9789177411024

malin frykman har tidigare skrivit Skolledare i en digitaliserad värld. Hon har bred erfarenhet av skolledarskap, formativ bedömning och digitalisering. Till vardags är hon verksam som projektledare för skolans digitalisering i Stenungssunds kommun.

ISBN 978-91-7741-102-4

9

789177 411024

FORMATIVT LEDARSKAP i en digitaliserad värld

Formativt ledarskap i en digitaliserad värld innehåller konkreta exempel på hur du kan använda digitala verktyg för att förstärka och effektivisera arbetet med att leda och utveckla verksamheten. Den lärande organisationen, det formativa förhållningssättet och digitala verktyg bildar en treenighet för oss att använda för att få varje elev att utveckla sin fulla potential. Med utgångspunkt i nyckelstrategierna inom formativ bedömning får du i den här boken veta hur detta kan se ut ur ett ledarskaps- och verksamhetsperspektiv. Boken vänder sig i första hand till dig som har ett särskilt ansvar för att leda lärande. Läs den gärna tillsammans i skolans ledningsgrupp, ert förstelärarnätverk eller i rektorsgruppen.

Malin Frykman

A

tt leda formativt handlar i praktiken om att ”forma under utveckling”, oavsett om det gäller elevernas lärande, medarbetares lärande eller organisationens lärande. Flertalet av skolorna i Sverige har ambitionen att arbeta formativt, men hur får vi det formativa att genomsyra alla led av vår verksamhet? Kan vi dessutom använda digitaliseringen som katalysator i det arbetet?

4 d m V Z 1 K O P

FORMATIVT LEDARSKAP

i en digitaliserad värld

M

Malin Frykman

B

@ D R

. Q 7 \ 6 b ^ ATT LEDA LÄRANDE

FORMATIV T LEDARSKAP I EN DIGITALISERAD VÄRLD

FORMATIVT LEDARSKAP i en digitaliserad värld Malin Frykman

© 2018 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-102-4 Kopieringsförbud!

Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Josefin Schygge Omslag och grafisk form: Bitte Granlund, Happy Book Illustrationer där ej annat anges: Bitte Granlund, Happy Book Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2018 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Innehåll

Inledning 9 Läsanvisningar 10 Ord och begrepp 11

Kapitel 1 Den lärande organisationen 15 Varför en lärande organisation? 15 Vad är en lärande organisation? 18 En lärande organisations delar 21 Systemtänket – den osynliga delen 21 Vision 22 Byggstenar – gemensamma pedagogiska tankemodeller kring lärande 22 Arbetsorganisation 23 Utvecklingsorganisation 24 Åtta kännetecken på en lärande organisation 25 Fundera och agera 26

Kapitel 2 Att leda lärande med ett formativt förhållningssätt 28 Varför ett formativt förhållningssätt? 28 Vad är ett formativt förhållningssätt? 33 Den formativa ledarens roll i en lärande organisation 36 Leda arbetet med att designa och utveckla er lärande organisation 36 Att distribuera ledarskapet – tillsammans är nyckelordet! 37 Kommunicera er lärande organisations systemtänk 38 Skapa och driv berättelsen om ert kollektiva lärande 38 Odla ett formativt förhållningssätt 39 De fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning kopplat till ledarskapet 40 Tydliggör vision och mål 42 Skapa aktiviteter som synliggör lärande och utveckling 42 Återkoppling som för lärande framåt 43 Aktivera medarbetare som lärresurser för varandra 44 Aktivera medarbetare som ägare av sitt eget lärande 44

Några förhållningsregler på vägen 44 Fundera och agera 45

Kapitel 3 Tydliggöra vision och mål med digitala verktyg 47 Varför är det viktigt? 47 Vad innebär det? 49 Hur kan du göra? 50 Visualisera er lärande organisation 52 Multimodal utvecklingsplan 54 Måldialog med digitala verktyg 59 Tydliggör vision och mål med QR-koder 61 Digital uppdrags- och lärandeplan 62 Fundera och agera 64

Kapitel 4 Skapa aktiviteter som synliggör lärande och utveckling 66 Varför är det viktigt? 66 Vad innebär det? 68 Hur kan du göra? – Synliggör skolans förbättringshistorik 72 Digitala verktyg för uppföljning 73 Dynamiska möten med digitala verktyg 76 Synliggör lärandet med data 78 Digitalt berättande om ert kollektiva lärande 82 Fundera och agera 83

