9789177412236 by Smakprov Media AB

Varför blir jag inte gravid? Kan jag själv påverka min fertilitet? Går det att frysa ner könsceller?

ntligen en inkluderande bok som tar ett helhetsgrepp om ämnet infertilitet och ofrivillig barnlöshet och som är skriven av en expert inom området!

Boken är skriven för dig som står inför att påbörja eller redan genomgår utredning och behandling, och för anhöriga till dem som genomgår assisterad befruktning. Även en viktig bok för dig som arbetar i fertilitetsrådgivande position inom vården och kanske för dina patienter. Camilla Stenfelt är specialistläkare inom gynekologi och obstetrik och är subspecialiserad inom reproduktionsmedicin. Under de senaste 15 åren har hon arbetat inom reproduktionsmedicin. Camilla har tidigare arbetat på Visby Lasarett och Karolinska Universitetssjukhuset. Nu arbetar hon på LivioGärdet, en fertilitetsklinik i Stockholm som hittills är den enda kliniken i Sverige som är HBTQcertifierad.

Om fertilitet och assisterad befruktning

Här får du kunskap om vilka orsaker som kan ligga bakom ofrivillig barnlöshet och vilken hjälp som finns att få. Med ett brett perspektiv får du lära dig om fertilitet: allt från utredning och hormonbehandling till befruktning och insemination; juridiken kring donationer – vilka rättigheter och skyldigheter har du som förälder; när är det bra att berätta för sitt barn? Och hur kan du hämta kraft och styrka för den känslomässiga utmaningen? Egenupplevda berättelser av föräldrar finns även med för att få ett personligt perspektiv.

Camilla Stenfelt

Hur går en fertilitetsutredning till?

GÖRA BARN Om fertilitet och assisterad befruktning

Camilla Stenfelt

ISBN 9789177412236

9 789177 412236

77412236.1.1_Omslag.indd 3

2021-11-09 10:52

INNEHÅLL Inledning 5

BAKGRUNDSFAKTORER 13 Äggreserven 15 Menscykel och ägglossning – så fungerar det 18 Livsstilsfaktorer 25 De perfekta förutsättningarna 30 Statistisk chans att bli gravid och få barn 36

MÖJLIGA ORSAKER TILL BARNLÖSHET

Fertilitetsutredning 41 Upprepade missfall 47 Utebliven ägglossning 53 Mer om polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS (WHO typ 2) 59 Endometrios 60 Livmoderns roll 66 Spermier – så kallad manlig faktor 73 Ryggmärgsskada 89 Min fertilitetsresa 90

FERTILITETSBEHANDLINGAR 93 Ägglossningsstimulering 95 Insemination 95 IVF – så fungerar det 99 Adjuvanta behandlingar – tilläggsbehandlingar 113 Komplikationer vid IVF 122 Fertilitetslaboratoriet 127 Befruktningsmetoder 133 139 Jag vill ha barn

77412236.1.1_Inlaga.indd 3

2021-11-09 15:29

FRYSA FÖRST Frysa könsceller – senarelägga familjebildning Fertilitetsbevarande behandling vid allvarlig sjukdom

ALLVARLIG ÄRFTLIG SJUKDOM Preimplantatorisk genetisk testning – PGT Preimplantatorisk genetisk testning för aneuploidi – PGT-A Att bli gravid är ingen självklarhet

143 145 152

157 159 164 166

DONATIONSBEHANDLINGAR 169 Behandling med donerade spermier Behandling med donerade ägg Dubbeldonation, inomparsdonation och embryodonation Vilka blir donatorer? Berätta för barn om donation Äntligen fick jag bli någons mamma

