Stefan Zetterström
SAKRÄTTENS FYRA HUVUDFALL
Upplaga 7
Sakrättens fyra huvudfall
Sjunde upplagan
STEFAN ZETTERSTRÖM
© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2024
Upplaga 7:1
ISBN 978-91-7737-292-9
Produktion: eddy.se ab, Visby 2024
Omslag: John Persson
Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala
Telefon: 018-65 03 30
Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se
Printed by Latgales Druka, Latvia 2024
Förord
Denna upplaga dedikerar jag till min prinsessa, Hermine, som föddes i oktober 2023. Vilken enorm ynnest det är för pappa att få ytterligare en chans att återigen uppleva små tassande fötter över golven.
I denna sjunde upplaga har vissa frågeställningar återigen utvecklats och fördjupats. Ordlistan har försetts med ytterligare termer. Dessutom har det tillkommit några nya sakrättsliga aspekter och områden. I övrigt har en översyn gjorts med vissa justeringar och förtydliganden samt med tilllägg av ytterligare rättsfall, såväl äldre som nyare. Bokens syfte är emellertid fortfarande detsamma som tidigare. Den gör fortfarande inget anspråk på någon rättsvetenskaplig tyngd. Den ska fortfarande fungera som en lightversion av sakrätten främst sett ur Torgny Håstads perspektiv.
Jag vill ta tillfället i akt och med stor tacksamhet bocka och buga för min vän och kollega och numera juris doktor Markus Ehrenpil, som läste hela manuset till upplaga 4 i vilken han kom med en uppsjö synpunkter, ändringsförslag och värdefulla råd. Samtliga upplagor därefter bär prägeln av den genomsynen. Hans bidrag har klart höjt kvaliteten på bokens innehåll. Samtidigt vill jag skänka en tacksamhetens tanke till mina kollegor och vänner som, under alla våra samtal och diskussioner, ständigt utvecklar mig och därmed bokens innehåll. Professorerna Mikael Möller och Laila Zackariasson, universitetslektor tillika juris doktor Peter Strömgren som särskilt var mig behjälplig med frågor och svar till upplaga 5 samt juris doktor Marek Keller och juris doktor Jonatan Schytzer. Jag vill dessutom tacka alla studenter som med sina bidrag under seminarie- och lektionstillfällena gör att pedagogiken i boken förhoppningsvis förbättras.
Om ni har synpunkter på innehållet vore jag ytterst tacksam om ni framförde dem till författaren. Boken är ju trots allt till för Er och inte för mig.
Stockholm i augusti 2024
Stefan Zetterström
till min vän lars
Jag är nu klar med boken i sakrätt, rättsområdet som vi alltid lika passionerat debatterat. Du talade ofta om att skriva något i sakrätt, men som så många gånger tidigare blev du försenad av annat. Jag som alltid tjatat på Dig om betydelsen av att komma i tid har nu förverkligat en av våra drömmar. Tyvärr blev jag denna gång färdig när det var för sent. Jag skrev för oss båda, men som tack för alla åren och för att du fick in mig på undervisningens och sakrättens bana tillägnar jag Dig min bok.