Kapitel 5 Återkoppling som för lärande och utveckling framåt 85 Varför är det viktigt? 85 Vad innebär det? 87 Hur kan du göra? 92 Digitala verktyg för återkoppling på organisationsnivå 92 Digitala verktyg för återkoppling på gruppnivå 94 Digitala verktyg för återkoppling på individnivå 95 Fundera och agera 97

Kapitel 6 Aktivera medarbetarna som lärresurser åt varandra 99 Varför är det viktigt? 99 Vad innebär det? 101 Hur kan du göra? 107

Kollegialt lärande med digitala verktyg 108 Kollaborativa arbetsformer med digitala verktyg 109 Dela-kultur med digitala verktyg 110 Fundera och agera 112

Kapitel 7 Aktivera dina medarbetare som ägare av sitt eget lärande 114 Varför är det viktigt? 114 Vad innebär det? 116 Hur kan du göra? – Digitala verktyg som stimulerar självledarskap 118 Digitala verktyg som stimulerar lära@lära 120 Fundera och agera 121

Slutord 123 Tack! 124

Referenslista 125

Inledning

Kärnan i vårt uppdrag är våra elever. Skolan är till för dem. Det är de strategier och det lärande eleverna behöver för att kunna skapa sin unika framtid som även vi skolledare ska fokusera på. Hur gör vi det? Jo, via våra medarbetare. Vägen till elevernas lärande går via våra medarbetares lärande. Våra elevers behov av lärande och utveckling blir därmed utgångpunkt för våra verksamheters behov av lärande och utveckling. Den lärande organisationen utgör det ramverk vi behöver för de förutsättningar som krävs för att leda medarbetarnas lärande mot elevernas behov av lärande. Den kan ses som en infrastruktur för lärande. Det är en struktur som flyttar fokus från person och eldsjälstänk till organisation och samförstånd kring skolans uppdrag. På så sätt bidrar den lärande organisationen också till den samsyn kring skolväsendets uppdrag som både svensk och internationell forskning om framgångsrik skolutveckling i princip alltid nämner.

I en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande. Det kan vara det tack vare att verksamheten arbetar systematiskt och formativt med uppföljningar hela tiden. En formativ ledare väljer medvetet ledarhandlingar och aktiviteter som tydliggör skolans vision och mål. En formativ ledare skapar de aktiviteter som krävs för att synliggöra lärandet så att verksamheten får belägg för att det förväntade lärandet och den förväntade utvecklingen sker. En formativ ledare är noga med att ge återkoppling som för både organisationens och pedagogernas lärande framåt. En formativ ledare organiserar det kollegiala lärandet och ”dela-kulturen” på ett sätt där medarbetarna både aktiveras som lärresurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande. Digitaliseringens roll i detta är att fungera som katalysator. En klok formativ ledare lär sig dra nytta av de digitala verktygens möjligheter och använder dem för att förstärka och effektivisera arbetet med att leda och utveckla den lärande organisationen. Genom att kombinera den lärande organisationen, det formativa förhållningssättet och digitaliseringen får vi bättre förutsättningar för en likvärdig skola. En skola där alla elever lyckas.

Under mina år som verksam inom svensk skola har jag erbjudits många möjligheter att tillsammans med andra få fördjupa mina kunskaper i hur

9

det formativa förhållningssättet och digitaliseringens möjligheter kan användas för att leda lärande. Tillsammans bildar de en otrolig kraft i arbetet med att leda lärande, både på organisations- och individnivå. Det är dock tydligt att den lärande organisationen behövs som ramverk för att vi verkligen ska kunna utnyttja digitaliseringen på rätt sätt. Den lärande organisationen, det formativa förhållningssättet och digitala verktyg bildar tillsammans den treenighet som kan hjälpa oss inom skolan att få varje elev att utveckla sin fulla potential. Min förhoppning är att denna bok blir ett stöd i ditt arbete med att leda din organisation formativt.

Läsanvisningar Skolans uppdrag är ett teamwork. Den här boken kan därför med fördel läsas av alla som vill utveckla sitt formativa ledarskap för att bättre kunna leda lärande i en digitaliserad värld. Huvudmålgrupp är dock skolledare, förstelärare, arbetslagsledare, specialpedagoger, lärledare, utvecklingsledare och andra nyckelpersoner som har ett särskilt ansvar för att leda lärande. Läs den gärna tillsammans i skolans ledningsgrupp, ert förstelärarnätverk eller i rektorsgruppen. Tillsammans är nyckelordet för att lyckas med skolans uppdrag.

