SOFIE KÄLLHAGE & JOSEFIN MALM
UPPDRAG UNDERVISNING
Josefin Malm och Sofie Källhage är båda leg förskollärare och pedagogistor och arbetar i förskolor i Göteborg. Sedan 2016 producerar de tillsammans Förskolepodden – Vi pratar förskola vars syfte är kompetensutveckling kring förskolans uppdrag.
SOFIE KÄLLHAGE & JOSEFIN MALM
U
ppdraget kring undervisning i förskolan behöver inte vara svårt om man fokuserar på mötet med bar nen och skapar en röd tråd i verksamheten. Genom att konkretisera uppdraget kan man utforma en lustfylld och verk samhetsnära praktik där alla jobbar tillsammans. I denna bok går författarna på djupet med undervisnings begreppet och kopplar på ett positivt och enkelt sätt sina erfarenheter som förskollärare till aktuell forskning och teorier. Med ett professionellt förhållningssätt där varje möte med barnen ger möjlighet för undervisning både planerat och spontant kan förskolan ge barnen det de har rätt till enligt förskolans styrdokument. Författarna beskriver bland annat hur vi kan använda kom munikation som undervisning och bättre ta tillvara på barns initiativ, barns nyfikenhet och uppmuntra och stimulera barnen att lära tillsammans med oss och av varandra. Genom att använda material och miljöer på ett medvetet sätt och använda leken som ett verktyg blir det en grundläggande del i under visningen.
UPPDRAG UNDERVISNING STRUKTUR OCH ARBETSGLÄDJE I FÖRSKOLAN
ISBN 978-91-7741-103-1
9
77411031.1.3_Omslag.indd 2-3
789177 411031
2021-04-22 10:56
SOFIE KÄLLHAGE & JOSEFIN MALM
UPPDRAG UNDERVISNING
77411031.1.4_Inlaga.indd 1
2021-04-22 11:31
© 2018 Författ3-1 © 2018 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-103-1
Kopieringsförbud!
Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Karolina Moe Omslag och grafisk form: Anna Hild Fotografier: Daniela Mathiasson Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2018 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se
INNEHÅLL FÖRORD 5 INLEDNING 7 1. FÖRSKOLANS UPPDRAG
11
Vad är utbildning? Vad är undervisning? Målstyrda processer Planerad och spontan undervisning Vad är lärande? Vad är kunskap? Vetenskaplig grund
13 13 15 16 17 19 22
2. VARFÖR UNDERVISNING? För samhället För barnen För professionen
3. ATT UTFÖRA UPPDRAGET
27 29 31 36
39
Organisera för undervisning och lärande 41 En hållbar organisation 43 Grundtankar 49 Undervisning som förhållningssätt 50 Analysera sitt förhållningssätt 58 Arbeta i projekt – ett sätt att undervisa 59 Hitta det systematiska – en lärande organisation 63 Roller och ansvar 71 Dialog och kommunikation 75 Lärmiljön en del av undervisningen 77 Undervisning utomhus 82 Likvärdiga lärmiljöer 84 Lek 88 Sammanfattning 92
SLUTORD 93 REFERENSER 95 BILAGOR 98 Bilaga 1 98 Bilaga 2 99 Bilaga 3 100
FÖRORD
N
banor möttes under 2015 kunde vi konstatera att vi båda drevs av samma sak – att utföra vårt uppdrag på ett professionellt sätt, men också en vilja att hitta och få fram det positiva med vår vardag i förskolan. Vi som skriver är Sofie Källhage, legitimerad förskollärare sedan 1999 och Josefin Malm, legi timerad förskollärare sedan 2009. Vi hade båda arbetat flera år inom förskolan och mött utarbetade, trötta kollegor som drunknade i sitt arbete. Vi kände en frustration av att omges av negativa tankar och känslan av att så lätt dras med av det. Vi hade en tanke om att hitta en annan väg, en enkel väg där vi ser storheten i det lilla, där vi skalar av och hittar glädjen i uppdraget, ett sammanhang där vi lägger kraft och energi på saker vi kan påverka och där vi trivs och vill arbeta för att förbättra verksamheten. Samtidigt vill vi kämpa konstruktivt för att ge förskolan bättre förutsättningar. Våren 2016 fick vi idén att starta en podcast för att förstå vår profession och vårt uppdrag på ett djupare plan. Vi ville hitta sätt att göra helheten bra, med hållbarhet, där vi kan utföra vårt uppdrag, ha kul på jobbet och hålla oss friska – samtidigt. Under åren som gått har vi samtalat och lyssnat på kloka röster från och om förskolan. Vi har träffat Skolinspektionens generaldirektör Helen Ängmo, utbildningsminister Gustav Fridolin, utbildningsråd från Skolverket, forskare, beteendevetare, förskolechefer och verksamma förskollärare. Vi har läst, lyssnat, diskuterat och analyserat, allt för att förstå förskolans hela uppdrag som många gånger är komplext: undervisning, omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet. Det kan inte vara ett omöjligt uppÄR VÅRA YRKESVERKSAMMA
