147
skrifter från juridiska
lars edstedt
Mellan åtal och dom
Om underlaget och ramarna för rättens bedömning av frågorna om skuld, rubricering och påföljd
Mellan åtal och dom
Om underlaget och ramarna för rättens bedömning av frågorna om skuld, rubricering och påföljd
Lars Edstedt
Abstract
Between Indictment and Judgment. On the Basis for and the Limits of the Court’s Assessment of Questions Concerning Guilt, Legal Qualification and Sentence.
This study concerns the relationship between the indictment and the judgment in Swedish criminal procedure. Three central aspects of the criminal judgment are covered: The question of the accused’s guilt (the alleged criminal act in the indictment), the legal qualification of the offence and the sentence. The rule governing this relationship, between indictment and judgment, can be found in Chapter 30 paragraph 3 of the Swedish Code of Judicial Procedure. The requirements on the contents of the indictment are carefully examined, as well as other procedural acts, by the accused and by the court itself through its direction of the proceedings, that can have an effect on the limits of the court’s examination of criminal cases.
Two questions of paramount importance are covered in-depth: How detailed must the indictment be (and what are the consequences of vagueness in the indictment)? And how should the principle that the court is bound by the indictment be interpreted? It is argued that a flexible standard for the indictment should be applied, allowing different legal consequences for varying deficiencies. With regard to the court being bound by the indictment, is argued that the theory of literary interpretation of the indictment is flawed, and that the demands of the principle of contradictory proceedings should determine the boundaries of the criminal act in the indictment.
The study also contains a comprehensive examination of the case-law of the European Court of Human Rights concerning the right of the accused to be informed of the nature and cause of the accusation, contained in Article 6 § 3 (a) of the European Convention of Human Rights.
The material rules of immediate interest are explored against the backdrop of a lengthy investigation into their historical and ideological underpinnings. The history of Swedish criminal procedure is described, as well as various theoretical developments. In particular, the question if Swedish criminal procedure should best be described as inquisitorial or accusatorial/adversarial and questions concerning the function of criminal procedure are investigated.
© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2024
Upplaga 1:1
ISSN 0282-2040
ISBN 978-91-7737-279-0
Produktion: eddy.se ab, Visby 2024
Omslag: John Persson
Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala
Telefon: 018-65 03 30
Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se
Printed by Dimograf, Poland 2024
Innehåll
Förkortningar 19
AVDELNING I – INTRODUKTION
1. Om studien 27
1.1 Introduktion 27
1.2 Närmare om studien 30
1.2.1 Syfte och övergripande frågeställningar 30
1.2.2 Precisering av studiens gränser 31
1.2.3 Disposition 33
1.3 Metodologiska reflektioner 35
1.3.1 Behövs en metoddiskussion? 35
1.3.2 Något om rättsdogmatik, rättskällelära och gällande rätt 40
1.3.3 Processrättsdogmatikens problematiska position 46