Den här boken utgår från antagandet att en digitaliserad värld kräver lärande organisationer med ett formativt förhållningssätt till lärande och utveckling för att kunna hantera de möjligheter och utmaningar som digitaliseringen innebär. Kapitel 1 och 2 tar avstamp i den lärande organisationen och skolledarens komplexa uppdrag att leda lärande i en digitaliserad värld.

Dessa är tänkta att förse dig som läsare med en teoretisk kontext till kopplingen mellan lärande organisation och formativt ledarskap. Här ringar vi in det formativa förhållningssättets roll i den lärande organisationen och tar ett övergripande grepp om vad ett formativt ledarskap kan innebära i praktiken.

I kapitel 3–7 går vi igenom nyckelstrategierna inom formativ bedömning utifrån ett ledarskapsperspektiv. Samtliga kapitel i boken avslutas med en ”fundera och agera”-lista. Den summerar huvuddragen i kapitlet och är tänkt att vara ett stöd i ditt fortsatta lärande.

Tanken är att du med bokens hjälp ska kunna gå direkt från tanke till handling i din egen organisation. Det är genom handlingar vi förbättrar verksamheten för våra elever och lärare. För att göra det möjligt har jag av

10

F O R M AT I V T L E DA R S K A P I E N D I G I TA L I S E R A D VÄ R L D

utrymmesskäl tagit mig friheten att tolka, förenkla och konkretisera forskningsteorier om formativ bedömning, ledarskap och skolutveckling. Dessa tolkningar bygger på hur jag har uppfattat forskningen och har påverkats av mina personliga erfarenheter och lärdomar i rollen som skolledare. Boken har inte någon ambition att leverera färdiga lösningar eller absoluta sanningar utan se den som ett tankestöd och en ”kollega i fickan” som kan bidra med nya infallsvinklar i ditt arbete med att leda lärande i en digitaliserad värld.

Boken innehåller en hel del tips på annat stödmaterial och digitala verktyg som du kan ha nytta av. Ibland hänvisar jag också till webbtjänster, instruktionsfilmer, böcker, presentationer och länkar. Allt material och alla länkar som jag nämner i boken finns samlade på mina böckers webbplats: QR-kod till bokens webbsida: http://www.skolledareiendigitalvarld.se.

QR-koden här bredvid tar dig direkt till bokens webbsida: Sedan den 25 maj 2018 har vi en ny dataskyddsförordning (GDPR). När det gäller användande av digitala verktyg är det därför viktigt att du först kollar upp med din huvudman vilka verktyg som är godkända att använda hos er. Det kan vara så att något av verktygen jag tipsar om inte är tillåtet i er organisation.

Ord och begrepp I boken förkommer en hel del ord och begrepp. För att underlätta din läsning och för att tydliggöra vad jag menar med begreppen har jag samlat dem i en ordlista: betyder på engelska lättrörlig. Inom förändringsarbete handlar agil om att vara flexibel och anpassningsbar till snabba omvärldsförändringar och komplexa utmaningar. I ett agilt förändringsarbete jobbar man cykliskt med små korta uppföljningar. Med hjälp av den nya ”information” som man får fram vid uppföljningen blir det lätt att välja ”nästa steg”. Det gör att organiAGIL

I nledning

11

sationen får bättre förutsättningar att styra sin förändringsprocess mot de behov som är mest aktuella och angelägna. är en del i den lärande organisationens kretslopp. Det är här ni skapar stabilitet och trygghet i arbetsvardagen.

Arbetsorganisationen innefattar allt som handlar om de grundläggande strukturerna och förutsättningarna för det pedagogiska vardagsarbetet. Den består av alla de organisationsstrukturer, rutiner och riktlinjer som finns för att er skolvardag ska fungera. Schema, tjänsteplanering, mötesstrukturer, val av läromedel och undervisningsmetoder, arbetslagsorganisation, tidsramar, ja allt ert ”görande”. Arbetsorganisationen kallas ibland för driftorganisation.

