9789177410980

med lång erfarenhet av barn- och ungdoms­ behandling. Hans arbete i dag inriktar sig på skolutveckling på alla nivåer med fokus på bland annat trygghet och studiero. Han har utvecklat BVS-metoden® samt driver podcasten ”Knäcka sociala koden!”. Se även www.bvsmetoden.se.

ISBN 978-91-7741-098-0

9

789177 410980

KNÄCKA SOCIALA KODEN

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

Jassim Ahmadi är socionom och ­personalvetare

JASSIM AHMADI

Det pedagogiska uppdraget förändras kontinuerligt, vilket ställer allt högre krav på lärarens förmåga att bedriva framgångsrik och effektiv undervisning. Konflikter och beteendesvårigheter hos elever är en tröskel för många som arbetar inom skola. Samtidigt är det eleverna som drabbas hårdast när vi saknar förståelse, verktyg och färdigheter för att hjälpa dem att komma vidare.

Knäcka sociala koden beskriver hur du som pedagog kan utvecklas i ditt sociala ledarskap för att öka trygghet och studiero. Metoden som läggs fram har utvecklats i samarbete med hundratals pedagoger under handledning samt utifrån samtal med minst lika många elever. BVS, som står för brandsläckaren, vattenkannan och sociala gymmet, är ett konkret verktyg för att systematiskt arbeta åtgärdande, förebyggande och hälsofrämjande med beteendesvårigheter.

Boken innehåller fallbeskrivningar och konkreta tips som ger dig möjlighet att granska ditt förhållningssätt och vässa dina verktyg parallellt med att du hjälper eleven. När skolpersonalen förstår beteendesvårigheter i ett sammanhang och utvecklar ett yrkesspråk för sina handlingar närmar sig hela arbetsgruppen en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt.

JASSIM AHMADI

KNÄCKA SOCIALA KODEN VERKTYG FÖR ATT BEMÖTA BETEENDESVÅRIGHETER I SKOLAN

Knäcka sociala koden

JASSIM AHMADI

KNÄCKA SOCIALA KODEN VERKTYG FÖR ATT BEMÖTA BETEENDESVÅRIGHETER I SKOLAN

För att komma i kontakt med författaren avseende utbildning och certifiering i BVS-metoden® se www.bvsmetoden.se. © 2018 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-098-0 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Linnéa Isheden Omslag och grafisk form: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design Omslagsfoto: Shutterstock Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2018 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

INNEHÅLL Förord.......................................................................................9 Inledning.................................................................................11 Bokens upplägg......................................................................15 Begrepp och antaganden........................................................18 Del I I. Pedagogens roll från a­ uktoritär till relationell.......26 Skolans historia i Sverige.......................................................26 Pedagogens roll det senaste seklet..........................................29 Pedagogens samhällsuppdrag.................................................33 Skollagen och styrdokument................................................. 36 Auktoritär versus relationell.................................................. 43 Den sociala utmaningen.......................................................46 II. Pedagogens filosofi............................................................53 Elever vill om de kan..............................................................53 Utbildning – en mänsklig rättighet....................................... 59 Barnkonventionen.................................................................62 Arbetsmiljö och uppdragsförståelse....................................... 65 Språkets känsloaspekter.........................................................70

III. Pedagogens synfält.......................................................... 73 Den sociala kontexten........................................................... 73 Maktperspektivet..................................................................76 Det interkulturella perspektivet och barnfattigdom................81 Jämnårigorientering.............................................................. 88 Känslornas roll...................................................................... 93 IV. Det personliga språket..................................................... 98 Social analfabetism............................................................... 98 Affekt, emotion och känsla.................................................. 101 Det verbala språket..............................................................103 Kroppsspråket......................................................................105 Bemötande och värdskap.....................................................108 Samtalet................................................................................111 Relationen.............................................................................115 Del II V. Verktygslådan...................................................................122 Vad får man göra?................................................................122 Vad har du i verktygslådan?................................................. 126 Pedagog AB.........................................................................128 VI. BVS-metoden®..................................................................... 131 Introduktion........................................................................ 131 Behovet av en holistisk metod.............................................. 132 Du är metoden.....................................................................134 Tillhörande mallar...............................................................136 VII. Brandsläckaren ­(åtgärdande)..................................... 138 Introduktion........................................................................ 139