5
drag! Vi strävar hela tiden mot att göra förskolan till en bättre plats för alla barn och att arbeta enligt styrdokumenten. Vi har nu insett att det inte behöver vara omöjligt; det är inte ens svårt, men vi behöver rikta våra blickar och fokusera på rätt saker, skala av och bryta ner det som känns stort, fylla alla begrepp med innehåll och förstå vad vi håller på med. Vi har insett vikten av och styrkan i kollegial reflektion och samarbete. Att jobba i förskolan är att arbeta tillsammans, och samarbetar vi, kan vi lyckas hur bra som helst. Det har självklart funnits tillfällen då vi tvivlat, då har vi alltid haft varandra som stöd, men även många andra som vi vill rikta ett särskilt tack till för att de stöttat, peppat och alltid trott på oss. Stort tack till vårt ”pedagogistagäng” Daniela, Maria och Jennie för kloka tankar och reflektioner. Varmt tack till Jessica Bystedt, den chef som fick oss att få tillbaka självförtroendet en tisdag i maj. Våra vägar kommer att fortsätta korsas. Sist men inte minst vill vi rikta ett stort tack till Gothia Fortbildning, särskilt vår förläggare Malin Malmström och till redaktör Karolina Moe för positivt bemötande och ovärderligt stöd i den här processen – att få två pratande förskollärare till att skriva!
6
INLEDNING
S
KOLINSPEKTIONEN GRANSKADE ,
på uppdrag av regeringen, under åren 2015–2017 ett stort antal förskolor och deras ledningsgrupper. Syftet var att uppmärksamma och granska förskolans kvalitet och måluppfyllelse inom viktiga områden som förskolorna och deras ansvariga kommuner och enskilda huvudmän måste utveckla. De granskningar som ingick i satsningen utgick från olika nivåer i styrkedjan: Ledning och styrning – både på huvudmannaoch förskolechefsnivå och Pedagogisk kvalitet – det som sker i den dagliga verksamheten och undervisningen i förskolan. Våren 2017 presenterades slutrapporten Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (Skolinspektionen 2018) som visar att förskolan har flera utvecklingsområden. Vi har till exempel inte diskuterat undervisning och vad det kan vara i en förskolekontext tillräckligt mycket, vilket medför minskad likvärdighet mellan förskolor och att många barn går miste om lärtillfällen. Vi behöver tänka mer kring hur vi kan använda kommunikation som undervisning och bättre ta tillvara barns initiativ, inte låta samtal stanna vid enkla frågor och uppmaningar. Vi behöver bli bättre på att ta tillvara barns nyfikenhet och uppmuntra och stimulera barnen att lära tillsammans med oss och av varandra. Vi behöver använda material och miljöer på ett mer medvetet sätt och använda leken som ett verktyg i vår undervisning. Varför visar Skolinspektionens rapport så många delar vi behöver reflektera kring? Vi har en tradition i förskolan att utgå från våra egna värderingar när vi tolkar olika begrepp. Räcker det? Och hur många diskuterade begreppet undervisning när förskolan blev en egen skolform i skollagen 2011? Förhoppningsvis många av er, 7
men vi gjorde det inte. Vi började diskutera olika framskrivna ämnesområden ur den då reviderade läroplanen istället. Undervisning avfärdades och var något som skolan ägnade sig åt. Skollagen står högst i hierarkin av styrdokument, det är den vi ska utgå från och det betyder att läroplanen, som är en förordning, är underordnad skollagen. Enligt skollagen ska vi jobba med undervisning i förskolan – det är en tvingande lag – vilket innebär att vi måste veta vad det innebär. Vi måste göra detta begrepp till vårt eget i förskolan. Det var först när den första delrapporten från Skolinspektionen kom som vi började