1.3.4 Processen som empiriskt fenomen 51
1.3.5 Konkluderande kommentarer om arbetsprocessen 54
1.4 Material 56
1.5 Perspektiv 60
1.5.1 Inledande ord 60
1.5.2 Alternativa perspektiv och dispositioner 60
1.5.3 Växelverkan mellan straffrätt och straffprocessrätt 63
1.5.4 Terminologiska anmärkningar 69
1.6 Forskningsläge 74
4. Det ackusatoriska argumentet 183
4.1 Inledning 183
4.2 Terminologi, angreppssätt och historisk överblick 188
4.2.1 Terminologiska frågor 188
4.2.2 Angreppssätt 191
4.2.3 Historisk överblick 197
4.3 Inkvisitorisk och ackusatorisk process i den svenska diskursen 201
4.3.1 Några nedslag i den tidiga debatten 201
4.3.2 Processmodellerna i utredningar efter RB:s ikraftträdande 205
4.3.3 Det ackusatoriska argumentet i utredningsväsendet 208
4.3.4 Något om diskussionen i senare litteratur 210
4.3.5 Inkvisitionens återkomst? 214
4.3.6 Den ackusatoriska processen som motor för straffprocessuella reformer 218
4.3.7 Sammanfattning 222
4.4 Vad är utmärkande för inkvisitorisk respektive ackusatorisk process? 224
4.4.1 Inledning 224
4.4.2 Exempel på skiljelinjer mellan processmodellerna 225
4.4.3 Särskilt om sanningsbegreppen 232
4.5 Underlag för en artbestämning av den svenska brottmålsprocessen 239
4.5.1 Inledning 239
4.5.2 Den svenska straffprocessen och processmodellerna: En översikt 240
4.5.3 Exkurs: NJA 1982 s. 830 – amerikansk och svensk rätt i blixtbelysning 269
4.6 Kontradiktionsprincipen 271
4.6.1 Kontradiktionsprincipen i svensk straffprocess 271
4.6.2 Adversarial trial enligt EKMR art. 6 274
4.7 Sammanfattande diskussion och konklusioner 277
4.7.1 Är svensk straffprocess ackusatorisk? 277 4.7.1.1 Inledning: Debatten och definitionerna 277
4.7.1.2 Är svensk straffprocess inkvisitorisk eller ackusatorisk? 280
4.7.1.3 Något om svensk straffprocess de lege ferenda 285
4.7.2 Det ackusatoriska argumentet 290
5. Funktioner, syften och ändamål 293
5.1 Inledning 293
5.2 Allmänt om funktionsdiskussionerna 294
5.3 Straffprocessens funktioner 298
5.3.1 Förverkligandet av den materiella straffrätten 298
5.3.2 Rättssäkerhet och rättsskydd 303
5.3.3 Förhållandet mellan brottsbekämpning och rättssäkerhet 305
5.3.4 Konfliktlösning, försoning och andra horisontella funktioner 311
5.3.5 Funktionsdiskussionerna och
processmodellerna 316
5.3.6 Sammanfattande sortering av funktionsfloran 317
5.4 Funktioner bakom reglerna om förhållandet mellan åtal och dom 320
5.4.1 Inledning 320
5.4.2 Försvarets förberedande 321
5.4.3 Processmodellerna samt arbets- och maktfördelning 326
5.4.4 Förhandlingens koncentration 329
5.4.5 Identitetsfrågor m.m. 331
5.4.6 Kontroll av åklagarens rättsanvändning 334
5.4.7 Kontroll av beviskravet 336
5.4.8 Prejudikatbildning och precisering av prövningen i andra avseenden 337
5.4.9 Särskilt om jura novit curia i brottmål 341
5.5 Sammanfattning och slutsatser 347
AVDELNING III – UNDERLAGET FÖR PRÖVNINGEN
6. Grundläggande om åtalets utformning 351
6.1 Inledning 351
6.2 Åtalspliktens betydelse för åtalets utformning 353
6.3 Gärningsbeskrivningens utformning enligt RB 356
6.3.1 Inledning 356
6.3.2 Allmänt om RB 45:4 1 st. 3 p. 357
6.3.3 Exkurs om verkligheten, processmaterialet och texten 361
6.3.4 Gärningsbeskrivningen och rättsfaktumbegreppet 363
6.3.4.1 Inledning 363
6.3.4.2 Begreppsbildningen samt översikt över gärningsbeskrivningens innehåll 363
6.3.4.3 Rättsfakta som miniminivå? 368