ATT GENOMGÅ BEHANDLING

171 180 192 195 198 203

205

Känslor 207 Realistiska förväntningar 210 När du bör avstå från behandling 211

ANDRA VÄGAR TILL BARN

213

Fertilitetsturism 215 Surrogatmoderskap 216 Adoption 227

FRAMTID 231 Så går det för barnen Framtid och forskning

233 235

Ordlista 239 Källor 242 Bilaga 1 245 Bilaga 2 246 Bilaga 3 247 TACK! 248

77412236.1.1_Inlaga.indd 4

2021-11-09 15:29

INLEDNING ENLIGT VÄRLDSHÄLSOORGANISATIONEN , WHO, definieras infertilitet hos ett heterosexuellt par som icke uppnådd graviditet efter ett års försök med regelbundet samliv. Efter ett år påbörjas därför i regel en utredning, om den efterfrågas, hos de som inte uppnått graviditet. Tidigare förstås om det redan ligger klart att det föreligger ett problem. Utredningen kan ta från någon vecka upp till ett par månader och omfattar olika provtagningar och tester. Ibland ger utredningen svar på varför det kan vara svårt och ibland återfinns ingen orsak till svårigheterna. För samkönade par och ensamstående görs en utredning i regel efter en tids barnönskan och den syftar till att förbereda för någon form av fertilitetsbehandling. En behandling kan bestå av insemination eller provrörsbefruktning (IVF). Det kan vara med egna könsceller eller helt eller delvis med donerade könsceller. Det kan handla om att frysa könsceller för framtiden. För par med egna spermier kan det ibland hjälpa med bara stimulering till ägglossning. Det finns ännu ingen bok som tar ett helhetsgrepp om ämnet infertilitet och ofrivillig barnlöshet som är skriven av professionen för de drabbade – inte förrän nu. Boken syftar till att ge information om vilka orsaker det kan finnas bakom ofrivillig barnlöshet och vilken hjälp som finns att få. På nätet finns massor av underbar och evidensbaserad information för den som söker där. Men där finns också många självutnämnda experter som informerar utifrån sina egna erfarenheter – som givetvis är deras sanna upplevelse – men som kanske inte kan appliceras på alla andra. Det är svårt att bena ut fakta från det som är rena spekulationer eller desinformation. INLEDING

77412236.1.1_Inlaga.indd 5

2021-11-09 15:29

Min önskan är att ge relevant information utifrån olika människors unika förutsättningar, inskärpa vikten av att inte vänta för länge och att ge hopp om att hjälp faktiskt finns att få! Bokens tänkta målgrupp: ofrivilligt barnlösa; de som oroar sig för sin fertilitet; de som står inför att påbörja en utredning eller redan genomgår en utredning/behandling; de som redan har en pågående behandling och som behöver fördjupning; de som vill veta mer; för vänner och anhöriga till de som genomgår assisterad befruktning. En bok att rekommendera till sina patienter som genomgår utredning eller assisterad befruktning. Jag som har skrivit är specialistläkare inom gynekologi och obstetrik samt reproduktionsmedicin. De senaste 15 åren har jag nästan enkom arbetat inom reproduktionsmedicin. Jag har arbetat på det mindre sjukhuset på Gotland, Visby Lasarett, och på det större, Karolinska Universitetssjukhuset. Sedan 2013 är jag verksamhetschef vid en fertilitetsklinik i Stockholm, Livio Gärdet, en klinik som utför både privata och offentligt finansierade behandlingar. Där har jag turen att få arbeta med superkompetenta läkarkollegor, verkligt skickliga embryologer och passionerade barnmorskor och undersköterskor. Vi har en lyhörd vd som låter oss utvecklas och synas. Kliniken är föregångare bland privata kliniker inom assisterad befruktning med donerade spermier och är den enda fertilitetskliniken hittills i Sverige som är HBTQ-certifierad. Min intention med den här boken är att vara inkluderande och inte exkludera någon. Det är svårt att lyckas fullt ut. Jag har försökt att undvika att använda stereotyper men ibland har jag förenklat. Min önskan är att transpersoner och ickebinära, kvinnor och män, heterosexuella, homosexuella och alla däremellan eller bortom ska känna sig inkluderade och hitta det de söker i den här boken.

INLEDING

77412236.1.1_Inlaga.indd 6

2021-11-09 15:29

”Ensamstående” är det ord som professionen använder för dem som väljer att bli gravida på egen hand. Ett annat ord som används allt flitigare är ”självstående”, framför allt av dem som själva valt att bli förälder på egen hand. Självstående låter starkt och självständigt. Självgående. Något att sträva efter. Ensamstående kan låta lite mer övergivet. Det är förståeligt att ordet självstående vinner mark. Av vana använder jag mest ordet en samstående men i det ordet lägger jag självständiga starka personer och är full av beundran för dem som går in i ett föräldra skap på egen hand. Jag hoppas att du som läser ska hitta det du söker och bredda dina kunskaper om fertilitet och behandlingar. Du kan läsa från pärm till pärm eller söka upp de kapitel som intresserar dig särskilt. Jag vill förhålla mig ödmjukt till kunskap, några absoluta sanningar inom det här området finns inte. Framtida fortsatt forskning och utveckling av ny teknik kommer att fortsätta revolutionera våra möjligheter att få bli föräldrar. Det är min absoluta övertygelse. Camilla Stenfelt Stockholm, oktober 2021