”
Jag knyter min magra hand …
”
Din vän
Stefan
Innehåll
Förord 5
Förkortningar 11
1 Inledning 13
1.1 Det stora klivet 13
1.2 När uppkommer en sakrättslig konflikt och hur bör den lösas? 16
1.3 Sammanfattning 20
2 Godtrosförvärv från rättmätig ägare 22
2.1 Godtrosförvärv av lösöre 22
2.1.1 Förvärv av lösöre som olovligen tillgripits 28
2.1.2 Sammanfattning 31
2.2 Lösenrätt 32
2.3 Godtrosförvärv av annan lös egendom 35
2.4 Lös egendom som inte kan bli föremål för godtrosförvärv 39
2.5 Andra sätt att få sakrättsligt skydd vid förvärv av lös egendom 41
2.5.1 Överskridande av befogenheten vid avtals ingående 41
2.5.2 Godtrosförvärvsregeln i 3:2 1 st. KL 41
2.5.3 Godtrosförvärv enligt 4:18 KL 42
2.5.4 Några speciella situationer 43
2.6 Sammanfattning 45
3 Dubbeldispositioner 47
3.1 Godtrosförvärv vid tvesala 47
4
3.2 Godtrosförvärv när åtminstone ett av anspråken avser en säkerhetsrätt 48
3.3 Övrigt 50
3.4 Sammanfattning 50
Borgenärsskydd 52
4.1 En strategi 54
4.2 Sammanfattning 58
5
Borgenärsskydd till utlämnad egendom eller egendom som gäldenären innehar med begränsad rätt 60
5.1 Inledning 60
5.2 Saklån 62
5.3 Hyra och leasing av lösöre 63
5.4 Deposition och redovisningslagen 63
5.4.1 Gränsdragningar och klargöranden 64
5.4.2 Den ursprungliga anförtrodda egendomen finns inte i behåll 65
5.4.3 Sammanblandning av sysslomannens och huvudmannens egendom 67
5.4.3.1 Avskilts utan dröjsmål 69
5.4.3.2 Omedelbart tillgängligt för att avskiljas 69
5.4.3.3 NJA 1994 s. 506 – spannmålsfallet 70
5.4.3.4 Redovisningslagen och spannmålsfallet 74
5.4.3.5 Sammanblandning av flera huvudmäns egendom 75
5.5 Kommission 75
5.5.1 Kommissionären blir föremål för exekutiva åtgärder 77
5.5.2 Kommittenten blir föremål för exekutiva åtgärder 79
5.5.3 Sammanfattning 79
5.6 Gäldenären förvärvar egendom med begränsad rätt
– återtagandeförbehåll 80
5.6.1 Undantag från principen om återtagandeförbehållets giltighet 82
5.6.1.1 Tillbehör till fast egendom 83
5.6.1.2 Infogande av egendom i annan lös egendom 86
5.6.1.3 Vidareöverlåtelse, konsumtion eller annat förbrukande 87
5.6.1.4 Medgivande till förfogande 87
5.7 Sammanfattning 89
6 Borgenärsskydd till förvärvad egendom 92
6.1 Inledning 92
6.2 Alternativ till traditionskravet 93
6.3 Sakrättsliga moment vid förvärv av lösöre (lös sak) 94
6.3.1 Tradition av lösöre 95
6.3.1.1 Traditionskravet i andra fall 99
6.3.2 Lösöreköp och annan registrering vid förvärv av lösöre 100
6.3.3 Denuntiation vid förvärv av lösöre och annan lös egendom 100
6.3.4 Några specialfall 102
6.4 Pantsättning av lösöre och annan lös egendom 104
6.5 Sammanfattning 106
7 Återvinning 109
7.1 Inledning 109
7.2 4:5 KL 110
7.3 4:10 KL 112
7.4 4:12 KL 115
7.5 Sammanfattning 120
8 Förmånsrättslagen m.m. 122
8.1 Inledning 122
8.2 Fordringar med särskild förmånsrätt 123
8.3 Fordringar med allmän förmånsrätt 127
8.4 Fordringar utan förmånsrätt 129
8.5 Kvittning i konkurs 131
8.6 Konkursboets inträde i gäldenärens avtal 133
8.7 Sammanfattning 135
9 Konkurs- och utmätningsförfarandet 137
9.1 Inledning 137
9.2 Ett konkursförfarande 137
9.2.1 Den inledande fasen 138
9.2.2 Konkursens olika dokumentationsfaser och dess avslutande 140
9.2.3 Förvaltarens åtgärder steg för steg vid upprättandet av ett utdelningsförslag 142
9.3 Ett utmätningsförfarande 158
10 Avslutning 167
Frågor och svar till sakrättens fyra huvudfall 168
Ordlista 175
Offentligt tryck 191
Rättsfall 193
Litteratur 199
Sakregister 201
1 Inledning
1.1
Det stora klivet
Vissa läsare har i nuläget huvudet fullt av obligationsrätt1 och ska nu ta sig an ett nytt område som kallas sakrätt. Inledningsvis kommer ni att uppleva att det ni lärt er tidigare helt plötsligt kan få andra konsekvenser i en sakrättslig situation. Inom obligationsrätten (främst avtalsrätten) finns det regler som är avsedda att tillämpas på de parter som slutit ett avtal. Avtalslagen respektive köplagen innehåller regler som kan tillämpas på otillbörliga avtal eller i situationer där den köpta varan inte uppfyller avtalade eller förväntade egenskaper. Reglerna kan sägas såväl förebygga som medverka till att lösa konflikter. Vanligtvis ska prestationerna återgå med den ytterligare påföljd att den förfördelade parten kan rikta ersättningsanspråk mot den andre parten.
