Joakim Sveland
OSTÖRT i skolan
OSTÖRT I SKOLAN
Sverige har varit världsledande på att fylla klassrummen med uppkopplade skärmar. Det har inte förbättrat resultaten i skolan. Snarare tvärtom. Multitasking och distraktioner har blivit elevernas normaltillstånd. Den digitala tekniken ger skolan enorma möjligheter, men som den används idag motverkas en av hörnstenarna i elevernas lärande: förmågan att kunna arbeta och tänka ostört. Författaren och läraren Joakim Sveland tecknar berättelsen om hur internet skulle revolutionera undervisningen men i stället hackade vår uråldriga hjärna. Om hur den teknologi som skulle ge eleverna tillgång till all världens kunskap visade sig stå i vägen för densamma. Från forskningsresultat till lärarvardag ger boken den kunskap och de metoder du som lärare behöver för att skapa studiero och fokus i den uppkopplade skolan.
Joakim Sveland
Omslag_Osto rt i skolan_org.indd 1
9 789177 412953
isbn 978-91-7741-295-3
Joakim Sveland skriver och föreläser i skolor landet runt om hur internet och digitaliseringen påverkar vårt lärande. 2021 kom Drömmen om det digitala som han skrev tillsammans med Elias Granath. Ostört i skolan är hans uppföljare.
FRÅN DIGITAL DISTRAKTION TILL DJUP KONCENTRATION
2022-04-28 11:58
Ostört i skolan
77412953.1.1_Inlaga.indd 1
2022-05-02 13:38
77412953.1.1_Inlaga.indd 2
2022-05-02 13:38
Joakim Sveland
OSTÖRT i skolan
FR Å N D IGITA L DI S T R A K T I O N T I L L DJU P KO N CEN TRATIO N
77412953.1.1_Inlaga.indd 3
2022-05-02 13:38
© 2022 Joakim Sveland och Gothia Kompetens AB isbn 978-91-7741-295-3 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Cecilia Lindvall Omslag och grafisk form: Fredrika Siwe Omslagsillustrationer: Shutterstock Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2022
Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.
77412953.1.1_Inlaga.indd 4
2022-05-02 13:38
Till Carmen och Sally
77412953.1.1_Inlaga.indd 5
2022-05-02 13:38
77412953.1.1_Inlaga.indd 6
2022-05-02 13:38
INNEHÅLL
Inledning 9
BEGRÄNSA 13 Zenbuddhisten som förstörde koncentrationen 15 »F for Fast« 17 Digitala beteenden 20 Evolutionär distraktion 22
Multitasking: Överallt och ingenstans 24 Det korta minnet 26 Digitala infödingar 28 Distraktionernas historia 32
METOD 35 Metod & reflektion: Begränsa 37 Smartphoneterapi 38 Policy: Mobilfri skola 38 Värderingsövning: Jag och min mobil 40 Kartläggning: Min tid på sociala medier 44 Tips: Det handlar om inställningen 46
Internetstrategi 47 Metod: Tre vägar till ett nedkopplat internet 47
Musiken i lurarna 49 Teknikprylar 51
77412953.1.1_Inlaga.indd 7
2022-05-02 13:38
STRUKTURERA 53 Genomförandet är allt 55 »Informationsteknologin – vingar åt människans förmåga« 56 Framtidens skola 58 Utvärderingar av 1:1 60
Kunskapens pris 63 Total ägandekostnad 65 Digital studieteknik 67 I väntan på den nya pedagogiken 70
METOD 74 Metod & reflektion: Strukturera 75 Steg 1. Strukturera skolan 75 Metod: Inventera och diskutera tekniken 75
Steg 2. Strukturera eleverna 80 Reflektion: Platsen, reglerna, kroppen 80
Fokusstrategier 82 Fokusstrategi: Avancerad att göra-lista 82 Fokusstrategi: Arbeta i block 86
FOKUSERA 89 The Beatles revolutionerar hjärnforskningen 91 Ingen under 25 kommer att läsa denna bok 93 Matt 25:29 97
Facebook vs Lunarstorm 100 Brain drain 102
Avslutning: Begränsa Strukturera Fokusera 106 Noter 113
77412953.1.1_Inlaga.indd 8
2022-05-02 13:38
