Karin Boberg & Anna Sterlinger Ahlring
karin boberg och anna sterlinger ahlring är båda grundskolelärare med många års erfarenhet från skolans värld. Tillsammans har de mer än 32 000 lektionstimmar i bagaget. Karin driver bloggen Karin bygger undervisning och Anna har podden Anna och Philips Lärarpodcast.
Karin Boberg & Anna Sterlinger Ahlring AT T ÄGA K L A S S R U M M E T
Att äga klassrummet handlar om allt det där du inte fick lära dig på lärarutbildningen, nämligen att leda en klass på riktigt. Den handlar om vad du behöver göra i det som uppstår i vardagen – de små ögonblicken och de små agerandena som gör den stora skillnaden. Det är en handbok med konkreta tips och tankar, skriven av lärare för lärare. Ledarskap är något vi alla kan lära oss och bli bättre på och ett gott ledarskap kommer med erfarenhet, träning och prövning. Det kommer med modet att vända blicken inåt och ställa sig de lite obekväma frågorna: Vad i mitt ledarskap får gruppen att lyckas? Vad i mitt ledarskap gör att lektionerna blir röriga? Författarna delar generöst med sig av sina egna erfarenheter från klassrum och korridorer. Boken är indelad i tio kapitel där varje kapitel motsvarar en sida av ledarskapet – till exempel det relationella ledarskapet, det konsekventa ledarskapet och det verbala ledarskapet. Den passar bra att arbeta med både ensam och tillsammans i lärarkollegiet och kan läsas av lärare både i grundskolan och på gymnasiet.
Att äga klassrummet 1 0 P E R S P E KT I V PÅ L E DA R S K A P F Ö R L Ä R A R E
ISBN 9789177412045
Omslag och grafisk form: Fredrika Siwe
77412045.1.2_Omslag.indd 1
9 789177 412045
2021-01-22 07:22
77412045.1.1_Inlaga.indd 2
2020-05-20 08:22
KARIN BOBERG OCH ANNA STERLINGER AHLRING
Att äga klassrummet 10 PERSPEKTIV PÅ LEDARSKAP FÖR LÄRARE
77412045.1.1_Inlaga.indd 3
2020-05-20 08:22
© 2020 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-204-5 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Åsa Karsberg Omslag och grafisk form: Fredrika Siwe Illustration s. 83: ArtsyBee/Pixabay Författarfoto: Seán McDevitt Första upplagan, andra tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2020
Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se
77412045.1.2_Inlaga.indd 4
2020-08-31 10:54
Innehåll Förord KAPITEL 1
Det tydliga och konsekventa ledarskapet s. 13 – det klassiska ledarskapet med tydliga instruktioner och konsekvenstänk. KAPITEL 2
Det relationella ledarskapet s. 27 – relationens värde i ledarskapet. Hur du bygger och vårdar relationen med eleverna. KAPITEL 3
Det personliga ledarskapet s. 49 – hur du kan använda din personlighet för att skapa lugn, trygghet och relation med gruppen. KAPITEL 4
Det kroppsliga ledarskapet s. 63 – hur ditt kroppsspråk påverkar ditt ledarskap. KAPITEL 5
Det verbala ledarskapet s. 77 – hur ditt sätt att prata och använda röstverktyget påverkar ditt ledarskap.