diskutera begreppet undervisning i en förskolekontext. Många diskussioner handlade om huruvida vi tycker om undervisningsbegreppet, och om det ens hör hemma i förskolan. Men fokus kan inte ligga på vad vi tycker i frågan utan på att göra begreppet adekvat för förskolan. Självklart kan vi ha en personlig åsikt, skillnaden blir att när vi är på jobbet går vi in i vår yrkesroll, en profession, och måste då utgå från vårt uppdrag. Så länge styrdokumenten beskriver att vi är undervisande lärare ska vi vara det. För oss blev det tydligt att vi måste backa tillbaka till början och se vad som är grunden i vårt uppdrag. Vi behöver tänka om, bryta gamla strukturer och mönster och skapa en ny kontext. Vi behöver ifrågasätta de val vi gör varje dag. Vi behöver ta ansvar för vårt arbete och ta makten över vår profession i större utsträckning. När vi tänker kring begreppet undervisning och vårt uppdrag i förskolan, så tänker vi att det inte behöver vara krångligt! Vårt uppdrag är tydligt. Vad vi tycker om undervisning i förskolan är inte relevant, utan det handlar snarare om hur vi gör. Vi försöker alltid utgå från styrdokumenten i våra samtal. Vi söker också efter definitioner av begreppen och försöker förstå vad de betyder, göra dem till våra. Tillsammans fyller vi dem med innehåll som går att koppla till vårt sammanhang. Vi ser sambanden 8
och mönstren, skalar av och hittar kärnan. Vi behöver inte fler arbetsuppgifter, men vi behöver hitta sätt att förstå och hålla oss till vårt uppdrag. Oberoende av vilken inriktning vår förskola har, och oavsett vilken teoretisk grund vi har, har alla som arbetar i förskolan ett uppdrag utifrån skollagen och läroplanen. Förskolan är till för barnen. Är den inte bra för barnen – varför har vi den då? Den frågan ställde Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket (Förskolepodden avsnitt 24, 2017). Det primära uppdraget för förskolan är att bedriva undervisning. Förskolan är första steget i det svenska utbildningssystemet och där läggs grunden till det livslånga lärandet. Precis som läroplanen säger så är förskolans uppdrag en helhet och innefattar lärande, lek och utveckling, undervisning och omsorg. Att vi jobbar med undervisning betyder inte att vi inte jobbar med omsorg. Den här boken kommer dock att handla om undervisning och hur vi har gjort och tänkt kring detta för att lyckas i praktiken. Det kräver mod, nyfikenhet och ödmjukhet – och framför allt att vi reflekterar tillsammans i våra arbetslag. Det förutsätter också att vi ser arbetet som ett uppdrag, en process i ständig utveckling och förändring – att vi aldrig blir klara. Det kräver en tydlig struktur och en organisation där vi alla vet vårt uppdrag, vårt ansvar och vad vi ska göra. Vid skrivandet av den här boken ligger ett förslag till regeringen på revidering av Lpfö98/16. En omarbetad läroplan för förskolan börjar gälla i augusti 2019. I den här boken utgår vi från Lpfö98/16 men nämner också delar från förslaget till omarbetningen.
9
enhet –
vuxnas fortsa
t
ta u tm
a
nin g
a
g
yfi k
r– B
a
rns ny
fi en h
id´ér – v
nas unde
in
lä
– bar n
sn
et o ch ux
n rvis
Ba
s rn
de n a r
Vi ser undervisning i förskolan som något ständigt pågående, en evighet, då vi inte har några uppnåendemål. En evig ström av barnens tankar och vår riktning.
I 2019 års omarbetning av läroplanen definieras begreppen utbildning och undervisning i enlighet med skollagen: ”Undervisningen i förskolan ska bidra till att barnen får förutsättningar att inhämta och utveckla kunskaper och värden.” Detta står för något annat än den traditionella ”katederundervisning” som vi kanske ofta tolkar in i ordet undervisning. Ingrid Pramling Samuelsson beskriver att själva kärnan i begreppet undervisning är att få barn att upptäcka att det här är något spännande, något nytt (Förskolepodden avsnitt 23, 2017). I den omarbetade läroplanen 2019 förtydligas att det är förskolläraren som ansvarar för utbildningen och undervisningen. Även barnskötarnas roll för att främja utveckling och lärande lyfts fram.