Ett avtalsförhållande kan avse köp av egendom som inte tillhör säljaren, köp av egendom som redan har sålts till annan, ett förvaringsuppdrag för en s.k. depositarie,2 köp av egendom från någon som under en kortare eller längre period behåller egendomen. Parterna kan ha överenskommit om tidpunkt för leverans. Överenskommelsen kan också innebära att förvärvaren ska betala, i vissa fall kontant direkt vid köpet, i andra fall mot faktura eller enligt en avbetalningsplan. Bryter någon part mot överenskommelsen kan den andre eventuellt häva köpet, begära prisavdrag, kräva fullgörelse eller företa någon annan lämplig åtgärd.
1 En rättslig relation som vanligtvis bygger på ett avtal mellan två parter.
2 En privatperson eller juridisk person (depositarie) som förvarar egendom för en annans (deponentens) räkning.
Vid ett förvaringsuppdrag gäller normalt att när uppdraget är till ända ska depositarien återlämna egendomen till deponenten. Gör depositarien inte det föreligger ett avtalsbrott. Deponenten kan begära att egendomen utlämnas med bistånd av staten.3 För den försening som uppkommer kan deponenten eventuellt kräva skadestånd som kompensation.
Hur påverkas avtalsförhållandet av att en utomstående person (en s.k. tredje man) gör anspråk på samma egendom som en av parterna? Om den bestulne ger sig tillkänna, säljaren/depositarien går i konkurs eller blir föremål för utmätning så kommer – till synes – plötsligt en tredje part (som inte avtalsmässigt ingår i den tidigare partsrelationen) in på arenan. Denna tredje man kan ha ett rättmätigt anspråk på den egendom som de två tidigare personerna genom avtal har förfogat över.
Vi tänker oss in i den inte allt för ovanliga situationen att säljaren B som avtalat om försäljning av en cykel till köparen A, mottagit förskottsbetalning från A, men A har ännu inte hunnit hämta cykeln. Därefter säljer B samma cykel till C och B mottar förskottsbetalning. Innan någon av köparna hämtat cykeln så avviker B, med besked till A och C var cykeln finns att hämta. Vem av A och C har bäst rätt till cykeln? En annan situation kan vara att säljaren B avtalat om försäljning av en cykel till köparen A och B har mottagit en förskottsbetalning från A. Innan säljare B hinner leverera cykeln till köpare A försätts B i konkurs.4 Vem har bäst rätt till cykeln? Vid en konkurs är avsikten att gäldenärens samtliga tillgångar (pengar, annan lös egendom och eventuell fast egendom) ska omsättas till pengar för att fördelas på de borgenärer som har krav mot gäldenären. Den som tar hand om ett s.k. konkursbo kallas för konkursförvaltare och denne
3 Se, bland annat, lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BetfL). I övrigt finns en del specialbestämmelser i olika författningar som reglerar handräckning i vissa situationer.