77412045.1.1_Inlaga.indd 5
2020-05-20 08:22
KAPITEL 6
Det professionella ledarskapet s. 89 – hur du behöver träna och tänka för att inte ta det som händer i klassrummet personligt. KAPITEL 7
Det prestigelösa ledarskapet s. 105 – ditt sätt att bemöta och handskas med situationer som sker i klassrummet. KAPITEL 8
Det lustskapande ledarskapet s. 117 – konsten att engagera eleverna och skapa lust i lärandet. KAPITEL 9
Det vägledande ledarskapet s. 131 – hur du som ledare lär eleverna att lära för livet, inte bara för lektionen. KAPITEL 10
Det reflekterande ledarskapet s. 143 – om att reflektera över och analysera sitt eget ledarskap både när det flyter och när det inte blir som du tänkt. KAPITEL 11
Så jobbar du med boken s. 161 – tips på hur du kan använda boken både på egen hand och tillsammans med dina kollegor. Litteraturlista
77412045.1.1_Inlaga.indd 6
2020-05-20 08:22
Förord En av de kurser som vi såg fram emot med förväntan under tiden på lärarutbildningen var ledarskapskursen. Kursen som skulle lära oss hur vi skulle göra en grupp till en fungerande arbetsgrupp. Den delen av utbildningen som skulle lära oss hur vi skulle bemöta föräldrar och elever vid första mötet och som skulle lära oss hur vi skulle kunna påverka andra människors uppförande, tänkande och inställning. Men vi fick vänta förgäves – den kursen kom aldrig. Däremot översköljdes vi av teori- och metodkurser i både pedagogik och ämnesstudier. Ledarskap kommer inte per automatik tillsammans med den titel vi bär. Ledarskap är något vi utför – inte något vi är. Du kan vara chef, ledare eller lärare och helt sakna kompetens i själva ledarskapet. På lärarutbildningen gick vi alltså och väntade på just kursen i hur vi skulle lära oss att leda andra människor – det vi dagligen förväntas göra i ett klassrum med 30 individer. Individer som alla har olika bakgrund och förväntning på skolan och som alla besitter helt skilda förmågor att hantera den vardag som skoldagen innebär. Men när kursen vi väntade på inte dök upp var kunskapen om ledarskap något vi – precis som väldigt många kollegor – fick lära och upptäcka på vägen. Vi, Anna och Karin, träffades första gången som kollegor på en då nystartad skola. Eftersom skolan saknade rutiner och ledstänger i vardagen kom ledarskapet att bli extremt viktigt och det var många tillfällen när vi såg ledarskap som krisade. Det lade grunden för långa diskussioner som ibland var framåtsyftande och ibland bara rester av ren frustration. Förord · 7
77412045.1.1_Inlaga.indd 7
2020-05-20 08:22
Många gånger har vi stått inför vuxna i skolan som berättat om okontrollerbara elevgrupper. Ofta samma elevgrupper som vi själva har eller tidigare haft. Det har förstås väckt tankar: Vad är det vi gjort i gruppen som kollegan inte gjort, när resultatet blir så olika? Vad är det som gör att eleverna som lyssnat och jobbat som skolboksexempel på ena lektionen farit runt och fokuserat på helt fel saker på andra lektioner? Forskning och teorier i all ära, men den verklighet vi då befann oss i krävde att vi satte enkla ord på de konkreta verktyg och djupa insikter vi båda besatte. Kunskaper om hur vi människor fungerar, både som individer i enskilda sammanhang och i en kontext. Just sådan kunskap som erfarna lärare har. Vi behövde sätta ord på att ledarskapet handlar om mig som lärare – inte om elevgruppen. Den här boken är ingen vetenskaplig rapport. Den är inte heller skriven av forskare i psykologi eller beteendevetenskap. Den är en handbok om lärarens ledarskap skriven av oss – två lärare med lång erfarenhet av ledarskap i skolan – utifrån våra erfarenheter och de cirka 32 000 timmar i klassrummet vi tillsammans har i bagaget. Erfarenheter som vi genom åren samlat på oss genom att vara lärare, förskollärare, skolledare, kursledare och ledare inom föreningslivet. Boken har fokus på skolvärlden och det ledarskap som behövs när du ska leda en klass i dagligt arbete. Det handlar inte om några storslagna och nytänkande idéer eller fantastiska och spektakulära lektioner. Det handlar om vad du behöver göra i det som uppstår i vardagen, de små ögonblicken och de små agerandena, som gör den stora skillnaden. Om vad vi som ledare för en grupp behöver anpassa i vårt förhållningssätt till sammanhanget för att få det resultat vi vill åstadkomma.1 Ledarskap är något vi alla kan lära oss och bli bättre på. Du tänker kanske att det finns människor som tycks kunna ta kommandot 1. Sundlin & Sundlin 2012
8 · Att äga klassrummet
77412045.1.1_Inlaga.indd 8
2020-05-20 08:22
i en grupp – kanske redan som barn – men kom då ihåg att det inte är detsamma som att leda en grupp barn eller vuxna mot ett gemensamt mål. Ledarskap kommer med erfarenhet, träning och prövning. Det kommer med modet att hela tiden vända blicken inåt och ställa sig de lite obekväma frågorna: Hur påverkar mitt beteende och görande elevgruppen? Vad i mitt ledarskap får gruppen att lyckas? Vad i mitt ledarskap gör att lektionerna blir röriga? Att våga utmana sig själv och vara kritisk mot sig själv är en viktig del i ett lyckat ledarskap. De allra skickligaste ledarna har gjort fel många gånger. Men när det går fel gäller det att analysera vad det var som gick fel – allt för att kunna ändra ett beteende eller förstärka ett annat i syfte att leda en grupp. Det är viktigt att jag som ledare reflekterar över vad som sker och hur jag påverkar det som händer genom det som är redskapet – det vill säga jag. Boken är indelad i tio olika kapitel. Varje kapitel motsvarar en sida av ledarskapet. Sällan eller aldrig tillämpas de olika ledarskapsstilarna separat, utan snarare i samklang med varandra. Vi har valt att plocka ut och belysa de här tio delarna av ledarskapet för att belysa komplexiteten – men även för att underlätta för dig att se på ditt ledarskap och se vilken del av ditt ledarskap just du märker att du behöver arbeta mer med. God lässtund!