6.3.4.4 Åberopande av normativa moment 371
6.3.4.5 ”Täckningskravet” 374
6.3.4.6 Exkurs om rättsfaktumbegreppet i straffprocessen 378
6.3.5 Berättelse- och rättsorienterade gärningsbeskrivningar 380
6.3.6 Gärningsbeskrivningens omfattning, detaljgrad m.m. 382
6.3.6.1 Bakgrund till den nutida diskussionen 382
6.3.6.2 Gärningsbeskrivningens avgränsning i tidig praxis 384
6.3.6.3 Den nutida diskussionen 389
6.3.6.4 NJA 2003 s. 486 och ett omstritt detaljkrav 393
6.3.7 Särskilt om individualiseringsintresset 396
6.4 Åklagarens preciseringar och förtydliganden av gärningspåståendet 399
6.4.1 Inledning och översikt 399
6.4.2 Åklagarens precisering av åtalets sakliga innebörd 400
6.4.3 Rättsverkan av åklagarens preciseringar och förtydliganden 403
6.5 Sammanfattande reflektioner och konklusioner 407
7. Allmänt om EKMR art. 6 § 3 (a) och särskilt om anklagelsens grund 410
7.1 Inledning 410
7.2 Allmänt om EKMR art. 6 § 3 (a) 411
7.3 Funktionalism och absolutism 421
7.4 Formella krav 429
7.5 Underrättelseskyldighetens innebörd 434
7.5.1 Generella uttalanden, mål utan överträdelser m.m. 434
7.5.2 Underrättelseskyldigheten i praktiken: Mattoccia 438
7.6 Diskussion om svensk rätt och EKMR 445
7.7 Slutord 449
8. Den tilltalade och processramen 450
8.1 Inledning 450
8.2 Tilltalads inställning 451
8.3 Tilltalads berättelse som slutligt bevistema 453
8.4 Ostridiga omständigheter i brottmål? 464
8.5 Officialprövning i stället för åberopsbörda beträffande ansvarsfrihetsgrunder 469
8.6 Tilltalads möjligheter att anföra motfakta 477
8.7 Sammanfattning och konklusioner 482
9. Materiell processledning, särskilt beträffande processramen 484
9.1 Inledning 484
9.2 Introduktion och processideologiskt sammanhang 486
9.3 Avhjälpande av otydligheter och ofullständigheter 500
9.3.1 Inledning 500
9.3.2 Otydligheter 500
9.3.3 Ofullständigheter 505
9.4 Processtemporala aspekter och processledningsmetoder 509
9.4.1 Allmänt om vikten av processtemporala aspekter 509
9.4.2 Materiell processledning under olika skeden i processen 511
9.4.3 Särskilt om tolkningsförklaringar 519
9.4.4 Skriftlig materiell processledning, särskilt vid avgörande utan huvudförhandling 524
9.4.5 Särskilda förhållanden i hovrätten 527
9.5 Typfall av materiell processledning beträffande gärningsbeskrivningen 530
9.5.1 Inledning 530
9.5.2 Oklarheter beträffande yrkanden, åberopanden m.m. 530
9.5.3 Frågor beträffande det s.k. täckningskravet 535
9.5.4 Andra sakförhållanden aktualiseras av processföringen 541
9.5.5 Otillräcklig bevisning 543
9.5.6 Andra sakförhållanden aktualiseras av utredningen 547
9.6 Processledning beträffande den rättsliga bedömningen 553
9.6.1 Annan rättslig bedömning aktualiseras av åklagarens talan 553
9.6.2 Upplysningsskyldigheten beträffande den rättsliga bedömningen i utländsk rätt 555
9.6.3 Materiell processledning beträffande den rättsliga bedömningen enligt svensk rätt 557
9.7 Bristande materiell processledning som rättegångsfel 560
9.7.1 Allmänt om processledningsbrist som rättegångsfel 560
9.7.2 Förutsättningarna för återförvisning respektive bifall till domvilloklagan 563
9.7.3 Särskilt om underlåten underrättelse om anklagelsens innebörd som rättegångsfel 566
9.8 Sammanfattning och konklusioner 575
10. Konkretiseringen av gärningen 578
10.1 Inledning 578
10.2 Vaghet och precisering 580
10.2.1 Semantisk orientering 580