INLEDING

77412236.1.1_Inlaga.indd 7

2021-11-09 15:29

HISTORISKA ÅRTAL 1874 Den första kända inseminationen med donerade spermier (USA). 1920-tal Första inseminationen med donerade spermier i Sverige och Europa. 1960-tal Hormonstimuleringar för ägglossning börjar användas. 1978 Första IVF-barnet föds i England, Louise Brown. 1981 Första IVF-graviditeten uppnås i Sverige. 1982 Första IVF-barnet föds i Sverige. 1983 Den första graviditeten i världen efter äggdonation. 1985 Lagen om insemination. Reglerar insemination med donerade spermier. Anonyma donatorer får inte användas. Barn har rätt att få identifierande information om donatorn vid mogen ålder. Sverige är första landet att lagstadga om detta. 1988 Lag om befruktning utanför kroppen (IVF). 1991 ICSI-tekniken introduceras. 2003 Det blir lagligt att göra IVF med donerade ägg och donerade spermier. Lagligt att göra PGD (genetisk diagnostik, kallas nu PGT) Socialstyrelsen föreskriver att bara ett embryo ska återföras. 2004 Det första barnet efter äggdonation i Sverige föds. 2005 Kvinnor i samkönade relationer får samma reproduktiva rättigheter som kvinnor i olikkönade relationer. 2006 Lag om genetisk integritet m.m. Nobelpriset i fysiologi eller medicin går till Robert Edwards. 2010 2012 Riksdagen bestämmer att ensamstående bör få tillgång till befruktning. Regeringen får i uppdrag att komma med lagförslag. Surrogatmoderskap ska också utredas. 2014 Första barnet efter en livmoderstransplantation föds. I Sverige. 1 april får ensamstående laglig rätt att utföra assisterad 2016 befruktning. 2019 Kravet på genetisk anknytning till barnet tas bort. Det blir tillåtet med dubbeldonation, embryodonation och inomparsdonation. Andra kliniker än ett fåtal universitetskliniker får möjlighet att utföra IVF med donerade ägg och spermier. Surrogatmoderskap blir fortsatt inte tillåtet i Sverige.

INLEDING

77412236.1.1_Inlaga.indd 8

2021-11-09 15:29

HBTQI HBTQI-begreppet kräver ett eget avsnitt för att beskriva termer och ge lite kort historik för dig som inte redan är insatt. Alla människor omfattas av de mänskliga rättigheterna och det ser vi som självklart. De formella rättigheterna för HBTQI-personer har de senaste årtiondena stärkts i Sverige. Detta har skett genom lagändringar som införande av diskrimineringsförbud och stärkta rättigheter när det gäller områden som familjejuridik. Men tyvärr upplever många att de inte får den acceptans eller respekt som borde vara just självklar. HBTQI är ett paraplybegrepp som innefattar homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter samt intersexvariation. Begreppet är således en blandning av termer som uttrycker sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck liksom medicinsk könsvariation. Cisbegreppet: cis är ett latinskt prefix och betyder ”på samma sida”. En cisperson är en person vars biologiska kön, kropp, juridiska kön och könsidentitet överensstämmer (står på samma sida). Cispersonen är därmed en person som identifierar sig med det kön som den tilldelades vid födelsen. Cis handlar således inte om sexuell läggning utan om könsidentitet. En cisperson kan därmed vara homo-, bi-, hetero- eller bisexuell. En person kan också sägas vara pansexuell, det vill säga kan attraheras sexuellt av en person oavsett kön eller könsidentitet (pan = allt, övergripande). En transperson är, till skillnad från cispersonen, en person som helt eller delvis inte identifierar sig med det kön som hen fick tilldelat vid födelsen. Benämningen transperson har inte heller något att göra med sexuell läggning utan handlar om könsidentitet. Såväl cis- som transpersoner kan därmed vara homosexuella, heterosexuella, bisexuella, asexuella, queer eller något annat som bäst beskriver hens sexuella identitet. INLEDING

