativa förväntade konsekvenser vars sannolikhet och allvar man överdriver. En fobi är en ångeststörning som diagnosticeras enligt diagnossystemen International Statistical Classification of Diseases and Health Related Problems (Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem, ICD) eller Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM). Vi börjar med att titta närmare på diagnoskriterier enligt ICD, det system som vi i Sverige använder inom hälso- och sjukvård och tandvård. ICD-10 definierar fobiska syndrom generellt och förtydligar därefter tre typer av fobier: social fobi, agorafobi och specifik fobi.
15
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 15
2022-11-09 09:10
tandvårdsrädsl a
Svår tandvårdsrädsla som tar formen av en ångeststörning brukar diagnosticeras som en specifik fobi.
Fobiska syndrom: En grupp störningar där ångest uppträder enbart eller företrädesvis i vissa väldefinierade situationer som inte innebär en reell fara. Som en följd av ångesten undviker patienten dessa situationer eller uthärdar dem med fasa. Patientens egen oro kan fokuseras på individuella symtom såsom hjärtklappning eller svimningskänslor och är ofta kopplad till en sekundär rädsla för att dö, mista kontrollen eller bli sinnessjuk. Blotta tanken på den fobiska situationen kan framkalla förväntningsångest. Specifika fobier: Fobier begränsade till helt specifika situationer såsom ångest för speciella djur, höjder, åskväder, mörker, flygning, stängda rum, besök på offentliga toaletter, intag av viss föda, tandläkare, åsyn av blod eller kroppsskada. Även om den utlösande situationen är avgränsad eller speciell kan kontakt med situationen utlösa panikångest.
Diagnossystemet DSM-5 ger följande diagnoskriterier för specifik fobi, vilka är snarlika ICD-10 men mer detaljerat utformade:
16
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 16
2022-11-09 09:10
1. bakgrund
Specifik fobi: A) En uttalad rädsla eller ångest inför ett specifikt objekt eller en specifik situation (till exempel flygresor, höjder, djur, få en spruta, åsynen av blod). B) Det fobiska objektet eller situationen utlöser så gott som alltid omedelbar rädsla eller ångest. C) Det fobiska objektet eller situationen undviks aktivt eller uthärdas under intensiv rädsla eller ångest. D) Rädslan eller ångesten står inte i proportion till den sociokulturella kontexten och till den faktiska fara som det specifika objektet eller situationen medför. E) Rädslan, ångesten eller undvikandet är ihållande, vanligen 6 månader eller längre. F) Rädslan, ångesten eller undvikandet orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden. G) Rädslan, ångesten eller undvikandet förklaras inte bättre med någon annan form av psykisk ohälsa. I DSM ingår också en specificering av typ av specifik fobi i form av levande varelser, naturföreteelser, blod–sprutor–skador, situationsbetingad och annan form.
Vid differentialdiagnostik ingår också att göra bedömningen om ifall rädslan, ångesten eller undvikandet bättre förklaras med någon annan form av psykisk ohälsa, vilket belyser vikten av noggrann utredning och diagnosticering innan åtgärder sätts in, liksom vid all annan hälso- och sjukvård och tandvård. En betydelsefull skillnad mot tidigare versioner av diagnoskategorier för specifik fobi är att beteendet att uthärda den fobiska situationen under lidande nu också är förenligt med diagnosen fobi, tidigare ingick enbart beteendet att undvika situationen. I praktiken innebär det att en specifik fobi för tandvård
17
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 17
2022-11-09 09:10
tandvårdsrädsl a
kan yttra sig som antingen ett undvikande av tandvård eller ett uthärdande av tandvård under stort lidande. En person med svår tandvårdsrädsla kan gå regelbundet till tandvården och uthärda tandvård under svår ångest, gå regelbundet men undvika specifika särskilt ångestväckande moment (till exempel moment som kräver bedövning), söka tandvård endast vid akuta besvär eller helt undvika tandvård. Det bör också nämnas att psykiatrisk diagnostik omfattar ytterligare två typer av fobier: agorafobi och social fobi. Agorafobi innebär rädsla för att lämna hemmet, gå i affärer, vistas i folksamlingar och på offentliga platser eller att resa ensam med tåg, buss eller flyg. Social fobi är rädsla för att bli kritiskt granskad av andra människor. Agorafobi och social fobi kan också medföra