Syfte..................................................................................... 139 Användningsområden......................................................... 140 Stegen..................................................................................141 Färdigheter som krävs......................................................... 144 Exempel............................................................................... 145 Mallar.................................................................................. 145 VIII. Vatten­k annan (förebyggande)................................... 146 Introduktion....................................................................... 147 Syfte.................................................................................... 147 Användningsområden......................................................... 148 Stegen................................................................................. 149 Färdigheter som krävs.......................................................... 152 Exempel............................................................................... 153 Mallar.................................................................................. 154 IX. Sociala gymmet (hälso­främjande)................................162 Introduktion........................................................................163 Syfte.....................................................................................164 Användningsområden.......................................................... 165 Mallar.................................................................................. 165 Slutord................................................................................. 170 Referenser.............................................................................172

FÖRORD Under mina år som skolutvecklare och konsult har jag hunnit träffa tusentals elever runt om i landet. Dessa har jag interagerat med på olika vis. Ibland har de suttit och ivrigt lyssnat på min föreläsning och andra gånger har jag varit ute i klasserna och hållit i lektioner och workshoppar med fokus på social utveckling. Denna del har varit den bästa med mitt arbete då jag har hunnit lära känna eleverna och bjudits in i deras värld. När jag parallellt har fortbildat och handlett pedagoger för ibland samma elever har jag ofta fått beskrivet för mig hur ohållbar den sociala situationen är och att man är i behov av akut hjälp. Som socionom och personalvetare blev jag allt mer intresserad av att få djupare förståelse för elevernas sociala situation och pedagogernas arbetsmiljö. Det fanns ett märkbart avstånd mellan dessa, och inte sällan gjorde det sig påmint när en pedagog och en elev krockade med varandra. Syftet med den här boken är att ge dig som pedagog konkreta verktyg för att minska detta avstånd så att du kan lyckas bättre med ditt uppdrag och ge eleven den hjälp hen behöver för att komma vidare och lyckas med både sin utbildning och sin personliga utveckling.

Boken bygger på samtal, observationer, kartläggning, handledning, modellering och rollspel, återkoppling och övningar med pedagoger kring bemötandesvårigheter i skolan. Men även på samtal, workshoppar, föreläsningar, övningar och träning med elever som har uppvisat beteendesvårigheter. När jag för några år sedan arbetade som skolkurator på en skola i ett socioekonomiskt eftersatt område kunde både pedagoger och rektorer be mig att prata med en särskild elev som uppvisat någon sorts beteendesvårigheter.

Motiveringen kunde ibland låta så här: ”Men du har så god hand 9

med eleven, du har ett sätt för det där!” Som handledare har jag hört liknande kommentarer uttryckta av pedagoger som bett en viss kollega ta itu med elever som har haft beteendesvårigheter.

Detta i all välvilja så klart – dessa medarbetare har ansetts ha en viss talang för detta.

Jag vill hävda att vi alla har potential att utvecklas i det sociala ledarskapet. Att knäcka den sociala koden innebär att förstå det egentliga språket för beteendesvårigheter för att sedan närma sig ett konstruktivt bemötande. Bemötandet innebär att ha en viss filosofi, ett visst synfält och vissa verktyg i mötet med elever som har beteendesvårigheter, vilket leder till att du agerar på ett konstruktivt sätt och får önskat resultat i socialt utmanande situationer. Plötsligt handlar det inte längre om talang utan snarare om kompetens; faktakunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Ett första steg att arbeta mot evidens är att kunna sätta språk på det vi gör inom professionens ramar, i detta fall att svara an på ett behov hos eleven som manifesteras i form av beteendesvårigheter. Under läsningen kommer du att få utveckla ditt sociala yrkesspråk för att bättre kunna förstå ditt agerande men också för att kunna förmedla det till andra. När vi vuxna försöker knäcka den sociala koden och förstå det personliga språket sätter vi barnets behov i centrum och kan vara med och bidra till att hen utvecklas till sin fulla potential.