ARBETSORGANISATION

BYGGSTENAR används i boken som namn på en skolas gemensamma pedagogiska tankemodeller kring lärande. Det kan jämföras med verksamhetsidéer och pedagogiska hur. Jag har valt namnet byggstenar eftersom de tillsammans ”bygger ihop” det som ni har identifierat krävs för att lyckas med skolans uppdrag i er verksamhet.

handlar om att ta tillvara och använda de data som bildas i våra digitala plattformar och använda dem som underlag för beslut kring skolutveckling.

DATADRIVEN SKOLUT VECKLING

är den omställning och de anpassningar som alla delar och alla nivåer av vårt samhälle behöver gå igenom för att vi ska kunna ta till oss och använda digitaliseringens krafter och innovationer till att skapa ett mer hållbart och förbättrat samhälle för alla. Begreppet används främst i boken för att beskriva skolans digitala transformation och vårt uppdrag att förändras i takt med att samhälle och teknikutveckling förändras. Det är en förutsättning för att vi ska kunna förse barn och elever med den kunskap och den kompetens de behöver för att leva, verka och må bra i ett allt mer digitaliserat samhälle.

DIGITAL TRANSFORMATION

innebär att forma lärande och utveckling under tiden som utvecklingen pågår. Det sker genom att vi samlar in tecken på lärande under arbetets gång. Informationen används för att forma lärande och utveckling vidare.

FORMATIV T FÖRHÅLLNINGSSÄT T

är att genomföra förändring med ett ”ersättningstänk”, det vill säga man gör det nya på samma sätt som man gjorde det gamla fast med andra verktyg. Exempel på detta inom skolans digitalisering kan vara att vi mest använder digitala verktyg som sök och skrivmaskiner. Vi har helt enkelt ersatt papper, penna och böcker med digitala verktyg FÖRÄNDRING AV FÖRSTA ORDNINGEN

12

F O R M AT I V T L E DA R S K A P I E N D I G I TA L I S E R A D VÄ R L D

och tillgång till internet. Någon djupare förändring av vårt förhållningssätt till lärande och vad en skola kan vara har egentligen inte skett. Vi har inte heller förändrat våra arbetsprocesser och metoder med hjälp av digitaliseringen utan det vi gör går att göra utan digitala verktyg. sker när vi skaffar oss nya förhållningssätt och arbetsprocesser på organisations- och individnivå. Exempel på detta inom skolans värld kan vara att vi använder digitaliseringen till att designa och genomföra lärprocesser som inte är möjliga att genomföra utan digital teknik. Det skulle kunna vara att låta eleverna uppleva historiska epoker eller geografiska platser genom VR-baserad undervisning. Ett annat exempel kan vara att använda data i närvarosystem för att tidigt upptäcka oroväckande signaler och frånvaromönster så att vi kan agera innan större problem har uppstått.

FÖRÄNDRING AV ANDRA ORDNINGEN

är ett sätt att beskriva en skolas normer och gemensamma lärdomar. Kan ses som en högre form av kollegialt lärande då den kollektiva kompetensen både bidrar till att det finns en samsyn kring vad skolans uppdrag innebär och hur det bör utföras.

KOLLEK TIV KOMPE TENS

används i boken som ett samlingsnamn på ett sociokulturellt förhållningssätt som bygger på en tro att människor lär bäst av och med varandra. I bokens syn på kollegialt lärande utgår allt kollegialt lärande från elevernas behov av lärande. Det i sin tur ligger till grund för medarbetarnas behov av lärande. En kollegial lärprocess innehåller både ett gemensamt kunskapande och en prestigelös kollektiv analys av effekten av det kollegiala lärandet.

KOLLEGIALT LÄRANDE

är en verksamhet som har en medveten och uttalad tanke om att ta tillvara den egna verksamhetens lärdomar för att på så sätt ständigt förbättra verksamheten och organisationens strukturer. Det kräver ett systemtänk och en organisationsstruktur som har kapacitet att ta tillvara och stimulera det kollektiva lärandet.

LÄRANDE ORGANISATION

innebär att använda olika typer av uttrycksformer för att kommunicera och skapa mening kring något. Det kan handla om att vidga textbegreppet genom ljud, bild, film, grafik och animeringar för att kommunicera ett budskap. Det kan också handla om att använda mänskliga uttrycksformer så som miner, gester, kroppsspråk och annat för att förmedla ett budskap.