77412236.1.1_Inlaga.indd 9

2021-11-09 15:29

Ibland används begreppet ”cisnormen” och då avses den norm som utgår från att alla är cispersoner, det vill säga identi fierar sig med det kön som blev tilldelat vid födelsen. Det medför fördelar som en transperson inte får tillgång till, en transperson måste oftast korrigera den bilden, hen måste ”komma ut” eller om hen inte kan/vill/vågar så innebär det att omgivningen inte ser personen som hen är. Transperson kan också beskrivas i termer som könsinkongruens, med det menas när det biologiska könet inte överensstämmer med könsidentiteten. Könsidentitet avser hur vi uppfattar oss själva och könsuttryck kan vara hur vi väljer att uttrycka vår könstillhörighet (kläder, skägg, hår, makeup och så vidare). Ordet könsdysfori innebär ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i var dagen som orsakas av att könsidentiteten inte stämmer över ens med det kön som tilldelades juridiskt vid födelsen. Lider du av könsdysfori har du rätt att få genomgå en utredning och den utredningen kan utmynna i att du, om du önskar, kan få hjälp med könsbekräftande behandling. Det kan handla om hormonell och/eller kirurgisk behandling och den syftar till att vara könsbekräftande för dig. Personer med könsdysfori har rätt att bevara sina könsceller inför sin könsbekräftande behandling. Med könsceller menas ägg och spermier. Könsdysfori kan också vara en diagnos som ger rätt till assisterad befruktning. Att ”be vara sina könsceller” innebär i regel att spermier fryses ner eller att en hormonstimulering görs för att kunna frysa ägg. Termen intergender kan vara synonym med orden queer eller ickebinär och åsyftar en person som identifierar sig mellan könen man och kvinna eller som båda samtidigt eller bortom dessa kate gorier. Ibland pratar man också om ett tredje kön eller gender fluid. Intersex eller intersexvariation är ett medicinskt samlings namn för många olika tillstånd där en person föds med en inre 10

INLEDING

77412236.1.1_Inlaga.indd 10

2021-11-09 15:29

eller yttre anatomi som inte stämmer överens med hur en typisk kvinnlig eller typisk manlig kropp förväntas vara. Intersexvaria tion kan utöver anatomi också handla om hormoner och/eller kromosomer. Intersexpersoner kan identifiera sig som någon av de binära kategorierna eller som ickebinär. Intersextermen åsyftar således varken könsidentitet eller sexuell läggning utan handlar om att personens biologiska egenskaper inte kan kategoriseras binärt. Barn och ungdomar som planeras för könsbekräftande behandling i form av hormonell behandling för att stoppa puberteten erbjuds ibland att frysa sina könsceller. Mensen måste i princip ha startat för att det ska vara möjligt att frysa ägg och testiklarna måste ha nått en viss storlek (6–8 ml) för att det ska vara möjligt att frysa spermier. Läs mer i avsnittet om fertilitetsbevarande behandling, s. 145. En person med livmoder kan således bilda familj på egen hand med hjälp av donerade spermier eller med dubbeldonation (donerade ägg och donerade spermier) – eller tillsammans med en partner – med eller utan spermier – med egna könsceller eller med donerade spermier eller dubbeldonation. Om det finns frysta ägg sedan tidigare, kanske som en fertilitetsbevarande åtgärd inför en könsbekräftande behandling, så kan förstås de äggen användas i behandlingen i stället för att stimulera fram färska ägg. Dessutom är det i vissa fall möjligt med så kallad inomparsdonation som innebär att ägg från en partner stimuleras fram och befruktas med donerade spermier och förs in i livmodern hos den andra partnern. Behandling som involverar en surrogatmor är inte tillåtet i Sverige. Men det är inte heller olagligt och därför möjligt att göra behandling med hjälp av surrogatmoder i ett land där det är tillåtet. Det är också möjligt att göra en privat överenskommelse som inte involverar fertilitetsvård. Läs mer i avsnittet Surro gatmoderskap, s. 216. INLEDING

77412236.1.1_Inlaga.indd 11

2021-11-09 15:29

HISTORISKA SVENSKA MILSTOLPAR 1944 1972

Samkönade sexuella handlingar avkriminaliserades. Möjlighet att byta juridiskt kön, ett krav för att få ändra juridiskt kön var dock att personen steriliserades. Uppskattningsvis har omkring 800 personer genomgått sterilisering mot sin vilja. 1979 Sjukdomsförklaringen av homosexualitet avskaffades. 2005 Tjejpar/lesbiska/ samkönade fick möjlighet att göra assisterad befruktning med donerade spermier. 2013 Kravet på sterilisering för att få ändra juridiskt kön avskaffades och det blev legalt att inför detta frysa sina könsceller (spermier, ägg) inför ett könsbyte. 2019 Lagligt med inomparsdonation, dubbeldonation och embryodonation.