Knäcka sociala koden kan användas för att utöka din verktygslåda, handleda dig själv, öva och träna på socialt utmanande situationer.

Boken kan också fungera som underlag för diskussion om samsyn och förhållningssätt med dina kurskamrater på utbildningen eller arbetskollegor på skolan.

Lund i oktober 2018 Jassim Ahmadi

10

INLEDNING När barn är bara några år gamla påbörjar de resan mot att knäcka läskoden. Vi vuxna hjälper dem steg för steg att orientera sig i den stora världen. De genomgår olika faser för att till slut få ta del av den litterära oas som finns där ute. Det börjar ofta med att de imiterar oss läskunniga genom att låtsas läsa. De bläddrar i böcker, leker sig fram och uppvisar förståelse för att det är texten och inte bilderna som förmedlar berättelsen. Nästa steg är att känna igen vissa bokstäver som står för något, exempelvis m:et i McDonald’s, och de lär sig då ordbilder. Sakta men säkert samlar barnen mod för att försöka ljuda bokstäver de känner igen; denna process kräver förförståelse och minneskapacitet. När barnen till slut har lärt sig bokstäverna och hur de låter räknas de som läskunniga och börjar då känna igen de vanligaste orden som ordbilder och slipper ljuda igenom alla ord (1). Sedan återstår ett livslångt övande på läsning för att kunna bli snabb och skarp. För barnen som började sin resa som analfabeter är plötsligt hela världen tillgänglig!

En liknande resa kommer vi vuxna att få göra i denna bok men med ombytta roller – barnen ska lära oss hur vi ska förstå och bemöta dem. Ofta börjar det med att man imiterar andra pedagoger i sin närhet, det kan vara föräldrar, vänner eller kollegor, i hur man hanterar beteendesvårigheter. Sedan börjar man kanske lägga märke till vissa mönster i beteendet hos elever som har ett behov att komma vidare. När man har samlat tillräckligt mycket mod och erfarenhet börjar man utifrån sin förförståelse bemöta beteendet.

I samband med att ha övat på dessa utmanande situationer, lyckats samla på sig verktyg i sin verktygslåda och skapat en egen stil har man knäckt den sociala koden! Man känner sig varm i kläderna 11

och är tillräckligt självsäker i sitt sociala ledarskap. Denna resa påbörjas ofrivilligt då inlärning och utveckling i skolan präglas av social interaktion, och däri ingår man själv som pedagog.

Upplever man däremot att man ständigt hamnar i kläm med elever med beteendesvårigheter och sällan lyckas vända situationen till något konstruktivt finns möjligheten att man fortfarande är social analfabet och har vad jag kallar för bemötandesvårigheter.

Vågar man inse och bejaka det kan man också påbörja sin resa mot att bli en mer kompetent pedagog. Under det professionella livet kommer verktygen att finslipas för att bättre förstå och bemöta beteendesvårigheter i skolan. Detta görs exempelvis genom fortbildning, övning, handledning, kollegialt och kollektivt lärande.

Det finns en uppsjö av metoder för pedagoger i hur man kan bemöta beteendesvårigheter i skolan. Ibland går man på en inspirerande föreläsning för att sedan återvända till skolverksamheten och inte veta hur man ska påbörja implementering av vad man nyligen har lärt sig. Risken finns att man aldrig kommer igång utan i stället sparar vissa delar av metoden som har upplevts tilltalande.

Förklaringen bakom detta kan till exempel vara att: • metoden inte är tillräckligt flexibel och applicerbar • metoden beskriver arbetssättet men forum för övning saknas • skolledningen inte har prioriterat att metoden implementeras • samsyn kring metoden saknas i kollegiet • det finns en vilja att implementera metoden men att tiden är knapp och att det därmed inte blir prioriterat.

12

Nyckelordet är implementering, men för att kunna uppnå det krävs vissa saker: tydliga instruktioner, applicerbarhet, lätthanterlighet, vilja, tid och en massa övning.