Anna och Karin
77412045.1.1_Inlaga.indd 9
2020-05-20 08:22
» Kan du det här, då äger du ledarskapet! «
10 · Att äga klassrummet
77412045.1.1_Inlaga.indd 10
2020-05-20 08:22
Karin Boberg började sin lärarbana inom teatervärlden, där hon både spelade teater och ledde teater- och showgrupper. Via jobb med ledaruppdrag inom restaurang- och butiksvärlden hamnade hon till slut på lärarutbildningen. Hon är utbildad grundskollärare i de samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap, med inriktning årskurs 4–9, och har jobbat som lärare sedan 2002. Hon har sedan dess även haft uppdrag som skolledare samt fackliga tjänstemannauppdrag. Som facklig tjänsteman har hon föreläst för lärarstudenter och fackligt förtroendevalda om läraryrket. 2017 började hon skriva för Pedagog Huddinge och hon bloggar även för Skolvärlden och på den egna bloggen Karin bygger undervisning. Hon delar gärna med sig av sina erfarenheter och tipsar ofta om det som lyfter undervisningen och skapar möjligheter i arbetsvardagen. Hon har erfarenheter både från den privata och den kommunala skolvärlden där hon jobbat på både etablerade och nystartade skolor. Anna Sterlinger Ahlring började intressera sig för barn och ungdomar inom föreningslivet och som gymnastiklärare samt på förskola. Hon utbildade sig sedan till grundskollärare inom de samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap samt svenska mot årskurs 4–9. Hon har jobbat som lärare sedan 2002 och har även haft uppdrag på Barn- och utbildningsförvaltningen som utbildningsledare, samt jobbat på Ung företagsamhets nationella kansli som utbildningsansvarig för grundskolan. Hon har föreläst runt om i Sverige bland annat för Lärarfortbildning. 2015 började hon tillsammans med sin lärarkollega Philip Hjalmarsson lyfta fram kloka, inspirerande och skickliga lärare runt om i Sverige i podden Anna och Philips Lärarpodcast och har sedan dess släppt ett avsnitt i veckan, hela tiden med nya spännande gäster som lärare, skolledare, föreläsare, författare och politiker. 2017 fick podden priset Årets insats inom offentlig sektor. Hon sitter även med i styrelsen för Lärargalan.
77412045.1.1_Inlaga.indd 11
2020-05-20 08:22
1 12 · Att äga klassrummet
77412045.1.1_Inlaga.indd 12
2020-05-20 08:22
Det tydliga och konsekventa ledarskapet Det tydliga och konsekventa ledarskapet är en ram för hela ditt ledarskap. Utan tydlighet faller ditt ledarskap platt. Är du som ledare lite otydlig och luddig eller gör olika från dag till dag när det gäller till exempelvis att följa regler, då kommer någon annan att ta över din ledarroll i klassrummet. Den informella ledaren i gruppen kommer helt enkelt att kunna kliva in och ta över. Kanske har du varit med om det på en arbetsplats? Om det finns en otydlig chef brukar det inom kort dyka upp informella ledare som fyller det tomrummet. Precis samma sak riskerar att hända i klassrummet om du inte tar den tydliga rollen som ledare.