10.2.2 Några slutsatser 587
10.3 Utgångspunkter 590
10.3.1 Inledning 590
10.3.2 Konkretionen och ändamålen bakom regleringen 591
10.3.3 Det systematiska sambandet med rättskraften 595
10.3.4 Intresset av konkretion varierar 597
10.3.5 Genuina, temporära och falska konkretiseringsbrister 600
10.4 Konkretisering vid flerfaldiga gärningar i nära relation 601
10.4.1 Inledning 601
10.4.2 Praxisöversikt 602
10.4.2.1 NJA 1991 s. 83 602
10.4.2.2 Övrig praxis 605
10.4.3 Fridskränkningsbrotten 608
10.4.3.1 Praxis om fridskränkningsbrotten 610
10.4.4 Antalet gärningar och brott 613
10.4.5 Tid och plats 616
10.4.6 Händelseförloppet 617
10.4.7 Analys och slutsatser 620
10.5 Konkretisering av enskilda gärningar 626
10.5.1 Inledning 626
10.5.2 Tid och plats 627
10.5.2.1 Tid 627
10.5.2.2 Plats 632
10.5.3 Den brottsliga gärningen 633
10.5.3.1 Inledning 633
10.5.3.2 Primära handlingar är straffprocessuellt irrelevanta 633
10.5.3.3 Normalnivån – exemplifieringar 636
10.5.3.4 Ambiguitet och alternativitet 638
10.5.3.5 Händelseförloppet som berättelse 640
10.6 Den slutliga bedömningen av konkretiseringsfrågan 644
10.7 Rättsföljder av brister i åtalet 646
10.7.1 Inledning 646
10.7.2 Materiell processledning 647
10.7.3 Avvisning 648
10.7.3.1 Utgör brister i åtalet rättegångshinder? 648
10.7.3.2 Rättskraftsfrågan 652
10.7.3.3 Avvisning som rättsföljden av konventionsöverträdelse 655
10.7.3.4 Konklusioner beträffande rättsföljden avvisning 656
10.7.4 Ogillande på formell grund 656
10.7.4.1 Allmänt om ogillande på formell grund pga. bristande konkretisering 656
10.7.4.2 Ogillande som processdisciplinär rättsföljd 660
10.7.4.3 Konklusioner om ogillande på formell grund 662
10.7.5 Materiell prövning av bristfälligt konkretiserade åtal 662
10.7.5.1 Inledning 662
10.7.5.2 Bristande konkretisering och bevisvärderingen 663
10.7.5.3 Bristande konkretisering och tillämpningen av processuella regler 668
10.7.5.4 Konklusioner om den materiella prövningen 669
10.7.6 Konsekvenser av felaktigt eller underlåtet ställningstagande till rättsföljden 670
10.8 Konklusioner 672
AVDELNING IV – RÄTTENS BUNDENHET
11. Gärningsbegreppet i RB 30:3 första meningen 677
11.1 Inledning 677
11.2 Tillbakablick på frågans uppkomst och två modeller för bundenhet 679
11.3 Dömande utanför gärningsbeskrivningen 681
11.3.1 Problembeskrivning 681
11.3.2 Klara fall av dömande utanför gärningsbeskrivningen 683
11.3.3 Konsekvenser av dömande utanför gärningsbeskrivningen 686
11.4 Bundenhet och ordalydelsetolkning 689
11.4.1 Beskrivningen av bundenheten 689
11.4.2 Undantag från bundenheten 693
11.4.2.1 Mindre avvikelser 693
11.4.2.2 Bundenhet vid normativa moment 701
11.4.3 Ordalydelsetolkningens förutsättningar och problem 703
11.4.3.1 Inledning 703
11.4.3.2 Något om problematiken i ljuset av analytisk filosofi 704
11.4.3.3 Den hermeneutiska rättstillämpningsprocessen 708
11.4.3.4 Konkluderande kommentarer 717
11.4.4 Ordalydelsetolkningen i praxis 718
11.4.4.1 Inledning 718
11.4.4.2 Södertörns tingsrätt på jakt efter ordgränsen (RH 2014:53) 718
11.4.4.3 Skotten i Ystad (NJA 1996 s. 797) 723
11.4.4.4 Färdas passageraren? (Malmö tingsrätts dom i mål nr B 3590-07) 728
11.4.4.5 Pornografisk, eller blott erotisk, film? (”Löpsedeln” NJA 2003 s. 567) 730
11.4.4.6 Att veta och att misstänka (NJA 1978 s. 291) 734