Att knäcka den sociala koden är ett komplement till annan pedagogisk verksamhet i skolan och samtidigt en grundförutsättning för att lyckas med sitt uppdrag som pedagog. Denna bok presenterar tankesätt, begrepp och koncept för att du ska kunna närma dig större förståelse för beteende- och bemötandesvårigheter, eller hjälpbehövande beteende som samlingsnamn, i skolan. Den ger handfasta verktyg att använda i behövande situationer, men också modeller för att växa tillsammans med dina elever. Du får ett forum för att öva dig i ditt sociala ledarskap, men det främsta målet är att betona att det är du som är själva metoden.

I mötet med pedagoger har jag upprepade gånger fått höra hur intensiv arbetsmiljön kan vara. Många pedagoger har mycket att göra och stressen blir påtaglig när det administrativa arbetet ökar och man förväntas hinna med sin planering och samtidigt lösa konflikter med elever. Genom att knäcka den sociala koden hoppas jag att fler pedagoger får en mer hållbar arbetsmiljö att utvecklas i, minskad stress och mer arbetsglädje. Parallellt ska detta spridas vidare till eleverna, som ska få känna trygghet och trivsel på skolan samtidigt som de får mer arbetsro, lust att lära, motivation och starkare relationer till dig som pedagog.

Ditt sätt att förstå och bemöta beteendesvårigheter i skolan efter att ha knäckt den sociala koden kan förhoppningsvis sprida sig till dina kollegor och du kan därefter fungera som en förebild i social interaktion för dina elever. Om du skulle tänka på den pedagog som har gjort störst intryck på dig genom skolåren lär du troligtvis beskriva den personen som exempelvis lyhörd, snäll, genuin, närvarande, uppmuntrande, humoristisk eller intressant. Sannolikheten är stor att du också har upplevt ämnet som roligt och spännande 13

men kanske i efterhand förstått att det var just den pedagogen som gjorde ämnet roligt, inte ämnet i sig. I så fall tänker du på en pedagog som har knäckt den sociala koden, även om du inte har varit en elev med beteendesvårigheter. Favoriter från skoltiden är pedagoger som kunde se och bekräfta samtidigt som de gav en känsla av glädje. Plötsligt blev allt de sa intressant och man ville lära sig mer. Vad som gjorde dem speciella lyfter jag fram i denna bok.

När jag har utbildat studenter på lärarutbildningen i att knäcka den sociala koden har de blivit exalterade men även förvånande.

De har berättat för mig hur de önskat mer tid till att öva på sitt sociala ledarskap med fokus på bemötandesvårigheter. Ett flertal gånger har de kommit ut till sin verksamhetsförlagda utbildning och mött elever med beteendesvårigheter i skolan utan att ha konkreta verktyg för att förstå eller bemöta dessa elever. Jag har även träffat på nyutexaminerade pedagoger som övervägt att byta karriär på grund av en ohållbar social situation på skolan. De utbildade sig till lärare med passion för utbildning och kunnighet inom sitt ämne men upplevde senare att de inte hade med sig klassen och att arbetsdagarna präglades av konflikter och dragkamp. Liknande saker har även mer rutinerade pedagoger lyft fram, att de överväger ett karriärbyte på grund av en intensiv arbetsmiljö där beteende­ svårigheter är återkommande. Det är min förhoppning att denna bok kan läsas med behållning även av dig som lärarstudent, som en förberedelse så att du kan skapa goda förutsättningar för dig själv och dina framtida elever.

14

Bokens upplägg Den här boken består av två delar. Den första innehåller koncept, teorier, begrepp och perspektiv som är en grundförutsättning för att knäcka den sociala koden. Andra delen består av praktiska exempel på bemötande och förhållningssätt och avslutas med en presentation av mina egna metoder och modeller.

Kapitel I, Pedagogens roll från auktoritär till relationell, sätter skolans roll i ett historiskt sammanhang för att bättre förstå vår nutid. Kapitlet inleds med en tillbakablick på pedagogens roll och hur förväntningarna på denna varit det senaste seklet för att sedan gå över till pedagogens uppdrag. Därefter presenteras stycken ur lagtext och styrdokument som är relevanta för att förstå direktiven för uppdraget som pedagog men även ramarna som blir viktiga i socialt utmanande situationer. De pedagogiskt auktoritära och relationella rollerna gås igenom för att sedan landa i nuvarande sociala utmaningar i skolorna.