Vad menar vi med det tydliga och konsekventa ledarskapet? Det tydliga och konsekventa ledarskapet handlar om att ta kommando och leda trupperna. Att styra orkestern eller vara regissören som sätter agendan. Det handlar om att veta var och hur olika saker ska göras, till exempel när det är lämpligt att ha en viss lektion eller när det är bra att ha en rörelsepaus. Det kan också handla om hur du ska göra nya grupper i klassen och när det är bra att introducera dem. Oavsett om situationen är helt enligt planen eller om det händer något oförutsett behöver du vara en tydlig ledare som tar befälet och vet vad som ska göras. Att vara den tydliga och konsekventa ledaren är att ha förmågan att sätta ord på det som kan
· 13
77412045.1.1_Inlaga.indd 13
2020-05-20 08:22
verka självklart för dig och för många, men absolut inte för alla och framför allt inte för dina elever. Tydligheten skapar förväntningar där eleverna vet vad som ska göras, vilket i sin tur skapar trygghet och lugn i din grupp. Tydlighet och konsekvens innebär också att du vågar och kan säga ifrån när det behövs.
Att jobba med sitt tydliga och konsekventa ledarskap Så hur gör man då? Hur blir man en tydlig och konsekvent ledare? En bra början är att ha en tydlig struktur kring lektionen så att alla elever vet vad som gäller. I våra klassrum skriver vi alltid följande på tavlan innan eleverna kommer in: Välkommen in! Sitt ner. Var tyst och ha tekniken undanlagd. Karin/Anna har ordet. Vad: Svenska. Hur länge: 50 minuter. Mål: Att lära oss om gestaltande i texter.
Vi gör likadant inför varje lektion, varje vecka, år ut och år in. Det blir inga frågor på den instruktionen. Ingen som opponerar sig eller undrar varför. Det är tydligt och likadant hela tiden. Därefter kommer lektionsinstruktionen på tavlan och det är samma sak där – det är likadant varje lektion, utan undantag. Sedan börjar vi med ett förtydligande av vad lektionen kommer att innehålla och hur länge vi ska göra detta. Vi kör en genomgång, sedan får eleverna arbeta med uppgiften, när lektionen närmar sig sitt slut har vi återsamling och sedan säger vi tack och hejdå.
14 · Att äga klassrummet
77412045.1.1_Inlaga.indd 14
2020-05-20 08:22
Det här är tydligt. Tydligt på så sätt att eleverna vet exakt vad som ska hända, tydligt i vilka förväntningar vi har på eleverna och tydliga instruktioner under lektionens gång. Tydligheten gör att den orolige lugnar sig, den ängslige kan slappna av och att alla vet vad som gäller. Strukturerna ska även sitta i dig och ditt ledarskap vid lektionens början. Du som lärare och ledare måste visa att det som står på tavlan är viktigt och att lektionen inte börjar förrän när exakt det som står där är uppfyllt. Står det att alla ska sitta på sina platser och vara tysta är det detta som gäller. Står det att teknik som till exempel mobiler ska vara borta börjar du inte förrän detta är klart. Med andra ord är det du som ska visa vad som gäller genom att inte börja prata och berätta om lektionen innan eleverna har följt instruktionen. Om du börjar avvika från detta eller tumma på dina egna regler faller korthuset snabbt och det blir rörigt och oordning i din grupp. Det här kan ta längre tid i början, men håll i och håll ut, var tydlig och konsekvent, så kommer lugnet att lägga sig. De elever som behöver lite extra stöd i att ta till sig instruktionen ska förstås få det. Du kanske behöver gå förbi en elev, lägga en hand på hens axel eller ge en annan elev en blick. Ofta är det väldigt bra att söka upp just den eller de eleverna som behöver det stödet precis innan lektionen börjar för att få bästa effekt. Berätta kort vad du förväntar dig, till exempel: »Jag förväntar mig att du smyger in och sätter dig, jag kommer då kort berätta att vi ska jobba med läsförståelse, detta tar ungefär 5 minuter …« Det tydliga kan även sitta i dig själv som ledare. Att med kropp och röst (det här kan du läsa mer om i kapitel 4 och 5) visa tydligt vad som gäller, det är också en viktig del i det konsekventa och tydliga ledarskapet. Låter det svårt? Behöver du mer kunskap om det här? På nästa sida kommer några konkreta saker du behöver tänka igenom för ett tydligt och konsekvent ledarskap. Det tydliga och konsekventa ledarskapet · 15
77412045.1.1_Inlaga.indd 15
2020-05-20 08:22
FRÅGOR ATT TÄNKA IGENOM OCH HA SVAR PÅ
När börjar lektionen egentligen? Olika elever har olika behov av anpassning. För de flesta elever börjar lektionen exakt på klockslaget – helt enkelt den tid som står i schemat. Andra elever behöver förbereda sig inför det moment som lektionen innebär. Det kan betyda att du inför varje lektionspass söker upp eleven, oavsett ålder, i korridoren eller på rasten och berättar vad du förväntar dig och vad som ska hända på lektionen. I början av er relation sker det här genom samtal men det kan till slut ske genom en blick eller en klapp på elevens axel.
