L @ SLU ST I EN DIGITAL TID
Hülya Basaran är lärare i svenska som andraspråk och verksam vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Tobias Gard är skol- och ungdomsbibliotekarie på Kronan skola och Frälsegårdskolan i Trollhättan. Båda har gedigen erfarenhet av att använda sig av olika digitala resurser och sociala medier i sitt arbete med elever, något de också föreläser om.
Hülya Basaran Tobias Gard
r digitaliseringen ett hot mot elevernas läsförmåga och läslust? Författarna till boken Läslust i en digital tid – tips & inspiration för lärare och skolbibliotekarier tycker att vi ska tänka tvärtom och dra nytta av sociala medier, bloggar, vloggar, youtubers och dataspel för att väcka läsglädje hos barn och unga. Med boken vill författarna visa hur lärare och skolbibliotekarier kan använda sig av elevernas digitala världar och egna erfarenheter för att öka deras intresse för böcker och läsning. Läslust i en digital tid innehåller mängder av inspi rerande tips på alltifrån läsfrämjande influencers och booktubers till hur man kan spelifiera högläsning och textsamtal. Författarna ger många exempel från sin egen verksamhet och vill med boken utmana den rådande motsättningen mellan att läsa traditionella texter och skärmbaserade textaktiviteter. Läslust i en digital tid vänder sig till lärare i svenska, svenska som andraspråk och moderna språk samt till skolbibliotekarier, som möter elever från förskoleklass till års kurs nio.
L @S LU ST
Hülya Basaran & Tobias Gard
I EN DIGITAL TID
tips & inspiration för lärare & skolbibliotekarier
ISBN 9789177410591
9 789177 410591
77410591.1.1_Omslag.indd 2-3
2020-02-18 06:53
LÄSLUST I EN DIGITAL TID
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 1
2020-02-17 07:31
© 2020 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-059-1 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Åsa Larsson Omslag och grafisk form: Anna Hild Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2020
Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 2
2020-02-17 07:31
Hülya Basaran & Tobias Gard
I EN DIGITAL TID tips & inspiration för lärare & skolbibliotekarier
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 3
2020-02-17 07:31
INNEHÅLL
FÖRORD
1
6
NYA MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN 8 En digital värld Dissa inte barns och ungas skärmtid
2
9 9
Utforska elevernas vidgade textvärldar
11
Att se på eleverna som prosumenter
13
Läsintresse = god läsförståelse?
14
Att identifiera sig som läsare – läsande förebilder
15
Minskad skärmtid = ökad läslust?
16
LÄSFRÄMJANDE ARBETE I SKOLAN
18
Läsglädje smittar
19
Skolbibliotekens roll för läslust – mer än bara böcker
20
Elevernas inflytande är viktigt
24
Läsutmaningar och tävlingar för läslust
26
Spelinspirerad bokklubb
27
Läsutmaningar på webben
28
Lovläsning 29
3
Läsa kortare texter
29
Pimpa högläsningen med digital teknik
30
ATT ANVÄNDA SOCIALA MEDIER
32
Influencers som väcker läslust
33
Låt Booktube inspirera till läsning
34
Bloggar och Instagramkonton
36
Digitala bokcirklar
39
Död mans pod och andra poddar
42
Gör en egen pod
44
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 4
2020-02-17 07:31
4
LÄS- OCH SKRIVLUST MED FANFICTION OCH CREEPYPASTA
5
Bygga vidare på befintliga karaktärer
47
Skriva fanfiction med eleverna
48
Fanfiction utvecklar språket
51
Creepypasta – digitala vandringssägner
52
JOBBA MED OLIKA MEDIER PARALLELLT
6
46
56
Olika medier kompletterar varandra
57
Använda filmer
61
Läsa med öronen
62
Läsa serier
63
Skapa egna serier med sekvensbilder
66
Läsa bilderböcker
68
Skapa bilderböcker i Storybird
70
Läsa silent books
72
Läsa illustrerade kapitelböcker
73
SPELIFIERING OCH SPELIFIERADE TEXTSAMTAL 76
7
Vad är spelifiering?
77
Spelifierade textsamtal
82
Teknik för att spelifiera textsamtal
86
Nu drar lektionen igång!