Kapitel II, Pedagogens filosofi, börjar med att presentera ett tankesätt om att elever ”vill om de kan”, till skillnad från vad man ofta får höra ute i verksamheterna, att elever ”kan om de bara vill”. Detta tankesätt ska sedan fungera som en röd tråd genom hela boken och i förståelsen av beteendesvårigheter. Mänskliga rättigheter och barnkonventionen kommer vi också att ha för ögonen när vi tar oss igenom boken samt definierar vårt ansvar i den pedagogiska rollen för beteendesvårigheter i skolan. Kapitlet avslutas med att besöka begreppen etos, logos och patos som är språkets känsloaspekter och utgör grunden för retorisk pedagogik.

Kapitel III, Pedagogens synfält, presenterar olika aspekter och koncept som pedagogen behöver i sin resa mot att knäcka den sociala koden. Dessa ger en bredare förståelse för den sociala kontexten och hur makt kan te sig i mötet med elever. Interkulturalitet blir också 15

aktuellt då Sverige är ett multikulturellt samhälle och elever i skolor har olika bakgrunder och behöver förförståelse av dig som pedagog. ”Jämnårigorientering” är ett viktigt begrepp att ha med i sin förståelse när elever plötsligt börjar ty sig mer till varandra i stället för till vuxna hemma eller i skolan. Kapitlet avslutas med att lyfta känslornas roll i samband med undervisningssituationer och utveckling.

Kapitel IV, Det personliga språket, börjar med att presentera begreppet ”social analfabetism” och hur det präglar vår skolverksamhet i dag och lyfter sedan fram hur man praktiskt kan ta sig ur det. Det verbala kroppsspråket, alltså allt från hur vi står och tittar till hur vi rör oss och låter gås igenom och konkreta tips läggs fram.

Kapitlet går sedan över till att prata om affekter och hur de smittar och hur du som pedagog kan förhålla dig i socialt utmanande situationer. Relationer som numera förstås som en grundförutsättning för utveckling diskuteras och tydliga tillvägagångssätt för att skapa goda sådana följer. Värdskapet är den del av kapitlet som handlar om att skapa en välkomnande miljö för eleven och inge en känsla av att eleven är viktig och väntad. Slutligen tittar vi på hur ett gott samtal ser ut, detta utifrån att elever med beteendesvårigheter behöver din uppmärksamhet och ditt stöd i form av samtal för att kunna komma vidare.

Kapitel V, Verktygslådan, innehåller konkreta tips och information om vad du har tillåtelse att göra i socialt utmanande situationer.

Många gånger råder det osäkerhet bland pedagoger, vilket kan leda till att man inte alltid vågar agera eller att man agerar på ett sätt som inte överensstämmer med vad man får göra och som kollegiet inte står bakom. Nästa naturliga steg blir att fundera kring sin egen verktygslåda: vad har du i den för att skapa trygghet och studiero?

Därefter gör jag en jämförelse mellan en professionell pedagog och ett företag samt betonar hur mycket dessa har gemensamt för att fortsätta möta efterfrågan som finns.

16

Kapitel VI, BVS-metoden®, introducerar ett verktyg för att förstå och bemöta elever med beteendesvårigheter samt hjälpa dem komma vidare i sin utveckling. Ur ett kritiskt perspektiv diskuterar jag även behovet av en holistisk metod, en som hjälper professionella att se helheten och hur delarna samspelar i stället för att blint fokusera på en viss del för att förstå och bemöta beteendesvårigheter. Därefter går jag över till att presentera den egentliga metoden, nämligen du själv och hur avgörande du är för att dels BVS-metoden®, dels allt annat i boken ska fungera och ge resultat. I slutet av kapitlet ger jag djupare förklaringar till min metod och hur den är tänkt att användas.