4 En fysisk person eller juridisk person (vanligtvis aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och ekonomiska föreningar) som kommer på obestånd, se 1:2 2 st. KL, ska/bör – med reservation för åtgärder som ackord och företagsrekonstruktion – snarast försättas i konkurs.
förordnas av tingsrätten. Denne person har till huvudsaklig uppgift att gå igenom gäldenärens hela ekonomiska situation för att om möjligt finna tillgångar som kan användas till betalning av de skulder som är obetalda vid konkursutbrottet. Huvudregeln vid konkurs är att samtliga borgenärer har lika rätt till gäldenärens tillgångar, se 18 § förmånsrättslagen (FRL).
Det är av yttersta vikt att du vid studier i sakrätt hela tiden har denna huvudprincip i åtanke. Du kommer senare att finna att avsteg görs från denna huvudregel. De vanligaste skälen till avsteg är att någon eller några borgenärer har s.k. förmånsrätt i vissa av gäldenärens tillgångar. Det kan röra sig om panträtt, i såväl lös som fast egendom eller säkerhet i företagshypotek.5 Det finns även andra förmånsrätter som kan vara aktuella. Dessa kommer att behandlas nedan.
Vi återvänder till cykeln och konkursen. Hur ska den uppkomna situationen lösas? Ser vi isolerat till avtalsrättens och köprättens regler är svaret kristallklart. Köparen A kan begära fullgörelse. A har betalat i enlighet med överenskommelsen och om leveransdag är inne ska cykeln levereras, pacta sunt servanda. 6 Blir svaret lika självklart om vi beaktar den sakrättsliga principen om lika rätt? Det kan i och för sig vid en första reflektion ses som orättvist att den som redan betalat för det köpta inte ska få ut egendomen. Cykeln kan t.o.m. vara märkt med köparens namn och avskild från övriga cyklar av samma märke och typ. Med tillämpning av de sakrättsliga reglerna vid en eventuell konkurs kommer sådana åtgärder likväl inte – alltid – vara tillräckliga för att köparen A ska få s.k. sakrättsligt skydd.7 Vilka tankar kan ligga bakom ett sådant synsätt? Det skäl som främst brukar anföras mot att köparen redan genom avtalet ska få ett sakrättsligt skyddat anspråk är risken för skentransaktioner. Om redan avtalet gav skydd vid köp av lös egendom anses risken överhängande att gäldenären vid en annalkande konkurs skulle ingå avtal med närstående eller annan och när faran (konkursen eller utmätningshotet) är över annulleras samtliga avtal. En gäldenär kan dessutom genom avtal med en borgenär skapa ett gynnsammare läge för just den borgenären framför andra. Det föreligger också en viss risk för att gäldenären vid hot om konkurs eller
5 Se ordlistan. Säkerheten bygger på ett inteckningsförfarande likt fastighetspant.
6 Avtal ska hållas.
7 Att ett anspråk är sakrättsligt skyddat innebär att gäldenärens övriga borgenärer inte kan göra anspråk på cykeln, utan A har rätt att hämta sin cykel utan att behöva erlägga någon ytterligare lösen, förutsatt att A fullgjort sin del av avtalet. Det är i och för sig möjligt att återvinna ett utlämnande av cykeln om förutsättningar föreligger enligt 4 kap. KL. Mer om återvinning nedan.
utmätning säljer sin egendom till underpris till exempelvis närstående och vänner. Den uppmärksamme påpekar nog att det finns regler om återvinning i konkurs,8 som har till uppgift att motverka den typen av (rätts) handlingar. Det är i och för sig riktigt, men dessa regler löser inte alla problem. En återvinningsprocess är dels förenad med vissa bevissvårigheter och kostnader, dels är den som de flesta processer tidskrävande.9 Hur har man då gått tillväga för att motverka risken för skentransaktioner inför en förestående konkurs? En grundläggande (tidigare närmast cementerad om än ifrågasatt) princip för sakrättsligt skydd vid förvärv av lös egendom, är traditionsprincipen. 10 Denna huvudregel är dock inte helt utan undantag. Det finns avvikande regler i konsumentköplagen, se 8:7, avseende borgenärsskydd vid konsumentköp av lösa saker (lösöre). En konsument är – om vissa förutsättningar är uppfyllda – sakrättsligt skyddad vid köp av lösa saker från en näringsidkare, redan genom avtalet.11 För ytterligare undantag hänvisas läsaren till den fortsatta framställningen. Redan nu kan nämnas att traditionsprincipen är, om än inte alltid rättvis, förhållandevis enkel att tillämpa. Enkelheten ska inte överdrivas, principen ger emellanåt upphov till vissa gränsdragningsproblem (mer om det nedan).