Hur lång ska en genomgång vara? Lagom! Men vad är nu det? Här behöver du ha ett manus. Tänk igenom vad du ska säga för att uppnå det syfte som passet har. Att ha en för lång genomgång är ett stort misstag som många lärare gör. Det kan göra att eleverna slutar lyssna efter ett tag. Ha hellre flera korta genomgångar än en lång. När du börjar planera dina genomgångar kan du göra på flera sätt, själva föredrar vi att rita tankekartor (hur en tankekarta kan se ut ser du på sidan 83) och förtydligande bilder på ett vitt ark. Papperet blir sedan vägledaren genom genomgången och du säger bara exakt det du tänkt att du ska säga, inget mer. Krydda inte genomgången med en massa anekdoter som gör att fokus försvinner och flertalet elever inte orkar lyssna längre. Ta då hellre två korta genomgångar eller ha en extra genomgång för de elever som behöver dina kryddade anekdoter för att uppfylla sina kunskapskrav. Det »manus« du skriver första gången kanske tar lite tid, men sedan kan du använda det många gånger. Vissa manus vi gjort har numera över tio år på nacken, även om de har förtydligats och förfinats under åren. Något som första gången tog tid har genom åren sparat oss massor av förberedelsetid, samtidigt som det varje gång
16 · Att äga klassrummet
77412045.1.1_Inlaga.indd 16
2020-05-20 08:22
förbättrat vårt ledarskap. En genomgång om atomer är och förblir en genomgång om atomer, även om tiden går.
Att begära ordet i klassrummet Det behöver vara uttalat hur eleverna begär ordet i klassrummet, särskilt om gruppen är ny och ni tillsammans ska sätta rutiner för passen. Det är såklart du som bestämmer hur ni ska ha det – och här är det jätteviktigt att du sedan följer det ni har bestämt. Har ni handuppräckning som rutin – ja, då är det handuppräckning som gäller, alltid. Oavsett. Då ska du aldrig tillåta någon att prata rakt ut. Men fall då inte för tricket att ge ordet till den pratglade som alltid räcker upp handen. Är det »glasspinnemetoden« eller »no hands up« som gäller – där du har alla namn på eleverna på pinnar eller lappar och drar vem som får svara – är det detta som gäller. Förtydliga också att »nu inväntar vi att någon får ordet«, så att alla har möjlighet att styra sitt fokus mot talaren. Var konsekvent och låt inte eleverna tävla om talutrymmet – de ska aldrig prata i munnen på varandra. När du pratar ska alla vara tysta och lyssna, när en elev talar ser du till att alla är tysta och lyssnar.
Vad och hur skriver jag på tavlan/smartboarden/skärmen? Även här måste du noga tänka igenom vad du ska skriva så att det du presenterar är tydligt och har det fokus du vill. Tänk på att ha en färg på pennan som alla kan se, undvik alltid rött och grönt eftersom elever med varierad synnedsättning har svårt att se dessa färger. Det kan även vara svårt att se för elever med glasögon eller för dem som sitter längre bort. Fyll din tavla, digital som analog, med information som är kopplad till det ni ska göra. Är det lektionens första och viktiga instruktion ska inget annat störa elevernas fokus på tavlan förutom just instruktionen. Ska du ha genomgång på en whiteboard, sudda ut allt Det tydliga och konsekventa ledarskapet · 17
77412045.1.1_Inlaga.indd 17
2020-05-20 08:22
som inte behövs för genomgången och strukturera upp det du ska skriva tydligt. Har du en PowerPoint ska du låta den vara kärnfull och fylld av relevanta bilder, färger och texter. Ta bort dekorationer och det som är irrelevant för ämnet. Sådant kan ta fokus från det ni faktiskt ska göra. Vissa elever kan bli distraherade av att det är en figur i ett hörn av din PowerPoint för att den ser märklig ut eller för att de inte förstår vad den har med helheten att göra. Det du gör och presenterar är viktigt och ska hanteras som något viktigt. Behåll fokus på syftet med genomgången och ämnet för lektionen. Ta bort allt annat.