MULTIMODALITET

I nledning

13

är en del i den lärande organisationens kretslopp. Den utgör navet i ert kollektiva lärande. Det är här ni arbetar systematiskt med att utveckla undervisningen och verksamheten. I utvecklingsorganisationen finns också alla de kollegiala mötesplatser och forum för lärande som ni valt att ha på er skola.

UT VECKLINGSORGANISATION

14

F O R M AT I V T L E DA R S K A P I E N D I G I TA L I S E R A D VÄ R L D

KAPITEL 1

Den lärande organisationen

Den digitala transformationen kräver att vi ökar våra organisationers kapacitet att vara lärande organisationer. Det är en nödvändighet för att vi inte bara ska kunna hantera utan även omfamna en värld i konstant förändring.

Många förvaltningar, skolhuvudmän, förskolor och skolor arbetar därför just nu med att identifiera vad en lärande organisation kan innebära för den egna verksamheten och hur den behöver formas för att stödja lärande på styrkedjans alla nivåer. Vi ska därför titta närmare på vad en lärande organisation är, hur den kan se ut och inte minst varför den blir extra viktig i en digitaliserad värld.

Varför en lärande organisation?

Behovet av att skapa hållbara organisatoriska förutsättningar för barns och elevers lärande har aldrig varit så stort som nu. Det stora behovet beror dels på grund av personalomsättningarna, dels på grund av den snabba förändringstakt som råder i samhället. Dessa förändringar har skapat ett brådskande behov av att gå från personorienterade organisationer till mer lärande organisationer. Vi behöver utveckla lärande organisationer som har ett systemtänk, en hög förändringskapacitet och en stark formativ lärandekultur.

Dylan Wiliams (2016) forskning visar att våra barns och elevers möjligheter till lärande till stor del avgörs av hur kompetenta de pedagoger de möter i sin utbildning är. Ett arbete med att öka måluppfyllelsen hos eleverna och främja likvärdigheten går alltid via våra medarbetares lärande och deras arbete med att förbättra och utveckla undervisningen. Genom att utveckla deras lärande utvecklar vi elevernas lärande. En skolledares viktigaste uppgift är därför enligt Wiliam att leda sina medarbetares lärande och skapa de förutsättningar som de behöver för att hjälpa eleverna att utvecklas så långt som möjligt. Precis som en lärares ansvar är att skapa en bra och kreativ lärmiljö för eleverna, är skolledarens uppgift att göra samma sak för sina med-

15

arbetare. Skolledarnas huvudmän behöver i sin tur skapa de förutsättningar som skolledarna behöver för att lyckas med sitt lärande. Jag brukar tänka på det som en ”näringskedja för lärande”. Varje länk behöver bidra utifrån sitt håll och tillsammans skapa en interaktiv, formativ process som löper genom kedjan.

Det ingår dessutom i vårt uppdrag att vara en lärande organisation. I Skolverkets definition av begreppet kvalitet i dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (Skolverket, 2012, s. 45) ställs indirekta krav på oss inom skolväsendet att vara lärande organisationer. Skolverket (2012) menar där att kvalitet inom utbildningsväsendet är en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten: Uppfyller nationella mål.

Svarar mot nationella krav och riktlinjer.

Uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella.

Kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar.

En verksamhet som vill uppnå hög kvalitet inom skolans uppdrag måste därför tänka och arbeta som en lärande organisation. Det går inte att skapa en välfungerande arbetsprocess inom systematiskt kvalitetsarbete utan det.

En lärande organisation kan inte heller fungera utan ett formativt förhållningssätt till lärande och utveckling. Genom en interaktiv formativ process kan du skapa den samsyn, delaktighet och det engagemang som behövs för att kvalitetsarbetet ska fungera på alla nivåer.

Ytterligare ett skäl till en lärande organisation är att merparten av den forskning som finns kring framgångsrika skolor lyfter fram vikten av samförstånd och ett organisatoriskt systemtänk. Begreppet lärande organisation används inte alltid men de kännetecken som beskrivs är effekter som en lärande organisation ofta åstadkommer. Skolor blir framgångsrika när de delar en gemensam vision kring lärande, tar kollektivt ansvar för sina elevers lärande och har en kollektiv tro på att de tillsammans kan få alla elever att nå målen. Forskaren John Hattie kallar detta för collective teacher efficacy.