Inledning Från att jag var 15 år gammal sommarjobbade jag på en spackelfabrik i Glanshammar utanför Örebro. Jag lyfte de tomma spackelhinkarna, ställde dem under kranen, såg på när hinkarna fylldes, satte på locket och skjutsade dem vidare på bandet. Det var den enda tankekraft som mitt arbete krävde. Inget ont om det. Jag hade bra kollegor, hyfsad lön och möjlighet att lyssna igenom P3:s hela repertoar från 07.00 till 16.00 varje dag. Om vi bortser från hörselkåporna med radio, kollektivavtal och diverse andra moderniteter har majoriteten av befolkningens arbetssituation sett ut ungefär så här fram till rätt nyligen. Det har ofta krävts olika grader av hantverksskicklighet – vanligen betydligt större än den som krävdes av mig – men det har inte varit ett krav att du under längre stunder ska kunna bearbeta mycket information eller tänka så djupt och koncentrerat som möjligt. Det arbetet var tidigare reserverat för en liten grupp människor i samhällets topp. Idag, i den tid som kallas för informations- och kunskapssamhället, krävs den förmågan av de flesta av oss. Det förväntas att vi har gått grundskola, gymnasiet och ofta att vi har någon form av högre utbildning. Det förväntas att vi ska kunna tänka djupt, att vi ska ha en analytisk och reflekterande förmåga. Denna förändring har gått snabbt. 1970 var det endast fem länder i världen där fler än 5 procent av befolkningen hade eftergymnasial utbildning. Sverige var inte ett av dem. Idag, år 2021, studerar 44 procent av den svenska befolkningen mellan 25 och 64 år vidare efter gymnasiet. En majoritet av dessa på en utbildning om tre år eller mer.1 Mycket tyder dessutom på att denna andel kommer att öka. Automatisering och AI tar och kommer att ta över många ar•
77412953.1.1_Inlaga.indd 9
9
2022-05-02 13:38
beten. Idag är det en robot, inte en trött femtonåring, som fyller spackelburkarna i Glanshammar. De arbeten som blir kvar kräver i allt högre utsträckning djupt tänkande. Här uppstår en paradox. Samtidigt som vi aldrig tidigare i historien haft så många personer som arbetat med kunskap och varit i så stort behov av att hantera information på ett så bra sätt som möjligt, sker detta tänkande ofta i digitala miljöer där vi möts av så mycket information och så många impulser och intryck att multitasking och distraktioner blivit ett normaltillstånd. Koncentration är idag en bristvara. Samtidigt har vi aldrig varit i lika stort behov av att kunna tänka koncentrerat.2 Ett tydligt exempel på informations- och kunskapssamhällets dilemma är skolan. Sverige har de senaste 30 åren varit världsledande på att fylla klassrummen med uppkopplade skärmar. I princip alla elever på högstadiet och gymnasiet har idag varsin dator som de använder för att läsa, söka, skriva, sammanställa, skapa och presentera. Lika mycket som den digitala tekniken möjliggör för dem att hitta ny information, individ anpassa arbetet, underlätta kommunikationen och på enklare sätt arbeta med ljud, bild och programmering etcetera, kan vi i forskningen se att de digitala stormarna av information och distraktioner gör att eleverna söker mycket i stället för rätt, läser snabbt och ytligt i stället för långsamt och djupt och skriver snabbt och slarvigt i stället för att bearbeta och utveckla. Eleverna stannar alltmer sällan upp och går på djupet. Själva motsatsen till det som kallas lärande.3 Sverige ska enligt den nationella digitaliseringsstrategi som lanserades 2018 vara världsledande på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter.4 Det arbetet börjar, som det står i digitaliseringsstrategin, i skolan. Trots det visar en överväldigande del av forskningen att det inte går så bra. Ett talande exempel är forskningsöversikten Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen. Som den krasst konstaterar finns det »få studier som övertygande visar för10
•
77412953.1.1_Inlaga.indd 10
2022-05-02 13:38