Kapitel VII, Brandsläckaren, har sitt fokus på första bokstaven i förkortningen BVS. Det är ett hanteringsverktyg för ohållbara socialt utmanande situationer. Genom några enkla steg kan du som pedagog få ett konstruktivt utfall i stället för att omedvetet förvärra situationen. Det är helt enkelt ett åtgärdande verktyg som släcker bränder. Till detta verktyg presenteras olika användningsområden samt färdigheter man behöver utveckla för att använda det på bästa sätt. Slutligen presenteras några exempel på hur brandsläckaren kan appliceras.

Kapitel VIII, Vattenkannan, presenterar metodens förebyggande verktyg som bygger på fyra steg varav det fjärde är att samtala. Det innebär att hålla strukturerade samtal med eleven under en längre period. Verktyget som helhet handlar om att vända insatsen direkt mot eleven med beteendesvårigheter. För att få ut det mesta av detta essentiella verktyg och bli certifierad i metoden krävs det att du har genomgått en utbildning. Mallar för detta verktyg kommer att presenteras men tillgängliggörs först vid certifiering, se vidare under begreppet BVS-metoden® nedan.

Kapitel IX, Sociala gymmet, beskriver metodens hälsofrämjande verktyg. Där ligger fokus på dig som professionell. Du får tillgång 17

till mallar för att inventera dina nuvarande färdigheter och via en uppskattning avgöra vilka som behöver utvecklas. Därefter är tanken att du påbörjar ett träningsprogram för dessa identifierade färdigheter där du även ska logga veckovis. Det handlar helt enkelt om att träna samtidigt som eleven, att fokus inte endast ska ligga på att eleven ska utvecklas utan även den professionella. När du har blivit varmare i kläderna går du över till att försöka lösa olika scenarion som presenteras i kapitlet på ett konstruktivt sätt, detta för att öva inför tänkbara situationer. Sedan presenteras en mall för att du tillsammans med dina kollegor eller ditt arbetslag ska kunna närma er en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt kring beteendesvårigheter i skolan. När fler är införstådda och gör likadant kring elever med beteendesvårigheter ökar chansen att de får hjälp att komma vidare för att lyckas och utvecklas. Den sista mallen fokuserar på det kollektiva lärandet, att skapa en gemensam identitet som skola. Genom att utbyta erfarenheter och lära av varandra kan skolpersonalen bli ett enat team som tillsammans identifierar sig med organisationen och dess arbetssätt och värderingar.

Begrepp och antaganden Bemötandesvårigheter Vuxna som saknar kompetensen att skapa konstruktiva interaktioner med barn, oavsett om de har beteendesvårigheter eller inte, har någon form av bemötandesvårigheter. Detta utmynnar ofta i konflikter mellan vuxna och barn. Det första steget för vuxna att komma vidare är att inse och erkänna sina svårigheter.

18

Beteendesvårigheter När våra förväntningar och krav är för höga på ett barn och hen inte kan leva upp till dessa tenderar barnet att uppvisa beteende­ svårigheter. Det handlar inte om ovilja utan snarare om sociala färdigheter och tankefärdigheter som har försenats. Barnet behöver bemötas med dels förståelse, dels hjälp från vuxna för att träna upp dessa färdigheter.

BVS-metoden® BVS – brandsläckaren, vattenkannan, sociala gymmet – är en metod bestående av tre verktyg för att kunna arbeta åtgärdande, förebyggande och hälsofrämjande med beteendesvårigheter. Användningen av dessa konkreta verktyg innebär ett pågående arbete med elevens utveckling, men även med din egen. Utgångspunkten i metoden är det lösningsfokuserade – de beteendesvårigheter som eleven uppvisar är en förfrågan om din hjälp då hen ännu inte utvecklat de färdigheter som krävs för att fungera som förväntat i en skolmiljö.

BVS-metoden® har sin utgångspunkt i dels familjesystemteori, sociala inlärningsteorier, kognitiv beteendeterapi, spädbarnspsykologi och relationsforskning, dels annan utvecklings- och neuro­ psykologi. En viktig del är också det kollektiva lärandet mellan professionella utifrån en erfarenhetsbaserad lärteori.