Innebörden i collective teacher efficacy är egentligen inget nytt. Det handlar i grunden om att skapa en kollektiv tro på och samsyn bland perso-

16

F O R M AT I V T L E DA R S K A P I E N D I G I TA L I S E R A D VÄ R L D

nalen om att man tillsammans har vilja och förmåga att få alla elever att lyckas i sitt lärande. Enligt Hatties studier kan effektstorleken bli hela 1.57 (Visible learning, 2018/03). Det som ryms i den effekten lyfter nästan all annan skolförbättringsforskning. Jag brukar tänka på det som kollektiv samsyn och kollektiv kompetens. De är två grundvärden för alla organisationer som strävar efter att utvecklas till mer lärande organisationer. I praktiken handlar det om att medvetet skapa ett ”vi och våra elever-tänk” och med utgångspunkt i det bygga sin kollektiva kompetens. Kollektiv kompetens kan ses som en högre form av kollegialt lärande. Det inträffar då en organisations gemensamma lärdomar blir så gemensamma att de faktiskt påverkar hela verksamhetens utveckling och synen på hur man bör utföra uppdraget. Även svensk skolförbättringsforskning lyfter liknande faktorer för vad som kännetecknar framgångsrika skolor. Forskarna Maria Jarl, Ulf Blossing och Klas Andersson har inom ramen för forskningsprojektet Att organisera för skolframgång (2017) kommit fram till att framgångsrika skolor kännetecknas av samförstånd kring sitt uppdrag, en tydlig samordning av lärarnas arbete och förväntningar på samarbete mellan medarbetare. I samma studie har de också identifierat åtta kvaliteter som sannolikt förklarar de kontinuerligt förbättrade elevresultaten (2017, s. 70–71). Dessa är: Målinriktad ledning.

Kollektiv organisering av ledningen.

Målinriktad ledning på förvaltningsnivå.

Samarbete med fokus på undervisning.

Höga förväntningar på eleverna.

Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper.

Anpassning av undervisningen.

Lärarledarskap i klassrummet.

För att utveckla de kvaliteter som Jarl, Blossing och Andersson (2017) identifierat krävs organisationer som har en välfungerande infrastruktur för lärande. När du som skolledare tillsammans med din personal formar er verksamhet som en lärande organisation skapar ni goda organisatoriska och kulturella förutsättningar för att kunna bedriva en likvärdig skola. Det inneD en lärande organisationen

17

bär bland annat att ni medvetet bygger upp en verksamhet där fokus flyttas från individ till organisation och från personbundet lärande till kollektivt lärande. Det skapar på sikt en verksamhet som både har struktur och successivt förstärker och utvecklar den formativa lärande kultur som behövs för att alla ska lyckas. En anledning till att vi behöver öka vår kapacitet till att vara lärande organisationer är därför att det krävs för att vi ska kunna ha ett välfungerande kvalitetsarbete.

En annan anledning till att vi bör sträva efter att öka vår kapacitet till att bli mer lärande organisationer hänger ihop med samhällets digitalisering.

Den digitala transformationens framfart utmanar och förändrar vad en samhällsmedborgare behöver kunna för att leva, verka och må bra. En ofrånkomlig konsekvens av det är att kraven på vad en skola kan och bör vara ständigt behöver förändras. Skolan måste ha kapacitet för att vara adekvat, det vill säga kunna förändras i samma takt som samhället. Den behöver ha förmågan att lära om och lära nytt.

Vi går dessutom mot en tid där utbildning behöver handla mer om lärande och på sikt kanske allt mindre om formell undervisning så som vi känner till den i dag. Undervisning är trots allt bara ett medel för att nå lärande.

Vem vet vilka fler medel för lärande våra verksamheter behöver uppfinna framöver för att alla elever ska få en adekvat och tidsenlig utbildning? Utan organisatoriska strukturer för det blir det omöjligt. Information, pedagogiska trender och ny kunskap färdas allt snabbare. Det är bara genom en lärande organisation som vi kan hänga med i utvecklingen.

Vad är en lärande organisation?

I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer; individuellt, i arbetslaget, på enheten som helhet och hos huvudmannen för verksamheten. Målet är ett professionellt förhållningssätt och arbetssätt som leder till en ständig utveckling av verksamheten. (Skolverket, 2012, s. 11–12)

Det finns inte ett enda svar på vad en lärande organisation är. Inte heller en enhetlig definition av begreppet. Det i sig är faktiskt lite av själva kärnan.

