har frĂ„gor och funderingar kring sin bĂ€ckenbotten â hĂ€r Ă€r boken som kan hjĂ€lpa dig. MĂ„nga kvinnor vittnar om problem och om svĂ„righeter med att fĂ„ information om var man kan fĂ„ hjĂ€lp. MĂ„nga upplever ocksĂ„ att deras besvĂ€r inte tas pĂ„ allvar. Den hĂ€r boken vill fylla i de kunskapsluckor som finns pĂ„ det hĂ€r omrĂ„det. HĂ€r fĂ„r du lĂ€ra dig mer om anatomi och suturering men ocksĂ„ om hur viktigt det Ă€r att ge kvinnan ett bra bemötande och rĂ€tt information. Före, under och efter förlossningen. Boken vĂ€nder sig till alla som kommer i kontakt med kvinnor under och efter graviditet och förlossning: barnmorskor, fysio terapeuter, gynekologer och lĂ€kare i öppenvĂ„rden.
av bĂ€ckenbottenskador, att förebygga bristningar under graviditet och förlossning samt klipp, inspektion, palpa tion och diagnos efter förlossningen. Ăven suturering och eftervĂ„rd. Boken innehĂ„ller ocksĂ„ flera patientberĂ€ttelser, bĂ„de positiva och negativa. Ann Olsson arbetar som barnmorska och Ă€r en av dem som har utformat det webbaserade utbildningsprogrammet, backenbottenutbildning.se. Cecilia Lind Ă€r barnmorska och har arbetat med verksamhetsutveckling inom vĂ„rden. Emilia Rotstein Ă€r gynekolog med inriktning pĂ„ urogynekologi och arbetar pĂ„ Karolinska BĂ€ckenbottencentrum. Mia Fernando Ă€r specialistfysioterapeut med inriktning obstetrik, gynekologi och urologi.
Ann Olsson (red.) Cecilia Lind Emilia Rotsteinâ Mia Fernando
Ur innehÄllet: anatomi och definition
BÀckenbotten och förlossningsskador
Du som i ditt arbete trÀffar kvinnor som
Ann Olsson (red.) â Cecilia Lind Emilia Rotsteinâ Mia Fernando
BĂ€ckenbotten och förlossningsskador HANDBOK FĂR BARNMORSKOR
INNEHĂ LL
Varför en bok om bÀckenbotten? Vilka Àr vi?
7 9
Inledning 11 KAPITEL 1
Anatomi och definitioner av bÀckenbottenskador
15
Anatomi 15 BĂ€ckenbottens fysiologi
26
KAPITEL 2
Att förebygga bristningar under graviditet och förlossning
32
Graviditet 32 Förlossning 36 Att tÀnka pÄ om kvinnan Àr könsstympad
39
Klipp (episiotomi/perineotomi)
40
Olika typer av klipp
41
TillvÀgagÄngssÀtt vid klipp
43
Risker och komplikationer med klipp
43
Instrumentell förlossning â sugklocka
46
KAPITEL 3
Efter förlossningen Inspektion, palpation och diagnos
50 52
Suturering 55 Vagina 55 Perineum 56 Sfinktrar 56
Dokumentation 59
KAPITEL 4
EftervÄrd och rÄd inför hemgÄng
61
Inspektion av sydd bristning före hemgÄng
61
Information om lÀkning
62
Den akuta fasen efter en muskelskada
65
Reparationsfasen efter en muskelskada
65
Fortsatt lÀkning
RÄdgivning efter förlossningen
65
66
RÄd om smÀrta och smÀrtlindring
67
RÄd om urin och avföring
68
RĂ„d om hygien
69
RĂ„d vid omfattande grad 2-bristning, klipp och sfinkterruptur
69
RÄd angÄende bÀckenbotten efter kejsarsnitt
70
HjÀlpmedel 75 Inkontinensstöd 75 Prolapsringar 76 KAPITEL 5
Uppföljning 79 Bristningsregistret 79 Efterkontroll hos barnmorska
81
Inspektion 81 Palpation 82 Att mÀta lyftet
83
Levatorpalpation 84 Bidigital palpation
85
Anal palpation
85
Att skicka vidare till fysioterapeut
87
KAPITEL 6
Förlossningens effekter pÄ bÀckenbotten
90
TyngdkÀnsla/prolaps 91 Vad orsakar ett framfall?