ångestrelaterade svårigheter att klara tandvård. Även andra former av psykisk ohälsa kan försvåra tandvård, och enskilda patienter kan dessutom ha flera former av psykisk ohälsa. Frågan om samsjuklighet kommer att belysas närmare i kapitel 8. Om en person med en stark fobisk rädsla undviker det ångestväckande objektet eller situationen blir konsekvensen att personen inte behöver uppleva så mycket ångest. Samtidigt leder undvikandet ofta till att livet begränsas, alltså till nedsatt funktion, lidande och minskat självförtroende. Särskilt allvarligt för hälsan blir undvikan det vid vårdfobiska tillstånd som tandvårdsrädsla, eftersom det innebär att man inte kan tillgodogöra sig den vård man skulle behöva för att hålla sig frisk. Detta är något vi ser hos de flesta patienter som söker hjälp på kliniken för sin tandvårdsrädsla. Patienter rapporterar att de reagerar med ilska och ledsenhet och att vardagslivet
18
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 18
2022-11-09 09:10
1. bakgrund
och kontakten med familj och vänner påverkas negativt. I kapitel 5 redogör vi mer utförligt för konsekvenserna av tandvårdsrädsla. I en fobisk ångeststörning kan ångesten också primärt kretsa kring hur svårt det skulle vara att ta sig ifrån platsen om man får panikångest eller andra ångestsymtom. Då är det vanligt att personen upplever att ångesten minskar om en annan person följer med, det kan vara en nära anhörig eller vän. På lång sikt har dock denna lösning ofta negativa konsekvenser såsom sämre självförtroende och nedstämdhet för personen som inte klarar av situationer på egen hand. Fördjupande läsning Är diagnosen ”specifik fobi” den lämpligaste för personer med svår tandvårdsrädsla? Praxis är att använda denna diagnos, men det har också förts fram förslaget att i stället skapa en diagnoskategori i den övergripande kategorin ”trauma- och stressrelaterade tillstånd” (Bracha m.fl., 2006). För diagnosen specifik fobi preciseras inte orsaken till den svåra ångesten, det är väl känt att bland personer med specifik fobidiagnos generellt (djur, naturfenomen och så vidare) finns både de med svåra erfarenheter av situationen och de som inte har någon tidigare negativ erfarenhet som kan ses som orsak. Kanske ska tandvårdsrädsla snarare ses relaterat till ”trauma- och stressrelaterade tillstånd” och då särskilt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eftersom de flesta har negativa erfarenheter av tandvård som tydligt initierande faktor. Forskning och klinisk erfarenhet visar att de flesta personer med tandvårdsrädsla inte uppfyller alla men däremot ofta flera av kriterierna för en PTSD-diagnos, vilket sammantaget är en ännu allvarligare diagnos än specifik fobi.
19
TVR_tryckfadrig inlaga 221108.indd 19
2022-11-09 09:10
Boken är baserad på omfattande klinisk erfarenhet såväl som på forskning och utvecklingsarbete. Den utgör ett gott stöd i den kliniska vardagen för tandvårdspersonal och annan vårdpersonal – tandläkare, tandhygienister, tandsköterskor, receptionister, klinikchefer, verksamhetschefer, psykologer och psykoterapeuter – men kan även läsas av personer med tandvårdsrädsla eller anhöriga.
Tandvårdsrädsla ULL A W IDE M AGNUS H AK EBERG
ULL A WIDE
M AGNUS H AK EBERG
Författarna har lång erfarenhet av kliniskt arbete med patienter med tandvårdsrädsla. Ulla Wide är leg. psykolog, docent i psykologi och odontologisk psykologi samt professor i odontologisk psykologi. Magnus Hakeberg är övertandläkare, specialist i endodonti och professor i odontologisk folkhälsovetenskap. Båda är verksamma vid avdelningen för odontologisk psykologi och folkhälsa, institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt vid kliniken för sjukhustandvård/oral medicin, Göteborg, Folktandvården Västra Götalandsregionen.
Tandvårdsrädsla
Tandvårdsrädsla är ett folkhälsoproblem – mellan 5 och 15 procent av den vuxna befolkningen är drabbad. Inte sällan leder det till försämrad oral hälsa och i förlängningen sämre oral hälsorelaterad livskvalitet. Den här boken tar avstamp i tandvårdsrädslans natur och handlar om hur tandvården på bästa sätt kan förstå, möta, bemöta, behandla och hjälpa individen. Genom ett grundläggande gott empatiskt bemötande, god kommunikation och evidensbaserade åtgärder och interventioner kan tandvårdsrädslan effektivt behandlas.
ISBN 9789177412977
9 789177 412977
77412977.1.1_Omslag.HR.indd Alla sidor
2022-10-19 09:58