9789177372530

vinge.se Med Vingestipendiet premierar vi varje år ett antal studenter som med sina uppsatser låter affärsjuridiken ta ytterligare ett steg framåt.

Affärsjuridiska uppsatser 2023

ISSN: 1104-0629 ISBN: 978-91-7737-253-0

Affärsjuridiska uppsatser Vingestipendiet 2023

Affärsjuridiska uppsatser

ISSN 1104-0629 ISBN 978-91-7737-253-0 © Författarna Upplaga 1:1 Vingestipendiet 2023, Advokatfirman Vinge Produktion: eddy.se ab, Visby 2023 Förlagets adress: Iustus Förlag AB, Box 1994, 751 49 Uppsala Telefon: 018-65 03 30 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Eurographic Group, 2023

Förord Advokatfirman Vinge delar sedan starten 1992 varje år ut stipendium till ett urval av de bästa examensarbetena inom området affärsjuridik vid landets juristutbildningar. Utöver stipendiesumman erbjuds stipendiaterna möjligheten till publikation av sitt examensarbete. På det sättet vill vi både uppmärksamma begåvade studenter och i någon mån bidra till rättsutvecklingen inom det breda och mångfasetterade område som ryms under rubriken affärsjuridik.

Stipendienämnderna har följande ledamöter: • Uppsala: Professorerna Laila Zackariasson och Daniel Stattin samt advokat Cecilia Möller Norsted • Lund: Professor Ulf Maunsbach, docent Patrik Lindskoug och advokat Anders Forkman • Stockholm: Professorerna Lars Gorton och Jan Rosén samt advokat Cecilia Möller Norsted • Göteborg: Professor David Kleist, adj. professor Rolf Skog och advokat Silvia Dahlberg.

Från Vinges sida har dessutom advokat Erik Sjöman som vanligt medverkat i stipendiearbetet.

Vingestipendiet 2023 har tilldelats Erik Karlsson (Uppsala universitet) Josefine Ljungberg Palm (Lunds universitet) Erica Rinaldo (Stockholms universitet) och Jesper Zackrisson (Göteborgs universitet).

De premierade uppsatserna håller genomgående en hög kvalitet och utreder på ett föredömligt sätt frågor som är av intresse i det praktiska rättslivet. Det är Vinges förhoppning att genom utgivandet av Affärsjuridiska uppsatser kunna bidra till att dessa goda arbeten sprids och kommer till användning bland praktiserande jurister.

5

Utan en aktiv medverkan från universitetens representanter i stipendienämnderna hade Affärsjuridiska uppsatser aldrig kommit till stånd. Vi vill därför framföra ett varmt tack till universiteten för deras engagemang i samband med stipendiearbetet.

Juli 2023 Advokatfirman Vinge KB

6

Innehållsförteckning Kapitel 1 Hybridkonvertering som rekonstruktionsåtgärd enligt 2022 års lag om företagsrekonstruktion Erik Karlsson

9

Kapitel 2 En undersökning av skadebegränsningspliktens utvidgning genom lojalitetsplikten inom entreprenader Josefine Ljungberg Palm

101

Kapitel 3 Förbudet mot försäkrings­främmande verksamhet. En undersökning av tillåten verksamhet i ljuset av FRL:s riskspecifika reglering och stabilitets- samt aktsamhetsprincipen Erica Rinaldo

203

Kapitel 4 Marknadsmissbruksförordningen artikel 7: Specifik natur och väsentlig inverkan på priset. Bör rekvisiten bedömas sammantaget eller var för sig?