92
Hur behandlas framfall?
92
FramfallskÀnsla efter förlossning
93
Vilka rÄd kan jag ge till nÄgon med besvÀr av slidvÀggsbuktning eller prolaps?
94
UrinblÄsan 95 Vad Àr det som misslyckas med att hÄlla emot?
95
Tarmen 97 Vad Àr det som misslyckas med att hÄlla emot?
99
LivskvalitetspÄverkan 100
Sexualitet och sexuella besvÀr RÄdgivning kring sex efter förlossning
103 105
FörlossningssÀtt nÀsta gÄng
107
Psykiska effekter av en förlossningsskada
111
KAPITEL 7
BÀckenbottentrÀning 114 HjÀlpmedel för trÀning
115
Vanliga fel vid bÀckenbottentrÀning
115
Rehabiliteringsprinciper 117 Rehab under den akuta fasen
117
Rehab under reparationsfasen
118
Rehab under remodelleringsfasen
118
Rehab efter bÀckenbottenskador
118
KAPITEL 8
Fysisk trÀning och bÀckenbotten
121
TrÀning och framfall
121
StyrketrÀning och tunga lyft vid bÀckenbottendysfunktion
122
KonditionstrÀning 123 Löpning 124 BÀckenbotten före och efter barnafödande Äldern Vad vet vi egentligen?
Avslutande ord
125 125
128
Under graviditeten
128
Under förlossningen
128
Vid en bristning
129
Inför hemgÄng
129
EftervÄrd 130
Litteraturlista och lÀnkar
132
Bilaga 134 Anamnes och undersökning
Varför en bok om bÀckenbotten?
V
I ĂR TVĂ B AR N M O R SK O R ,
en gynekolog och en fysioterapeut som alla Ă€r speciellt intresserade av kvinnors bĂ€ckenbotten och bĂ€ckenbottenhĂ€lsa. Vi har lĂ€nge kĂ€nt att det saknas en bok som kan vara till stöd och ge adekvat information kring bĂ€ckenbottenskador. Framför allt till barnmorskor, som ju möter kvinnor bĂ„de före, under och efter barnafödandet, men Ă€ven i samband med preventivmedelsrĂ„dgivning och cellprovtagningar. Förhoppningen Ă€r att mĂ„nga fler ska finna den hĂ€r boken vĂ€rdefull â alla som möter kvinnor och tycker att kvinnans hĂ€lsa Ă€r viktig. Under senare Ă„r har det varit mycket fokus pĂ„ förlossningsvĂ„rden i allmĂ€nhet och bĂ€ckenbotten i synnerhet. MĂ„nga har vittnat om problem med sina bristningar och om svĂ„righeterna att fĂ„ hjĂ€lp eller hitta rĂ€tt i vĂ„rden. MĂ„nga har ocksĂ„ upplevt att deras besvĂ€r inte tagits pĂ„ allvar, de har fĂ„tt svaret att âman fĂ„r rĂ€kna med förĂ€ndringar och allt ser normalt utâ. De har viftats bort av vĂ„rden trots att de sjĂ€lva upplevt att de har problem. Den hĂ€r attityden vill vi gĂ€rna bidra till att förĂ€ndra. Man skulle kunna tro, av alla skriverier, att bĂ€ckenbotten och skydd av den i samband med förlossning Ă€r nĂ„got helt nypĂ„kommet. SĂ„ Ă€r det nu inte. Förlossningspersonal i hela vĂ€rlden har i alla tider sett det som en viktig uppgift att hjĂ€lpa kvinnor att bevara bĂ€ckenbotten sĂ„ hel som möjligt. Den grekiska lĂ€karen Soranus, som levde för 2000 Ă„r sedan, skrev bland annat den första lĂ€roboken för barnmorskor. Han skrev om mĂ„nga olika delar av kvinnosjukvĂ„rd, och om hur barnmorskan Ă€ven tog hand om till exempel familjeplanering och förlossning. Vid förlossning, ett omfattande kapitel i hans bok, beskrivs hur barnmorskan Varför en bok om bĂ€ckenbotten? ·