Hur ska eleverna sitta? Här är det viktigt att du markerar hur du vill ha det. Inga elever ska själva få bestämma var de ska sitta i ett klassrum. Alla ska veta var du förväntar dig att de ska sitta när lektionen börjar. Dels finns det en stor risk att någon inte har en given person som de kan sitta bredvid, dels är det rent pedagogiskt viktigt att du som lärare och ledare kontrollerar rummet. Visa att det är du som bestämmer. Vissa elever behöver sitta själva på en startplats, det vill säga en plats som är bara deras – och alltid deras – vid lektionsstarten eller på en speciell plats i rummet som ni kommit överens om. Andra elever ska inte sitta nära varandra och för de flesta är det bara skönt att de slipper välja själva. Placeringen av borden i klassrummet ska även den fylla ett syfte. Våga utmana dina egna föreställningar om hur ett klassrum ska vara möblerat och tänk istället på vilken möblering som passar för just ditt ämne. Låt funktion styra över tradition. Vi föredrar själva en möblering där eleverna kan möta varandra, gärna hästskoform eller i grupper om fyra. Hästskoformen är bra för dialog och för att ingen behöver ha någon bakom sig. Det skapar stor trygghet. Gruppering om fyra underlättar när man har diskussioner och gruppaktiviteter och indelningen blir på så sätt klar redan från
18 · Att äga klassrummet
77412045.1.1_Inlaga.indd 18
2020-05-20 08:22
start. Andra gånger behöver en eller fler elever ha möjlighet att sitta för sig själva, då kanske det ska styra. Ibland är det bra om det finns möjlighet till ståbord eller gemensamma samlingsplatser. Möbleringen av klassrummet ska även underlätta för ditt ledarskap. Om du har en möblering som gör att du lätt kan förflytta dig vid genomgångar och använda rummet när du pratar så förbättrar det ditt ledarskap och kvaliteten på undervisningen omedelbart. Du blir inte låst vid tavlan för att du måste stå längst fram – istället kan du verkligen ta kommandot i rummet.
Hur ska eleverna jobba? Ska eleverna få jobba med vem de vill? Eller ska du bestämma vem de ska jobba med? Var får de sitta när genomgången är klar? Är det enskilt arbete eller får de jobba i par? Ska det vara tyst arbete eller får man prata under tiden? Det här är saker som du behöver låta vara uttalat för att visa att du är en tydlig ledare. Om du tydligt berättar vad som gäller kan alla sätta igång och jobba utan att det blir oro och en massa frågor i gruppen. När arbetet sedan är igång måste du hjälpa eleverna att hela tiden minnas vad det är som är uttalat och bestämt. Den här delen av ditt ledarskap, liksom de flesta andra delar, tar tid och många lektioner innan det sitter. Du måste visa och leda dina elever i att det du säger är det som gäller. Du ger dig inte förr än det du bestämt är genomfört.
När är lektionen slut? Som vi skrev tidigare står det alltid på tavlan i våra klassrum vad lektionen ska innehålla. Ett tydligt avslut är också oerhört viktigt. Avslutet är uppstarten på nästa lektion – oavsett om det är din eller en kollegas lektion. Har du en lugn avslutning på ditt pass, där ni tillsammans städar upp och säger hejdå, så påverkar det nästa pass och möjliggör bättre kunskapsinhämtning efter lektionen. Om du Det tydliga och konsekventa ledarskapet · 19
77412045.1.1_Inlaga.indd 19
2020-05-20 08:22
istället är otydlig när det gäller om lektionen har slutat eller inte, om eleverna går ut själva när de känner för det och om några elever kanske till och med är kvar i lektionssalen när nästa pass ska börja – då blir det rörigt inför nästa lektion. Ett bra avslut på din lektion möjliggör även att du tar kommandot och att du kan berätta vad som ska hända på nästa pass. Det är oerhört viktigt för många elever som behöver särskilda anpassningar i sin vardag.
Var och när får man gå på toaletten? Det här behöver förtydligas, både för stora och små. Toalettbesök ska i möjligaste mån avklaras på rasten. Självklart får eleverna gå under lektionen om det blir akut, men de får absolut inte gå på toa under genomgångar. Det här är egentligen inte mycket att diskutera, men du måste vara tydlig med när det är okej och inte. Genom att ha svar på de här frågorna, och genom att vara tydlig med exakt vad som gäller i ditt klassrum, kommer du att få en lugnare grupp som ser dig som en tydlig ledare i rummet. Enkelt uttryckt handlar det om att göra samma sak dag ut och dag in när det kommer till de här sakerna. Då blir det så tydligt att eleverna till slut vet exakt vad som gäller, utan att behöva fråga.