Planerad och spontan undervisning Undervisning handlar om att vara närvarande och fånga upp trådar i det barnen visar intresse för och pratar om. Det handlar om att observera, iaktta, reflektera och föra arbetet vidare i processer, att lyssna, tänka och utmana vidare. Ibland pratar vi om att vi lär av varandra, både vuxna och barn. Och självklart är det så. 16
Hjärnan förändras och utvecklas konstant och vi lär oss hela tiden nya saker. Syftet med undervisning är att lära ut, men också att ta ansvar för att lära ut saker. Att du som vuxen lär dig av barnen är bra, men barnen har inget ansvar att lära dig något. I Skolinspektionens rapport (Skolinspektionen 2016) kan vi läsa att det är skillnad på spontan och planerad undervisning. Vi behöver bli bättre på att ta tillvara de tillfällen till undervisning och lärande som uppstår hela tiden. Att plötsligt upptäcka något gemensamt på gården och delta i barnens utforskande och lek förutsättningslöst kan bli en spontan undervisning, om vi har våra målstyrda processer och styrdokument i ryggraden. Den planerade undervisningen är kanske tydligare. Då har vi valt ut prioriterade mål för vårt kommande arbete och tänkt ut vad vi ska erbjuda barnen. Vi ställer i ordning miljöer och organiserar dagen med rutiner. Allt detta är en form av planerad undervisning. I Sheridan & Williams skrift Undervisning i förskolan – en kunskaps översikt (2018) beskrivs spontan undervisning: Spontan undervisning utgörs ofta av handlingar som sker som svar på barns initiativ under fostran, omsorg, lek eller kreativt och estetiskt skapande. Vid dessa tillfällen fångas situationen upp av förskolläraren i stunden och kopplas, i tanke och handling, ihop med ett eller flera mål i läroplanen. (s. 86)
Vad är lärande? Undervisning och lärande är två olika begrepp, men de hänger ihop – eller bör hänga ihop. Många gånger kan vi ha svårt att hålla isär begreppen och ser dem som liktydiga. För att tydliggöra skillnaden är det bra att sätta dem i olika sammanhang. 17
Lärande är något som sker hos barnet – hela tiden, i alla sammanhang. Det är en process där tidigare lärdomar omformas, utvecklas och leder till någon form av förändring av tänkande, handlade och så vidare. Vi kan se lärande som en porlande bäck inne i barnen. Som vatten rinner erfarenheter och blir till kunskaper. Bäcken kommer inte att sina, men det kan komma hinder i vägen som gör att det rinner långsammare, barnen kanske blir sjuka, är ledsna för något eller har tappat motivationen. Det kan också bli sämre kvalitet på vattnet som rinner. Även om vi vuxna väljer att inte vara närvarande, att inte ta ansvar, så slutar inte barnen att lära sig. Det som händer är att det sker ett annat lärande. Det kan vara bra kunskaper, men det kan också vara destruktiva upplevelser och erfarenheter som barnen tar till sig – mobbning, utanförskap och så vidare. Det får vi inte blunda för. Vi kan påverka hur snabbt vattnet rinner och kvaliteten på vattnet. Vi vuxna behöver vara medvetna om vår roll. Är vi en källa som bidrar till ett klart flöde av nytt friskt vatten eller en lövhög som bromsar flödet? Försöker vi arbeta mot strömmen och leda om vattnets väg eller blir vi det delta som gör att bäcken tar många nya vägar? Lärande sker hela tiden, men det betyder inte att allt lärande är positivt eller ens möjligt att kontrollera. Vi vuxna kan aldrig förutse vad eller när barnen lär sig, utan vårt uppdrag är att skapa förutsättningar för lärande och att lära ut. När vi tar ansvar för barns lärande på ett målinriktat sätt är det undervisning. För att synliggöra barns lärande tar vi hjälp av några exempel. Fyra barn leker tillsammans i en skogsdunge på gården. De leker att de är lejon på jakt efter mat. Mamma Lejon fångar en stor älg som de ska äta upp (en sten) och de turas om att smaka och låter hela tiden som lejon. Vilken typ av lärande kan vi se i den här situationen? Till exempel ser vi direkt att åtminstone ett av barnen har en viss förkunskap om lejon. Om de andra barnen inte har det, lär de sig eventuellt en rad fakta om lejon. Att de jagar, äter 18