Lärande organisationer kan och bör se olika ut eftersom de ska hantera en specifik organisations lärande och utveckling. Gemensam nämnare för

18

F O R M AT I V T L E DA R S K A P I E N D I G I TA L I S E R A D VÄ R L D

lärande organisationer är dock att de bygger på ett systemteoretiskt tänk. De är också organisationer som har en uttalad och medveten kollektiv tanke om att ta tillvara den egna verksamhetens lärdomar, med syftet att ständigt förbättra verksamheten och organisationens struktur så att de stödjer den lärande kultur som är önskvärd.

En lärande organisation är mycket förändringsbenägen. I praktiken innebär det att kvalitetsarbetet ständigt är närvarande på alla nivåer. Den kan vara det eftersom den drivs av ett formativt förhållningssätt. Det synsättet bidrar till den interaktiva process som du och dina medarbetare behöver för att kunna få fram den information som krävs för att forma utveckling och lärande under tiden som utvecklingen pågår. Digitaliseringen fungerar som en katalysator i den lärande organisationen. Med hjälp av digitaliseringens möjligheter kan du och dina medarbetare förstärka det ni vill forma ytterligare. Digitaliseringen ger dig och dina medarbetare de förutsättningar ni behöver för att tydliggöra vision och mål i er lärande organisation. Den bidrar även till att synliggöra ert lärande så att ni får belägg för att organisationens utvecklingsresa går åt önskat håll. Genom att använda digitala verktyg som redskap för återkoppling kan omedelbar feedback ges på alla nivåer i organisationen vilket i sig blir ett styrmedel för verksamhetens lärande. Du och dina medarbetare kan bygga upp kollaborativa arbetsformer i molnet vilket underlättar och effektiviserar arbetsflöde i er lärande organisation samtidigt som det aktiverar medarbetarna som lärresurser för varandra.

Själva begreppet lärande organisation har sitt ursprung i forskaren Peter Senges klassiska bok Den femte disciplinen (1995). Han definierar i ovan nämnda bok en lärande organisation så här: ”En lärande organisation är alltså en organisation som ständigt utvidgar sina möjligheter att själv skapa sin framtid. För en sådan organisation räcker det inte med att bara överleva. Överlevnadsförmågan är naturligtvis en nödvändighet men det måste samtidigt finnas en förmåga att generera skaparkraft.”

(Senge, 1995, s. 26)

Peter Senge skriver i sin bok om fem guidande principer som tillsammans bildar en systemteoretisk helhet för en organisation. Enligt Senge (1995) är den lärande organisationen en utopi som varje organisation bör sträva efter D en lärande organisationen

19

men som aldrig kommer att bli fullt uppnådd. Ett av de största organisatoriska hindren vi har är att vi människor är låsta i våra egna personliga sätt att tänka och göra. Vi har som individer svårt att se vilken påverkan våra beslut och våra val av görande har för övriga delar i organisationen. Det får konsekvensen att vi som individer i en organisation lätt missar helheten, eftersom vi är fast i våra egna, personliga tankemönster och idéer om hur saker och ting fungerar. Senge kallar detta för inlärningshandikapp. Lösningen ligger i den lärande organisationen. Genom att utveckla fem discipliner: systemtänk, personligt mästerskap, tankemodeller, gemensamma visioner och teamlärande skapar organisationen de förutsättningar som krävs för att bli en mer lärande organisation.

I den här boken utgår jag från min egen definition av vad en lärande organisation är och hur en sådan kan fungera i praktiken. Den är resultatet av mina egna erfarenheter och lärdomar som skolledare men den är också starkt influerad av en rad forskares tankar kring lärande och organisationsutveckling. Peter Senges teorier om lärande organisation har haft en särskilt stor påverkan på mig, likaså forskarna Hans-Åke och Gun-Britt Scherps VISKAmodell (vardagsinriktat systematiskt kvalitetsarbete). Du kan läsa mer om VISKA i Scherps bok Lärandebaserad skolutveckling (2013). Även forskarna Axel Taragama, Jörgen Sandberg, Viviane Robinson, Dylan Wiliam, Ulf Blossing, Helen Timperley och John Kotter har bidragit till min syn på vad som är en lärande organisation. Du som läsare kommer att känna igen mycket från deras forskningsteorier i denna bok. En lärande organisation är enligt mig en verksamhet som har en medveten och uttalad tanke om att ta tillvara på den egna verksamhetens lärdomar för att på så sätt ständigt förbättras och utvecklas. Det finns också en uttalad infrastruktur som gör det möjligt och som samordnar verksamhetens processer. För mig är verksamhetens lärande organisation det ramverk som en skolledare behöver forma för att kunna leda och styra skolans processer formativt mot nya behov som uppstår. Jag tänker också att en lärande organisation inte är något man är eller inte är utan att det handlar om att öka sin kapacitet till att vara en lärande organisation. De flesta organisationer är redan i dag lärande organisationer på något sätt. Låt oss titta närmare på vilka delar som kan tänkas ingå i en lärande organisation.