1.2 När uppkommer en sakrättslig konflikt och hur bör den lösas?
Sakrättens konsekvenser uppkommer i många olika situationer. Fall av godtrosförvärv är inte lika vanliga som sakrättsliga konflikter på grund av
8 Efter konkursutbrottet ska konkursförvaltaren undersöka möjligheten att återvinna olika rättshandlingar, som varit till nackdel för andra borgenärer.
9 En viktig del av konkurshandläggningen är att den ska vara skyndsam. Avsikten med en snabb handläggning är att främja att borgenärerna snarast får betalt för sina fordringar.
10 Den innebär huvudsakligen att den förvärvade egendomen måste överlämnas till köparen för att denne ska få ett sakrättsligt skydd mot säljarens borgenärer (s.k. tredje män). Se numera Torgny Håstads intressanta tillägg till HD:s dom, NJA 2008 s. 684. Håstad förespråkar i sitt tillägg att traditionsprincipen avskaffas vid omsättningsköp. Håstad anser att de skäl som uppburit traditionsprincipen inte längre är tillräckliga för principens fortsatta existens vid omsättningsköp. Se även SOU 2015:18, Lösöreköp och registerpant, där bland annat uppdraget för kommittén var att ta ställning till om lösöreköp bör få skydd mot säljarens borgenärer genom köpeavtalet. Kommittén ställer sig positiv till ett avskaffande av traditionsprincipen vid lösöreköp. Förslaget är utformat, i princip, som nuvarande 8:7 KKL. 11 Det sakrättsliga skyddet innebär att förvärvaren/konsumenten har rätt att separera/ plocka ut sin egendom ur överlåtarens/näringsidkarens konkursbo. Konkursboet kan således inte hindra konsumenten från att separera ut sin köpta egendom. Anspråket står sig alltså inte bara mellan parterna utan också mot tredje man.
obestånd och utmätning. En konkurs, en s.k. generalexekution, omfattar gäldenärens samtliga tillgångar. Tanken är att tillgångarna ska fördelas på de borgenärer som har fordringar mot gäldenären. Vi antar att gäldenären har en bil, 10 000 kr på banken, en fastighet som denne bebor samt en del övrigt lösöre (möbler, kläder och tv & musikanläggning m.m.).
Anta vidare att gäldenären har fem obetalda skulder på sammanlagt 1 mkr. Utgångspunkten är att samtliga fordringsägare har lika rätt till betalning ur gäldenärens egendomsmassa, 18 § FRL. Konkursförvaltaren säljer allt lösöre och fastigheten för ett sammanlagt belopp om 790 000 kr.12 Tillsammans med de 10 000 kr på banken finns det alltså 800 000 kr att fördela på fem borgenärer. En borgenär A har en fordran på 500 000 kr och övriga fyra borgenärer har lika stora fordringar om 125 000 kr var. Fordringarna överstiger uppenbarligen tillgångarnas värde och en rättvis fördelning måste därmed ske. En tillämpning av 18 § FRL ger följande fördelning. Borgenären A som har en fordran som motsvarar hälften av de fem borgenärernas totala fordringsbelopp ska således ha hälften av gäldenärens tillgångar, vilket blir 400 000 kr (500 000/1 000 000 = 0,5 el. 50 % och 0,5 x 800 000 = 400 000). Övriga borgenärer ska var och en rätteligen erhålla 125 000/1 000 000 = 0,125 el. 12,5 % och 0,125 x 800 000 kr = 100 000 kr. Med en tillämpning av regeln om lika rätt har vi nu fördelat gäldenärens tillgångar på borgenärerna.13