7
ska skydda mellangĂ„rden med sina varma hĂ€nder och en linneduk. Följer man historien sĂ„ hittar man det fortsatt beskrivet som en viktig del att barnmorskan skyddar mellangĂ„rden frĂ„n att brista. FrĂ„n 1700-talet och framĂ„t, nĂ€r förlossningar mer övergick frĂ„n social modell till âmedicinskâ modell, blev det medicinska handlĂ€ggandet viktigt, kvinnans roll blev mer styrd och man förordade mer liggande stĂ€llningar. Detta Ă€ndrade ocksĂ„ omhĂ€ndertagandet och lĂ€ngÂre fram förordade man klipp för att underlĂ€tta för mor och barn. I gamla svenska lĂ€roböcker för barnmorskor beskrivs mycket noggrant hur man pĂ„ olika sĂ€tt ska minska risken för bristningar. DĂ€r beskrivs ocksĂ„ att barnmorskan har ett stort ansvar för att bevara bĂ€ckenÂbotten och att hen genom sin oaktsamhet kan orsaka stor skada. Vi barnmorskor minns frĂ„n utbildningen att barnmorskan hade stor skuld i om kvinnan fick stora bristningar och framför allt om det blev en skada i sfinktermuskeln. Vi hoppas att den hĂ€r boken ska ge dig som barnmorska all den information du behöver, bĂ„de om konkreta saker som anatomi och suturering men ocksĂ„ om hur viktigt det Ă€r att ge kvinnan ett bra bemötande och rĂ€tt information. BĂ„de före, under och efter förlossning en. Vill vi veta hur kvinnan mĂ„r och om hon har nĂ„gra problem, mĂ„ste vi frĂ„ga. Vill vi fĂ„ veta mer och varför mĂ„ste vi undersöka. Din enkla insats kan bidra till en vĂ€sentlig ökad livskvalitet. Ăr inte du som barnmorska bekvĂ€m med att prata om och frĂ„ga om detta â dĂ„ Ă€r inte patienten det heller. Vi mĂ„ste alla kĂ€mpa vidare för en kvinnosjukvĂ„rd som ger likvĂ€rdig och adekvat vĂ„rd för de problem som uppstĂ„r. Vi hoppas att forskningen gĂ„r framĂ„t kring de stora besvĂ€r och frĂ„gestĂ€llningar som vi idag Ă€nnu inte har bra lösningar för. I den hĂ€r boken hittar du ocksĂ„ ett antal patientberĂ€ttelser, bĂ„de negativa och positiva. (Alla namn i de patientberĂ€ttelser som förekommer i boken Ă€r fingerade, men berĂ€ttelserna Ă€r verkliga och alla har godkĂ€nt att vara med.) De kommer frĂ„n kvinnor över hela landet och har delgivits oss författare pĂ„ olika sĂ€tt. De hĂ€r patientberĂ€ttelserna har stĂ€rkt oss i tron och förhoppningen att det gĂ„r att skapa en bĂ€ttre och mer jĂ€mlik vĂ„rd pĂ„ det hĂ€r omrĂ„det. För det ska sjĂ€lvklart inte bero pĂ„ var man bor eller vilken vĂ„rdpersonal man möter om man fĂ„r bra och korrekt vĂ„rd eller inte. 8