88
FYRA EXEMPEL PÅ SPELIFIERADE TEXTSAMTAL
94
Prinsessan Victoria
95
Monstret i natten
98
Kortets hemlighet
101
Miras hemlighet
104
REFERENSER 108
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 5
2020-02-17 07:31
FÖRORD
Med den här boken vill vi visa hur lärare och skolbibliotekarier
kan använda sig av digitaliseringen för att väcka läslust. Inte sällan utmålas digitaliseringen som ett hot mot läsning av till exempel böcker men vi tycker att det är betydligt mer intressant att diskutera hur man kan dra nytta av elevernas digitala världar för att väcka deras engagemang och vilja att läsa. Vi som skrivit den här boken är Hülya Basaran, lärare i svenska som andraspråk, och Tobias Gard, utbildad skolbibliotekarie. Vi har båda goda erfarenheter av att använda digitala resurser och sociala medier i vårt möte med barn och unga på mångkulturella skolor och detta är något som vi också har föreläst om på olika konferenser runt om i Sverige. Vårt arbete, som till stor del handlar om förhållningssätt till digitaliseringen, har också uppmärksammats med utmärkelser och priser. Man skulle kanske kunna tro att det är vårt intresse för teknik som driver oss. Men det handlar snarare om den potential vi ser i att använda elevernas egna erfarenheter av digitaliseringen för att öka deras intresse och engagemang. Vi upplever också att skolan tyvärr inte alltid är medveten om alla de olika textaktiviteter, digitala såväl som analoga, som eleverna ingår i på fritiden och hur värdefulla dessa kan vara för lärande i skolan. 6
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 6
2020-02-17 07:31
Boken riktar sig till lärare och bibliotekarier som möter barn och ungdomar från förskoleklass till högstadiet. Vi utgår från att du som läser redan arbetar med till exempel högläsning och olika lässtrategier och att du har kunskap om det i teori och praktik och därför går vi inte in djupare på detta. Boken fokuserar inte heller på hur digitala verktyg kan användas före, under eller efter läsning av en tryckt text eller bok. Vi hoppas snarare att våra exempel ska inspirera dig som läsare och väcka nya tankar kring hur digitaliseringen och det medielandskap som eleverna rör sig i kan användas, tillsammans med texter och olika medier, för att väcka läslust och utveckla god läsförståelse hos barn och ungdomar. Kanske kommer de exempel som du prövar i din egen verksamhet till och med utmana den rådande motsättningen mellan traditionella, tryckta texter och skärmbaserade aktiviteter. Vi hoppas det! Trevlig läsning!
7
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 7
2020-02-17 07:31
1
NYA MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN Att vi lever i en digital värld är självklart för våra elever och de möter texter i betydligt fler sammanhang än i form av tryckta böcker. Tyvärr är det inte lika självklart för lärare och skolbibliotekarier att dra nytta av elever nas vidgade textvärldar. Men vi har mycket att vinna om vi lyckas göra det.
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 8
2020-02-17 07:31
En digital värld Under en vanlig dag använder elever mobiltelefonen, lärplattan, datorn, olika webbresurser, applikationer och tjänster för att ingå i meningsfulla aktiviteter där text, bild, film och ljud samspelar. Tack vare digitaliseringen kan eleverna skapa mening och uttrycka sig på ett sätt som blir alltmer multimodalt. Utvecklingen syns även på biblioteken där traditionella böcker samsas på samma yta som multimodala böcker, böcker med inbyggda ljudspelare och böcker med QR-koder som länkar vidare till filmklipp eller ljudfiler. På bibliotekens webbplatser finns också nedladdningsbara e-böcker, strömmande ljudböcker och filmer. Även om den traditionella pappersboken fortfarande är populär har biblioteken ett stort utbud av olika medier. Tekniken underlättar inte bara distributionen utan öppnar också upp för deltagaren att interagera. Digitala texter är ofta interaktiva och påverkas av social interaktion. Bibliotekets personal kan komma med boktips på bibliotekets Facebooksida, genom skrift eller via ett videoklipp, något som ofta leder till diskussioner i kommentarsfältet, låntagare emellan. Låntagarna har även i många kommuner möjlighet att logga in på bibliotekets hemsida och kommentera och betygsätta böcker de läst. Att läsa handlar inte bara om att läsa traditionella böcker, skrift tryckt på papper. Det är något som vi i skolan måste förhålla oss till och vi måste inkludera elevernas medievärld.