Metoden passar alla sorts verksamheter som har barn och ungdomar som målgrupp då beteendesvårigheter inte är begränsade till en viss kontext utan kan manifesteras överallt där individen har svårt att möta förväntningar som finns. Några exempel på var BVS-metoden® kan tillämpas är inom daglig verksamhet, HVBhem och olika slags boenden, institutioner för barn och ungdomar, kriminalvård, öppenvård, socialtjänst och LSS. Metodens andra verktyg, vattenkannan, innebär en gedigen 19

kartläggning av elevens behov utifrån kognitiva och sociala färdigheter där flera vuxna som befinner sig i elevens krets är involverade från start till slut. Verktyget bygger på tio strukturerade samtal som syftar till att tillsammans med eleven identifiera behov och försenade färdigheter för att sedan träna upp dessa. Samtalen blir också en sorts kurs för eleven och berör allt från hur tankar, känslor och beteenden fungerar och hänger ihop till hur man lär sig känna igen sina egna signaler. Eleven får också en chans att identifiera resurser i omgivningen som kan hjälpa till i utvecklingen. I kursen får hen även kännedom om vad som bidrar till respektive minskar beteendesvårigheterna. Tillsammans med samtalsledaren, eller medtränaren som jag kallar det, får eleven möjlighet att diskutera samt rollspela vissa scenarion för att på ett objektivt sätt förstå konsekvenserna av beteendesvårigheterna.

Sammanfattningsvis handlar vattenkannan alltså om att vattna elevens potential och att hjälpa hen att komma vidare och utvecklas på ett strukturerat sätt. Detta innebär ett större åtagande och ansvar. Därför måste de som vill använda sig av verktyget fullt ut först genomgå en utbildning på totalt tre heldagar där man får möjlighet att utmana sina perspektiv och föreställningar samt praktisera och träna på medtränarrollen. Vid avslutad utbildning erhåller man ett Socialt

Psykologiskt

BVS-metoden®

Pedagogiskt

20

certifikat och kan fortsätta använda vattenkannan med tillhörande mallar och BVS-metoden®. För exempelvis en skola är det en bra början om åtta till tio personer blir certifierade. Dessa kan då stötta resten av arbetsgruppen att börja använda vissa delar av metoden och med implementering och struktur.

Etisk grundsyn BVS-metoden® bygger också på dels en etisk, dels en filosofisk grundsyn. Vad gäller den etiska grundsynen ligger följande principer till grund: 1. Alla har rätt till, men även rätt i, utbildning, utveckling och att få uppnå sin fulla potential. Alla har rätt att komma vidare i sin utveckling och lyckas.

2. Alla har rätt att inkluderas och att slippa hamna i utanförskap, oavsett vilka svårigheter man uppvisar. Det betyder att vi som arbetar med människor inte får isolera, negligera eller exkludera dem som vi upplever är socialt utmanande att bemöta.

3. Alla har rätt att vara unika och att bli bemötta utifrån just det.

Det kräver att vi är normkritiska i vårt arbete med människor som inte alltid beter sig enligt våra förväntningar i viss social kontext.

4. Ingen ska behöva stå ensam med sina svårigheter utan att få hjälp. Detta blir extra viktigt i arbetet med barn med särskilda behov. Vuxna i både hem och skola ska hjälpa barn att begripa, hantera och skapa mening av sina utmaningar.

21

Filosofisk grundsyn De filosofiska grundprinciper som metoden bygger på är följande: 1. Ansvarsprincipen – som professionell äger man möten som man befinner sig i och genom detta även utmaningarna. Det är först när man tar ansvar för sin professionella utveckling som man kan börja få kontroll över sin situation och därmed inverka för utveckling hos både sig själv och barnet med beteendesvårigheter. Barn är alltid fantastiska och det är alltid vuxnas ansvar att synliggöra det för sig själva och barnen i fråga. När utfallet av mötet mellan vuxna och barn inte blir konstruktivt är det alltid vuxnas ansvar, det kan inte läggas på barnen. När vi vuxna tar ansvar för vårt agerande hjälper vi barn att göra detsamma.