Bilden kan kompliceras med inslag av ytterligare sakrättsliga anspråk. Vi kan anta att bilen i exemplet ägdes av en annan person än gäldenären. Gäldenären hade endast hyrt/leasat bilen, som fanns i dennes besittning vid konkursutbrottet. Hur ska vi hantera den uppkomna situationen? Inom sakrätten används ofta begreppet separationsrätt. 14 Med stöd av avtalsrättens regler tillämpade på avtalstypen hyra/leasing ska bilen lämnas åter vid utebliven betalning. Hur blir det vid en tillämpning av de sakrättsliga reglerna? Vid fall av hyra, leasing eller saklån blir utgången densamma även med tillämpning av de sakrättsliga reglerna. Om egendomen (det hyrda/ leasade/lånade) går att peka ut har uthyraren eller utlånaren rätt att återta bilen och den ingår således inte i konkursen. Uthyraren/utlånaren har
Generalexekution
12 I detta fall bortses från gäldenärens s.k. beneficium, se 5:1 UB. Den regeln är även tilllämplig i konkurs, se 3:5 KL.
13 För enkelhetens skull har jag i exemplet bortsett från konkursförvaltarens anspråk på arvode. Dennes arvode utgår annars före övriga fordringar mot konkursboet.
14 En rätt för den rättmätige ägaren att skilja ut sin egendom från gäldenärens.
Separationsrätt
Specialitetsprincipen
Individualiserad
Fungibel
egendom
Särskild och allmän förmånsrätt
Specialexekution
alltså, med stöd av den s.k. specialitetsprincipen, 15 separationsrätt till bilen. Kravet att egendomen ska kunna utpekas innebär med andra ord att egendomen måste vara individualiserad (urskiljbar egendom). Det uppkommer påtagliga gränsdragningsproblem när det gäller frågor om separationsrätt för egendom av samma slag och art, s.k. fungibel egendom. Exempel på fungibel egendom är bland annat pengar, olja, säd, och Coca Cola-flaskor. Det är svårt att peka ut vilka enkronor, eller vilken säd i en silo blandad med en mängd andra bönders säd, som tillhör den som gör anspråk på separationsrätt.16 Hur dessa konflikter löses återkommer jag till senare i denna framställning.
Vi har nu berört reglerna om fördelning av gäldenärens tillgångar i en konkurs där ingen borgenär är prioriterad 17 samt det fallet att en borgenär har separationsrätt till egendom i gäldenärens besittning. Om en borgenär har någon form av säkerhet i gäldenärens egendom får denne före alla – förutsatt att inte annan borgenär har bättre prioritet, på grund av exempelvis en tidigare inskrivning eller dylikt i samma egendom – övriga borgenärer betalt ur den egendomen. Den del av borgenärens fordran som inte täcks av säkerhetsrätten behandlas som en oprioriterad fordran i den delen och får utdelning, med lika rätt, först efter att samtliga med särskild och allmän förmånsrätt fått betalt. Vad som avses med särskild och allmän förmånsrätt (prioritet) framgår av bestämmelserna i förmånsrättslagen (1970:979).
Liknande problem, som vid konkurs, uppkommer även vid utmätning, s.k. specialexekution. 18 När en borgenär inte får betalt för sin fordran kan
15 Specialitetsprincipen innebär att det ska råda specialitet i egendomen. Den ska således gå att identifiera som uthyrarens/utlånarens egendom.
16 Notera att fungibel egendom och generiskt bestämd egendom inte är samma sak, se Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 24 f. Fungibel egendom kan vara individuellt bestämd. Det är möjligt att avskilja vissa pengar eller viss olja. Med generiskt bestämd egendom avses däremot att anspråket avser en viss mängd av oljan (utan att den avskilts från övrig olja) eller en viss mängd pengar på ett konto. Anspråket är alltså individuellt bestämt om det avser de pengar som är avskilda i ett speciellt kuvert, eller ett speciellt parti Coca Cola-flaskor. Anspråket är däremot generiskt bestämt om det avser 100 kr ur ett kuvert innehållandes 1 000 kr, eller två backar Coca Cola ur ett lager om 100 backar.