Jesper Zackrisson

289

7

Hybridkonvertering som rekonstruktionsåtgärd enligt 2022 års lag om företagsrekonstruktion Erik Karlsson

Förord 1

13

Inledning 15 1.1 Bakgrund och problembeskrivning 1.2 Syfte och frågeställningar 17 1.3 Disposition 18 1.4 Avgränsningar 19 1.5 Metod och material 20

15

2

Den nya lagen om företagsrekonstruktion 24 2.1 Bakgrund till 2022 års lag om företags­ rekonstruktion 24 2.1.1 Allmänt om företagsrekonstruktion 24 2.1.2 Rekonstruktions- och insolvensdirektivets syfte och ändamål 28 2.1.3 Genomförandet i svensk rätt 29 2.2 Internationella förebilder 33

3

Hybridfinansiering 35 3.1 Vad är hybridfinansiering? 35 3.1.1 Kapitalstruktur – eget och främmande kapital 35 3.1.2 Hybridkapital 37 9

3.2 Klassificeringen av hybridkapital 39 3.2.1 Gränsdragningen mellan eget kapital och skuld avseende hybridkapital – klassificeringsproblemet 39 3.2.2 Ekonomiskt tvång 42 3.2.3 Fallstudie avseende klassificering av vissa hybrider 43 3.2.4 Sammanvägda slutsatser om klassificeringsproblemet 45 4

Planförhandling och rekonstruktionsåtgärder inom ramen för lagen om företags­rekonstruktion 47 4.1 Övergripande om planförhandling 47 4.2 Åtgärder i en rekonstruktionsplan 49 4.3 Hybridkonvertering som rekonstruktionsåtgärd 52 4.4 Allmänt om förutsättningarna för fastställande av rekonstruktionsplanen i 4 kap LFR 55

5

Hybridkonvertering i förhållande till de materiella kraven för ordinarie fastställande 58 5.1 Några utgångspunkter 58 5.2 Likabehandlingsprincipen 58 5.3 Genomförbarhetskravet 60 5.4 Rekonstruktionsplanen strider mot lag eller är till uppenbar skada för berörda parter 64 5.4.1 Rekonstruktionsplanen är till uppenbar skada 64 5.4.2 Lagenlighetskravet 65 5.5 Testet om borgenärers bästa intresse 67 5.5.1 Allmänt om testet om borgenärers bästa intresse 67 5.5.2 Testet om borgenärers bästa intresse i förhållande till hybridkapitalets klassificering 69 5.6 Generalklausulen 70 5.6.1 Allmänt 70 5.6.2 Annan skada för den berörda parten i förhållande till hybridkonvertering 71

10

5.6.3 Betryggande säkerhet i förhållande till hybridkonvertering 72 5.6.4 Annan särskild anledning i förhållande till hybridkonvertering 74 5.7 Sammanfattning och kapitelvisa slutsatser 75 6

Hybridkonvertering i förhållande till de materiella kraven för gruppöverskridande cram-down 78 6.1 Några utgångspunkter 78 6.2 Regeln om absolut prioritet 79 6.2.1 Insolvensrättsliga utgångspunkter 79 6.2.2 Regeln om absolut prioritet kontra hybridkapitalets klassificering 81 6.2.3 Undantag från regeln om absolut prioritet 84 6.3 Gruppöverskridande likabehandling 85 6.4 Förbud mot att få eller behålla mer än det fulla värdet av sina fordringar eller intressen 88 6.5 Sammanfattning och kapitelvisa slutsatser 90

7

Avslutande kommentarer

91

Käll- och litteraturförteckning 94 Offentligt tryck 94 Statens offentliga utredningar 94 Propositioner 94 FN:s kommission för internationell handel Litteratur 94 Rättsfall 98 Högsta domstolen 98 Högsta förvaltningsdomstolen 99 Hovrätten 99 Aktiemarknadsnämndens uttalanden 99 USA 99 Övrigt 99 Internetkällor 99 Övrigt tryck 99

94

11

Erik Karlsson Uppsala universitet

Hybridkonvertering som rekonstruktionsåtgärd enligt 2022 års lag om företagsrekonstruktion Erik Karlsson

Förord Som uppväxt i Uppsala har jag under hela min barndom, ungdom och mina tonår längtat efter att få se det ”riktiga” Uppsala och uppleva staden som student. Jag fick fyra och ett halvt år som student i min hemstad och Uppsala har aldrig legat mig varmare om hjärtat än det gör idag. Det har på otaligt många sätt varit en helt fantastisk tid (bortsett från en viss pandemi). Utöver att få studera det ämne jag brinner för har jag haft ett underbart studentliv fyllt med fantastiska nya vänskaper, många sena kvällar på Uppsalas olika nationer och allt annat kul som vi Uppsalastudenter hittar på. Det kommer inte gå en dag i mitt liv utan att jag minns tillbaka till dessa år.