· BÀckenbotten och förlossningsskador
Vilka Ă€r vi? Ann Olsson Ă€r tvĂ„barnsmor och barnmorska. Hon har haft för mĂ„nen att arbeta inom mĂ„nga omrĂ„den inom kvinnohĂ€lsa. Förlossning BB/eftervĂ„rd, pĂ„ barnmorskemottagning men ocksĂ„ trĂ€ffat kvinnor pĂ„ bĂ€ckenÂbottencentrum som haft besvĂ€r frĂ„n bristningar efter förlossningen. Ann har Ă€ven arbetat som lĂ€rare pĂ„ barnmorske utbildningen. Hon har ett stort intresse för forskning och hennes avhandling handlar om det sexuella samlivet efter förlossningen och barnmorskors rĂ„dgivning om detta. Ann har ocksĂ„ varit en av dem som har utformat det webbaserade utbildningsprogrammet, backenbottenutbildning.se. Idag arbetar hon som barnmorska och vĂ„rdutvecklare pĂ„ en barnmorskemottagning, dĂ€r mycket rör frĂ„gor kring efterkontroll och uppföljning med fokus pĂ„ bĂ€ckenbotten. Cecilia Lind Ă€r barnmorska och har huvudsakligen arbetat som förlossningsbarnmorska. Hon arbetar idag med verksamhetsutveckling inom vĂ„rden. De senaste Ă„ren har det varit mycket fokus pĂ„ frĂ„gor gĂ€llande bĂ€ckenbotten, framför allt om förebyggande arbete. Hon har Ă€ven arbetat med utbildning för barnmorskor gĂ€llande bristningar, pĂ„ klinik samt med sutureringskurser för barnmorskor tillsammans med bland andra Ann Olsson. Emilia Rotstein Ă€r tvĂ„barnsmamma och gynekolog. De senaste sju Ă„ren har hon inriktat sig pĂ„ urogynekologi och arbetar idag pĂ„ KaroÂlinska BĂ€ckenbottencentrum. Hon Ă€gnar Ă€ven tid Ă„t att forska, underÂvisa studenter frĂ„n olika professioner och hĂ„lla olika typer av bĂ€ckenbottenkurser pĂ„ nationell nivĂ„. Karolinska BĂ€ckenbottencentrum har byggt upp ett tvĂ€rprofessionellt team som i ordens sanna anda arbetar med patienten i centrum. Dit söker sig företrĂ€delsevis kvinnor och par med ett helt spektrum av olika förlossningsupp levelser och besvĂ€r som lĂ€rt henne mycket, framför allt att lyssna och se hela mĂ€nniskan. I skrivande stund Ă€r hon tjĂ€nstledig, och skriver pĂ„ sin avhandling som handlar om olika aspekter av bĂ€ckenbottendysfunktion efter förlossning.
Varför en bok om bÀckenbotten? ·
9
Mia Fernando Àr fysioterapeut sedan tio Är. NÀr hon födde sitt första barn fick hon en sfinkterskada och det öppnade hennes ögon för att fysioterapi kan omfatta Àven bÀckenbotten och omkringliggande strukturer. Hon har jobbat med kvinnohÀlsa sedan dess och Àr idag specialistfysioterapeut med inriktning obstetrik, gynekologi och uro logi. Fysioterapi för bÀckenbotten handlar om att hjÀlpa kvinnor till en bÀttre livskvalitet och bÀttre funktioner vad gÀller fysisk aktivitet, trÀning, kiss, bajs och sex.