INLEDING

77412236.1.1_Inlaga.indd 12

2021-11-09 15:29

BAKGRUNDSFAKTORER

OMÖJLIGA ORSAKER TILL BARNLÖSHET

77412236.1.1_Inlaga.indd 13

2021-11-09 15:29

MÖJLIGA ORSAKER TILL BARNLÖSHET

77412236.1.1_Inlaga.indd 14

2021-11-09 15:29

FÖR ATT KUNNA GÖRA BARN behövs ägg och spermier. Det

behövs en menscykel och en fungerande ägglossning. Därför först lite grundläggande information om råmaterial och förut sättningar.

Äggreserven Med äggreserv eller ovarialreserv menas kvarvarade ägg. Du föds med alla ägg som du har genom livet. Till skillnad från spermierna produceras inga nya ägg. När vi är foster bildas omkring 7 miljoner ägganlag i äggstockarna, de flesta av dem försvinner och när vi föds uppskattas antalet till omkring 400 000 omogna ägganlag. Uppgifterna om hur många så kallade primordialfolliklar, små blåsor med omogna ägg, vi föds med varierar men ligger sannolikt någonstans mellan 300 000 och ett par miljoner. Under livet genomgår kvinnokroppen 400–450 menscykler, det är alltså bara en pytteliten del av alla primordialfolliklar som mognar till antralfolliklar och går till ägglossning, såtillvida ägg lossningen fungerar.

BAKGRUNDSFAKTORER

77412236.1.1_Inlaga.indd 15

2021-11-09 15:29

Äggmognad sker i flera steg. En primordialfollikel blir en antralfollikel. När en äggfollikel (äggblåsa) når det stadie som kallas antralfollikel (antrum = hålrum) så innehåller den lite vätska och blir på så vis synlig vid en ultraljudsundersökning. Det är just dessa antralfolliklar som gynekologen räknar och på så sätt får vi ett hypotetiskt mått på din äggreserv. Vid en fertilitetsutredning görs alltid en uppskattning av din äggreserv (AFC = antral follicle count). Vi uppskattar ovarial reserven för att få ett mått på vilken kapacitet vi kan förvänta oss av äggstockarna. Kapaciteten är också relaterad till åldern. Det är tyvärr inte möjligt att veta precis hur många ägg du har kvar i dina äggstockar. Antralfolliklarna producerar antimüllerskt hormon, AMH. Har du många äggblåsor blir ditt AMH-värde därför högt och är din äggreserv liten så blir ditt AMH-värde lågt. Vad är ett ”normalt” AFC och AMH? Det beror på i vilken ålder du är. AMH peakar inte förrän du är cirka 25 år. Därefter sjunker AMH långsamt med stigande ålder. AMH sägs inte korrelera med kvaliteten på äggen utan det är snarare åldern som säger något om kvaliteten. Men detta är ren statistik. En yngre person kan ha en nedsatt kvalitet på sina ägg medan en äldre person kan ha turen att ha utmärkt kvalitet på sina ägg. Ett lågt AFC hos en ung person kan tyda på att äggstockarna börjat svikta i sin funktion. Ett mycket högt AMH kan indikera att du har polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, men ytterligare uppgifter från dig måste inhämtas innan det kan bestämmas. När en person kommer in i klimakteriet är oftast AMH omätbart lågt. AMH produceras i granulosacellerna i små antralfolliklar och även i preantrala folliklar. Genom att hämma effekten av hormonet FSH kan AMH bidra till att utvecklingen av en så kallad dominant follikel, det vill säga den follikel som växer till och 16