Dissa inte barns och ungas skärmtid Barns och ungas tankar om den egna medieanvändningen syns inte så ofta i media. Undersökningen Ungar & medier 2019 (Statens medieråd, 2019), där ett riksrepresentativt urval av barn och 9
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 9
2020-02-17 07:31
ungdomar mellan 0 och 18 år deltog, ställer dock frågor om just detta. Undersökningen visar att unga spenderar en stor del av sin tid på nätet samtidigt som de uttrycker missnöje över den egna medieanvändningen, de tycker helt enkelt att de ägnar för mycket tid åt framförallt mobilen på bekostnad av annat. Samma undersökning visar också att barns och ungas film- och tv-tittande, samt läsning av tidningar och böcker, har minskat i samtliga åldersgrupper, jämfört med tidigare mätningar. Med tanke på hur omdiskuterad skärmtiden är i media, men framförallt på grund av det missnöje som barn och unga i studien uttrycker över sin egen medianvändning, är vi övertygade om att vi vuxna i skolan behöver stötta och vägleda eleverna i hur de använder olika medier. Där är skapandet av läs- och skrivintresse med hjälp av olika medier en självklar del. Ett sätt att stötta kan vara att liksom textsamtal ha mediesamtal, där lärare och elever tillsammans utforskar, redogör, beskriver och resonerar kring de textaktiviteter – digitala såväl som analoga – som man ingår i under en dag eller en vecka. För att främja elevernas läslust kan det vara värdefullt att zooma ut från ”böckernas värld” för att få eleverna att inse att läsning är mycket mer än att ta till sig skrift tryckt på papper. Det kan vara att man: „ lyssnar på och diskuterar texter „ läser bloggar och webbsidor för att sedan diskutera dessa i klass rummet eller på olika nätforum „ jämför böcker och filmatiseringar, det vill säga att man gör kopplingar mellan text och film „ jämför texter med tv-spel, det vill säga att man gör kopplingar mellan text och tv-spel „ använder litteratur för att diskutera aktuella samhällsfrågor som eleverna möter på tv och internet. 10
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 10
2020-02-17 07:31
Genom de nämnda aktiviteterna kan skolan också göra kopplingar till elevernas egna känslor, kunskaper och erfarenheter och ta tillvara de upplevelser som eleverna får efter skoltid, genom spel, sociala medier och filmer och därmed väcka engagemang för läsning och litteratur. Många av de aktiviteter som elever ägnar sig åt vid sina skärmar är textbaserade aktiviteter. Selander och Kress menar att genren litteratur har vidgats till att förpackas på flera olika sätt och nämner foto, film och dataspel (2010). Detta innebär både nya möjligheter och nya påfrestningar för skolan som präglas av en verbal- och skriftbaserad tradition. De skärmbaserade aktiviteter som eleverna ingår i är till stor del multimodala, där skrift, bild och ljud samspelar och skapar en helhet (Danielsson, 2013). Det kan handla om alltifrån att söka information till att kommunicera via chattfunktionen när de spelar spel. Vi som arbetar inom skolan behöver vara medvetna om hur eleverna använder sig av digita liseringen i sin vardag och inkludera detta när vi planerar aktiviteter. Ett sätt att ta reda på mer om elevernas textaktiviteter med digitala verktyg är att ha utforskande samtal, som vi skriver om nedan.