Hur påverkar det tydliga och konsekventa ledarskapet mitt arbete med eleverna? Om du inleder lektionerna på samma sätt varje gång är det inte bara en rutin som blir bekväm för dig och förutsägbar för dina elever, det ger även alla rätt till undervisning. Eleverna ska ha sitt fokus riktat mot dig, eftersom alla i gruppen ska ges förutsättning att höra det du säger. Det du säger på lektionen är grunden till allas
20 · Att äga klassrummet
77412045.1.1_Inlaga.indd 20
2020-05-20 08:22
rätt till utbildning.2 Rutinen blir på så sätt också en skyldighet som alla förväntas följa.
Konsekvens och tydlighet – när du behöver gå in i konflikter Konsekvent och tydligt ledarskap handlar inte bara om att ha struktur på lektionerna och tydliga förväntningar på eleverna. I skolans värld handlar det – liksom förstås på många andra ställen – också om att våga och kunna vara tydlig när det uppstår konflikter eller när någon elev går över gränsen. Har du ett tydligt och strukturerat ledarskap i klassrummet så följer det med dig ut även i korridoren eller på rasten. Dina elever vet vad som gäller när du är i närheten och deras kompisar, som du kanske inte undervisar, har förmodligen hört talas om dig och vet att det inte är någon idé att säga emot eller att störa på dina lektioner. Om du är tydlig och konsekvent mot alla elever kan ryktet om att du är en tydlig ledare spridas på ett positivt sätt. Det här har du nytta av när konflikter uppstår. På samma sätt kan eleverna förstås lika snabbt börja prata om den lärare som aldrig tar närvaro och där det är okej att komma för sent. Är du konflikträdd? Skyr du konflikter med elever som du inte känner på skolan? Skyr du att kliva in i matsalen eller på skolgården när det hettar till mellan barn på din arbetsplats? Om du är konfliktskygg, var inte lärare! När det kommer till konflikter och att kunna kliva in och stoppa dem håller vi med. Du måste kunna kliva in i konflikter på skolan. Du kan inte vara rädd, tycka det är obehagligt och välja att titta åt ett annat håll. Naturligtvis är det inte roligt när det är bråk eller stök, men vi är vuxna och ska finnas där för elevernas säkerhet och 2. Läroplanen, skollagen och barnkonventionen
Det tydliga och konsekventa ledarskapet · 21
77412045.1.1_Inlaga.indd 21
2020-05-20 08:22
trygghet. Som lärare kommer du med all säkerhet att behöva kliva in i konflikter många gånger. Så om du är konflikträdd och gärna tittar åt andra hållet när det händer något, då behöver du börja träna snabbt! Både anställda och elever i skolan vill ha en trygg miljö och förväntar sig att de som har en bestämmande position – i skolans fall de vuxna – klarar att vara tydliga i konflikter, för allas skull. Att tydligt säga ifrån när någon gör fel mot andra är ännu en del i att vara en tydlig och konsekvent ledare. Du kan göra det på flera sätt – så länge du markerar – om en elev gör fel. Det kan handla om att en elev i klassen puttar till en annan i förbifarten, eller att en elev kallar en annan för »jävla idiot«. Säg då inte »Det är bara en engångsföreteelse« eller »Hen menade säkert ingenting illa.«.Tänk inte ens tanken. Markera tydligt, vid alla överträdelser, varje gång! Man kan tydligt markera genom att säga exempelvis: »Det du gör, det gör ont.« »Det du gör är sexistiskt.« »Det du gör är rasistiskt.« »Det är inte okej!« »Den som gör så gör fel!« »Det du gör är fel!« Var noga med att prata om händelsen och berätta i ord vad det är som är fel. Koppla gärna din tillrättavisning till skolans regler eller de värdeord du vet att ni tillsammans jobbat med: Alla har rätt att vara trygga i skolan. Ingen har rätten att ta över ett rum för att skapa otrygghet. Visa eller förklara för eleven vad du förväntar dig. Berätta vad ett bra beteende är. Hjälp eleven genom att göra rätt. Medla mellan elever och visa på varför en annan blev ledsen. Om en elev sagt elaka ord till en annan kan du visa det genom att knöla ihop ett papper till en boll eller riva söner det. Berätta att papperet symboliserar en annans persons känslor – det går inte att få rakt igen eller att tejpa ihop lika fint som förr. Sedan behöver du också visa hur man kan göra rätt. Att man kan säga förlåt och kanske bjuda in till lek – förstås beroende på vad som hänt och hur gamla eleverna är. Genom det hjälper du eleven som gjort fel att lyckas på sikt.