BAKGRUNDSFAKTORER

77412236.1.1_Inlaga.indd 16

2021-11-09 15:29

slutligen släpper ett moget ägg vid det som vi kallar ägglossning (ovulation). Det finns även andra hormon än AMH som kan mätas, men AMH är det hormon som varierar mycket lite under menscykeln och kan därför mätas när som helst. Det kan finnas en liten men i princip försumbar variation då AMH är aningen högre i menscykelns tidiga (follikelfas) än senare fas (lutealfas). Om du använder p-piller, är gravid, ammar eller står på ned reglerande medicin (GnRH-analog) så kan värdet på AMH bli falskt något för lågt. Ju yngre du är desto mer kan också AMH-värdet fluktuera, ju äldre du är desto stabilare är värdet, det vill säga den intraindividuella variationen minskar med stigande ålder. I några studier har man sett att afroamerikanska kvinnor och ”spansktalande” har ett AMH-värde som ligger 25 procent lägre än förväntat. Falskt för lågt? Det inskärper vikten av att alltid också göra en ordentlig ultraljudsbedömning av äggstockarna. Kirurgi av äggstockarna sänker äggreserven, men ibland finns ju inget val. Operation kan vara nödvändig – men om du har möjlighet och det finns alternativ så avstå från operation av äggstockarna tillsvidare om du vill bli gravid. Annat som kan sätta ner äggreserven är cellgifter, strålbehand ling och svår infektion i äggstocken. Rökning ger med tiden en ytterligare sänkning av AMH och det är allmänt känt att rökare kommer in i klimakteriet tidigare än icke-rökare. Ovarialreserven ligger till grund för beslut om vilken dos på hormonerna som bör ges vid en IVF-behandling. Om din ovarial reserv bedöms vara hög, vilket fallet är om du exempelvis har PCOS (se s. 59), så kommer du sannolikt att rekommenderas en låg dos av det dagliga hormonet. som du tar under en IVF-behand BAKGRUNDSFAKTORER

77412236.1.1_Inlaga.indd 17

2021-11-09 15:29

ling. Detta för att inte överstimulera äggstockarna och hamna i det som kallas ovariellt hyperstimuleringssyndrom (OHSS), se s. 122. Och tvärtom, om du bedöms ha en låg ovarialreserv, kanske på grund av högre ålder, så kommer du sannolikt att få ta en ganska hög dos av hormon för att stimulera fram så många ägg som möjligt. HUR AMH KORRELERAR TILL DIN ÄGGRESERV Äggreserven kan uttryckas i AFC, dvs. hur många små äggblåsor som kan ses i dina äggstockar med hjälp av ultraljud: AMH-värde < 0,7 µg/L – störst sannolikhet för 0–7 AFC AMH-värde 0,7–2,3 µg/L – störst sannolikhet för 8–15 AFC AMH-värde > 2,3 µg/L – störst sannolikhet för >15 AFC

Menscykel och ägglossning – så fungerar det I det här avsnittet går vi igenom ägglossning; den kunskapen är viktig för att ett par med både ägg och spermier ska kunna tajma samlag. Kunskap om ägglossning är också viktig att ha med sig om du vill göra behandling som ensamstående på klinik, eller om ni lever i en relation utan spermier. Om du är född med ägg är du som mest fertil när du passerat 20 år men fertiliteten börjar avta redan efter 25 års ålder. Visserligen i långsamt avtagande men ändå en svagt nedåtlutande kurva. Efter 35 år får kurvan en brantare lutning. Det kan vara svårt att acceptera detta tråkiga faktum när man upplever sig som ung i alla andra avseenden. Har du spermier är ditt fertila liv betydligt längre, orättvist nog. Varför naturen har denna oordning är lite svårt att fullt ut förstå. Det är ju inte så att biologiska män lever längre än biologiska 18

BAKGRUNDSFAKTORER

77412236.1.1_Inlaga.indd 18

2021-11-09 15:29

kvinnor och därmed skulle kunna vänta med att bli förälder till hög ålder. Eller jo, de kan ju vänta och det är ju inte helt ovanligt att biologiska män har flera kullar med barn medan det inte är lika vanligt bland biologiska kvinnor. Alla ägg som en person föds med är de ägg som den har genom livet. Det bildas inga fler. Spermier däremot produceras kontinuerligt förutsatt att spermiebildningen inte är störd på något vis. Önskar du dig två barn har du omkring 90 procent chans att lyckas om du startar vid 27 års ålder. Om du önskar dig tre barn bör du börja redan vid 23 års ålder. Kan du tänka dig provrörsbefruktning, IVF, kan du vänta tills du är 31 år för två barn men måste starta vid 28 år för god chans till tre barn. Lever ni i en relation med både ägg och spermier då gäller det att tajma. Taj ming är essentiellt för att kunna uppnå graviditet.