kött och hur de låter. På ett djupare plan kan vi också tänka att de bland annat lär sig om turtagning, materialkännedom, fantasi och föreställningsförmåga. De lär sig kanske att det är roligt och meningsfullt att leka i den här skogsdungen, att det är roligt med kompisar och att vi mår bra tillsammans med andra människor. De får erfarenheter, och vi kan ana att dessa är av positiv art. Vi tänker oss en annan situation. Fyra barn leker tillsammans i en skogsdunge på gården. De leker lejon. Det kommer ett femte barn in i dungen och vill vara med. Lejonen blir arga och ryter ilsket. Ett av lejonen slår med tassen mot inkräktaren. Ett barn ropar att det femte barnet inte får vara med. Barnet blir förskräckt och går därifrån. Här finns också ett lärande. Liksom i exemplet ovan kan vi tänka att barnen lär sig hur lejon låter, att de försvarar sig genom att skrämmas och så vidare. Barnen lär sig också att de kan använda aggressivitet för att exkludera andra och få vara i fred. För barnet som inte får delta i leken kan vi tänka att erfarenheten blir negativ. Det barnet kanske lär sig att andra barn har makt, att hen inte är någon som de andra vill leka med och att det inte är någon idé att närma sig lekar som pågår. Vi ser här att barnen lär sig massor av saker i leken, bra saker och mindre bra saker. Vi kommer att återkomma till lejon-exemplen längre fram.
Vad är kunskap? Kunskap är ett begrepp som kan verka diffust och som innefattar mycket. Vi utgår från Platons definition av kunskap: Sann tro till sammans med goda skäl. Det handlar om att utveckla det vi redan vet. Det ska vara något vi tror på, och vi ska ha goda skäl att tro på det – det ska inte gå emot det vi redan vet, det ska finnas en rimlighet i det och det ska bygga vidare på vår bild. 19
V
att vårt uppdrag enligt lagtexten är att bedriva undervisning i förskolan. Trots detta väljer vi att inkludera ett kapitel om varför. Vi tänker att det förenklar om vi förstår upp draget i ett större sammanhang; förståelse för uppdraget är en av de viktigaste faktorerna för att höja kvaliteten i förskolan (Skolinspektionen 2018). Att veta varför vi bedriver undervisning höjer kvaliteten, skapar tydlighet i professionen och gör arbetet ännu mer meningsfullt. Att sätta undervisningen i ett större sammanhang förenklar också uppdraget och vi blir tryggare i våra roller. I KAN ALLTSÅ KONSTATERA
Förskolepersonalens attityder och hängivenhet till sitt yrke (dedication) samt deras förståelse av förskolans funktion i samhället har i det sammanhanget visat sig vara en viktig komponent av förskolepersonalens pedagogiska medvetenhet (Vetenskapsrådet 2015, En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikationer, s. 27).
Det som jag som förskollärare väljer att fokusera på, det sätt jag bedriver undervisning på, kommer att påverka barnen och i förlängningen samhället under lång tid. När vi dessutom arbetar för att göra förskolan likvärdig har vi en fantastisk möjlighet att verkligen lägga en grund till det livslånga lärandet och till ett bra samhälle. Vårt varför handlar således inte om att värdera för eller emot undervisning, utan om varför undervisning är viktigt. Vad är anledningen till att vi utbildar barn i förskolan? 28
Det som dagens barn möter i förskolan påverkar hur de kommer att ha det som vuxna och hur det samhället kommer att se ut. Det jag väljer att göra idag kommer att påverka framtiden. Vi tänker att det är just det som är drivkraften och styrkan i den undervisning vi bedriver. Det kan vara betryggande, men också skrämmande, att tänka att vårt uppdrag är större än här och nu. Det är inte alltid som vi i förskolan ser resultatet av vårt arbete, men vi kan vara trygga i att vår profession är viktig.