10
· BÀckenbotten och förlossningsskador
Inledning
I
förlossningsvĂ„rd som vi med all rĂ€tt ska vara stolta över. ĂndĂ„ kĂ€nns det ibland som att missnöjet bara gror och vĂ€xer. Media rapporterar om skador med svarta rubriker och mĂ„nga gravida Ă€r oroliga. Handlar det om en generation bortskĂ€mda kvinnor som inte accepterar att kroppen förĂ€ndras? Nej, inte riktigt. Men det har under mĂ„nga Ă„r skett en samhĂ€llsutveckling som har lett oss fram till en punkt dĂ€r det framstĂ„r tydligt att kvinnosjukvĂ„rden pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt behöver moderniseras. Det handlar kanske inte frĂ€mst om teknik och medicin, utan mer om attityder. Kvinnor accepterar inte lĂ€ngre att nedsatt funktion efter förlossning bortförklaras med att allt Ă€r normalt. Samtidigt som kvinnor inte lĂ€ngre accepterar detta pĂ„ samma sĂ€tt som tidigare kan vi trots allt inte garantera alla en förlossning helt utan komplikationer eller fysiska besvĂ€r i efterförloppet. Kanske Ă€r det trots allt rimligt att en gravid kvinna ska förvĂ€nta sig en bristning? DĂ€remot har vi inom vĂ„rden ett ansvar att informera, utan att varken svartmĂ„la eller försköna. Och det finns mycket som kan göras för att bĂ„de förebygga skador och behandla de skador som trots alla insatser Ă€ndĂ„ uppstĂ„r. Vi behöver till exempel prata mer om bĂ€ckenbotten och mer om det som kvinnor Ă€r oroliga för. Under graviditeten kommer det ofta upp tankar om och oro kring förlossningen, och dĂ„ framför allt en oro över att fĂ„ en stor bristning, Det hĂ€r vittnar ocksĂ„ mĂ„nga av de patientberĂ€ttelser som vi har tagit del av om. Vi har Ă€ven efterfrĂ„gat inlĂ€gg frĂ„n barnmorskor och vi har kunnat se att barnmorskor som arbetar pĂ„ olika barnmorskemottagningar i landet beskriver olika sĂ€tt att hantera den hĂ€r oron pĂ„. Vi har ett SVERIGE HAR VI EN SĂKER
Inledning ·
11
gemensamt basprogram som vi arbetar efter, men förhĂ„llanden och tankar ser Ă€ndĂ„ lite olika ut i landet. NĂ€r det gĂ€ller utbildningen för barnmorskor har den utvecklats en hel del de senaste Ă„ren, allteftersom Ă€mnet aktualiserats. Idag har man till exempel lagt till examination i suturering pĂ„ en del lĂ€rosĂ€ten och man arbetar Ă€ven dĂ€r för uppgradering. Den hĂ€r boken Ă€r uppbyggd lite som en uppslagsbok, dĂ€r du kan lĂ€sa om de olika delarna: anatomi, graviditet, förberedelse, förlossning, lĂ€kning och uppföljning. Tanken Ă€r att den Ă€ven ska vara ett komplement till webbutbildningsprogrammet backenbottenutbildning.se Mycket arbete har gjorts och görs pĂ„ alla förlossningskliniker i Sverige genom SKL-medel för just arbete med att minska allvarliga bristningar i samband med födsel, samt Ă€ven att minska andelen kej sarsnitt som gĂ„r att undvika. Detta hĂ€nger dessutom ihop, eftersom mĂ„nga kvinnor idag uttrycker stark oro inför födandet med anledning av rĂ€dslan för en stor bristning. Man ska dock komma ihĂ„g att andelen kvinnor som fĂ„r grad 3- och 4-skada har minskat under de senaste Ă„ren och fortsĂ€tter att gĂ„ ner i antal. Det finns skador som inte berör bĂ€ckenbotten som drabbar mĂ„nga kvinnor i samband med graviditet och förlossning. Vi kommer inte att ta upp dem hĂ€r men vet att det kan vara lika besvĂ€rligt som traumatiserande som bĂ€ckenbottenskador. BarnmorskeberĂ€ttelse Jag Ă€r barnmorska pĂ„ förlossningen. En svĂ„r grad 2-bristning som