Utforska elevernas vidgade textvärldar För att kunna använda, knyta an till och utveckla elevernas text aktiviteter finns det ett värde i att ta reda på vilka textbaserade aktiviteter de ingår i under skoldagen och på sin fritid. Det kan ske genom utforskande samtal där eleverna förbereder sig genom att föra en form av digital eller analog dagbok/logg över vilka texter och medier de möter på sin fritid. Vid en sådan aktivitet är det bra om lärare och skolbibliotekarie samarbetar. Det är också en fördel om den som håller i lektionen börjar med att presentera sina egna möten med texter. Då får eleverna ett bra 11
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 11
2020-02-17 07:31
exempel på hur de själva kan genomföra uppgiften. Redovisningen av alla textaktiviteter kan presenteras i kreativ form som en kort film, presentation eller genom att eleverna berättar till bilder eller skärmdumpar. På så sätt blir elevernas egna erfarenheter underlag för att föra fördjupade samtal om deras texthantering i olika miljöer, digitala som analoga. Samtalen kan handla om vilka spel eleverna spelar samt vilka litteracitetspraktiker och sociala praktiker som ingår i spelet. Även om eleverna uttrycker att de spelar ett visst spel för att det är ”roligt” eller för att ”slappna av” kan man med utforskande frågor uppmärksamma dem på vilket sätt det ingår textbaserade aktiviteter i spelet. I den här typen av samtal har den som leder samtalet, läraren eller skolbibliotekarien, en viktig roll för att ställa utforskande frågor för att fördjupa samtalet. Det man ska tänka på är att inte lägga någon värdering i de textaktiviteter som eleven ingår i på sin fritid oavsett om det handlar om att läsa en bok eller blogg. Samtal som dessa leder ofta till en diskussion om olika typer av texter, multimodalitet, genus, reklam, källkritik och vad eleverna själva tycker är betydelsefullt i de aktiviteter där de ingår. Ofta värderar vi vuxna inte digitala aktiviteter lika högt som att läsa en bok och därför kanske vi inte ställer de där utforskande frågorna när elever nämner att de spelar spel. Men genom att fördjupa samtalet kan man upptäcka barns och ungas olika text världar och fundera på hur skolan kan dra nytta av detta. Vi tror att det är klokt att föra samtal som dessa där eleverna kan berätta hur de läser, skriver och hanterar texter – i skolan och på fritiden – så att man i skolan kan knyta an till deras intressen och erfarenheter för att skapa engagemang. Genom den här typen av aktivitet lyfter man också blicken från skönlitteratur och tryckta källor och inkluderar på så vis elevernas hela medievärld. 12
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 12
2020-02-17 07:31
Att se på eleverna som prosumenter När man planerar aktiviteter i skolan behöver man som vuxen ha förståelse för på vilket sätt digitaliseringen påverkar elevernas förväntningar och känna till hur elever använder digitala verktyg och medier. Den digitala världen är en naturlig del av elevernas vardag och gränsen mellan att vara producent och konsument är inte längre lika tydlig. Framförallt den yngre generationen har i stor utsträckning blivit prosumenter som både producerar och konsumerar text i ordets vidare bemärkelse (Olin-Scheller & Wikström, 2010). Låt oss ta några exempel. Många ägnar tid åt tv- och dataspelande, i spelens värld får man vara med och påverka berättelsen. Spelarens aktivitet i form av val och handlingar avgör hur historien fortsätter. Även via streamingtjänsterna kan man välja att se på interaktiva filmer där tittaren får bestämma alltifrån vad huvudkaraktären ska äta till frukost till saker som påverkar karaktärens framtid. Det finns även berättelser i form av tryckta böcker och appar där läsaren får vara med och styra handlingen genom aktiva val under läsningen. Den här typen av interaktiva berättelser brukar engagera eleverna och skapa diskussioner kring valen. Man kan också låta eleverna skriva den här typen av berättelser tillsammans. För de yngre eleverna är ett tips att läsa Tröjan Tula som är en bokapp. Under läsningen ställs man som läsare inför olika val som leder till att berättelsen fortsätter på olika sätt. Den här typen av interaktiva böcker, där eleverna är med och påverkar handlingen, brukar uppskattas. Att tv-serien Skam blev så populär berodde bland annat på att skaparna lät tittarna kommunicera och interagera med karaktärerna på sociala medier. Att man som att berättelsen fortsätter på olika sätt i viss mån påverka handlingen, skapade engagemang 13
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 13
2020-02-17 07:31
och intresse. Även på sociala medier syns det att konsumenten vill vara delaktig, till exempel genom att läsare kommenterar och diskuterar det de läst i en blogg, lyssnat till i en podcast eller sett i en vlogg. Många vill också skapa egna fortsättningar på böckerna de har läst, i olika fanfiction-forum. Vi vet av erfarenhet att de interaktiva aktiviteter som barn och unga är vana vid från sin fritid kan användas för att engagera och skapa intresse för att läsa och skriva. Detta kommer vi berätta mer om i kapitel fyra.