För samhället Förskolan är en politiskt styrd verksamhet och speglar hur samhället ser ut i stort. Utifrån vilken riksdag och regering vi har väljs ministrar och andra beslutsfattare. Budget och resursfördelning görs utifrån prioriterade mål och vilken politisk inriktning som råder. De som styr vårt land är de som också, tillsammans med sakkunniga, beslutar om lagar och förordningar. Det hela bygger på demokrati och på hur vi som privatpersoner röstar i valen. Det är den samhällspolitiska kontexten som påverkar vårt uppdrag. Hur styrdokument och lagar utformas kan vi inte påverka i vår vardag – vi måste acceptera och förhålla oss till de riktlinjer som finns. Att våra dagar blir enkla och tydliga beror till stor del på att vi inte ägnar oss åt att ifrågasätta ”icke-frågor”, som varför vi ska bedriva undervisning. Undervisningens vara eller icke-vara är en del vi inte kan påverka; vi kan ha personliga åsikter kring det, men det är inte en del av vårt uppdrag. Istället fokuserar vi på det som är vårt uppdrag – vill vi sedan ändra i en större utsträckning finns det andra sätt för det. Folkhälsomyndigheten (2017) har i samråd med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) publicerat en vetenskap lig rapport kring förskolans påverkan på barns hälsa. Rapporten bygger på studier som bland annat visar att barn som gått i för 29
skola i vuxen ålder har högre utbildningsnivå och högre inkomst än barn som inte har gått i förskola. Det framgår också att kvaliteten på förskolan har betydelse, personalens utbildning och kompetensutveckling gör skillnad. Särskilt goda resultat visas när personalen får lära sig att analysera sitt dagliga arbete för att ge barnen bättre förutsättningar till lärande och psykosocial utveckling. Enligt skollagen ska utbildningen i förskolan vara likvärdig över hela landet. Trygghet, omsorg och lärande ska bilda en helhet och ta hänsyn till barnens olika behov och förutsättningar och anpassa utbildningen efter dessa. Det betyder att utbildningen behöver utformas på olika sätt på olika platser och att förskolans resurser inte kan eller ska fördelas lika. Allra mest betyder förskolan för de barn som kommer från socioekonomiskt svaga grupper. Flera studier visar samma sak. Förskolan är viktig och kan göra skillnad. Nobelpristagaren James Heckman har visat att det socioekonomiskt sett är mycket mer lönsamt att satsa på förskolan och de yngsta barnen jämfört med att sätta in insatser senare i livet (Heckman 2011). Från Malmö stad kommer också en vetenskaplig underlagsrapport som även den påtalar hur förskolan kan kompensera för bristande socioekonomiska levnadsförhållanden, bryta negativa mönster och ge barnen bättre förutsättningar i det fortsatta livet (Persson 2012). Här spelar förskolan en viktig roll. Redan i förskolan börjar vi märka av segregation och utanförskap. Barn i socioekonomiskt svaga områden går miste om under visning och utbildning i förskolan på grund av att förskolan där ägnar sig mer åt bedömning av de sociala förmågorna än åt undervisning (Johansson 2016). När vi vet detta kan vi också förändra. Vi som är närmast barnen varje dag kan göra stor skillnad genom att ha en väl underbyggd planering och strategi för vår undervisning. Det ställer stora krav på förskolan som har en viktig kompensatorisk roll. 30
I många delar av landet kanske just den kompensatoriska rollen blir den viktigaste att tänka kring som verksam pedagog. Vi behöver hela tiden tänka på vad som är vårt primära uppdrag. Vi behöver forma en utbildning som skapar samma möjligheter för alla barn och som innefattar alla målområden i läroplanen. Det är vi vuxna som har det ansvaret. Vi skapar en organisation som gör det möjligt för alla barn att ha roligt, trivas, utvecklas och lära sig. Möjligheterna ökar för fler barn i Sverige om vi arbetar för en likvärdig förskola. Att vi arbetar utifrån de riktlinjer vi har kan vara avgörande för de barn som växer upp idag. Ambitionen måste vara att alla barn som gått i förskolan – oavsett bakgrund och hemförhållanden – får med sig samma kunskaper och tilltro till sin förmåga när de går vidare till grundskolan. I Förskolan framgångsfaktor enligt OECD (Lärarförbundet 2014) leder förskolan till bättre resultat i PISA-undersökningen. Effekten är stor för alla barn, oavsett socioekonomiskt område. Förskolor av hög kvalitet ger barnen ett ännu bättre försprång i det fortsatta lärandet (Lärarförbundet 2014).