jag syr kan jag ibland kĂ€nna mig osĂ€ker pĂ„ om det kommer bli superbra. Jag vet att kvinnan fĂ„r en kontroll pĂ„ BB innan hemgĂ„ng samt pĂ„ efterÂkontrollen pĂ„ MHV, vilket kĂ€nns bra. Jag hoppas att jag fĂ„r veta om jag har sytt en bristning som inte alls lĂ€kte bra. DĂ€r och dĂ„, nĂ€r jag syr, sĂ„ peppar jag mig sjĂ€lv med att jag gör mitt allra bĂ€sta men vissa tvivel finns ibland pĂ„ om det Ă€r bra nog. Jag tar sjĂ€lvklart in barnmorskekollegor som hjĂ€lper till om jag kĂ€nner mig osĂ€ker. ANNA
Jag arbetar som bm pÄ en barnmorskemottagning och möter dÀrför kvinnor pÄ efterkontroll. Det viktigaste jag kan göra pÄ en efterkontroll Àr att frÄga kvinnorna om de kan kissa och bajsa utan problem. Om de lÀcker urin vid
12
· BÀckenbotten och förlossningsskador
nĂ„got tillfĂ€lle, lĂ€cker avföring eller gaser. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att frĂ„ga hur underlivet kĂ€nns och om nĂ„got kĂ€nns fel eller avvikande. Jag brukar ocksĂ„ frĂ„ga om hon haft sex och hur det fungerade. Jag erbjuder alla en gynundersökning och förklarar noga vitsen med den. För de som Ă€ndĂ„ inte vill förklarar jag att de Ă€r vĂ€lkomna tillbaka nĂ€r som helst om de upplever problem eller har frĂ„gor. Vid undersökning kĂ€nner jag pĂ„ bĂ€ckenbotten, men mina svĂ„righeter Ă€r definitivt att jag nog inte har tillrĂ€cklig kunskap om vad jag letar efter och hur det borde kĂ€nnas om det Ă€r helt respektive om det finns trasiga muskler. Utbildningen saknade detta nĂ€r jag lĂ€ste. Jag tycker det Ă€r tragiskt att sĂ„ mĂ„nga barnmorskor saknar kompetens för detta och bara sĂ€ger âallt ser bra ut, knip pĂ„â. För mig Ă€r det oerhört viktigt att vara lyhörd för kvinnan. Tycker jag att det ser normalt ut men hon upplever annat sĂ„ skickar jag henne utan tvekan vidare (dock fĂ„r jag bara skicka remiss inom 16 veckor post partum). ANET T E
Statistik Data kring bristningar hĂ€mtas bland annat frĂ„n bristningsregistret, ett register i GynOp, frĂ„n medicinskt födelseregister (MFR) och GraviditetsÂregistret. Statistiken för grad 3 och 4 registreras av alla förlossningskliniker medan grad 1 och 2 inte rutinmĂ€ssigt registreras och följs annat Ă€n noteras pĂ„ förlossningsvĂ„rd 1 (FV1). Statistik för riket gĂ€llande grad 3 och 4 vid vaginal, icke instrumentell, förlossning Ă€r idag (2019) 1,9 procent och för endast förstföderskor ligger det pĂ„ 4,1 procent. Ă r 2014 lĂ„g grad 3- och 4-bristningar pĂ„ 4,3 procent och för förstföderskorna lĂ„g den pĂ„ 6 procent. Vid instrumentell förlossning, dĂ€r sugklocka (VE) Ă€r den överlĂ€gset vanligaste, ligger grad 3 och 4 pĂ„ 9,8 procent (första kvartalen 2019) och har minskat nĂ„got under de senaste fem Ă„ren. Uppskattningsvis Ă€r grad 1- och 2-skadorna kring 80 procent vid vaginala förlossningar. Patientrapporterade och lĂ€karrapporterade besvĂ€r kan man hitta i bristningsregistret för grad 3 och 4. De registreras vid 8 veckor och vid 1 Ă„r. De vanligaste patientrapporterade besvĂ€ren vid 8 veckor Ă€r smĂ€rta, infektion och analinkontinens, frĂ€mst gasinkontinens. Vid 1 Ă„r Ă€r det största besvĂ€ret gasinkontinens, som drabbar ca 30 procent. Det Ă€r vanligast hos kvinnor med en grad 4-skada. Vid ett Ă„r anser drygt 50 procent av patienterna â alltsĂ„ patientrapporterade besvĂ€r â att de har en okomplicerad skada, och mindre Ă€n 10 procent att de har en allvarlig skada.