20

F O R M AT I V T L E DA R S K A P I E N D I G I TA L I S E R A D VÄ R L D

En lärande organisations delar

ARBETSORGANISATION ➤S umman av de pedagogiska val och beslut om ”göranden” i vardagen som ni gjort hittills. ➤E ra rutiner och riktlinjer.

LÖSNINGAR

IDENTIFIERADE PROBLEM OCH UTVECKLINGSBEHOV

Ko lle gia lt Digitala och analoga mötesplatser

UTVECKLINGSORGANISATION ➤N avet i ert kollektiva kunskapande. ➤S ka skapa förutsättningar för ert kollegi­ ala lärande och er dela-kultur.

lä r

de an

Er skolas vision om lärande e i en digitaliserad värld and lär t l a gi ll e Era verksamhetsidéer – pedagogiska hur!

Ko

Remissgrupper

Ämnesgrupper

Lärgrupper

De laku

ul Dela-k

lt u r

tu

r

Min tolkning av VISKA-modellen, gjord av Hans-Åke och Gun-Britt Scherp.

SYSTEMTÄNKET – DEN OSYNLIGA DELEN

En lärande organisation består av flera olika delar. Den hålls ihop av ert gemensamma systemtänk, det vill säga er kollektiva bild av hur alla delarna i er organisation hänger ihop och förväntas samspela för att ni ska nå er vision.

Systemtänket är absolut nödvändigt för att du och dina medarbetare ska kunna utveckla en samsyn kring er verksamhets helhet. Alla medarbetare behöver ha en förståelse för hur systemtänket i er lärande organisation hänger ihop och vilken påverkan olika delar är tänkta att ha på varandra. Utmaningen med systemtänket är att det ibland är svårt att se eftersom alla tittar på det utifrån sitt personliga perspektiv. Vi tror att vi tänker och tolkar på samma sätt men när vi börjar samtala inser vi snabbt att så inte är fallet. Det D en lärande organisationen

21

malin frykman har tidigare skrivit Skolledare i en digitaliserad värld. Hon har bred erfarenhet av skolledarskap, formativ bedömning och digitalisering. Till vardags är hon verksam som projektledare för skolans digitalisering i Stenungssunds kommun.

ISBN 978-91-7741-102-4

9

789177 411024

FORMATIVT LEDARSKAP i en digitaliserad värld

Formativt ledarskap i en digitaliserad värld innehåller konkreta exempel på hur du kan använda digitala verktyg för att förstärka och effektivisera arbetet med att leda och utveckla verksamheten. Den lärande organisationen, det formativa förhållningssättet och digitala verktyg bildar en treenighet för oss att använda för att få varje elev att utveckla sin fulla potential. Med utgångspunkt i nyckelstrategierna inom formativ bedömning får du i den här boken veta hur detta kan se ut ur ett ledarskaps- och verksamhetsperspektiv. Boken vänder sig i första hand till dig som har ett särskilt ansvar för att leda lärande. Läs den gärna tillsammans i skolans ledningsgrupp, ert förstelärarnätverk eller i rektorsgruppen.

Malin Frykman

A

tt leda formativt handlar i praktiken om att ”forma under utveckling”, oavsett om det gäller elevernas lärande, medarbetares lärande eller organisationens lärande. Flertalet av skolorna i Sverige har ambitionen att arbeta formativt, men hur får vi det formativa att genomsyra alla led av vår verksamhet? Kan vi dessutom använda digitaliseringen som katalysator i det arbetet?

4 d m V Z 1 K O P

FORMATIVT LEDARSKAP

i en digitaliserad värld

M

Malin Frykman

B

@ D R

. Q 7 \ 6 b ^ ATT LEDA LÄRANDE