22 · Att äga klassrummet
77412045.1.1_Inlaga.indd 22
2020-05-20 08:22
Uppstår det konflikter vid transportsträckor? Om det ofta sker något på väg till maten kan du ta den där promenaden till matsalen med eleven för att bryta det felaktiga beteendet. Då får du också chansen att, efter ett tag, diskutera det som hänt. När eleven lugnat sig och hen inte längre känner att hen behöver hävda sin rätt eller sin oskuld blir det mycket lättare att ta samtalet.
Några avslutande ord Det tydliga och konsekventa ledarskapet är att sätta ord på vad du förväntar dig och sedan hålla dig till det. Det kan handla om allt från lektionsstruktur, regler, rutiner och ramar till hur du vill att eleverna ska svara på lektionen. Det tydliga och konsekventa ledarskapet kommer att göra dig till en lärare som eleverna gillar, just för att du är tydlig och förutsägbar och skapar ro i deras studiesituation. Ibland kommer du kanske inte att vara den populäraste, men minns då att yrket inte är någon popularitetstävling. Däremot kommer det du gör att ge avtryck och göra att dina elever tar till sig din undervisning. Den tydliga och konsekventa ledaren kan givetvis ha olika stilar och personligheter, det som är av största vikt är att du är stabil och förutsägbar och någon att lita på när det blåser.
Det tydliga och konsekventa ledarskapet · 23
77412045.1.1_Inlaga.indd 23
2020-05-20 08:22
•
• • •
DISKUS SIONSFRÅGOR: Hur ser den röda tråden med det tydliga och konsekventa ledarskapet ut för dina elever vid lärarbyten? Har ni samma strukturer bland de olika lärarna? Vilka strukturer anser du är viktiga att få med i ledarskapet, strukturer som ska gälla oavsett pedagog? Vilka strukturer har ni som arbetslag/team prioriterat att göra exakt lika? Finns det strukturer som ni saknar tillsammans i kollegiet och som troligen skulle underlätta ert dagliga arbete?
77412045.1.1_Inlaga.indd 24
2020-05-20 08:22
77412045.1.1_Inlaga.indd 25
2020-05-20 08:22
Karin Boberg & Anna Sterlinger Ahlring
karin boberg och anna sterlinger ahlring är båda grundskolelärare med många års erfarenhet från skolans värld. Tillsammans har de mer än 32 000 lektionstimmar i bagaget. Karin driver bloggen Karin bygger undervisning och Anna har podden Anna och Philips Lärarpodcast.
Karin Boberg & Anna Sterlinger Ahlring AT T ÄGA K L A S S R U M M E T
Att äga klassrummet handlar om allt det där du inte fick lära dig på lärarutbildningen, nämligen att leda en klass på riktigt. Den handlar om vad du behöver göra i det som uppstår i vardagen – de små ögonblicken och de små agerandena som gör den stora skillnaden. Det är en handbok med konkreta tips och tankar, skriven av lärare för lärare. Ledarskap är något vi alla kan lära oss och bli bättre på och ett gott ledarskap kommer med erfarenhet, träning och prövning. Det kommer med modet att vända blicken inåt och ställa sig de lite obekväma frågorna: Vad i mitt ledarskap får gruppen att lyckas? Vad i mitt ledarskap gör att lektionerna blir röriga? Författarna delar generöst med sig av sina egna erfarenheter från klassrum och korridorer. Boken är indelad i tio kapitel där varje kapitel motsvarar en sida av ledarskapet – till exempel det relationella ledarskapet, det konsekventa ledarskapet och det verbala ledarskapet. Den passar bra att arbeta med både ensam och tillsammans i lärarkollegiet och kan läsas av lärare både i grundskolan och på gymnasiet.
Att äga klassrummet 1 0 P E R S P E KT I V PÅ L E DA R S K A P F Ö R L Ä R A R E
ISBN 9789177412045
Omslag och grafisk form: Fredrika Siwe
77412045.1.2_Omslag.indd 1
9 789177 412045
2021-01-22 07:22