bättrade resultat i betyg, prov m.m. efter användning av digitala verktyg«.5 I de större studier som gjorts av digitaliseringen av den svenska skolan framträder snarare ett mönster där de elever som behöver hjälpen allra mest har svårast att hantera det digitala myllret av information och bruset av distraktion. För dessa elever verkar de digitala hjälpmedlen snarast hämmande.6 Den teknik som kommunerna årligen betalar miljarder för förbättrar med andra ord inte resultaten och hotar likvärdigheten. Åke Grönlund, forskningsledare för en av de största utvärderingarna av »en dator per elev« i Sverige – Unos Uno – konstaterar i slutrapporten att skolan »genomdrivit en förändring uppifrån utan att närmare analysera effekter i verksamheten. Ingen riskanalys har gjorts innan projektet – något som är obligatoriskt i de flesta större förändringsprojekt i and ra verksamheter – och ingen samlad analys av effekterna har dokumenterats.«7 Är det således dags att återgå till den analoga katederundervisningen? Lösningen är tyvärr inte så enkel. Oavsett om det finns ett rent bildande eller arbetsmarknadsmässigt perspektiv på skolan går det inte att bortse från att det till stor del är via internet och den digitala tekniken eleverna kommer att förstå, skapa och forma sin framtid. För att dagens elever ska kunna tillvarata digitaliseringens rika flora av möjligheter behöver de lära sig att hantera den uppkopplade världen. Denna förmåga brukar vanligtvis döpas till digital kompetens och innefattar enligt Skolverkets definition allt från att »kunna använda och förstå digitala verktyg och medier« till att »kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik«.8 Oavsett hur vi tolkar detta ständigt föränderliga begrepp – det som ses som digital kompetens idag kommer att vara något annat om några år – kan vi konstatera följande: För att kunna forma, skapa och förstå sin digitala såväl som ana•
77412953.1.1_Inlaga.indd 11
11
2022-05-02 13:38
loga framtid på bästa sätt krävs förmågan att tänka djupt och länge, inte kort och ytligt. Att vara digitalt kompetent innefattar således metoder för att riva ner den mur av distraktion som hindrar eleverna från att nå dit – till lärandet och kunskapen. Det är det den här boken handlar om.
77412953.1.1_Inlaga.indd 12
2022-05-02 13:38
Del 1: Begränsa
BEGRÄNSA
»Vi håller nu på att lära oss att mer information i själva verket kan leda till mindre kunskap.« Nicholas Carr från essän Obehagligt, djuriskt och korkat: en omprövning »Viav håller livet nu på internet på att lära (2021) oss att mer information i själva verket kan leda till mindre kunskap.« Nicholas Carr från essän Obehagligt, djuriskt och korkat: en omprövning av livet på internet (2021)
•
77412953.1.1_Inlaga.indd 13
13
2022-05-02 13:38
METOD
•
77412953.1.1_Inlaga.indd 35
35
2022-05-02 13:38
77412953.1.1_Inlaga.indd 36
2022-05-02 13:38
Metod & reflektion: Begränsa Internet ger eleverna enorma möjligheter att skapa, hitta, mötas och förstå. Risken är paradoxalt nog att tillgången till all denna information stör deras möten, skapande, sökande och förståelse. Hjärnan är inte konstruerad för att kunna hantera internets alla lockelser. Det stör och hämmar den koncentration som är fundamental för elevernas tänkande. Vill vi forma en studiesituation som präglas av djup och fokus måste vi begränsa mängden möjligheter, distraktioner och information. Inte för att begränsa kreativiteten och kunskapen, utan för att stänga ute det som hindrar eleverna från att nå densamma. Detta kräver konkreta metoder såväl som kunskapen om hur internet påverkar och förändrar oss. En närbesläktad ingrediens är medvetenheten om sin egen användning, sitt eget beteende. Eleverna kommer inte att vilja begränsa den digitala världen om de inte förstår varför. Då förvandlas begränsningarna till förbud och viljan till motstånd. Låt oss därför börja med det som driver på elevernas internetanvändning allra mest – smartphonen – och låt oss börja med det enklaste och mest tabubelagda: att ta bort den från klassrummen.