Menscykeln Menscykeln räknas från första blödningsdagen till den sista innan det börjar om med blödning. Första blödningsdagen är cykeldag 1. Menscykeln kan delas in i ett par faser: först follikel fas som är den fas då en äggblåsa, en follikel, växer till; efter ägg lossningen vidtar lutealfas, gulkroppsfas, då ägget har släppt och det har bildats en gulkropp som producerar progesteron. Om din menscykel är 28 dagar, det vill säga det tar 28 dagar från din första mensdag till dagen före din nästa mensdag vidtar, är sannolikheten stor att du också har ägglossning, ovulation, och den sker i regel kring cykeldag 14. En menscykel är i regel 23–35 dagar, det allra vanligaste är att cykeln är 27–32 dagar. Vissa har ännu längre cykler. Ovulationen sker oftast cirka 14 dagar före nästa mensblödning, det vill säga variationen av menscykeln är störst före ovulationen, i follikulärfasen, då äggblåsan växer till. BAKGRUNDSFAKTORER

77412236.1.1_Inlaga.indd 19

2021-11-09 15:29

Om du antecknar din mensstart under några månader får du en bra bild över din menscykel och kan oftast räkna ut ungefär när i menscykeln som just din ovulation sker. Det finns många olika appar som kan vara bra att använda för detta ändamål. Menscykeln styrs av dina hormoner. Man brukar framför allt nämna hormonerna FSH och LH som produceras i din hypofys. Dessa hormoner samverkar bland annat med hormonet GnRH från din hypotalamus. Östrogenet hjälper också till att bygga upp livmoderslemhinnan. Ökningen av östrogen leder till en kortvarig stegring av LH. FSH = follikelstimulerande hormon. LH = luteiniserande hormon. GnRH = Gonadotropinfrisättande hormon.

Låg nivå av det kvinnliga könshormonet östrogen i början av menscykeln ger signal om ökad produktion av FSH. FSH får en follikel att växa till, vilket ger en ökad produktion av östrogen. När östrogenet når upp till, viss nivå blir det en signal om att frisläppa LH. Det är oftast en enda follikel som växer till och mognar varje månad, den kallas för dominant follikel. Det är alltså den som kommer att mogna och släppa ut sitt ägg vid ägglossningen. Äggblåsan växer oftast till drygt 20 mm innan den släpper ägget. LH bidrar till äggets mognad och en kraftig höjning av hormonet är en signal till den mogna äggblåsan om att släppa ägget. Parallellt med att follikeln mognar och producerar östrogen förbereds ditt endometrium, din livmoderslemhinna, för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Äggblåsan omvandlas efter ägglossning till en gulkropp (corpus luteum) som producerar hormonet progesteron som bidrar till att förbereda slemhinnan för att ta emot ett befruktat ägg. Ägget fångas in av äggledartratten efter ägg 20

BAKGRUNDSFAKTORER

77412236.1.1_Inlaga.indd 20

2021-11-09 15:29

lossningen och det transporteras in i äggledaren i riktning mot livmoderns inre. Östrogenet fortsätter att stiga och gör att du nu kan känna att brösten är ömma och kroppen svullen, kanske är du också låg och lättirriterad. Premenstruellt syndrom, PMS, kan vara mer eller mindre uttalat. Blir du gravid stiger nivåerna av östrogen och progesteron liksom graviditetshormonet hCG som produceras av moderkakan. Blir du inte gravid skrumpnar gulkroppen och progesteronet sjunker därmed. Sänkning i progesteron ger signal om bortstötning av slemhinnan, det vill säga mensblödning. Med stigande ålder blir menscykeln ofta kortare och äggen färre och får med åldern allt sämre kvalitet. Det är ett obestridligt faktum att det är allt svårare att bli gravid med stigande ålder, liksom att risken för missfall ökar. Orsaken är att andelen ägg med icke korrekt kromosomantal, aneuploidi, ökar med stigande ålder. progesteron

estradiol follikelstimulerande hormon (FSH)

livmoderslemhinnan

menstruation

menscykelstart

ägglossning

hormon

luteiniserande hormon (LH)

ägglossning

menscykelslut

BAKGRUNDSFAKTORER

77412236.1.1_Inlaga.indd 21

2021-11-09 15:29

Äggcellen är kroppens största cell med sina 0,1 mm. Det är ändå så litet att det behövs ett mikroskop för att tydligt se. Ägget ser ut som en liten grå prick omgiven av ett litet flufffigt vitt moln av stödjeceller, cumulusceller.