Det är med såväl vemod och sorg som lättnad, stolthet och spänning jag med den här uppsatsen avslutar tiden som Uppsalastudent och tar klivet in i arbetslivet som jurist. Jag vill tacka alla mina vänner från Uppsala för ert stöd under den här tiden. Ni har stått vid min sida i mer eller mindre halva mitt liv och ni står där än idag. Ni är helt fantastiska! Jag vill även tacka mina kursare för alla våra underbara stunder ihop och alla timmar vi har slitit på Juridiska Biblioteket och hjälpt varandra inför seminarium och tentor och i livet utanför studierna. Jag vill givetvis tacka mamma, pappa och min storasyster för att ni alltid trott på mig och för allt ni gjort och fortfarande gör för mig. Jag älskar er! Tack också till min handledare, Marigó Oulis, som har visat ett enormt engagemang och gett mig stöd under författandet av den här uppsatsen. Och jag vill framför allt tacka

13

Uppsala. Tack för att du gjort mig till den jag är idag. Tack för alla minnen.

Tack för alla vänner, all glädje och allt det vackra du gett mig. Jag vet inte vad jag hade gjort utan dig…

Uppsala, januari 2023 Erik Karlsson

14

En undersökning av skadebegränsningspliktens utvidgning genom lojalitetsplikten inom entreprenader Josefine Ljungberg Palm

Förord

105

Förkortningar Summary

106

108

Sammanfattning

110

1

Inledning 112 1.1 Bakgrund 112 1.2 Syfte och frågeställning 114 1.3 Avgränsningar 115 1.4 Metod och material 117 1.5 Forskningsläge 119 1.6 Disposition 120

2

Entreprenadrätt 121 2.1 Inledning 121 2.2 Entreprenad 121 2.3 Upphandlings- och entreprenadformer 123 2.4 Distinktion mellan skada och fel i entreprenad 2.5 Särskilt om AB 04 125

124

101

2.6 Entreprenadrättens särpräglade karaktär 128 2.6.1 Samverkan, samordning och underrättelser inom entreprenader 130 2.6.2 ÄTA-arbeten 136 2.7 Tolkning av entreprenadavtal 138 2.8 Skadebegränsnings- och lojalitetsplikten i AB 04 141 3

Skadebegränsningsplikten 149 3.1 Inledning 149 3.2 Skadebegränsningspliktens intressen och funktioner 151 3.3 Skadebegränsningsplikten och andra närliggande principer 154 3.3.1 Inledning 154 3.3.2 Medvållande och skadebegränsning 154 3.3.3 Adekvansbedömning och skadebegränsning 155 3.4 70 § köplagen 156 3.4.1 Skäliga åtgärder 158 3.4.2 När skadebegränsande åtgärder senast ska vidtas 163 3.4.3 Försummelse av skadebegränsningsplikten 165 3.4.4 Jämkning av oskäligt skadestånd 166 3.5 Ersättning för skadebegränsande åtgärder 167

4

Lojalitetspliktens framväxt 168 4.1 Inledning 168 4.2 Lojalitetsplikten som en allmän kontraktsrättslig rättsprincip 173 4.3 Lojalitetsplikten i praxis 177 4.3.1 Inledning 177 4.3.2 ”Restaurang Pelé” NJA 2002 s. 630 178 4.3.3 ”Kravmjölken” NJA 2017 s. 203 179 4.3.4 ”Skogssällskapet” NJA 2017 s. 1195 180 4.3.5 ”Leksaksaffären i Vimmerby” NJA 2018 s. 171 183 4.3.6 ”Omsättningsmålet” NJA 2021 s. 943 184 4.3.7 Sammanfattande analys 186