17 Prioriterad innebär att borgenären har någon form av säkerhetsrätt som anges i förmånsrättslagen, såsom pant i lös egendom, pant i fastighet, säkerhet i företagshypotek eller dylikt. Den borgenär som är prioriterad har rätt att först få betalt ur den egendom som denne innehar med säkerhetsrätt. Den borgenär som saknar prioritet är således oprioriterad och får först betalt när de borgenärer med såväl särskild som allmän förmånsrätt fått betalt. 18 Vid utmätning tas endast så mycket av gäldenärens egendom i anspråk som täcker borgenärens fordran samt tillkommande kostnader för utmätningsförfarandet.
denne av domstol få en dom eller av Kronofogdemyndigheten ett utslag19 på betalningsskyldighet för gäldenären. Med denna dom eller utslag kan sedan borgenären, för det fall gäldenären inte betalar i enlighet med domen eller utslaget, vända sig till Kronofogdemyndigheten för att begära att domen eller utslaget ska verkställas genom utmätning i gäldenärens egendom. Vid utmätning krävs en sådan s.k. exekutionstitel, se 3:1 UB. Kronofogdemyndigheten undersöker vilka lämpliga tillgångar gäldenären innehar som kan bli föremål för utmätning. Om vi antar att den bil som omnämnts tidigare inte var hyrd/leasad/lånad utan istället ägdes av gäldenären, kan Kronofogdemyndigheten utmäta bilen och utbjuda den till försäljning på en s.k. offentlig (exekutiv) auktion. Av influten köpeskilling betalas dels Kronofogdemyndighetens kostnader, dels borgenärens fordran och eventuellt överskott går till gäldenären. Även vid utmätning uppkommer frågor om eventuell separationsrätt för tredje man. Om vi återigen antar att bilen är hyrd/leasad/lånad kommer ägaren (tredje man) att göra anspråk på att få undanta bilen från utmätning. Vid utmätning av lös egendom finns i 4 kap. UB regler som är skapade för att underlätta Kronofogdemyndighetens möjligheter att utmäta och omhänderta gäldenärens egendom för försäljning. Lös egendom som innehas av gäldenären presumeras (förmodas) denne äga, se 4:17–19 UB. Presumtionen att gäldenären äger bilen kan motbevisas av ägaren. Lyckas ägaren styrka sin äganderätt (sakrättsliga äganderätt) kommer bilen inte att utmätas. Om vi antar en omvänd situation att gäldenären (som är föremål för utmätning) sålt en bil denne faktiskt ägt till en annan person (köparen), men inte hunnit, före utmätningstillfället, överlämna bilen till köparen, så saknar köparen separationsrätt till bilen eftersom traditionskravet 20 inte är uppfyllt. Köparen kan visserligen vara obligationsrättslig ägare till bilen. Köparen kan till och med redan ha betalt bilen i förskott, men inget av dessa omständigheter ger denne sakrättsligt skydd – separationsrätt – till bilen, jfr dock 8:7 KKL. Köparen har dock en fordran mot gäldenären motsvarande förskottet.
Avtalsrättsligt rör det sig dessutom om ett avtalsbrott, vilket kan medföra ytterligare ekonomiska påföljder för gäldenären.
19 En ansökan om betalningsföreläggande, som svaranden inte gör någon invändning emot, leder till ett utslag. Det är KFM som handlägger ärenden om betalningsföreläggande, se 1 § BetfL.
20 Med tradition avses vanligtvis att saken ska överlämnas till förvärvaren, som först då får sakrättsligt skydd till den förvärvade egendomen.