Läsintresse = god läsförståelse? Det finns forskning som visar att man behöver läsa mycket för att bli en kompetent läsare (Willingham, 2018). Ingvar Lundberg, som forskat om läs- och skrivutveckling och dyslexi, lyfter fram att det tar cirka 5 000 timmar för att bli en fullgod läsare (1984). Det innebär en timmes läsning, alla dagar i veckan, i nästan 14 år. Även om eleverna läser mycket i skolan är det näst intill omöjligt att garantera att alla läser 5 000 timmar under sin skoltid. Vi menar därför att eleverna behöver ha ett eget intresse av att läsa och även läsa på eget initiativ utanför skoltid, för att utvecklas till en kompetent läsare. Men det kan förstås vara en stor utmaning att väcka detta intresse. Vad är då en kompetent läsare? Enligt Daniel T. Willingham är det två faktorer som framträder hos kompetenta läsare. Den ena faktorn är att man ska kunna ljuda ihop, läsa och förstå orden man läser. Den andra faktorn är att läsaren har breda kunskaper om omvärlden (2018). Den första faktorn är det självklart att eleverna lär sig i skolan men utmaningen är den andra, som utvecklas när man läser och som kräver att man läser mycket. Därför behöver både skolan och biblioteket vara aktiva i arbetet 14
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 14
2020-02-17 07:31
att öka elevernas intresse för att fortsätta läsa på sin fritid. Många elever visar en positiv attityd till högläsning och läsaktiviteter i skolan men enbart attityd räcker inte för att de ska utvecklas till kompetenta läsare. Eleverna måste läsa aktivt även på sin fritid. Här kan digitaliseringen användas som hävstång för att öka elevernas intresse. När vi pratar med våra egna elever om läsning talar vi inte bara om vikten av att läsa utan också om att faktiskt läsa mycket. Vi får inte heller glömma bort att prata om hur roligt det är att läsa och att man kan läsa inte bara för nyttan utan också för avkoppling och för nöjes skull. De barn och unga som vi möter i skolan är ofta införstådda med hur viktig läsningen är men de nämner sällan att man ska läsa för att det är roligt eller spännande. I stället kopplar eleverna läsning till skolan, prestationer och krav samt till lärande som gynnar deras kunskapsutveckling i andra ämnen. Vi måste helt enkelt bli bättre på att lyfta fram egenvärdet i att läsa och den lustfyllda läsningen. Men vi behöver också visa på att läsning kräver ansträngning, att man ska läsa mycket, läsa olika typer av texter, och veta att man behöver träna upp sin förmåga att använda olika lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt.
Att identifiera sig som läsare – läsande förebilder I skolan behöver vi höja läsningens status. Det händer emellanåt att vi hör barn och framförallt ungdomar tala om läsning och litteratur på ett negativt sätt. Man skryter med att man aldrig har läst ut en bok och säger om läsande klasskamrater att de är tråkiga. Om eleverna ser sig själva som läsare kommer det att stärka deras positiva attityd till läsning och påverka deras beteende på 15
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 15
2020-02-17 07:31
ett sätt som gynnar deras läsning (Willingham, 2018). Lärarna har i uppgift att lära eleverna att läsa men alla vuxna i skolan kan arbeta för att göra eleverna till läsare som med stolthet tar sig an nya texter. Genom att visa att vi läser och genom att berätta för eleverna vad läsning betyder för oss kan vi bli läsande förebilder. Läs högt för eleverna! Det gillar nästan alla och det ger även de mest skeptiska ungdomarna en mer positiv bild av läsning. Leta dessutom upp andra förebilder som eleverna kan identifiera sig med. Visa att rappare ofta gör kopplingar till litteratur i sina låttexter och att deras textskapande har utvecklats på grund av att de har läst andra texter. Lyft fram kända bloggare och vloggare som helt eller delvis skriver och pratar om böcker och låt berättande poddar vara ett alternativ till den traditionella läsningen. Att få se andra som läser eller skapar text av olika slag kan förhoppningsvis väcka en lust hos eleverna att vilja läsa och skriva själva. Vi vill att eleverna ska vilja vara personer som läser och skriver. De elever som med stolthet kan berätta för sina vänner om böcker som de läst läser garanterat mer och oftare än de elever som tycker att det är pinsamt om någon skulle upptäcka att de sitter och läser.