2. Alla vill samarbeta och lyckas – vårt arbete och uppdrag med människor blir att tillsammans hitta utvecklingsmöjligheter och att arbeta gentemot det. Vi ska bjuda in till konstruktiva möten med en hjälpande inställning snarare än en fördömande sådan.

3. Relationsprincipen – all utveckling sker i subjekt–subjekt-relationer. Vi behöver se människor vi arbetar med som personer och individer som kan påverka oss, inte som objekt som endast vi ska påverka. Det innebär att vårt uppdrag blir att röja undan alla tänkbara hinder som makt, position, roller med mera för att skapa bästa möjliga miljö för att en god relation ska gro.

Goda relationer utgör grunden för all sorts utveckling.

22

Hjälpbehövande beteende Diskursen och förklaringar kring trygghet och studiero i skolmiljöer kretsar ofta kring att eleven på något vis är avvikande och orsaken till de så kallade ordningsproblemen. Det innebär att vuxna inte inkluderas i ekvationen och därmed läggs ansvar på att eleven själv löser de ”problem” hen orsakat. Hjälpbehövande beteende är som nämnts ett samlingsbegrepp som beskriver att både barn och vuxna kan ha svårigheter som utmynnar i exempelvis konflikter i skolan. Det lägger fokus på att vuxna dels ska hjälpa barn med sina svårigheter, dels hjälpa sig själva. Eleven i skolan må uppvisa beteendesvårigheter, men pedagogen själv kan i sin tur ha bemötandesvårigheter. Både den vuxna och barnet behöver hjälp för att komma vidare. I detta krävs självrannsakan och ödmjukhet.

Holistiskt perspektiv BVS-metoden® och denna bok bygger på att helheten är större än summan av delarna och att ingenting kan förstås utan kontext.

Denna tanke återspeglas också inom systemteorin, där fenomen ses som delar i en helhet. När det kommer till att arbeta med komplexa frågor som beteende- och bemötandesvårigheter blir detta extra tydligt. Det finns tyvärr ingen enkel mall för att skapa trygghet och studiero i skolan; det är när flera olika perspektiv spelar in i förståelsen av ett och samma fenomen som vi närmar oss verkligheten.

Där är kontexten också bärande för vår förståelse och analys. Först då kan vi påbörja resan mot utveckling och förändring.

23

med lång erfarenhet av barn- och ungdoms­ behandling. Hans arbete i dag inriktar sig på skolutveckling på alla nivåer med fokus på bland annat trygghet och studiero. Han har utvecklat BVS-metoden® samt driver podcasten ”Knäcka sociala koden!”. Se även www.bvsmetoden.se.

ISBN 978-91-7741-098-0

9

789177 410980

KNÄCKA SOCIALA KODEN

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

Jassim Ahmadi är socionom och ­personalvetare

JASSIM AHMADI

Det pedagogiska uppdraget förändras kontinuerligt, vilket ställer allt högre krav på lärarens förmåga att bedriva framgångsrik och effektiv undervisning. Konflikter och beteendesvårigheter hos elever är en tröskel för många som arbetar inom skola. Samtidigt är det eleverna som drabbas hårdast när vi saknar förståelse, verktyg och färdigheter för att hjälpa dem att komma vidare.

Knäcka sociala koden beskriver hur du som pedagog kan utvecklas i ditt sociala ledarskap för att öka trygghet och studiero. Metoden som läggs fram har utvecklats i samarbete med hundratals pedagoger under handledning samt utifrån samtal med minst lika många elever. BVS, som står för brandsläckaren, vattenkannan och sociala gymmet, är ett konkret verktyg för att systematiskt arbeta åtgärdande, förebyggande och hälsofrämjande med beteendesvårigheter.

Boken innehåller fallbeskrivningar och konkreta tips som ger dig möjlighet att granska ditt förhållningssätt och vässa dina verktyg parallellt med att du hjälper eleven. När skolpersonalen förstår beteendesvårigheter i ett sammanhang och utvecklar ett yrkesspråk för sina handlingar närmar sig hela arbetsgruppen en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt.

JASSIM AHMADI

KNÄCKA SOCIALA KODEN VERKTYG FÖR ATT BEMÖTA BETEENDESVÅRIGHETER I SKOLAN