För barnen Undervisning bildar tillsammans med omsorg en helhet för barnet under tiden i förskolan. Förskolan är en plats som ska vara rolig och meningsfull för barnet. En stor del av Sveriges barn går i förskola. Vi vet att under de första levnadsåren utvecklas och lär barnen i en otrolig hastighet. De utvecklar en rad förmågor, och vi ser ofta att de gör detta med glädje och livslust. Just eftersom vi ser att barnen observerar, tar in, reflekterar och lär sig under hela dagen blir våra val viktiga. Lär de sig rätt saker? Hur säkerställer vi det? Undervisning har varit ett svårt begrepp för oss i förskolan att ta till oss, vi arbetar med omsorg och lärande (Skolinspektionen 31
2016). Dessa komponenter är naturligtvis viktiga, grundläggande. Men vår undervisning ska inte gå emot barnen, eller vad de behöver, utan handlar om precis de här sakerna: vi ska se vad de visar intresse för och utforskar för att kunna utmana dem vidare. Det handlar om att barnen är en aktiv del i sitt lärande, att vi stöttar och utmanar där de befinner sig. Till exempel har vi sett att barnen hos oss visat stort intresse för att foga samman saker med klister. Vi har då utmanat dem vidare genom att även erbjuda fler möjligheter till att foga samman, med tejp och häftapparat. Då ser vi att vi skapar en helhet, att undervisning, lärande, trygghet och omsorg bildar den helhet som förskolans utbildning ska erbjuda. Det går inte att plocka bort någon av dessa komponenter om förskolans utbildning ska vara av god kvalitet. Vi behöver också skaffa oss kunskap om hur varje barn lär för att kunna anpassa vårt förhållningssätt till det. För oss betyder det att vi också måste tänka kring hur vi ser på barn, det vill säga vilken barnsyn vi har. Det handlar om mina förväntningar på vad jag tror att barnen kommer att göra och att klara av, och det handlar om hur jag som vuxen förhåller mig till dessa förväntningar. Lust och motivation I sambandet med arbetet med utformningen av den reviderade läroplanen träffade vi Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket, som berättade om arbetet med den reviderade läroplanen. Hon poängterade flertalet gånger att förskolans utbildning ska bygga på lust, glädje och intresse. (Förskolepodden avsnitt 24, 2017). Vi kan se en hel del forskning som stöder detta. Aaron Antonovsky beskriver KASAM, känslan av sammanhang, som en viktig faktor till hälsa och välbefinnande (Antonovsky 2005). Att barnens dagar känns meningsfulla och att de befinner sig i ett positivt sammanhang är därför en viktig del av förskolans uppdrag och vår undervisning. David Edfelt (2017) skriver 32
Att undervisa i omsorgsituationer handlar om att göra barnen delaktiga och självständiga, samtidigt som vi vuxna är närvarande och ger lagom stöd.
33
SOFIE KÄLLHAGE & JOSEFIN MALM
UPPDRAG UNDERVISNING
Josefin Malm och Sofie Källhage är båda leg förskollärare och pedagogistor och arbetar i förskolor i Göteborg. Sedan 2016 producerar de tillsammans Förskolepodden – Vi pratar förskola vars syfte är kompetensutveckling kring förskolans uppdrag.
SOFIE KÄLLHAGE & JOSEFIN MALM
U
ppdraget kring undervisning i förskolan behöver inte vara svårt om man fokuserar på mötet med bar nen och skapar en röd tråd i verksamheten. Genom att konkretisera uppdraget kan man utforma en lustfylld och verk samhetsnära praktik där alla jobbar tillsammans. I denna bok går författarna på djupet med undervisnings begreppet och kopplar på ett positivt och enkelt sätt sina erfarenheter som förskollärare till aktuell forskning och teorier. Med ett professionellt förhållningssätt där varje möte med barnen ger möjlighet för undervisning både planerat och spontant kan förskolan ge barnen det de har rätt till enligt förskolans styrdokument. Författarna beskriver bland annat hur vi kan använda kom munikation som undervisning och bättre ta tillvara på barns initiativ, barns nyfikenhet och uppmuntra och stimulera barnen att lära tillsammans med oss och av varandra. Genom att använda material och miljöer på ett medvetet sätt och använda leken som ett verktyg blir det en grundläggande del i under visningen.
UPPDRAG UNDERVISNING STRUKTUR OCH ARBETSGLÄDJE I FÖRSKOLAN
ISBN 978-91-7741-103-1
9
77411031.1.3_Omslag.indd 2-3
789177 411031
2021-04-22 10:56