11.4.4.7 Stöldens ontologiska kronologi (”Stöldförsöket på Bauhaus”) 739
11.4.4.8 Tolkning i tomma luften (NJA 2014 s. 664) 741
11.4.4.9 Sammanfattning och konklusioner 745
11.5 Tolkning av gärningsbeskrivningen 747
11.5.1 Inledning 747
11.5.2 Något om processrättslig tolkning 747
11.5.3 Allmänt om tolkningen av gärningsbeskrivningar 752
11.5.3.1 En egen diskurs 752
11.5.3.2 En förvirrad diskurs 753
11.5.4 Materiell processledning är primär i förhållande till tolkning 758
11.5.5 Tolkningsfrågan som en fråga om åberopstäckning 761
11.5.6 Tolkning av ordalagen 766
11.5.6.1 Obundenhet som utgångspunkt 766
11.5.6.2 Tolkning i ljuset av processföringen 768
11.5.6.3 Tolkningsprinciper 770
11.5.6.4 Några reflektioner om domstolars tolkningsresonemang 778
11.6 Syntes: Gärningsbegreppets gränser 780
11.7 Överskottspåståenden och gärningsidentitet 786
11.7.1 Inledning 786
11.7.2 Överskottspåståenden 786
11.7.2.1 Bakgrund och introduktion till ”Mobiclear och Forex” NJA 2013 s. 7 786
11.7.2.2 Överskottspåståenden och gärningsidentitet 788
11.7.2.3 Överskottspåståenden och rättsfakta 791
11.7.2.4 Avslutande summering och värdering 796
11.7.3 Gärningsbeskrivningen som bevisbördans avgränsning 797
11.7.4 Åberopsbörda bortom den åtalade gärningen? 801
11.8 Konklusioner 804
AVDELNING V – EJ VARE RÄTTEN BUNDEN?
12. Övergripande om domstolens rättsliga bedömning av åtalet 809
12.1 Inledning till avdelningen och kapitlet 809
12.2 Introduktion, problemställningar och allmänt om RB 30:3 andra meningen 811
12.3 Närmare om underlaget för den rättsliga bedömningen 818
12.3.1 Rubriceringsändringar som förs på tal av den tilltalade 818
12.3.2 Kan åklagaren inskränka jura novitprincipen? 821
12.4 Bedömningsmönster 828
12.4.1 Materiell eller processuell bedömning? 828
12.4.2 Något om de materiella utgångspunkterna 830
12.4.3 Tolkningsprinciper 832
12.5 Allmänt om ED:s praxis om åtalets innebörd 836
12.5.1 Inledning 836
12.5.2 Övergripande om innebörden av åtalet 837
12.5.2.1 Utvecklingen av praxis 837
12.5.2.2 När och hur ska vilken information ges? 840
12.5.3 Gränsdragningsrekvisitet ”intrinsic element” 846
12.6 ED:s praxis i HD 852
12.7 Konklusioner om svensk rätt och EKMR samt färdväg för resterande kapitel 857
13. Horisontell omrubricering 861
13.1 Inledning 861
13.2 Omrubriceringar i teoretiskt perspektiv 862
13.3 ED:s praxis om horisontella omrubriceringar 864
13.4 Ett rättsfall om inskränkning av jura novit curia: NJA 1990 s. 361 868
13.5 Tillåtna och otillåtna ändringar av brottets rättsliga beteckning 871
13.5.1 Inledning 871
13.5.2 Klart tillåtna fall av horisontella omrubriceringar 872
13.5.3 Tveksamma fall av horisontella omrubriceringar 874
13.5.3.1 Översikt över vissa brottsbalksbrott 874
13.5.3.2 Närmare om brott med hänvisningar, subsidiaritetsklausuler etc. 885
13.5.3.3 Andra rekvisit inom ramen för samma straffbestämmelse 890
13.6 Konklusioner 892
14. Uppsåt och oaktsamhet 893
14.1 Inledning 893
14.2 Materiell översikt 894
14.2.1 Inledning 894
14.2.2 Närmare om uppsåt 895
14.2.3 Närmare om oaktsamhet 896
14.3 Åberopstäckning m.m. 897
14.3.1 Åberopstäckning av uppsåt 897
14.3.1.1 Allmänt om åberopstäckning av uppsåt 897
14.3.1.2 Bundenhet vid gärningsbeskrivningen i speciella fall 900
14.3.1.3 Högre åberopskrav beträffande uppsåt? 902
14.3.1.4 Diskussion 904
14.3.2 Åberopstäckning av oaktsamhet 909