102

5

Sammanfattande analys

189

Käll- och litteraturförteckning 197 Källor 197 Offentligt tryck 197 Övrigt 197 Litteratur 197 Rättsfallsförteckning 201 Högsta domstolen 201

103

Josefine Ljungberg Palm Lunds universitet

En undersökning av skadebegränsningspliktens utvidgning genom lojalitetsplikten inom entreprenader Josefine Ljungberg Palm

Förord Med dessa ord avslutar jag min tid som juriststudent vid Lunds universitet.

Först och främst vill jag tacka min handledare Per Samuelsson för goda råd och vägledning under skrivandets gång. Jag vill även tacka min familj.

Vidare vill jag tacka Rebecka, min ovärderliga livlina under utbildningen som inte hade varit densamma utan dig.

Slutligen vill jag rikta mitt största tack till Adam för din uppmuntran när jag beslutade mig för att byta från ekonomi- till juridikstudier. Mitt näst bästa beslut hittills i livet. Tack för ditt tålamod och stöd såväl före som efter alla tentor och topparna och dalarna däremellan.

Malmö i januari 2023 Josefine Ljungberg Palm

105

Förbudet mot försäkrings­ främmande verksamhet En undersökning av tillåten verksamhet i ljuset av FRL:s riskspecifika reglering och stabilitets- samt aktsamhetsprincipen Erica Rinaldo

Förord

207

Förkortningar Abstract

208

210

1

Inledning 211 1.1 Presentation av ämnet 211 1.2 Syfte och frågeställningar 213 1.3 Avgränsningar 214 1.4 Metod och material 214 1.4.1 Rättsdogmatisk metod 214 1.4.2 Rättsanalytisk metod 215 1.5 Disposition 216

2

Försäkringsrörelse och den näringsrättsliga regleringen 217 2.1 Inledande anmärkningar 217 2.2 Om behovet av en näringsrättslig reglering 218 2.2.1 Försäkringens funktion 218 2.2.2 Om behovet av en riskreducerande reglering 2.2.3 Ett principbaserat och harmoniserat rättsområde 224

220

203

2.3 ”Försäkringsrörelse” i tillståndspliktig mening 228 2.3.1 Inledande anmärkningar 228 2.3.2 Om försäkringsrörelsebegreppets betydelse för FRL:s tillämplighet 228 2.3.3 Försäkringsrörelse enligt kriterierna för tillståndspliktig verksamhet 230 2.3.4 Gränsdragningen mellan tillståndspliktig verksamhet och annan verksamhet 234 2.3.5 Sammanfattande kommentarer 238 3

Sammanhängande verksamhet 239 3.1 Inledande anmärkningar 239 3.2 Förbudsregelns bakgrund 239 3.3 ”Sammanhängande verksamhet” enligt 4 kap. 4 § FRL 241 3.3.1 Naturligt samband 241 3.3.2 Exempel på verksamheter som anses tillåtna 242 3.4 Tillåten verksamhet enligt EU-rätten 247 3.4.1 Verksamhet begränsad till försäkringsområdet 247 3.4.2 Om möjligheten att placera försäkringsfrämmande verksamhet i ett dotterbolag 250

4

FRL:s reglering av risker 253 4.1 Inledande anmärkningar 253 4.2 FRL:s riskorienterade reglering 253 4.2.1 Investeringsregler och aktsamhetsprincipen 253 4.2.2 Den riskspecifika regleringen 256 4.2.3 Stabilitetsprincipen – en del av den allmänna riskregleringen 259

5

Tillåten verksamhet i ljuset av FRL:s riskorienterade reglering 263 5.1 Tillåten verksamhet i ljuset av stabilitets- och aktsamhetsprincipen 263 5.1.1 Förbudsregelns samband med stabilitets- och aktsamhetsprincipen 263