Ägglossning och tajming Om du vill mäta din ägglossning själv med ett test kan du använda urinstickor som mäter det hormon (LH) som föregår ägglossningen. Det är bra om du startar ett par dagar före estimerad dag för ägglossning. På så sätt ökar du chansen att hitta LH-peaken (positivt test). Läs mer om hur du perfekt kan tajma ägglossningen på s. 32.

Mensblödning Om graviditet inte uppstår kommer gulkroppen att krympa undan och dina hormonnivåer sjunker igen. Endometriet kan därmed inte fortsätta att växa och kommer då istället att avstötas och det märker du genom att din mensblödning startar och allt börjar om igen.

Gravid Om ägget blir befruktat kommer det att dela sig och när det nått det stadium som kallas blastocyst kan det implanteras i endometriet. Det tar en dryg vecka mellan ägglossning och implantation. Om du blir gravid kommer det att bildas en moderkaka kring det tidiga fostret och moderkakan börjar snabbt att producera graviditetshormon, hCG (humant koriogonadotropin). hCG ”räddar” då corpus luteum från att krympa. Det är hormonet hCG som mäts i din urin när du tar ett graviditetstest. En viss nivå måste uppnås innan testet visar positivt. 22

BAKGRUNDSFAKTORER

77412236.1.1_Inlaga.indd 22

2021-11-09 15:29

OMÖJLIGA ORSAKER TILL BARNLÖSHET

77412236.1.1_Inlaga.indd 23

2021-11-09 15:29

Spermier Nu har vi bara fokuserat på ägglossningen och det kan inte förnekas att den är mycket viktig. Men spermier behövs förstås också. Spermier produceras om och om igen, det tar ungefär tre månader att mogna fram spermier. Spermier är känsliga för bland annat värme och har du haft hög feber kan dina spermier bli påverkade. Efter tre månader är feberepisoden dock ett minne blott och nya spermier har bildats. I en fertilitetsutredning är spermieanalys det viktigaste provet hos en person med spermier. De viktigaste parametrarna man undersöker i ett ejakulat är volym, koncentration och progressiv rörlighet. WHO har satt upp kriterier för vad som ska betraktas som ett ”normalt prov”. Avvikelser från referensvärdena kan exempelvis vara att spermier saknas helt (azoospermi), det kommer ingen utlösning över huvud taget (aspermi), eller spermierna är få (oligozoospermi). Faktorer som kan påverka spermierna negativt är exempelvis som nämnts värme, men inte bara feber utan troligen även heta bad, möjligen tajta jeans och långa bilresor på uppvärmda säten, övervikt (påverkar negativt genom värme men också hormonella förskjutningar), rökning och miljögifter (läs mer i kapitlet om spermiebildning och manlig faktor, s. 73). Referensvärden för ett normalt prov har faktiskt ändrats genom åren eftersom spermiekvaliteten har förändrats till det sämre med tiden. Detta tillskriver man bland annat en ökad exponering för miljögifter och hormonstörande ämnen! Och det är inte bara de gifter som du exponeras för under livet utan du är påverkad av gifter redan som foster. Mer forskning på området behövs.

BAKGRUNDSFAKTORER

77412236.1.1_Inlaga.indd 24

2021-11-09 15:29

Varför blir jag inte gravid? Kan jag själv påverka min fertilitet? Går det att frysa ner könsceller?

ntligen en inkluderande bok som tar ett helhetsgrepp om ämnet infertilitet och ofrivillig barnlöshet och som är skriven av en expert inom området!

Om fertilitet och assisterad befruktning

Camilla Stenfelt

Hur går en fertilitetsutredning till?

GÖRA BARN Om fertilitet och assisterad befruktning

Camilla Stenfelt

ISBN 9789177412236

9 789177 412236

77412236.1.1_Omslag.indd 3

2021-11-09 10:52