14.3.2.1 Åberopstäckning av personlig oaktsamhet 909
14.4 Från uppsåt till oaktsamhet och vice versa 915
14.4.1 Inledning 915
14.4.2 Från uppsåt till oaktsamhet 916
14.4.3 Från oaktsamhet till uppsåt 925
14.5 Konklusioner 925
15. Gärningsmannaskap och osjälvständiga brottsformer 927
15.1 Inledning 927
15.2 Gärningsmannaskap och medhjälp 928
15.2.1 Materiell översikt 928
15.2.2 Åberopsbördan 931
15.2.3 Exkurs: Alternativa medhjälpsyrkanden och hypotetiska förlopp 941
15.2.4 Omrubriceringsfrågor 944
15.3 Försöksbrott 954
15.3.1 Materiell översikt 954
15.3.2 Åberopsbördan 955
15.3.3 Omrubriceringsfrågor 958
15.4 Anstiftan, stämpling, förberedelse och underlåtenhet att avslöja/förhindra brott 966
15.5 Konklusioner 971
16. Vertikal rubricering, straffvärde och påföljdsval 972
16.1 Inledning 972
16.2 Vertikal rubricering 973
16.2.1 Inledning 973
16.2.2 Materiell översikt 974
16.2.3 Huvudregeln om officialprövning och nyanseringen i NJA 2003 s. 486 975
16.2.4 Vidare diskussion och analys av NJA 2003 s. 486 979
16.2.5 NJA 2003 s. 486 och EKMR 983
16.2.6 Ett förslag till praktisk hantering 986
16.3 Straffvärdeomständigheter 992
16.3.1 Materiell översikt 992
16.3.2 Åberopsbörda och prövningsram 993
16.3.3 Särskilt om mord 999
16.4 Straffmätning och påföljdsval 1001
16.4.1 Materiell översikt 1001
16.4.2 Huvudregeln: Ren officialprövning 1002
16.4.3 Ackusatoriska variationer i praxis 1006
16.4.4 Förslagen om bindande påföljdsyrkanden 1010
16.5 Konklusioner 1015
AVDELNING VI – AVSLUTNING
17. Avslutande diskussion 1019
17.1 Inledning 1019
17.2 Övergripande sammanfattning 1019
17.3 Bundenheten vid gärningsbeskrivningen 1022
17.4 Straffprocessens väsen 1025
17.5 Jura novit curia 1026
17.6 Den tilltalades position 1028
17.7 Frågornas svar 1029
17.8 Synpunkter de lege ferenda 1031
17.9 Den åtalade gärningens plats i processrätten. Slutord 1033
Summary 1037
Efterord 1041
Källor och litteratur 1045
Förarbeten 1045
Refererade avgöranden 1051
Orefererade avgöranden 1065
Lagkommentarer 1068
Litteratur 1069
Rapporter 1119
Övriga dokument etc. 1119
Hemsidor 1120
i brottmål är rätten förbjuden att lägga en omständighet som inte framgår av gärningsbeskrivningen till grund för domen. Den rättsliga värderingen av gärningen ska rätten dock göra självständigt. Samtidigt är det ett viktigt rättssäkerhetskrav att den tilltalade får information även om anklagelsens rättsliga innebörd. Regleringen ger upphov till en mängd frågor, som delvis varit mycket omdiskuterade.
I Mellan åtal och dom undersöks frågor om rättens bundenhet vid gärningsbeskrivningen och frihet vid den rättsliga bedömningen av gärningen. Även de processhandlingar som kan påverka prövningsramen – särskilt åklagarens, men även den tilltalades samt rättens materiella processledning – behandlas. Inte minst frågan om hur preciserat och detaljerat åtalet behöver vara – och vad som händer om det inte är det – diskuteras utförligt. Dessutom tecknas en idé- och rättshistorisk bakgrund till reglerna. Särskilda kapitel ägnas bl.a. frågan om svensk straffprocess är inkvisitorisk eller ackusatorisk och straffprocessens ändamål. Avhandlingen innehåller också en analys av Europadomstolens praxis kring den tilltalades rätt till information om anklagelsen.
Lars Edstedt är fiskal i Svea hovrätt och tidigare verksam vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Akademisk avhandling.