19
1.3 Sammanfattning
Inom sakrätten måste minst tre personer vara inblandade. Det rör sig alltid om någon spännande konflikt som ska lösas.21 En konflikt (som faller under omsättningsskydd) kan röra sig om den (ursprunglige) rättmätige ägaren (A) som gör anspråk på egendom som person (B) utan behörighet därtill överlåtit till tredje man (C).22 En annan konflikt (som faller under borgenärsskydd) kan röra sig om en situation där A förvärvat egendom av B, som innan överlämnandet av det köpta försätts i konkurs. Konflikten står då mellan förvärvaren/köparen A och B:s borgenärer C.
De konflikter som kan uppkomma mellan olika intressenter kan för enkelhetens skull delas upp i fyra huvudfall. De två första fallen bygger på omsättningsskyddet 23 Vanligtvis löses dessa konflikter med stöd av lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre (GfvL). Jag kommer under avsnitt 2.3 att redogöra kort för godtrosförvärv av annat än lösöre. Notera att GfvL inte löser konflikter vid förvärv av annat än lösöre. Vid godtrosförvärv av annan lös egendom tillämpas vanligtvis skuldebrevslagens regler analogt.
De två senare fallen bygger på borgenärsskyddet. I dessa fall har oftast person B blivit försatt i konkurs eller blivit föremål för utmätning eller annan tvångsåtgärd. En vanlig konflikt i dessa sammanhang är vem som har bättre rätt till den egendom som innehas av B vid tidpunkten för tvångsåtgärdens verkställande. Konflikten står vanligtvis mellan en förvärvare/deponent A och B:s övriga borgenärer C.
21 Sakrättsliga frågor är naturligtvis inte endast aktuella vid uppkomna konflikter. Med kunskap om sakrätt är det minst lika viktigt att kunna förebygga att en sakrättslig konflikt uppkommer. Därför är det synnerligen viktigt att vid avtalsförhandlingar beakta och parera för eventuellt framtida konflikter.
22 Bokstäverna A, B och C kommer att användas för olika situationer och med olika innebörd beroende på vilken sakrättslig konflikt som är aktuell. De fyra huvudkonflikterna/ huvudfallen indelas i två fall av omsättningsskydd och två fall av borgenärsskydd. Se figuren i slutet av detta avsnitt.
23 Sakrättsligt skydd uppkommer för den förvärvare (av äganderätten) som i god tro fått egendomen i sin besittning. Skyddet gäller mot såväl tidigare – rättmätig – ägare, som tidigare förvärvare som inte fått egendomen i sin besittning (ex.vis vid tvesala). Efter den 1 juli 2003 gäller inte omsättningsskyddet primärt vid förvärv av stöldgods, utan skyddet för den rättmätige ägaren sätts i förgrunden.
De fyra huvudfallen24
1. Godtrosförvärv från
2. Dubbeldispositioner rättmätig ägare25
3. Borgenärsskydd till 4. Borgenärsskydd till utlämnad egendom förvärvad egendom
24 Huvudfall 1 och 2 tar sikte på omsättningsskyddet. Huvudfall 3 och 4 tar sikte på borgenärsskyddet.
25 Uttrycket ”rättmätig ägare” kan förvirra. Vad som avses är att den rättmätiga/ursprungliga ägaren A genom B (den obehörige innehavaren) förlorar sin äganderätt genom C:s förvärv i god tro från B (den orättmätiga ägaren).
SAKRÄTTENS FYRA HUVUDFALL är en bok om allmän sakrätt avseende lös egendom. Boken behandlar frågor om godtrosförvärv, dubbeldispositioner, borgenärsskydd till utlämnad egendom samt borgenärsskydd till förvärvad egendom.
Boken är främst avsedd för juristutbildningen i sakrätt, men även för andra som studerar och praktiserar sakrätt. Boken tar inte endast upp teoretiska frågeställningar, utan även författarens praktiska erfarenheter från handläggning av konkursfrågor vid såväl tingsrätt som advokatbyrå.
Stefan Zetterström är universitetsadjunkt i civilrätt vid Uppsala universitet.
ISBN 978-91-7737-292-9