204

5.1.2 Placering av försäkringsfrämmande verksamhet i dotterbolag ur stabilitetssynpunkt 266 5.2 Tillåten verksamhet i ljuset av den riskspecifika regleringen 268 5.2.1 Den riskspecifika regleringens hantering av försäkringsrisker 268 5.2.2 Risker som är främmande för den riskspecifika regleringen 270 6

Summering och avslutande reflektioner 274 6.1 Motiven bakom regleringen av försäkringsrörelser 274 6.2 Innebörden av tillåten verksamhet 275 6.2.1 Kriterier för tillåten verksamhet 275 6.2.2 Naturligt samband 276 6.2.3 Risker som kan bäras av försäkringsrörelsen 277 6.2.4 Risker som faller inom FRL 278 6.3 Bör rekvisitet i 4 kap. 4 § förtydligas? 279 6.3.1 Med risktagande följer ansvar – ett ledord för den försäkringsrörelserättsliga regleringen 279 6.3.2 Om behovet av ytterligare vägledning 281

Källförteckning 284 Offentligt tryck 284 Propositioner 284 Statens offentliga utredningar 284 Litteratur 284 EU-dokument 285 Citerade avgöranden 286 Avgöranden från EU-domstolen 286 Avgöranden från Högsta domstolen 286 Avgöranden från Regeringsrätten 286 Nordisk rättspraxis 286 Beslut och vägledning från FI 286 Övrigt 286 Artiklar via internet 286

205

Erica Rinaldo Stockholms universitet

Förbudet mot försäkrings­ främmande verksamhet En undersökning av tillåten verksamhet i ljuset av FRL:s riskspecifika reglering och stabilitets- samt aktsamhetsprincipen Erica Rinaldo

Förord Ett stort tack till min Anton för att du alltid stöttar och hjälper mig. Jag vill även ge ett särskilt tack till min tidigare lärare och handledare Marcus Radetzki. Tack för att du fick mig att inse hur spännande och roligt det är med försäkringsrätt och för alla kloka inspel under författande av mitt examensarbete.

207

Marknadsmissbruksförordningen artikel 7: Specifik natur och väsentlig inverkan på priset Bör rekvisiten bedömas sammantaget eller var för sig?

Jesper Zackrisson

Tack

293

Förkortningar

295

1

Inledning 297 1.1 Bakgrund 297 1.2 Syfte och disposition 299 1.3 Metod och material 300 1.4 Avgränsning 303 1.5 Forskningsläget 304

2

Värdepappersmarknadsrättslig reglering och dess betydelse för samhällsekonomin 305 2.1 Inledning 305 2.2 Ekonomiska aspekter på värdepappersmarknads­rättslig reglering och krav på informationsgivning 307 2.3 Marknadsmisslyckanden motiverar reglering 311 2.4 ”Theory of lemons” 312 2.5 Samhällsintressen av betydelse 313 2.6 Sammanfattning 315

3

Marknadsmissbruksförordningen 316 3.1 Historik: Fem stapplande, snåriga decennier av marknadsmissbruksreglering 316 289

3.1.1 MAD I 319 3.1.2 Marknadsmissbruksförordningen (MAR) 321 3.2 Regleringsstrukturen – Lamfalussymodellen 324 3.2.1 Lamfalussymodellen i marknadsmissbrukskontext 326 4

MAR artikel 7: Insiderinformation 4.1 Artikel 7 i sammandrag 329

5

Specifik natur 331 5.1 Omständigheter och händelser 332 5.2 Det första kriteriet 333 5.2.1 Geltl v. Daimler och ”realistic prospects” 334 5.2.2 Probability magnitude-doktrinen och bedömningen av rekvisiten ”var för sig” 339 5.2.3 Slutsatser avseende det första kriteriet 341 5.3 Det andra kriteriet 342 5.3.1 Lafonta v. AMF och möjligheten att dra slutsatser om effekten på priset 344 5.3.2 Slutsatser avseende det andra kriteriet 346 5.4 Sammanfattning av specifik natur 347