Inledning ·
13
PatientberĂ€ttelse Jag har alltid varit rĂ€dd för att föda barn, eller rĂ€ttare sagt för att spricka i samband med att föda barn. Inför min förlossning var jag fortfarande rĂ€dd men nĂ€r min dotter vĂ€l kom fick jag en partiell grad 3-skada. Först trodde barnmorskan att det endast rörde sig om en grad 2 men kallade dit lĂ€karen för sĂ€kerhets skull. LĂ€karen upptĂ€ckte att skadan var nĂ„got större och tillbringade dĂ€refter en hel timme med att sy mig. Det kĂ€ndes verkligen som att man tog detta pĂ„ allvar. Innan jag Ă„kte hem undersökte ytterligare en lĂ€kare mig och kontrollerade att allt sĂ„g bra ut, vilket det gjorde. Efter Ät, nĂ€r svullnaden lagt sig sig, hade jag nĂ„got stygn som skavde men i övrigt inga andra problem. Jag har fortfarande inga problem och har kommit över min skrĂ€ck att spricka helt. Det som jag tycker har varit intressant Ă€r dock hur vĂ„rdpersonal har reagerat nĂ€r jag yttrat orden âjag fick en partiell grad 3-skadaâ. De flesta har mött mig med att grimasera och sĂ€ga âooohâ. PĂ„ detta sĂ€tt förmedlar de att det Ă€r riktigt illa, att det Ă€r synd om mig och att jag kommer att ha stora besvĂ€r efterĂ„t. Det var just det jag var rĂ€dd för och vĂ„rden bör kanske inte spĂ€ pĂ„ det utan istĂ€llet bara frĂ„ga om jag har nĂ„gra besvĂ€r och om de kan göra nĂ„got för att hjĂ€lpa. MINNA
14
· BÀckenbotten och förlossningsskador
BÀckenbotten och förlossningsskador
Du som i ditt arbete trĂ€ffar kvinnor som har frĂ„gor och funderingar kring sin bĂ€ckenbotten â hĂ€r Ă€r boken som kan hjĂ€lpa dig. MĂ„nga kvinnor vittnar om problem och om svĂ„righeter med att fĂ„ information om var man kan fĂ„ hjĂ€lp. MĂ„nga upplever ocksĂ„ att deras besvĂ€r inte tas pĂ„ allvar. Den hĂ€r boken vill fylla i de kunskapsluckor som finns pĂ„ det hĂ€r omrĂ„det. HĂ€r fĂ„r du lĂ€ra dig mer om anatomi och suturering men ocksĂ„ om hur viktigt det Ă€r att ge kvinnan ett bra bemötande och rĂ€tt information. Före, under och efter förlossningen. Boken vĂ€nder sig till alla som kommer i kontakt med kvinnor under och efter graviditet och förlossning: barnmorskor, fysio terapeuter, gynekologer och lĂ€kare i öppenvĂ„rden.
av bĂ€ckenbottenskador, att förebygga bristningar under graviditet och förlossning samt klipp, inspektion, palpa tion och diagnos efter förlossningen. Ăven suturering och eftervĂ„rd. Boken innehĂ„ller ocksĂ„ flera patientberĂ€ttelser, bĂ„de positiva och negativa. Ann Olsson arbetar som barnmorska och Ă€r en av dem som har utformat det webbaserade utbildningsprogrammet, backenbottenutbildning.se. Cecilia Lind Ă€r barnmorska och har arbetat med verksamhetsutveckling inom vĂ„rden. Emilia Rotstein Ă€r gynekolog med inriktning pĂ„ urogynekologi och arbetar pĂ„ Karolinska BĂ€ckenbottencentrum. ISBN 978-91-7741-140-6
Mia Fernando Àr specialistfysioterapeut med inriktning obstetrik, gynekologi och urologi. 9
789177 411406
Ann Olsson (red.) Cecilia Lind Emilia Rotsteinâ Mia Fernando
Ur innehÄllet: anatomi och definition
Ann Olsson (red.) â Cecilia Lind Emilia Rotsteinâ Mia Fernando
BĂ€ckenbotten och förlossningsskador HANDBOK FĂR BARNMORSKOR