•
77412953.1.1_Inlaga.indd 37
37
2022-05-02 13:38
Smartphoneterapi POLICY: Mobilfri skola Det är få saker som skapar så mycket debatt som smartphonen i allmänhet och mobilförbud i synnerhet. Eleverna, och vi vuxna, lever stora delar av sina liv genom sin smartphone. Den är många gånger det roligaste och viktigaste som finns. Samtidigt kan alla, inte minst dagens unga, vittna om smartphonens distraherande egenskaper. Utgår vi från forskningen framträder en bild som på många sätt hindrar den lärande processen. Dessutom finns det studier som tyder på att ett mobilförbud förbättrar resultaten. Framför allt för de elever som behöver hjälpen allra mest.61 En policy som förbjuder mobiltelefoner i klassrummen förtydligar grundpremissen att lärandet kräver koncentration. Allt som stör försämrar den processen. Klassrum finns trots allt inte enbart av logistiska skäl. De ska vara platser för lärande. SVAR PÅ TAL I LÄRARRUMMET • Sluta moralisera! Det handlar inte om moral, det handlar om vad som är bäst för elevernas lärande. Våra skolor och klassrum är fyllda med en mängd synliga och osynliga regler som syftar till att förbättra lärmiljön. Räcka upp handen, vara tyst när man ska vara tyst, inte spela fotboll i klassrummet och så vidare. Dessa regler ifrågasätts sällan. Det är dags att mobiltelefonen börjar omfattas av liknande principer. • Förbud låter så hårt! Låt oss kalla det mobilbegränsning, mobilfria klassrum eller något annat i stället. • Mina elever använder ibland smartphonen som en del av undervisningen. Det är inga problem att ha mobiltelefonen 38
•
77412953.1.1_Inlaga.indd 38
2022-05-02 13:38
som redskap ibland. Påminn eleverna om att stänga av alla notiser och var tydlig med att de sedan ska lägga tillbaka mobilen i skåpet innan nästa lektion. • Hur ska jag göra om en elev inväntar ett viktigt samtal? Ingen regel utan undantag. Informera klassen, be eleven stänga av notiserna från allt annat än ringsignalen och be hen sitta nära dörren. • Vi vägrar! Om ingen av dina kollegor vill införa ett mobilförbud får det vara upp till var och en av lärarna. Med det sagt: Det är betydligt enklare och tydligare för både lärare och elever om förbudet gäller hela skolan. Det minskar tiden och tjatet när du i början av varje lektion måste samla in mobiltelefonerna som de andra lärarna tillåter. Poängen med ett mobilförbud är att inte lägga ansvaret på eleven själv att stå emot alla notiser, all information, alla meddelanden och alla beslut, utan att låta skolan ta hand om detta mödosamma arbete. Som med alla beslut som har en stor inverkan på människors liv – och det brukar ett mobilförbud ha – är det viktigt att förankra det hos dem det framför allt berör: eleverna. Ett förslag är att innan eller i samband med att förbudet införs använda er av nedanstående diskussions- och reflektionsövningar. Dels för att förklara skolans hållning, dels för att få eleverna att reflektera kring den användning som sker utanför skolans murar. När de gör läxorna, eller för den delen när de sedan kommer till universitetet, är studiesituationen något de själva måste ta ansvar för.
•
77412953.1.1_Inlaga.indd 39
39
2022-05-02 13:38
Joakim Sveland
OSTÖRT i skolan
OSTÖRT I SKOLAN
Sverige har varit världsledande på att fylla klassrummen med uppkopplade skärmar. Det har inte förbättrat resultaten i skolan. Snarare tvärtom. Multitasking och distraktioner har blivit elevernas normaltillstånd. Den digitala tekniken ger skolan enorma möjligheter, men som den används idag motverkas en av hörnstenarna i elevernas lärande: förmågan att kunna arbeta och tänka ostört. Författaren och läraren Joakim Sveland tecknar berättelsen om hur internet skulle revolutionera undervisningen men i stället hackade vår uråldriga hjärna. Om hur den teknologi som skulle ge eleverna tillgång till all världens kunskap visade sig stå i vägen för densamma. Från forskningsresultat till lärarvardag ger boken den kunskap och de metoder du som lärare behöver för att skapa studiero och fokus i den uppkopplade skolan.
Joakim Sveland
Omslag_Osto rt i skolan_org.indd 1
9 789177 412953
isbn 978-91-7741-295-3
Joakim Sveland skriver och föreläser i skolor landet runt om hur internet och digitaliseringen påverkar vårt lärande. 2021 kom Drömmen om det digitala som han skrev tillsammans med Elias Granath. Ostört i skolan är hans uppföljare.
FRÅN DIGITAL DISTRAKTION TILL DJUP KONCENTRATION
2022-04-28 11:58