6

Väsentlig inverkan på priset 349 6.1 Kort om väsentlig inverkan på priset 349 6.2 Den förnuftige investerarens identitet 352 6.2.1 Europeisk rätt 353 6.2.2 Hannam v. FCA 356 6.2.3 Amerikansk rätt 356 6.2.4 Sammanfattning 358 6.3 Vad beaktar den förnuftige investeraren inför sitt investeringsbeslut? 360 6.3.1 Skäl 18 i MAR 360 6.3.2 Att bedöma förhandsinformationen i ljuset av emittentens verksamhet som helhet 361 6.3.3 Beaktande av informationen i ljuset av alla andra relevanta marknadsvariabler 363 6.4 Sammanfattning av väsentlig inverkan på priset 368

290

328

7

Avslutning

369

Käll- och litteraturförteckning 374 Offentligt tryck 374 Lagar 374 Förordningar 374 Propositioner 374 Statens offentliga utredningar 374 Övrigt 374 Offentligt tryck Europeiska Unionen 375 Grundfördrag 375 Förordningar 375 Direktiv 375 Riktlinjer, rekommendationer, tekniska standarder m.m. 376 Rättspraxis 377 Övrigt 377 Offentligt tryck övrigt 378 Rättspraxis Storbritannien 378 Rättspraxis USA 378 Litteratur 378 Övriga Källor 382

291

Jesper Zackrisson Göteborgs universitet

Marknadsmissbruksförordningen artikel 7: Specifik natur och väsentlig inverkan på priset Bör rekvisiten bedömas sammantaget eller var för sig?

Jesper Zackrisson

Tack Denna uppsats markerar slutet på min juristutbildning, men får även beskrivas som den första inspirationen till mina nu påbörjade doktorandstudier. Författandet av uppsatsen har möjliggjorts och underlättats av flera, men några förtjänar här att särskilt nämnas.

Att ämnesvalet blev marknadsmissbruksförordningens artikel 7 och där till hörande rekvisit var från början inte självklart. Ämnet slogs fast först efter diskussion med min handledare, docenten Erik Lidman, som därefter med ständigt engagemang, entusiasm och klokskap bidragit till uppsatsarbetet. För detta, hans ständiga tillgänglighet och uppmuntran att så småningom doktorera i börsrätt, vill jag framföra de allra varmaste av tack.

Jag vill även tacka min familj, som alltid stöttat och på alla tänkbara sätt gjort det möjligt för mig att genomföra utbildningen. Utan er hade mina ansträngningar aldrig lyckats.

Tack till Astrid, för oupphörlig kärlek, korrekturläsning och hjälp under programmet i allmänhet och uppsatsen i synnerhet.

293

Min kurskamrat och nära vän, Nils Holterberg ska tackas för den avgörande roll han haft för vad tiden vid juristprogrammet inneburit och lett till.

Jag är ensam skyldig till alla ofullkomligheter i denna skrift, men under arbetet har jag haft mycket hjälp och stor nytta av Johan Malm, som bidragit till att språket och paketeringen av uppsatsen blivit förståelig.

Efter de senaste årens engagemang kan du sannolikt snart komplettera professuren i klinisk kemi med en jur. kand. Tack, Johan och Gunilla Malm för påhejande, hjälp och inspiration att härefter pröva vingarna inom akademin.

Malmö i juni 2023 Jesper Zackrisson

294

vinge.se Med Vingestipendiet premierar vi varje år ett antal studenter som med sina uppsatser låter affärsjuridiken ta ytterligare ett steg framåt.

Affärsjuridiska uppsatser 2023

ISSN: 1104-0629 ISBN: 978-91-7737-253-0

Affärsjuridiska uppsatser Vingestipendiet 2023