Minskad skärmtid = ökad läslust? Barns och ungas minskade intresse för att läsa tryckta böcker kopplas ofta till smarta telefoner, lärplattor och datorer. Skulle därmed deras intresse för att läsa böcker öka om deras tid online begränsades? Vi tror inte att det är rätt väg att gå. Vår ambition är att eleverna ska läsa trots att de har tillgång till diverse skärmar och ingår i skärmbaserade läsaktiviteter. Det största problemet vi ser vad gäller diskussioner i media om ungas skärmtid är att diskussionerna tenderar att handla mer om ”skräm-tid”, med ut16
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 16
2020-02-17 07:31
talanden som skapar mediepanik, snarare än att handla om vad barn och unga gör framför sina skärmar. Fokus läggs alltför ofta på hur länge skärmen används och på att begränsa skärmtiden. Att kritisera det som är nytt och glorifiera det man är van vid är inget nytt. När boktryckarkonsten kom kunde man lagra, förpacka och distribuera information, något som under den tiden skrämde många (Dunkels, 2016). Vad skulle detta innebära för människans minne? Borde läsningen begränsas? Vilka konsekvenser skulle tryckta böcker få för konsten att memorera och föra vidare berättelser muntligt? Det hör inte till ovanligheterna att det upp står motreaktioner. Ett annat exempel är den kritik som tecknade serier utsattes för under 1950-talet. I dag skulle troligen de flesta vuxna vara glada om eleverna läste serier i stället för att sitta framför skärmen. Vi tror därför inte på att begränsa elevernas skärmtid. I stället borde de skärmaktiviteter som eleverna ingår i under sin fritid lyftas fram och användas för att skapa intresse för läsoch skrivrelaterade aktiviteter i skolan. Hur man kan göra detta i praktiken kommer vi ge exempel på i den här boken.
17
77410591 La slust i en digital tid inlaga.indd 17
2020-02-17 07:31
L @ SLU ST I EN DIGITAL TID
Hülya Basaran är lärare i svenska som andraspråk och verksam vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Tobias Gard är skol- och ungdomsbibliotekarie på Kronan skola och Frälsegårdskolan i Trollhättan. Båda har gedigen erfarenhet av att använda sig av olika digitala resurser och sociala medier i sitt arbete med elever, något de också föreläser om.
Hülya Basaran Tobias Gard
r digitaliseringen ett hot mot elevernas läsförmåga och läslust? Författarna till boken Läslust i en digital tid – tips & inspiration för lärare och skolbibliotekarier tycker att vi ska tänka tvärtom och dra nytta av sociala medier, bloggar, vloggar, youtubers och dataspel för att väcka läsglädje hos barn och unga. Med boken vill författarna visa hur lärare och skolbibliotekarier kan använda sig av elevernas digitala världar och egna erfarenheter för att öka deras intresse för böcker och läsning. Läslust i en digital tid innehåller mängder av inspi rerande tips på alltifrån läsfrämjande influencers och booktubers till hur man kan spelifiera högläsning och textsamtal. Författarna ger många exempel från sin egen verksamhet och vill med boken utmana den rådande motsättningen mellan att läsa traditionella texter och skärmbaserade textaktiviteter. Läslust i en digital tid vänder sig till lärare i svenska, svenska som andraspråk och moderna språk samt till skolbibliotekarier, som möter elever från förskoleklass till års kurs nio.
L @S LU ST
Hülya Basaran & Tobias Gard
I EN DIGITAL TID
tips & inspiration för lärare & skolbibliotekarier
ISBN 9789177410591
9 789177 410591
77410591.1.1_Omslag.indd 2-3
2020-02-18 06:53